HÅLLBAR UPPHANDLING KARLSHAMN 1 DECEMBER 2011
DAGENS AGENDA - FÖRMIDDAG Politikerna styr den offentliga upphandlingen Juridiska aspekter Bensträckare Uppföljning Först mot energieffektivt samhälle Livscykelkostnader
DAGENS AGENDA - EFTERMIDDAG Energieffektiva produkter och LCC Ställ krav på livsmedel Transporter Bygg
UPPHANDLING PÅVERKAR Ca 500-600 miljarder kr (EU 2,000 miljarder) 3 kategorier står för 70-80% av all miljöpåverkan
ETT KRAFTFULLT VERKTYG Spar pengar Spar på naturresurser Stärker konkurrenskraften hos miljödrivna företag GPP Stimulerar andra att köpa gröna produkter Minskar farliga ämnen Minskar CO 2 utsläpp
POLITISKA INCITAMENT EU och Sverige-ambitioner 50 % av alla offentliga upphandlingar med miljökrav i EU 80% i Sverige Nytt regelverk Energy star Lågenergihus 2019 Energieffektiva åtgärder 25% ekologiskt Bilar och kollektivtrafiktjänster Energiklassade produkter
MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPDRAG Regeringens expertorgan inom hållbar offentlig och annan professionell upphandling Hela hållbarhetsbegreppet med miljöhänsyn och sociala krav integrerat är på väg in i den offentliga upphandlingen I LOU står det att man bör ta miljö- och social hänsyn vid offentlig upphandling Offentlig upphandling ett verktyg för samhällspolitiska mål
MILJÖSTYRNINGSRÅDETS LÅNGSIKTIGA AMBITIONER Vi bidrar till: minskad miljöpåverkan genom att utarbeta drivande miljökrav för hållbar upphandling tillhandahålla stöd i arbete med hållbar utveckling genom tre frivilliga verktyg
MILJÖSTYRNINGSRÅDETS ÖVRIGA UPPDRAG
CSR-KOMPASSEN ETT NORDISKT SAMARBETE
DÄRFÖR SKA MAN STÄLLA MILJÖ- OCH ANDRA HÅLLBARHETSKRAV
SAXAT UR TIDNINGARNA CO2 i atmosfären rekordhög 2006-11-06 Den genomsnittliga halten CO2 i atmosfären nådde 2005 den högsta nivån som hittills uppmätts, 379,1 ppm, visar en undersökning från FN-organet WMO Expressen 20071120
NÅ SVERIGES MILJÖMÅL Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv
SPARA PENGAR MED MILJÖANPASSAD UPPHANDLING i de s.k. Green-7* i Europa såväl minskat miljöpåverkan som reducerat kostnader. Sett i ett livscykelperspektiv uppskattats besparingen till miljarder kronor årligen i Sverige. * Sverige, Finland, Danmark, Holland, UK, Tyskland och Österike
PÅVERKA SOM POLITIKER SÅ GÖR DU SKILLNAD Kommunens egna policys och mål Ambitionsnivå Samarbete en kritisk faktor Långsiktighet Se till hela livscykeln
MILJÖSTYRNINGSRÅDETS VERKTYG
ETT GEMENSAMT VERKTYG ÖKAR NYTTAN Begränsade resurser hos upphandlande organisationer samordning leder till effektivitetsvinster. Vetenskaplig och juridisk grund viktig Behov av enhetliga kriterier förutsägbarhet för leverantörer Många användare ger stor genomslagskraft
REGERINGEN VILL UTVECKLA DEN MILJÖANPASSADE UPPHANDLINGEN GENOM DRIVANDE MILJÖKRAV
ALLT FLER ANVÄNDER MILJÖSTYRNINGSRÅDETS MILJÖKRAV 2009 57% 1% 7% 34% 2007 50% 0% 6% 43% 2004 42% 6% 13% 39% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja Ibland Vet ej Inget svar Nej
MILJÖHÄNSYN I UPPHANDLINGSPROCESSEN Upphandlingslagstiftningen, LOU Politiska beslut och policies Behovsanalys Marknadsanalys Krav Produkt/tjänst Krav Leverantör Tilldelningskriterier Miljöstyrningsrådets upphandlingsverktyg Särskilda kontraktsvillkor Kontroll/ uppföljning Före Under Efter
Bred avstämning - intressenter MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSSTÖD PRISBELÖNT I EU Kvalitetssäkrad process Expertgrupper Miljökrav i tre nivåer Sociala kriterier LCC-kriterier Motiv Förslag till verifikation Förstudie Seminarium, uppstartsmöte Remiss Remissgenomgång Expertgrupp Helpdesk Webutbildning/seminarier Handledning Slutgiltigt kriterieförslag Process granskning Dokument publiceras
www.msr.se Kontakta helpdesk Gå vår Webbutbildning Använd våra kriterier Nyhetsbrev
VAD MAN KAN STÄLLA KRAV PÅ
VIKTIGA OMRÅDEN Livsmedel Gatu och fastighet Fordon och transporter Sjukvård och omsorg IT och telekom Städ Kontor Inredning och textil Energi Tjänster
PRIORITERINGAR FORDON OCH TRANSPORTER Exempel på åtgärder från vårt kriteriedokument Lägsta möjliga bränsleförbrukning Förnybara drivmedel Sparsam körning Kontroll av hastighet Däck rullmotstånd, dubbfritt Effektivare transportsystem LCC
PRIORITERING LIVSMEDEL Exempel på åtgärder från vårt kriteriedokument Krav på salmonellafritt och antibiotikaanvändning Ställ tillverkningskrav på mineralgödsel Hållbar etisk produktion Djurskydd Välj ekologiska alternativ Måltidsplanering Minimera svinnet
PRIORITERING FASTIGHETER Exempel på åtgärder som omfattas av vårt verktyg Ställ prestandakrav på byggnaden Ställ krav på energieffektiva produkter. Ställ krav på livscykelkostnad Välj el från förnybara energikällor
FRAMTIDA FOKUSOMRÅDEN INOM OMRÅDET HÅLLBAR UPPHANDLING Kommunikation öka användbarheten, sprida och utbilda Uppdatera och utveckla befintliga produktområden Utarbeta kriterier för nya produktområden Prioriterade områden Bygg, livsmedel, transporter, IT, sjukvård Kemikalier, energi, klimatsatsning, Innovationsupphandlingar Livscykelkostnadskalkyler, LCC Expertfunktion för verifiering/uppföljning i leverantörskedjor Utveckla området hållbara råvaror Sociala krav
VAD INNEBÄR SOCIALT ANSVARSFULL UPPHANDLING? Främjande av möjligheter till anställning Främjande av anständigt arbete Främjande av sociala rättigheter och arbetstagares rättigheter Stödja social integration och främja den sociala ekonomins organisationer Främja tillgänglighet och design för alla Ta hänsyn till frågor som har med etisk handel att göra Uppnå högre grad av företagens sociala ansvar, CSR Bekämpa kränkningar av mänskliga rättigheter Främja små och medelstora företag
VAD INNEBÄR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER? Tvångsarbete Barnarbete Diskriminering Föreningsfrihet Arbetsmiljö Anställningsvillkor Miljöskydd
MSR:S ARBETE MED SOCIALT ANSVARSFULL UPPHANDLING Ägardirektiv: hållbar upphandling Utvecklat sociala krav (kaffe, te kakao, drivmedel, textilier, läkemedel, frukt, skogsråvara) CSR-kompassen, webbaserat verktyg för socialt ansvarstagande Rapporter om riskanalys + uppföljningsmodeller Erbjuder helpdesk, vägledning och stöd
FLERA GODA EXEMPEL Sveriges landsting arbetar systematiskt med socialt ansvar i sina upphandlingar Fler och fler kommuner integrerar sociala krav i upphandlingar SKL Kommentus upphandling av leverantörsinspektioner Från att ställa krav till att följa upp! 45 / 122
SAMMANFATTNING Offentliga sektorn har stor köpkraft och stor möjlighet att påverka Bidrar till en mer hållbar framtid Stimulerar ny teknik Viktigt med mål, samarbete och prioritering Ge miljö hög vikt vid utvärderingen Resurser Miljöstyrningsrådets stöd finns
Läs mer om oss och våra verktyg på www.msr.se www.environdec.com www.emas.se www.csrkompassen.se susanne@msr.se eller 08-700 66 90
DAGENS AGENDA - FÖRMIDDAG Politikerna styr den offentliga upphandlingen Juridiska aspekter Bensträckare Uppföljning Först mot energieffektivt samhälle Livscykelkostnader
JURIDISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 52 / 122
GEMENSKAPSRÄTTSLIGA PRINCIPER SOM PÅVERKAR OFFENTLIG UPPHANDLING Proportionalitet Likabehandling Icke diskriminering Transparens Ömsesidigt erkännande Integrationsprincipen
BESTÄMMELSER I EU Direktiv 2004/18/EG (direktivet om offentlig upphandling inom den klassiska sektorn) Direktiv 2004/17/EG (direktivet om offentlig upphandling inom försörjningssektorerna) Direktiv 2009/81/EG (försvarsupphandlingsdirektivet) Rättsmedelsdirektiv Syfte: åstadkomma en öppen och konkurrensutsatt upphandlingsmarknad inom EU. Ovidkommande hänsyn får ej förekomma.
SVENSK UPPHANDLINGSLAGSTIFTNING Lagen om offentlig upphandling (LOU) Lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF ) Lagen om valfrihetssystem (LOV) Lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS)
BÖR-REGEL FÖR MILJÖKRAV OCH SOCIALA KRAV Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta. (LOU 1 kap. 9 a )
RÄTTSPRAXIS Miljökrav Concordia (C-513/99) Preussen-Elektra (C-379/98) Wienstrom (C-448/01) Sociala krav Bentjees (C-31/87) Nord-Pas-de-Calais (C-225/98)
LEVERANTÖRSKVALIFICERING 11 KAP. LOU Uteslutningskriterier Obligatoriska uteslutningskriterier: korruption, bestickningar Uteslutningskriterier t.ex. lagakraftvunnen dom Teknisk kapacitet Får användas om det krävs särskild sakkunskap inom miljöområdet eller det sociala området för att fullgöra kontraktet Exempel: miljöledningssystem vid tjänst eller entreprenad
MILJÖLEDNINGSYSTEM 11 KAP. 11 LOU Krav på miljöledningssystem tillåtet om det rör sig om en tjänst eller entreprenad med betydande miljöpåverkan. Krav på miljöledningssystem vid upphandling av varor kan vara oproportionerligt Hänvisning ska ges till EMAS eller miljöledningsstandarder som bygger på europeiska eller internationella standarder, t.ex. ISO 14001
TEKNISKA SPECIFIKATIONER 6 KAP. LOU Måste var kopplade till kontraktsföremålet! Krav som är relaterade till hur något görs är inte tekniska specifikationer Kriterier i Miljömärken och sociala märkningar kan användas om kraven har ett samband med varornas egenskaper, t.ex. återvunnet material Exempel: ekologiska livsmedel, tillgänglighet och design för alla Exempel på vad som ej är tillåtet: kräva att leverantören innehar ett visst certifikat
ANVÄNDNING AV MILJÖMÄRKNINGAR OCH SOCIALA MÄRKNINGAR Ej tillåtet att ställa krav på att en vara har ett visst märke (LOU 6 kap.4 ) Om sådan uppgift ges skall den följas av orden eller likvärdigt. Y skall minst uppfylla kriterierna för X T.ex inte Kaffet ska vara Fairtrade. Skriv istället: Kaffe ska vara producerat under arbetsförhållanden som är förenliga med ILO:s kärnkonventioner
TILLVERKNINGSPROCESSEN Krav på koppling till kontraktsföremålet: endast krav som rör tillverkningen av produkten och bidrar till dess egenskaper, utan att det nödvändigtvis syns (t.ex. el producerat med förnyelsebara energikällor). Fastställdes i Preussen-Elektra (C-379/98) Anständiga arbetsförhållanden anses inte kunna jämställas med krav på tillverkningsprocessen: krav på leverantören
TILLDELNINGSKRITERIER 12 KAP. LOU Miljö- och sociala krav kan användas för att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet Ska vara kopplade till kontraktsföremålet Ska vara angivna i FFU samt kontrollerbara Fastställdes i Concordia-fallet (C-513/99) Exempel: premiering av lägre bränsleförbrukning i fordon, hur väl kan leverantören tillgodose olika samhälleliga behov? Exempel på vad som ej är tillåtet: utvärdering av miljöledningssystem
KONTRAKTETS FULLGÖRANDE 6 KAP. 13 LOU Ska vara kopplade till fullgörandet av kontraktet Offentliggöras i meddelandet om upphandling Vara förenliga med EU-rätten Exempel: Kontraktsbestämmelserna anges vara det lämpligaste stadiet att ta med sociala hänsyn som har samband med anställnings- och arbetsvillkor, t.ex. krav på mänskliga rättigheter.
DAGENS AGENDA - FÖRMIDDAG Politikerna styr den offentliga upphandlingen Juridiska aspekter Socialt ansvar Uppföljning Först mot energieffektivt samhälle Livscykelkostnader
UPPFÖLJNING 66 / 122
UPPFÖLJNING Uppföljning bör ske av organisationens: egna inköpsfunktioner leverantörers prestationer
UPPFÖLJNING Uppföljning av egna inköpsfunktioner Hur lever organisationen upp till interna regler? Exempelvis om rätt saker köps av rätt funktioner? Vid upphandlingen, exempelvis om policies speglas i förfrågningsunderlagen Vid avrop, exempelvis ramavtalstrohet
UPPFÖLJNING Uppföljning av egna inköpsfunktioner Exempelvis leveransmottagning: tar organisationen hand om leveransen så att varan, kompetensen eller tjänsten kommer organisationen till godo på rätt sätt, etcetera? Hur hanterar organisationen sina leverantörer? Lägger organisationen ned rätt tid och resurser på att hantera rätt leverantör?
UPPFÖLJNING Uppföljning av leverantörer
UPPFÖLJNING Varför uppföljning av leverantörer? Säkerställa att leverantören följer: kraven i upphandlingen avtalsvillkoren Säkerställa att myndigheten/enheten får det som upphandlats och man betalar för. Därigenom även: Se till att principen om likabehandling upprätthålls Visar att man är en seriös avtalspart inför andra avtalsparter, andra anbudsgivare/leverantörer, internt och gentemot andra intressenter
UPPFÖLJNING Uppföljning av vad? Förfrågningsunderlagets krav och tilldelningskriterier blivande avtalsvillkor så som utförandevillkor, tillkommande kontraktsvillkor, Andra avtalsvillkor tillägg och ändringar av utförandevillkor, uppdragsbeskrivningar
LÅNGT INNAN UPPFÖLJNINGEN Vad kan organisationen behöva för att hantera uppföljningarna? Strategi för att hantera relationer med leverantörerna och hantera en stor bas med leverantörer Insatser kan kopplas till avtalens vikt (volym, strategisk vikt, närhet till leverantören, avtalslängd, svårighetsgrad i uppföljning, etcetera)
Närhet Strategi för att hantera relationer med leverantörerna och hantera en stor bas med leverantörer, exempel Hög närhet låg stabilitet Osannolik kombination Hög närhet hög stabilitet Komplexa förbindelser, anpassningar, svårt att byta Leverantörsrelation: nära Avtalstid: lång Avtalstyp: ramavtal, samarbetsavtal Låg närhet låg stabilitet Prispress, lätt byta, enkel relation Leverantörsrelation: distansierad Avtalstid: kort Avtalstyp: enstaka objekt/leverans Låg närhet hög stabilitet Enkla förbindelser, rutinisering, lätt byta motpart Leverantörsrelation: distansierad Avtalstid: kort - medellång Avtalstyp: ramavtal Stabilitet efter Gadde & Håkansson 1998 Jens Johansson, jens@msr.se
LÅNGT INNAN UPPFÖLJNINGEN Strategi för att hantera relationer med leverantörerna och hantera en stor bas med leverantörer, exempel
LÅNGT INNAN UPPFÖLJNINGEN Strategi för att hantera relationer med leverantörerna och hantera en stor bas med leverantörer, exempel
LÅNGT INNAN UPPFÖLJNINGEN Vad kan upphandlaren behöva för uppföljningarna? Generella rutiner för avtalsuppföljning => miljöaspekter ingår Rutiner => uppföljning kan ske i olika steg / faser i avtalet => olika typer av insatser behövs i olika steg
LÅNGT INNAN UPPFÖLJNINGEN Vad en upphandling kan behöva för uppföljningen? Hur bör vara genomtänkt och angett (till viss del) i förfrågningsunderlaget i den specifika upphandlingen för att underlätta kontroll och uppföljning? Vilka avtalsvillkor är viktigast? Vilka verifikationer eller andra bevismedel kan man godta? kontrollera leverantörens uppgifter? Vilka resurser och kompetenser behövs? samverkan?
UPPFÖLJNING Hur kan uppföljning göras? Från skrivbordet begär in uppdaterade versioner av de verifikationer/intyg som användes i upphandlingsfasen begär in egenrapportering/självdeklarationer ( Vi intygar på heder och samvete att ) begära intyg från tredje part Sammanställa och följ upp trovärdiga tips från avtalsanvändare och konkurrenter
UPPFÖLJNING Krav /villkor Bevismedel Kontroll Miljöledningssystem EMAS, ISO 14001 eller likvärdiga Bevismedel Registerägare webb Granskning av certifikat mot register EMAS Miljöstyrningsrådet www.emas.se/registreringar ISO 14001 SWEDAC Ackrediterade konsulter: http://search.swedac.se/index.asp För mindre organisationer, exempelvis Miljödiplomering SWEDAC (och SWETIC Swedish Association for Testing, Inspection and Certification) Svensk Miljöbas Certifierade företag: www.certifiering.nu/ecomedia/mdb/sitese archpage.aspx http://svenskmiljobas.se/godkanda.html http://www.certifiering.nu/ecomedia/mdb/ SiteSearchPage.aspx
UPPFÖLJNING Krav /villkor Bevismedel Kontroll Miljöaspekter på X skall minst uppfylla nivåerna enligt utvalda kriterier i Y Svanen, Bra miljöval, KRAV, TCO, FSC, MSC, EU:s miljömärkning Bevismedel Registerägare webb Granskning av licenser mot register, intyg, intervjuer Svanen Miljömärkning Sverige AB http://www.svanen.se/inkopare/kriterier/ Bra Miljöval Naturskyddsföreningen http://sn.snf.se/bmv/bmv-register/index.cfm FSC Forest Stewardship council http://info.fsc.org/ KRAV KRAV http://www.krav.se/krav-produkter/ MSC Marine Stewardship council http://www.msc.org/kop-msc-marktfisk/hitta-msc-markta-produkter EU:s miljömärkning Miljömärkning Sverige AB http://www.svanen.se/eu- Ecolabel/Produkter-markta-med-EU- Ecolabel/ TCO TCO Development AB http://www.tcodevelopment.com/
UPPFÖLJNING Hur kan uppföljning göras? Uppföljning i fält granskning vid leveransmottagning (oftast varor), fältinspektioner (varor, tjänster, entreprenader, anläggningar) uppföljningsmöten med leverantörer och avtalsanvändare (följ upp sammanställda trovärdiga tips från avtalsanvändare och konkurrenter)
UPPFÖLJNING Vad sker sedan? Hantera avvikelser! Hantering av avvikelser bör ju helst vara beskrivna i avtal (och helst redan i förfrågningsunderlaget). Exempel på hantering: uppmaning till rättelser inom tidsatt period (följ upp igen) kompensationer (arbeten/varor som rabatteras) Krediteringar Viten ingen avtalsförlängning uppsägning av avtal.
LÅNGT INNAN UPPFÖLJNINGEN Vad behöver inköpsavdelningen för uppföljningarna? Mandat (att vidta åtgärder vid avvikelser) Medel (egen tid, egna kostnader) Mer medel (specialister och/eller andra extraresurser)
DAGENS AGENDA - FÖRMIDDAG Politikerna styr den offentliga upphandlingen Juridiska aspekter Bensträckare Uppföljning Först mot energieffektivt samhälle Livscykelkostnader
FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg
AGENDA Energitjänstedirektivet Hur hjälper Miljöstyrningsrådet till Livscykelkostnad (LCC)
ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET HUR HJÄLPER VI TILL?
EU:S ENERGITJÄNSTEDIREKTIV (2006/32/EG) Nationell handlingsplan för energieffektivisering Ett vägledande mål är att energibesparingen till 2016 är minst 9 % av det årliga genomsnittliga energianvändningen 2001-2005 Offentlig sektor ska vara ett föredöme Energieffektiviseringsåtgärder
TVÅ FÖRORDNINGAR Förordning (2009:1533) om energieffektiviseringsstöd till kommuner och landsting Förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter.
Varje offentlig myndighet ska genomföra minst två av de åtgärder som räknas upp i förordningen: 1. utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav, 2. köpa in utrustning på grundval av förteckningar som Statens energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning, 3. köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge, 4. byta ut eller modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3, 5. utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa, eller 6. köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva.
ÅTGÄRD 2 OCH 3 KÖPA IN UTRUSTNING ENLIGT ENERGIMYNDIGHETENS RIKTLINJER: Upphandlande myndigheter ska kontinuerligt och i alla upphandlingar upphandla energieffektiva produkter inom de områden Miljöstyrningsrådet har tagit fram energikrav. Minst handla upp enligt Miljöstyrningsrådet (MSR) avancerade nivå MSRs kriterier bör även inkluderas i tjänsteupphandlingar Krav bör även ställas vid upphandling av transporttjänster. Miljöstyrningsrådet tillhandahåller upphandlingskriterier även för dessa områden.
TRE NIVÅER SPJUTSPETSKRAV AVANCERADE KRAV BASKRAV
ÅTGÄRD 4. BYTA ELLER MODIFIERA UTRUSTNING ENLIGT ENERGIMYNDIGHETENS RIKTLINJER: strategiskt sätt skapa rutiner, planera in resurser och sätta mål för centrala inköp Kan också avse modifieringar av utrustning med stor och långsiktig betydelse för effektivare energianvändning. Kommuner och landsting kan utifrån en fastställd plan eller vid strategiska beslut byta ut eller modifiera befintlig utrustning enligt de energieffektivitetskrav som följer av punkterna 2 och 3. Åtgärden kan innebära att en långsiktig strategi och genomförandeplan utformas för att byta ut och modifiera befintlig utrustning.
MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER ETT HJÄLPMEDEL FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING
www.msr.se/energi
VERKTYGETS OMFATTNING - ENERGI Kriterier för miljökrav: 5 Produktområden (fordon/transporter, IT/telekom, kök/renhållning, el/belysning, vård) 20-talet kriteriedokument 100-tals produkter
VÅRT UPPDRAG FRÅN ENERGIMYNDIGHETEN Helpdesk Hemsida: www.msr.se/energi Utbildning Riktad support ramavtalsmyndighet Kriterier (nyutveckling och aktiv förvaltning) Mervärden Informationsmaterial
LCC SOM KOSTNADSEFFEKTIVT VERKTYG Så fungerar det
KOSTAR MILJÖANPASSNINGAR ALLTID PENGAR? Genom miljöanpassad offentlig upphandling har Sverige inte bara gjort en miljöinsats utan också sparat pengar enligt studie från PWC
LCC SUMMAN AV ALLA KOSTNADER ÖVER LIVSCYKELN Investeringskostnad Driftkostnader Underhållskostnader Miljökostnad / miljöskatter Restvärde / Avvecklingskostnad
ATT TÄNKA LÅNGSIKTIGT LÖNAR SIG! Livscykelkostnad energikonsumerande varor Energianvändning Investeringskostnad underhåll Stigande energipriser kan dessutom ge framtida kostnadsmässiga fördelar för energisnåla produkter
NUVÄRDEMETODEN Framtida kostnader såsom drift- och underhållskostnader diskonteras 1 kr idag mer än 1 kr imorgon Räknar om framtida kostnader till ett nuvärde Kalkylräntan påverkar
VAD BLIR DYRARE OCH VAD BLIR BILLIGARE? Billigare Personbilar Bussar Skrivare Multifunktionsapparater Byggnader Transporter Belysning Ventilation Kaffeautomater Vitvaror Luftfilter Annan kontorsutrustning Dyrare Livsmedel Möbler El Papper Kläder
PRODUKTER SOM NORMALT KOSTAR MER BEHÖVER INTE ALLTID GÖRA DET Exempel: Vissa skolrestauranger har lyckats ha samma kostnader för maten trots att de köper 20% ekologisk mat Västra Götalands-regionen menar att deras kostnader inte ökat när de köpt gröna möbler
NÄR ANVÄNDS LCC I UPPHANDLINGSPROCESSEN? Behovsanalysen För att jämföra ett miljöalternativ med ett konventionellt Anbudsutvärderingen Kräver tydlig beskrivning i förfrågningsunderlaget ex. mätmetoder
MILJÖSTYRNINGSRÅDET HAR VERKTYG Finns verktyg på Miljöstyrningsrådets hemsida att ladda ned på www.msr.se Verktygen har tagits fram tillsammans med experter inom de specifika området allt för att anpassa och förenkla användandet till målgruppen upphandlare Miljöstyrningsrådet inkluderar LCC i sina upphandlingskriterier Finns även goda exempel
MILJÖSTYRNINGSRÅDETS VERKTYG Generell kalkyl Lätta fordon Inomhusbelysning Utomhusbelysning Vending och kaffeautomater Bygg (ventilation) Kyl och frys för storkök Vitvaror
VILKA BESPARINGSPOTENTIAL FINNS? Skolan skulle kunna energieffektivisera med 1,1 TWh/år inom belysning och ventilation. I kronor motsvarar detta nästan 1 miljard kr/år. Utomhusbelysning är näst största posten i kommunernas drift- och underhållskostnader (25% av kostnaderna). Belysningskostnaden har ökat med ca 9 % senaste åren på grund av ökande elpriser.
LUFTFILTER Fortv har upphandlat med LCC Den näst dyraste blev i längden den billigaste!
Om ni har frågor eller förslag kontakta mig! annie@msr.se 08-700 66 97 www.msr.se/energi