Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Befintlig markförlagd 40 kv-kraftledning mellan Marknadsplatsen och Gislaveds Energis transformatorstation, Gislaveds kommun, Jönköpings län. Oktober 2017

SAMMANFATTNING Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) ska ansöka om förlängt tillstånd (s.k. nätkoncession för linje) för en befintlig 40kV-regionnätsledning i markkabelutförande i Gislaveds tätort (del av TL851 i figur 1 nedan). Anledningen till ansökan är att giltighetstiden för den koncession som beviljades 2012 av Energimarknadsinspektionen går ut i november 2017. Ledningen är lokaliserad i ett industriområde i den nordöstra delen av Gislaveds tätort och utgör en reservmatning till regionnätsledningen TL855, se Figur 1. Ledningen syftar till att möjliggöra reservmatning vid planerat eller oplanerat underhåll av TL855. Aktuell ledning krävs således för att säkerställa en fullgod leveranssäkerhet för de aktuella nätkunderna inom Gislaveds tätort. Ledningens totala längd är ca 1,1 kilometer och är samförlagd med kablar för el, fjärrvärme och opto. Hela sträckningen är förlagd i natur- eller gatumark. I denna Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) beskrivs den befintliga ledningens lokalisering, omfattning och utformning och dess förväntade miljökonsekvenser. Vid kartläggning av intressen utmed den befintliga ledningen konstaterades det att inga nya intresseområden tillkommit sedan föregående koncessionsansökan. Ledningen är bitvis lokaliserad inom område för Riksintresse naturvård, vattenområden upptagna i VISS (Vattensystem i Sverige), tangerar område för kulturhistoriska lämningar samt går inom detaljplanelagt område. Inga registrerade natur- och kulturmiljövärden eller övriga allmänna intressen i kabelns närhet bedöms påverkas negativt, varken vid drift eller vid en eventuell reparation. Ledningen anses inte heller strida mot gällande detaljplaner. Dess lokalisering anses även uppnå god hushållning av mark eftersom ledningen till största del är samförlagd med kablar för el, fjärrvärme och opto i gatumark. Vattenfall har bedömt att befintlig lednings sträckning och utförande är den mest lämpliga i området. Koncessionsansökan som nu lämnas in utgår därför från att fortsatta driva ledningen i befintlig sträckning och utförande. Samråd genomfördes under tiden 7 mars till 21 april 2017 med Länsstyrelsen i Jönköpings län och Gislaveds kommun samt med enskilda och allmänhet. Samrådet innefattade även övriga myndigheter och organisationer som ansågs vara berörda av ledningen. Varken myndigheter eller organisationer, enskilda fastighetsägare eller närboende hade något att erinra mot att ledningen fortsätter att drivas i befintligt utförande och med befintlig lokalisering. Länsstyrelsen fattade efter genomfört samråd beslut om att ledningen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Figur 1. Ledningens läge i förhållande till stationer och ledningar i området. 3

INNEHÅLL SAMMANFATTNING...3 1 INLEDNING...5 1.1 PROJEKTETS BAKGRUND OCH SYFTE...5 1.2 AVGRÄNSNINGAR...5 1.3 GÄLLANDE LAGSTIFTNING...5 1.4 FÖRETAGETS MILJÖARBETE...7 2 GENOMFÖRANDE AV SAMRÅD...8 2.1 SAMRÅD FÖR BEFINTLIG LEDNING...8 2.2 LÄNSSTYRELSENS BESLUT...8 3 STUDERADE ALTERNATIV...9 3.1 NOLLALTERNATIV...9 3.2 BEFINTLIG STRÄCKNING...9 3.3 ALTERNATIVA STRÄCKNINGAR...9 4 BESKRIVNING AV BEFINTLIG LEDNING... 10 4.1 LOKALISERING...10 4.2 OMFATTNING OCH UTFORMNING...10 5 DRIFT OCH UNDERHÅLL... 12 5.1 LEDNINGSUNDERHÅLL...12 6 KONSEKVENSBEDÖMNING AV BEFINTLIG LEDNING... 13 6.1 LANDSKAPSBILD...13 6.2 RIKSINTRESSEN...13 6.3 NATURVÄRDEN...13 6.4 KULTURMILJÖ...13 6.5 VATTEN...13 6.6 BEBYGGELSE OCH INFRASTRUKTUR...16 6.7 KOMMUNALA PLANER...16 6.8 HÄLSA OCH SÄKERHET...16 7 ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖMÅL... 19 8 SAMLAD BEDÖMNING... 20 9 REFERENSER... 21 10 BILAGOR... 22 4

1 INLEDNING 1.1 Projektets bakgrund och syfte Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) ska ansöka om förlängt tillstånd (sk. nätkoncession för linje) för en befintlig 40kV-regionnätsledning i markkabelutförande i Gislaveds tätort. Anledningen till ansökan är att giltighetstiden för den koncession som beviljades 2012 av Energimarknadsinspektionen går ut i november 2017. Ledningen (del av TL851 i figur 1) är lokaliserad i ett industriområde i den nordöstra delen av Gislaveds tätort och utgör en reservmatning till regionnätsledningen TL855. Ledningen syftar till att möjliggöra reservmatning vid planerat eller oplanerat underhåll av TL855. Aktuell ledning krävs således för att säkerställa en fullgod leveranssäkerhet för de aktuella nätkunderna inom Gislaveds tätort. År 2012 förlades aktuell ledning som markkabel och ersatte den luftledning som gick strax öster om befintlig lokalisering. Det huvudsakliga syftet med projektet var att förbättra och förnya matningen till Gislaved Energi eftersom befintlig luftledning var i behov av större underhåll. För att säkra elsäkerhet och god försörjning till transformatorstationen beslutades det att ledningen skulle markförläggas. En rasering av luftledningen ansågs även tillgängligöra ny mark för exploatering i enlighet med de planer Gislaveds kommun hade för området. Vattenfalls utgångspunkt är att fortsatt driva ledningen i befintlig sträckning och utförande då inga nya motstående intressen tillkommit sedan ledningen beviljades och byggdes. 1.2 Avgränsningar 1.2.1 Innehållsmässig avgränsning I denna MKB behandlas aspekter som bedöms vara relevanta vid drift av kraftledningen. De aspekter som identifierats och bedöms är påverkan på landskapsbild, riksintressen, naturmiljö, kulturmiljö, bebyggelse, kommunala planer, mark- och vattenanvändning samt hälsa och säkerhet (dvs. påverkan från magnetfält). 1.2.2 Geografisk avgränsning Eftersom ledningen är befintlig utgår den geografiska avgränsningen från det område som ledningen fysiskt upptar, dvs. den markförlagda kabelns läge under mark. Beskrivningen av intresseområden görs i ett geografiskt område i ledningens närhet. 1.3 Gällande lagstiftning Den lagstiftning som berör planering och byggande av en kraftledning är främst: Ellagen (1997:857) - Bestämmelser om nätkoncession såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Elförordningen (2013:208) - Reglerar hur en koncessionsansökan skall se ut samt hur prövningen av koncessionsärenden skall gå till. Starkströmsförordningen (2009:22) - Innehåller regler för utförande och skötsel av starkströmsanläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. Miljöbalken (1998:808) 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden. 4 kap. 5 Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden. 5

6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag. 7 kap. Tillstånd att bedriva verksamhet/vidta åtgärder inom särskilt skydds- och bevarandeområde (ex strandskydd, Natura 2000, Naturreservat och biotopskydd) Kulturmiljölagen (1998:950) 2 kap. Bestämmelser om fornlämningar. 1.3.1 Ellagen För att få bygga och driva en kraftledning krävs tillstånd enligt ellagen (1997:857), så kallad nätkoncession för linje. Ansökan om koncession ska föregås av samråd och i ansökan ska en MKB ingå. Samrådsförfarandet och kraven på en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Samrådets syfte är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. Beviljad nätkoncession gäller i regel tills vidare. 1.3.2 Miljöbalken En MKB ska, enligt 6 kap. miljöbalken, identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra på människors hälsa och miljön. Lagtexten syftar på effekterna på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, vidare på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, samt på annan hushållning med material, råvaror och energi. Syftet med en MKB är att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. En MKB är dels ett skrivet dokument som redogör för ovan nämnda aspekter, men också en process som syftar till att påverka projektets utformning så att konsekvenserna begränsas. I denna process är samrådsförfarandet en viktig del för att inhämta och ge information om projektet och möjliggöra insyn och påverkan under projektets gång. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Hänsynsreglerna i miljöbalken gäller vid alla åtgärder som kan tänkas ha en icke försumbar påverkan på människor och miljö. Kraven på hänsyn skall vara miljömässigt motiverade utan att vara orimliga att uppfylla och ska tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. Nedan redovisas hur Vattenfall följer de allmänna hänsynsreglerna. Kunskapskravet, 2 kap. 2 MB: Vattenfall Eldistribution har lång erfarenhet av planering, byggande och drift av kraftledningar och har därför en gedigen kunskap om kraftledningars påverkan på omgivningen. Föreliggande MKB säkerställer att relevanta miljöfrågor belyses. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik, 2 kap. 3 MB: Kraftledningen byggdes efter gällande lagar och enligt gällande branschstandard. Under ledningens byggande säkerställdes att ledningen utfördes med bästa möjliga teknik. Produktvalsprincipen, 2 kap 4 MB: Entreprenörer som utför arbeten åt Vattenfall ska följa de miljökrav som Vattenfall ställer. Vattenfall arbetar utifrån ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO14001:2004. Miljöfrågor ingår som en naturlig del vid utredning, projektering, arbetssätt och upphandling. Hushållnings- och kretsloppsprincipen, 2 kap. 5 MB: För Vattenfall är miljöfrågor centrala. Tack vare ISO 14001 finns en god struktur för att arbeta med miljöfrågorna så att verksamheten bedrivs effektivt, är resurssnål och inte äventyrar vår gemensamma miljö. Det sker bland annat genom att ställa krav i upphandlingar på att entreprenörer nyttjar fordon som uppfyller miljökrav, genom optimering av resor och transporter, effektivt genomförande av projekt, god materialhantering, genom att återanvända och ha god ordning på driftreserv, korrekt avfallshantering, återkommande utbildning för alla berörda samt genom uppföljning att rutiner fungerar och följs. 6

Lokaliseringsprincipen, 2 kap. 6 MB: När kraftledningen byggdes har lokaliseringen anpassats för att minimera intrången i miljön och påverkan på människors hälsa. Genom samråd med fastighetsägare, myndigheter och allmänhet har den befintliga ledningens lämplighet i sin nuvarande lokalisering säkerställts. Hushållning med mark och vattenresurser I miljöbalkens tredje och fjärde kapitel regleras hushållning med mark- och vattenresurser. Utgångspunkten är att mark- och vattenområden ska användas till de ändamål som de är mest lämpade för. Användning som medför en god hushållning, från en allmän synpunkt, ska ges företräde. Riksintressen för natur- och kulturmiljövården samt friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de ändamål de syftar till att uppnå. I utredningen och analysen av den befintliga kraftledningen har kända bevarandeintressen kartlagts. Kraftledningen ligger bitvis inom Riksintresse naturvård. Fortsatt drift av kraftledningen bedöms dock kunna ske utan påverka på riksintresset eftersom kabeln är befintlig och markförlagd. Verksamheten bidrar till god hushållning av resurser genom att säkerställa elförsörjningen i området. En god hushållning av markresurser uppnås också eftersom ledningen till största del är samförlagd med kablar för el, fjärrvärme och opto i gatumark. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna är ett styrmedel i den Svenska miljölagslagstiftningen som regleras i miljöbalkens 5 kapitel. Idag finns miljökvalitetsnormer för luft, buller och vattenkvalitet. Ledningen ligger inom ett grundvattenområde Gislaved-Alabo utpekat i VISS (Vatteninformationssystem Sverige) och har god kvantitativ och kemisk status. Även det angränsande vattendraget Nissan är registrerat i VISS och har på sträckan Anderstorpasjön-Södra Gussjön god ekologisk status samt god kemisk ytvattenstatus. Den aktuella verksamheten bedöms inte bidra till att någon miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas. För vidare beskrivning av vattenintressen se avsnitt 6.5. 1.3.3 Övriga tillstånd och dispenser Utöver nätkoncession för linje enligt ellagen och de bestämmelser som berörs i 6 kap. miljöbalken kan tillstånd eller dispenser även komma att krävas enligt andra kapitel i miljöbalken eller enligt annan lagstiftning. För här aktuell ledning bedöms så inte vara fallet. 1.3.4 Markupplåtelse och ledningsrätt Eftersom ledningen är befintlig krävs inget tillstånd för tillträde till berörda fastigheter. Ersättningar för intrång på mark som tagits i anspråk för ledningen reglerades i samband med byggnationen. Vattenfall har ledningsrätt att bygga, driva och underhålla ledningen. Den aktuella ansökan föranleder inget behov av ytterligare avtal för att driva eller underhålla befintlig ledning. 1.4 Företagets miljöarbete Vattenfall har en miljöpolicy och en vision att vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Vattenfall Eldistribution AB arbetar utifrån ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO14001:2004. Bolaget verkar för en ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling i sin verksamhet. Det övergripande miljömålet för Vattenfall Eldistribution AB är att arbeta för ständiga förbättringar för att minska riskerna för utsläpp och läckage till luft, mark och vatten från Vattenfalls anläggningar. Miljöfrågor ska ingå som en naturlig del vid utredning, projektering, arbetssätt och upphandling. 7

2 GENOMFÖRANDE AV SAMRÅD Inför ansökan om förlängning av nätkoncession ska samråd genomföras i enlighet med 6 kap 4 miljöbalken. Detta ska enligt miljöbalken i första hand ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan, vilket beslutas av länsstyrelsen, ska samrådskretsen utökas. Vattenfall valde att samråda med länsstyrelsen, kommunen och enskilda, men även med statliga myndigheter, med organisationer, och med den allmänhet som ansågs bli berörda av verksamheten. 2.1 Samråd för befintlig ledning Samråd för den befintliga ledningen genomfördes under tiden 7 mars till 21 april 2017. Ett samrådsunderlag upprättades som redogjorde för projektets bakgrund och syfte, ledningens lokalisering och utförande, tillståndsprocessen samt en övergripande konsekvensbedömning av att låta ledningen vara kvar i befintlig sträckning och utförande. Samrådet genomfördes med Länsstyrelsen i Jönköpings län och Gislaveds kommun samt med enskilda och allmänhet. Samrådet innefattade även övriga myndigheter och sektorsintressenter som ansågs vara berörda av ledningen: Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets Radioanstalt, Trafikverket, Skogsstyrelsen, Skanova, Gislaveds Energi AB, Svenska Stadsnät Biggnet AB Drift Underhåll samt E.ON Gas Sverige AB. Samråd med enskilda genomfördes genom brevutskick den 7 mars 2017 till lagfarna och taxerade fastighetsägare, rättighetshavare och samfälligheter inom 50 meter från markkabeln. Allmänheten bjöds in till samråd genom annonsering i Värnamo nyheter den 9 mars 2017. Samråd med myndigheter och organisationer skedde via e-post den 7 mars 2017. På Vattenfalls hemsida finns från och med den 9 mars 2017 information om projektet, uppgifter för att lämna synpunkter samt länk till samrådsunderlaget. Sista datum för yttranden sattes till den 21 april 2017. Totalt inkom 7 yttranden, varav ett från en fastighetsägare. Inga av de samrådsparter som lämnat yttranden har haft något att erinra. Se även samrådsredogörelsen i bilaga 1 till MKB: n. 2.2 Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen fattade 2017-05-24 beslut om att den planerade kraftledningen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 miljöbalken och 14 ellagen, se bilaga 2 till MKB. 8

3 STUDERADE ALTERNATIV 3.1 Nollalternativ Nollalternativet beskriver den situation som skulle uppstå om projektet inte genomförs, vilket i det här fallet innebär att befintlig 40 kv-ledning inte får fortsatt tillstånd. Det skulle medföra att Vattenfall inte kan fortsätta driva ledningen och därmed inte kan behålla leveranssäkerhet och kvalitet till sina nätkunder. Detta med anledning av att ledningen är en reservledning till TL855 och att ett kabelfel på TL855 skulle, utan tillgång till reservmatning, göra området strömlöst. Ett nollalternativ skulle därför föranleda ett behov av att utreda andra platser för ledningens lokalisering och utförande eftersom ledningen fortsatt behövs för att säkerställa strömförsörjningen i Gislaveds tätort. Ett nollalternativ skulle dock inte innebära någon visuell eller fysisk förändring längs den befintliga sträckningen då en markkabel inte tas upp från marken även om den tas ur drift. 3.2 Befintlig sträckning Det befintliga alternativet innebär att 40 kv-ledningen behålls i befintligt läge och utförande. I samband med tillståndsansökan år 2012 konstaterades det att det inte fanns några motstående intressen som skulle komma i konflikt med en markförlagd ledning på den aktuella platsen. Inga nya intressen har tillkommit sedan förra ansökan, se vidare nedan. Den befintliga ledningen är i huvudsak förlagt i gatumark och är samförlagd med andra ledningar. Ledningens lokalisering tar således hänsyn till hushållning av mark samtidigt som den inte har en visuell påverkan på landskapet. Ett förlängt tillstånd av befintligt alternativ bedöms inte ge någon ökad påverkan i området. 3.3 Alternativa sträckningar Det huvudsakliga syftet med kablifieringen av luftledningen 2012 var säkerställa leveranssäkerhet och leveranskvalitet till Gislaveds Energis transformatorstation. Med anledning av att kablifieringen skedde på ianspråktagen mark i samförläggning och enligt Gislaved Energis önskemål utreddes inga alternativa lokaliseringar av sträckningen. Lokaliseringen av ledningen skedde också i samtycke med Gislaveds kommun eftersom raseringen av luftledningen skulle innebära förutsättningar för en framtida exploatering av området i enlighet med inriktningen i den fördjupade översiktsplanen för Gislaveds tätort. Vid kartläggning av intressen utmed den befintliga ledningen i samband med denna koncessionsansökan och MKB har det konstaterats att det inte tillkommit några nya intressen i området sedan ledningen beviljades tillstånd år 2012. De intressen som hanterats i förra koncessionsansökan och som låg till grund för beslutet 2012 är således desamma idag. Förlängt tillstånd av befintlig ledning anses därför inte ge en ökad påverkan i området. Eftersom den aktuella ledningen är en reservledning till TL855 går det normalt ingen ström i ledningen och ledningen genererar därför normalt inte heller något magnetfält. Utförda magnetfältsberäkningar visar på att inga bostäder och verksamheter i ledningens närhet påverkas av magnetfält från ledningen om ledningen behöver tas i bruk, se vidare avsnitt 6.8.2. Med anledning av ovan beskrivna grunder anser Vattenfall att ledningens lokalisering i befintligt läge är den i området lämpligaste och anser därför inte att det är motiverat att utreda alternativa lokaliseringar. Att flytta ledningen till en annan plats bedöms snarare kunna utgöra större miljöpåverkan än att behålla ledningen i befintlig lokalisering. 9

4 BESKRIVNING AV BEFINTLIG LEDNING 4.1 Lokalisering Den aktuella ledningen går mellan avgreningspunkten vid Marknadsplatsen och transformatorstationen på fastigheten Lådan 1, tillhörande Gislaved Energi AB, se Figur 4. Ledningen utgör en reservmatning till regionnätsledningen TL855, se Figur 2. Från avgreningspunkten vid Marknadsplatsen, norr om Preem-stationen, är ledningen förlagd i naturmark och går ut mot Norra Storgatan. Strax innan vägen viker ledningen av söder ut mot Mårtensgatan. Längs Mårtensgatan är ledningen förlagd i gatumark på östra sidan av gatan ner till korsningen vid Stinsgatan. Här går kabeln över till den västra sidan av Mårtensgatan på en sträcka av 250 meter för att sedan korsa gatan igen. Ledningen fortsätter inom fastigheten Lådan 1 öster om Mårtensgatan och ansluter här Gislaved Energis transformatorstation öster om Gislaved Energis lokaler, norr om Anderstorpsvägen. I den norra delen av sträckningen passerar ledningen en mack, ett gatukök, Gislaveds hembygdsgård samt några bostäder. I den södra delen passeras olika typer av verksamheter och kontor. Figur 2. Ledningens läge i förhållande till stationer och ledningar i området. 4.2 Omfattning och utformning Ledningens längd är ca 1,1 kilometer och den är utförd som markförlagd kabel. I schaktet är ledningen samförlagd med kablar för el, fjärrvärme och opto, se Figur 3 nedan. Hela sträckningen är förlagd i natur- eller gatumark. Kabeln är en AXLJ 3x1x630/35 och är byggd år 2012. Den består av tre enledare som är förlagda i triangelform. Respektive ledare består av aluminium med en tvärsnittsarea om 630 mm 2. Runt ledaren finns isolering av polyeten (PEX) och utanför denna ligger ett lager skärmtrådar av koppar. Sedan kommer två vattentätande lager, och ytterst finns manteln som består av polyeten (PE). Figur 3. Skiss över ledningens förläggning tillsammans med övriga ledningar. 10

5 DRIFT OCH UNDERHÅLL 5.1 Ledningsunderhåll Vart 8:e år görs driftbesiktningar av alla Vattenfalls luftledningar för att avgöra om underhåll krävs. I samband med det besiktigas även av de kabelstolpar där luftledningarna övergår i kabel, dvs. i denna lednings norra ände. Underhåll av en befintlig markkabel sker normalt sett inte. Livslängden på en modern kabel är lång och svår att förutsäga exakt, men bedöms till ca 60 år. När kabeln i framtiden är uttjänt görs en ny behovsbedömning av kabeln och en ny kabel läggs om så bedöms nödvändigt. Den befintliga kabeln behöver då inte tas upp ur marken p.g.a. risk för utsläpp i marken, eftersom det inte förekommer några miljöfarliga substanser i moderna kablar. Beslut om att kabeln skall tas upp eller inte fattas då det är aktuellt och efter de rutiner/regler som då gäller. Sannolikheten för att en kabel i mark ska gå sönder och behöva repareras är låg eftersom yttre påverkan på kabeln är näst intill obefintlig. Om kabelfel ändå skulle uppstå så felsöks kabeln och ingreppet begränsas till den del av kabeln som är sönder och ger därför en väldigt lokal påverkan. Vid en eventuell reparation av kabeln kommer den del som är sönder att grävas upp och åtgärdas varpå marken ovan återställs till ursprungligt skick. Inga registrerade natur- och kulturmiljövärden eller övriga allmänna intressen i kabelns närhet bedöms påverkas negativt vid en eventuell reparation. Kortvarig bullerpåverkan kan ske vid reparation av kabel, men omfattningen bedöms vara begränsad till ett par dagar och är att betrakta som normalt byggplatsbuller. Arbetet sker på dagtid. 12

6 KONSEKVENSBEDÖMNING AV BEFINTLIG LEDNING 6.1 Landskapsbild Ledningen är nedgrävd på hela sin sträcka och ligger i anslutning till mark som redan är tagen i anspråk för väganvändning. Ledningen bedöms inte påverka landskapsbilden. 6.2 Riksintressen Ledningens norra respektive södra del ligger inom Riksintresse naturmiljövård, se Figur 5. Intresset utgörs av området för meandersystemet kring Nissan i avsnittet mellan Södra Gussjön och sammanflödet med Anderstorpsån. Ledningen ligger i kanten av området, och bedöms genom sin fortsatta lokalisering i gatumarken inte utgöra någon påverkan på riksintresset. 6.3 Naturvärden Inom ledningens närområde finns endast ett fåtal identifierade naturvärden, se Figur 5. Det ena är riksintresse för naturmiljövård, se avsnitt 6.2, och det andra är ett fåtal skyddsvärda träd som står vid sidan av Mårtensgatan. Inga träd ligger dock i direkt anslutning till ledningen och riskerar därför inte att påverkas vid en eventuell reparation av ledningen. Ledningen bedöms inte påverka några registrerade naturvärden. 6.4 Kulturmiljö Ledningen passerar mellan områden för kulturhistoriska intressen såsom Gislaveds hembygdsgård och ett område för övrig kulturhistorisk lämning väster om hembygdsgården och Mårtensgatan, se Figur 5. När ledningen grävdes ner 2012 påträffades inga nya fornlämningar längs ledningens sträckning. Inom det verksamhetsområde där ledningen är förlagd finns även objekt från Länsstyrelsen i Jönköpings inventering av kulturhistoriska industrimiljöer. Eftersom ledningen är nedgrävd och förlagd i gatumark bedöms dock inte intresseområdet för kulturmiljö påverkas. 6.5 Vatten Ledningen ligger inom ett grundvattenområde utpekat i VISS (Vatteninformationssystem Sverige) och marken utgörs av sand- och grusförekomster. Det angränsande vattendraget Nissan är också registrerat i VISS och vattendraget är även listat i Länsstyrelsens i Jönköpings biotopkartering. Området kring Gislaved Energis transformatorstation norr om Anderstorpsvägen är upptaget i VMI (Våtmarksinventeringen) som område för våtmarker kring Nissan och har naturvärdesklass Låga naturvärden. För karta över intresseområde vatten, se Figur 6. Eftersom den befintliga ledningen redan är nedgrävd bedöms den inte påverka de berörda intresseområdena för vatten. Inte heller vid en eventuell reparation eller underhåll av befintlig ledning bedöms vattenområdena påverkas eftersom kabeln inte innehåller några miljöfarliga ämnen, se även avsnitt 4.2 och kapitel 5. Inom Gislaved tätort är strandskyddet, enligt miljöbalkens 7 kapitel kring Nissan upphävt i samband med att vattendraget går genom detaljplanelagt område. Ledningen bedöms inte inverka negativt på strandskyddets syften. 13

Figur 5. Natur- och kulturvärden i ledningens närområde. 14

Figur 6. Vattenvärden i ledningens närområde. 15

6.6 Bebyggelse och infrastruktur 6.6.1 Bebyggelse Inom området finns olika typer av bebyggelse så som permanentbostäder, industribyggnader och kontorslokaler så ledingen går således genom ett område där människor både bor och arbetar. I verksamhetsområdets norra del finns ett fåtal permanentbostäder där den närmsta ligger inom ca 5 meter från ledningen, dock på motsatt sida av ledningens placering längs Mårtensgatan. Enligt magnetfältsberäkningarna, avsnitt 6.8, avtar magnetfältsnivåerna snabbt med avståndet från ledningen och därmed bedöms ledningen inte ha någon negativ påverkan på befintlig bebyggelse i närområdet. Dessutom går det normalt ingen ström i ledningen eftersom den är en reservledning. Som mest uppgår magnetfältet till ca 0,2 µt vid närmsta bostadshus. För magnetfältspåverkan se avsnitt 6.8.2. 6.6.2 Vägar Ledningen är till största del lokaliserad i gatumark längs Mårtensgatan vilken den korsar på två ställen. Ledningen bedöms inte påverka Mårensgatan under driftsskedet och vid eventuellt underhållsarbete på ledningen återställs marken. 6.7 Kommunala planer Ledningens lokalisering berör flertalet detaljplaner vilka till större delen avser småindustri- och hantverksändamål. Följande detaljplaner ligger i ledningens direkta närhet: Kv Friden m fl. Stationsområdet (del av kv Norden m fl) Kv Norden och Tingslätt Kv Svarven m fl. Enligt Gislaveds kommuns yttrande avseende koncessionsansökan 2012 (när ledningen skulle markförläggas) konstaterade kommunen att den föreslagna ledningssträckningen överensstämde med inriktningen i den fördjupade översiktsplanen för Gislaveds tätort. Den markförlagda ledningen ansågs ge möjlighet för utveckling av verksamhetsområdet vid Mårtensgatan. Enligt Fördjupad översiktsplan för Gislaved (Gislaveds kommun, 2011) föreslås ny bebyggelse på Marknadsplatsen (där avgreningen idag ligger) och på sikt en eventuell flyttning av hembygdsgården. Det finns dock inga planer på förändring av Mårtensgatan där ledningen idag är lokaliserad. Enligt 2 kap 8 Ellagen får en nätkoncession för linje inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Aktuell ledning anses inte strida mot gällande detaljplaner. 6.8 Hälsa och säkerhet 6.8.1 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För luftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Även kablar förlagda i mark ger upphov till spänningsskillnader och därmed också till ett elektriskt fält, men till skillnad från luftledningar är många jordkablar försedda med en jordad metallisk skärm som gör att inget elektriskt 16

fält sprids till omgivningen. För de jordkablar som saknar en metallisk skärm, dämpas det elektriska fältet kraftigt av marken som kablarna är förlagda i. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens styrka som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktion och elkonsumtion. Ju mer ström som flyter i ledningen desto starkare blir ledningens magnetfältsbidrag. För markkabel beror den resulterande fältstyrkan förutom på strömmens storlek även på fasledarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial eller vegetation. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält, dvs. det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten, som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, www.stralsakerhetsmyndigheten.se Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte elektromagnetiska fält (EMF) ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten- tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. 17

6.8.2 Magnetfält från aktuell ledning Eftersom den aktuella ledningen är en reservledning till TL855 går det normalt ingen ström i ledningen så därför genererar den normalt inte heller något magnetfält. Om ledningen behöver tas i bruk, för att Vattenfall blir tvungen att koppla ur TL855, skulle dock andelen ström i den här aktuella ledningen vara samma som normalt går i TL855. Magnetfältsberäkningar för aktuell ledning är därför är beräknad på årsmedelströmmen för TL855 under år 2016. Resultatet av beräkningarna visas i Figur 7 och representerar det årsmedelvärde som skulle kunna bli aktuellt utifrån de idag kända lastförutsättningarna. Som figuren nedan visar avtar styrkan i det magnetiska fältet kring ledningen ju längre från ledningen man kommer. Figur 7. Magnetisk flödestäthet vid olika avstånd från luftledningen. För kabeln är beräkningen utförd för en punkt 1,5 m ovan mark. Står man rakt ovanför kabeln är den magnetiska flödestätheten strax över 0,9 mikrotesla. Kommer man längre ifrån kabeln än 5 meter är värdet under 0,2 mikrotesla. Närmaste bostadshus ligger ca 5 meter från kabeln, och på det avståndet är påverkan från det magnetiska fältet således obetydlig. De bostäder och verksamheter som finns i ledningens närhet bedöms därmed inte påverkas av magnetfält från kabeln. 18

7 ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖMÅL Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och fjorton etappmål. Etappmålen är steg på vägen för att uppnå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Nedan beskrivs de miljömål som bedöms kunna påverkas av den här aktuella ledningen. God bebyggd miljö Definition: "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas." Ledningen bedöms inte påverka några natur- och kulturvärden. Ledningen är till största delen förlagd utmed gatumark inom Gislaved tätort och främjar därmed god hushållning av mark i området. Ledningen strömförsörjer området vilket gynnar en god bebyggd miljö. Miljömålet bedöms inte motverkas. Säker strålmiljö Definition: Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Ledningen är lokaliserad så att livsmiljön inte försämras på grund av magnetfält. Miljömålet bedöms således inte motverkas. Ett rikt djur- och växtliv Definition: "Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd." Eftersom den befintliga ledningen inte bedöms påverka några natur- och kulturvärden och till största delen är förlagd utmed gatumark inom Gislaved tätort bedöms inte heller miljömålet ett rikt djur- och växtliv motverkas. Levande sjöar och vattendrag Definition: "Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas." Ledningen bedöms inte påverka vattenkvaliteten i ledningens närområde. Ledningen påverkar inte möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet med levande sjöar och vattendrag. 19

8 SAMLAD BEDÖMNING Den aktuella 40 kv-ledningen utgörs av en befintlig markförlagd kabel inom ett verksamhetsområde i Gislaveds tätort, Jönköpings län. Ledningen utgör en reservledning till TL855 och syftar till att möjliggöra reservmatning vid planerat eller oplanerat underhåll. Ledningen är bitvis lokaliserad inom område för Riksintresse naturvård, vattenområden upptagna i VISS (Vattensystem i Sverige) samt tangerar område för kulturhistoriska lämningar. Ledningens lokalisering bedöms dock inte ge någon påverkan på identifierade intresseområden eftersom kabeln är befintlig och markförlagd. Ledningen går även inom detaljplanelagt område men bedöms inte strida mot befintliga detaljplaner. Dess befintliga lokalisering anses även uppnå god hushållning av mark då ledningen till största del är samförlagd med andra kablar för el, fjärrvärme och opto i gatumark. Eftersom ledningen är en reservledning går det normalt ingen ström i den, vilket innebär att ledningen normalt inte heller genererar något magnetfält. Den magnetfältsberäkning som gjorts, baserad på den andel ström som kan komma att gå på ledningen om TL855 behöver tas ur drift, visar att ledningen inte utgör en risk för de som bor eller vistas i området. Alternativet att ledningen tas ur drift och lokaliseras någon annanstans anses innebära större påverkan på omgivningen än att låta den vara kvar i befintlig sträckning. Det skulle innebära att ta ny mark behöver tas i anspråk eftersom ledningen fortsatt behövs för att säkerställa strömförsörjningen i Gislaved. Sammantaget görs bedömningen att befintlig lednings sträckning och utförande är den mest lämpliga eftersom ledningen inte bedöms påverka berörda intresseområden samtidigt som det anses mest lämpad ur miljömässig och hälsomässig påverkan samt driftsäkerhetssynpunkt. 20

9 REFERENSER Skriftliga källor Gislaveds kommun (2011). Fördjupad översiktsplan för Gislaved, reviderad 2015. Digitala källor Länsstyrelsernas GIS-tjänst Lantmäteriets Terrängkarta och Fastighetskarta Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida VISS, Vatteninformationssystem Sverige 21

10 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Samrådsredogörelse Länsstyrelsens beslut om icke betydande miljöpåverkan Samrådsunderlag Befintlig markförlagd 40 kv-kraftledning mellan Marknadsplatsen och Gislaveds Energis transformatorstation, Gislaveds kommun, Jönköpings län.. mars 2017 22