Annie Stålberg, Projektledare fordon och transporter

Transkript

1 MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Annie Stålberg, Projektledare fordon och transporter

2 AGENDA Varför miljöanpassa upphandlingen av transporter Hur kan man ställa för krav? Diskussionsuppgift

3 MILJÖPÅVERKAN Transporter står för ca 60% av koldioxidutsläppen i Sverige

4 NULÄGE I KOMMUNERNA ENLIGT GRÖNA BILISTERS KOMMUNRANKING 2012 (147 DELTAGANDE KOMMUNER) PERSONBILAR 89% (86% 2011) använder har upphandlingspolicy som kräver miljöbilar 63% (59% 2011) miljöbilar i kommunernas bilflottor PERSONTRANSPORTER 49% (39% 2011) styr mot miljöfordon DRIVMEDEL 42 ( ) av de deltagande kommunerna arbetar med hållbara drivmedel utöver att kräva drivmedel som uppfyller lagkraven

5 LAG OM MILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV BILAR OCH VISSA KOLLEKTIVTRAFIKTJÄNSTER. BÖRJADE GÄLLA 1 JULI. Energi- och miljöpåverkan ska beaktas vid inköp av vägtransportfordon. Åtminstone energianvändning, utsläpp av CO2-, NOX (kväveoxider), NMHC (kolväten) och partiklar 1. Teknisk specifikation Miljö- och energiprestanda som krav i förfrågningsunderlaget 2. LCC Tilldelningskriterium Enligt definierad metod

6 MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER INOM TRANSPORTOMRÅDET Fordon (lätta, tunga fordon) Miljöstyrningsrådets LCC-verktyg för personbilar EU:s kostnadskalkyl för fordon finns på vår hemsida Drivmedel Godstransporter Persontransporter Resetjänster - resebyråtjänster, flygresetjänster (och hotelltjänster)

7 HUR STÄLLER MAN KRAV PÅ FORDON OCH TRANSPORTER

8 LÄTTA FORDON OBLIGATRISKA KRAV PÅ VARAN PERSONBILAR Baskrav: miljöfordon enl. definition Vägtrafikstattelagen Avancerade krav: låg bränsleförbrukning, ex. max 110 g CO 2 /km Kan även ställa krav på förnybara drivmedel

9 LÄTTA FORDON (SAMTLIGA TYPER) Tilldelningskriterier Euro 6 Växlingsindikator Alternativa drivmedel Livscykelkostnader Särskilda kontraktsvillkor System för övervakning av däcktryck ISA intelligent stöd för anpassning av hastighet Stödsystem för sparsam körning

10 UPPFÖLJNING FORDON Relativt enkelt Information från vägtrafikregistret alt. fordonstillverkare

11 KNÄCKFRÅGOR MILJÖKRAV TRANSPORTER Hur hantera proportionalitetsprincipen? vad omfattar upphandlingen samleverans eller helleverans miljöpåverkan jämför WIENSTROEM - grön el Hur ställa kraven? Särskilda kontraktsvillkor Ständig förbättring Så att leverantören kan optimera sitt arbete Uppföljning Uppföljning av leverantören kan uppfattas som svårt Krav kan följas upp genom att titta på den andel av transportarbete som upphandlingen motsvarar av leverantörens totala transportarbete Stickprov/besök hos leverantör

12 VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA PÅ TRANSPORTER Miljöledningsarbete Krav på fordonet Krav där leverantören optimerar Krav på underhåll och sparsam körning Krav vid anskaffning

13 KRAV PÅ LEVERANTÖRENS MILJÖLEDNINGSARBETE Anbudsgivaren ska senast 6 månader efter kontraktsstart ha ett miljöledningsarbete som omfattar den verksamhet som utför transporterna och minst innehåller följande: en implementerad miljöpolicy som är antagen av ledningen miljömål och handlingsplaner och rutiner för att kontinuerligt minska miljöpåverkan exempelvis energi-, drivmedel- och kemikalieanvändning och utsläpp av växthusgaser. rutiner för att säkerställa att alla lagar och föreskrifter som berör verksamheten efterlevs rutiner och metoder för att efterleva miljökrav enligt avtalet rutiner och metoder för kommunikation och redovisning/rapportering

14 KRAV PÅ EUROKLASS BASKRAV Fordon som används vid utförandet av uppdraget ska som lägst uppfylla utsläppskraven motsvarande Euro 4. Personbil med dieseldrift ska uppfylla utsläppskraven för Miljöklass 2005PM eller högre. Minst.% av transportarbetet som omfattas av uppdraget ska utföras av fordon som lägst uppfyller utsläppskraven motsvarande Euro 5. AVANCERADE KRAV Fordon som används vid utförandet av uppdraget ska som lägst uppfylla utsläppskraven motsvarande Euro 5.

15 KRAV PÅ CO2 PERSONBILAR 4 passagerare: Miljöbilsdefinitionen 6 passagerare: 195g eller biodrivmedel 8 passagerare: 225 g eller biodrivmedel

16 KRAV DÄR LEVERANTÖREN OPTIMERAR Trafikplanering Optimera fordonsanvändningen och minska antalet körda km Effektivisera genom ex. ruttplanering, samordning Redogör för resultatet Effektiv drivmedelsanvändning Redogöra för arbetet för beställaren genom exempelvis: Drivmedelsbesparing och/eller minskade utsläpp genom internkontroll, individuell uppföljning, andra åtgärder/tekniker som minskar drivmedelsförbrukningen och effektiva fordon Individuell uppföljning, åtgärder som minskar förbrukningen, effektivare fordon ISA /färddator (avancerad nivå)

17 ANDRA KRAV Sparsam körning Krav på underhåll och service Service, fordonstvätt, däcktryck Krav på alternativa drivmedel Krav på däckens rullmotstånd Krav vid anskaffning: Euroklass CO2-utsläpp Alternativa drivmedel

18 UPPFÖLJNING Källa: WSP 2007

19 UPPFÖLJNING Krav på fordonet Fordonsförteckning innehållande uppgifter från vägtrafikregistret om utsläpp, Euroklass eller om fordonet drivs på förnybara drivmedel Krav där leverantören optimerar Teknisk dokumentation, miljöstatistik, leverantören redovisar

20 UPPFÖLJNING ÖVRIGA KRAV Miljöledning ISO 14001, EMAS, branschspecifikt ledningssystem eller likvärdigt Sparsam körning Intyg på att förare genomgått utbildning, samt en enkel beskrivning av uppföljningssystemet som kan bestå av rutiner eller tekniska system. Service och underhåll Teknisk dokumentation om TPMS (däcktrycksövervakning) Protokoll från intern revision eller liknande

21 SAMORDNAD DISTRIBUTION Innebär att transporter och samlastningstjänst (t.ex. i egen central omlastningscentral) upphandlas separat vilket ger större möjligheter att ställa krav Fördelar: Högre fyllnadsgrad Bättre arbetsmiljö med färre leveranser Högre trafiksäkerhet Skapar större konkurrensmöjligheter för SME Miljökrav kan ställas lättare Nackdelar: Bygger på logistikutredning om egna förutsättningar Fler komplexa upphandlingar Mer internt informationsarbete

22 GODA EXEMPEL Borlänge Halmstad Katrineholm Nacka Uppsala Växjö Värnamo

23 Årets bild 2008 Karl Melander

24 KRAV PÅ DRIVMEDEL Både fossila och förnybara Fokuserar på: klimat spårbarhet markanvändning sociala krav

25 EXEMPEL PÅ KRAVFORMULERINGAR Klimat Klimatpåverkan för förnybara drivmedel skall vara minst 50 (60) procent lägre än medelvärdet för bensin och diesel inom EU.

26 MILJÖSTYRNINGSRÅDETS KRITERIER FÖR RESETJÄNSTER Kriterier för resetjänster Resebyråtjänster Hotell- och konferenstjänster Flygresetjänster

27 GRUPPUPPGIFT FORDON (till hjälp kan kriteriedokumentet för fordon användas) Upphandlingsexempel: Ni är upphandlingsansvariga i en medelstor kommun i mellersta Sverige och som driver den mesta av verksamheten i egen regi. Man har ett antaget politiskt mål att minska koldioxidutsläppen med 20 % till år 2020 och vill givetvis följa den lagstiftning som finns. Nu ska en behovsanalys göras inför nästa fordonsupphandling och förutsättningarna är dessa: Fastighetsförvaltningens serviceåtaganden för egna fastigheter runt om i kommunen är ofta omfattande och kräver skrymmande specialutrustning Ett par fordon kommer enbart att användas for kortare resor i kommunens huvudort, bland annat för tillsynsbesök. Ett flertal tankställen för etanol finns i kommunen. Sid 1

28 FORTS GRUPPUPPGIFT FORDON På vilket sätt kan upphandlingen genomföras så att fordonsbehovet tillgodoses samtidigt som koldioxidmålet och lagstiftningen (se kriteriedokument) uppnås? Om man vill premiera fordon som kan köras på förnybart bränsle, hur kan man då gå till väga? På vilket sätt kan fler än upphandlingsavdelningen involveras för att uppnå målen? Sid 2

29 GRUPPUPPGIFT TRANSPORTTJÄNSTER (till hjälp kan kriteriedokumentet för persontransporter användas) Upphandlingsexempel: Ni ska genomföra en upphandling av skolskjuts i kommunen. Transporterna kommer att köras 5 dagar i veckan med både större och mindre fordon. Kommunens upphandlingspolicy säger att man bör ställa miljökrav i upphandlingarna så långt som det är möjligt, men ni är osäkra på hur hårda miljökrav som leverantörerna på orten kan uppfylla. Sid 1

30 FORTS GRUPPUPPGIFT Vad bör en marknadsanalys innan upphandlingen innehålla? De aktuella leverantörerna har inte så miljömässigt bra fordon just nu, hur kan man hantera detta i upphandlingen? Vilka andra miljökrav bör ställas? Vilka uppföljningsåtgärder är lämpliga för att kontrollera att kontraktet uppfylls? Sid 2

31 /

32 UPPHANDLING AV FORDON En kommun ska upphandla 4 fordon De vill använda sig av LCC för att utvärdera det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet De specificerar vilka villkor som ska gälla: Antal år, kalkylränta, bränslepris och årlig användning av fordonet Serviceavtal ska ingå i upphandlingen Leverantören ska även garantera ett återköpsvärde

33 LIVSCYKELKOSTNAD FORDON UTVÄRDERINGSKRITERIUM DEN UPPHANDLANDE MYNDIGHETEN KOMMER ATT ANTA DET EKONOMISKT MEST FÖRDELAKTIGA ANBUDET UTIFRÅN FÖLJANDE FÖRUTSÄTTNINGAR: Kalkylförutsättningar. Definierade av upphandlaren Antal år kalkylen omfattar (användningsår) Antal fordon som ska upphandlas 5 År 4 St Kalkylränta i % 4 % Drift- och underhållskostnad Årlig genomsnittlig användning av fordonet 2000 Mil Beräknade driftpriser Definiera huruvida anbudet ska innehålla uppgifter om serviceavtal. 13,2 Kr/liter Leverantören skall specificera uppgifter gällande service och reparationsavtal per år.

34 Leverantören skall lämna följande information för att utvärderas. Av denna information kommer sedan en totalkostnad att räknas fram som kommer att utgöra grund för utvärdering av anbudet: Anskaffningskostnad. Inköpspris inkl. kostnad för leverans per fordon SEK kr Drift- och underhållskostnad Bränsleförbrukning enligt tillverkarens uppgift (Liter/100km blandad körning) Kostnad per år för service- och reparationsavtal kr per år för service- och reparationsavtal Övriga kostnader Fordonsskatt per år Garanti för återköp i SEK (Restvärde) kr kr Upphandlande myndighet kommer vid utvärderingen att använda sig av Miljöstyrningsrådets LCCverktyg gällande personbilar på

35 TVÅ LEVERANTÖRER VILL LEVERERA ELHYBRIDBILAR RESPEKTIVE BENSINBILAR Leverantör av elhybridbil Leverantör av bensinbil Inköpspris kr kr Bränsleförbrukning 0,4 liter / mil 0,9 liter / mil Service- och reparationsavtal 8000 kr/år 8000 kr/år Fordonsskatt 400 kr 2000 kr Försäkringskostnad 3000 kr 3000 kr Restvärde / garanterat återköpsvärde kr kr

36 LIVSCYKELKOSTNADER (LCC) VID KÖP AV PERSONBILAR V.g. fyll i vita celler, variabler markerade med * måste fyllas i. Röda rutor ska fyllas i av upphandlande myndighet. Klicka på kommentarerna för att se exempel (röda trianglar). FÖRUTSÄTTNINGAR Antal* st 0 Antal användnings år* år 0 Kalkylränta % 0 ALTERNATIV / ANBUD Elhybridbil Bensinbil Anskaffningskostnad Inköps pris inkl. leverans kos tnad per fordon kr/s t ANSKAFFNINGSKOSTNAD PER STYCK 0 kr 0 kr Bränslekostnad Bräns leförbrukning blandad körning per fordon liter/m il Årlig körs träcka per fordon m il Bräns lepris kr/liter DRIFTKOSTNAD PER STYCK NUVÄRDE 0 kr 0 kr Underhåll Servicekos tnad kr/s t,år Service och reparations avtal kr/s t,år UNDERHÅLLSKOSTNAD PER STYCK NUVÄRDE 0 kr 0 kr Skatter och övriga kostnader Fordons s katt kr/s t,år Förs äkrings kos tnad kr/s t,år TOTAL ÖVRIG KOSTNAD PER STYCK NUVÄRDE 0 kr 0 kr Res tvärde / återköps värde kr/s t TOTAL LCC PER STYCK 0 kr 0 kr

37 LIVSCYKELKOSTNADER (LCC) VID KÖP AV PERSONBILAR V.g. fyll i vita celler, variabler markerade med * måste fyllas i. Rosa rutor definieras av upphandlande myndighet. FÖRUTSÄTTNINGAR Antal* st 4 4 Antal användningsår* år 5 4 Kalkylränta % 4 4 ALTERNATIV / ANBUD Elhybridbil Bensinbil Anskaffningskostnad Inköpspris inkl. leveranskostnad per fordon kr/st ANSKAFFNINGSKOSTNAD PER STYCK kr kr Bränslekostnad Bränsleförbrukning blandad körning per fordon liter/mil 0,4 0,9 Årlig körsträcka per fordon mil Bränslepris kr/liter 13,2 13,2 DRIFTKOSTNAD PER STYCK NUVÄRDE kr kr Underhåll Servicekostnad kr/st,år eller Service och reparationsavtal kr/st,år UNDERHÅLLSKOSTNAD PER STYCK NUVÄRDE kr kr Skatter och övriga kostnader Fordonsskatt kr/st,år Försäkringskostnad kr/st,år TOTAL ÖVRIG KOSTNAD PER STYCK NUVÄRDE kr kr Restvärde / återköpsvärde kr/st TOTAL LCC PER STYCK kr kr TOTAL LCC kr kr

38 Diagram ,00 Kostnader under varans livscykel , , , ,00 Total övrig kostnad Bränslekostnad Underhållskostnad Anskaffningskostnad ,00 0,00 Elhybridbil Bensinbil Anbud 3 Anbud 4 Anbud 5

39 ENERGIEFFEKTIVA PRODUKTER OCH LCC SÅ STÄLLER DU KRAV ENLIGT FÖRORDNINGEN Annie Stålberg

40 AGENDA Varför ställa miljökrav Upphandling och energieffektivisering Diskussion LCC Diskussion

41 Temperaturförändring C (avvikelse från medelvärdet ) MILJÖMÅL 1: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Global medeltemperatur Källa:IPPC 2001

42 - MILJÖMÅL 4: GIFTFRI MILJÖ Vi använder ca kemiska ämnen. Knappt testade m.a.p. hälsa och miljö Kunskapsglappet är oroväckande.

43 UPPHANDLING OCH ENERGIEFFEKTIVISERING

44 Ska genomföra minst två av de åtgärder som räknas upp i förordningen: 1. utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav, 2. köpa in utrustning på grundval av förteckningar som Statens energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning, 3. köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge, 4. byta ut eller modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3, 5. utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa, eller 6. köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva.

45

46 Effektivisering Kontor Vårdlokaler Skolor Ventilation 56 % 40 % 67 % Belysning 34 % 55 % 60 % STOR POTENTIAL Energiförbrukning i skolor

47 LJUSKÄLLOR ENERGIKRAV. LJUSKÄLLORS ENERGIEFFEKTIVITET, LJUSKVALITET OCH LIVSLÄNGD Ljuskällan skall uppfylla följande krav: Ljuskällan skall uppfylla följande krav: Ljuskälla Nivå på krav Energikrav Ljuskvalitetskrav (färgåtergivning) Livslängdskrav Långlivslysrör T8 med elektroniskt don Avancerat Energiklass A Ra h T5 Avancerat Energiklass A Ra h Lågenergilampa Med yttre hölje Avancerat Energiklass A Ra h Utan yttre hölje Avancerat Energiklass A Ra h Halogenlampa 230 V Avancerat Energiklass B Ra = h

48 Förslag till verifikat Energikrav: Energiklass finns deklarerad på förpackningen i enlighet med Energimärkningsdirektivet 98/11/EC. Som verifikation kan kopia på layout av förpackningen begäras in. Ljuskvalitet: Färgåtergivningsindex (Ra) ska enligt Ekodesigndirektivet och Förordning 245/2009,bilaga III finnas i produktinformationen på fritt tillgängliga webbplatser och i andra former som de bedömer vara lämpliga. Som verifikation kan kopia på lay out på förpackningen begäras in samt länk till anbudsgivarens hemsida till aktuell webbadress där Ra-index är deklarerad. Livslängd: Leverantörens tekniska specifikation som visar att kravet är uppfyllt enligt mätningar enligt nedanstående standarder för livslängd alternativt annat likvärdigt bevis: Lysrör EN Kompaktlysrör EN Lysrörslampor (lågenergilampor) EN 60969:1993 med ändringar A1:1993, A2:2000 Halogenlampor EN 60357:2003 med ändringar A1:2008 LED-lampor 34A/134/CD IEC Ed 1 eller enligt Belysningsbranschens rekommendationer, Rekommendationer kring livslängds- och ljusutbytesangivelser för LEDmoduler (2008) eller enligt IES LM 79 och 80. Under kontraktsperioden kan stickprovskontroller ske och ljuskällor kan då skickas för testning i laboratorium.

49 UTOMHUSBELYSNING Näst största posten av kommunernas drift- och underhållskostnader (25 %) Källa: SKL Många gamla anläggningar - ca 30 år Ca 60 TWh i Europa, möjlig besparing 38 TWh Sverige har högst antal installerade armaturer per capita

50 POTENTIAL FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING Byte från: kvicksilverlampa till keramisk metallhalogen: 40 % slammade lampor till klara: 15 % magnetiskt driftdon till elektroniskt: 7 % Ljusstyrning: 35 % Adaptiv belysning: 74 %

51 KRITERIERNA FÖR UTOMHUSBELYSNING Kriteriedokument (Väg-, gatu-, parkbelysning) med upphandlingskrav: Produkter Projektering Entreprenader Verifikationsförslag, motivtext ingår LCC-kalkyl Vägledning

52 EXEMPEL PÅ KRAVFORMULERING B.2 ARMATURENS TOTALEFFEKT BASKRAV För att optimera armaturens totaleffekt skall förkopplingsdonets verkningsgrad uppfyllas enligt nedan tabell: Ljuskällans effekt (P) W P< <P < P < P P> Minimum verkningsgrad på förkopplingsdonet (ηförkopplingsdon)% Förslag till verifikat: teknisk specifikation för förkopplingsdonet som bekräftar att kraven uppfylls

53 KAFFEAUTOMATER Det finns kaffeautomater i Sverige - de flesta står på våra arbetsplatser. Det vanligaste är att serviceföretag hyr ut kaffeautomaterna, men elräkningen hamnar hos kunden. Resultat från Energimyndigheten visar att det skiljer mer än 50 procent i energianvändning. Om alla kaffeautomater i Sverige byts ut till den mest energieffektiva i testet skulle elanvändningen minska från 82,8 miljoner kwh till 40,2 miljoner kwh. 51 % besparing vilket motsvarar energin för eluppvärmda villor.

54 EXEMPEL UR KRITERIERNA FÖR VARUAUTOMATER AVANCERAT KRAV Läsk- och varuautomater inom kategori 1-5 enligt EVA-EMP version 2.0 skall uppfylla energiklass A enligt EVA-EMP (dvs. energiklassen skall vara uppfylld, men automaten behöver inte vara märkt) Förslag till verifikation: Testrapport enligt EVA-EMP version 2.0, eller likvärdigt. Med likvärdigt menas en testrapport där tester har gjorts på samma sätt som EVA-EMP-protokollet beskriver, samt att resultaten redovisas på samma sätt som i Appendix C-D i EVA-EMP-protokollet för respektive automattyp.

55 VILKA ÅTGÄRDER HAR NI VALT? HUR STÄLLER NI KRAV IDAG? KOMMER NI BEHÖVA ÄNDRA ERT KRAVSTÄLLANDE? FÖLJER NI UPP ERA KRAV? UTMANINGAR? SVÅRIGHETER? HUR VILL NI HA HJÄLP FRÅN MILJÖSYRNINGSRÅDET

56 LIVSCYKELKOSTNADER Hur används LCC? Upphandlingsjuridiska aspekter på LCC Miljöstyrningsrådets verktyg Några goda exempel

57 ANVÄNDER NI LCC? 32% använder LCC enligt Naturvårdsverkets enkät 50% använder det inte fastän det kan vara relevant!

58 VARFÖR ANVÄNDER MAN INTE LCC? Delat budgetansvar mellan avdelningar inom organisationen Svårigheter att definiera vad som ska kostnadssättas Osäkerhet om datakvalitet» Källa: Nordiska ministerrådets rapport: Livscykelkostnader Till vilken nytta för miljön och plånboken? Brist på politisk vilja

59 NÄR ANVÄNDS LCC BEHOVSANALYSEN Uppskatta den totala kostnaden Vad kommer att bli det ekonomiska resultatet om du köper en miljövara? Kostnaden för det gröna alternativet kanske är lägre!

60 NÄR ANVÄNDS LCC UTVÄRDERING MED HJÄLP AV LCC Samma principer som i vanlig upphandling! Likabehandling Icke-diskriminering Transparens Viktigt att definiera standarder och mätmetoder för energi och underhåll Detta för att få jämförbarhet!

61 VIKTIGT VID ANVÄNDANDET AV LCC I UTVÄRDERINGEN Tydligt definiera förutsättningarna för kalkylen: Antal Användningsperiod Kalkylränta Energiförbrukning / användning per år Energipris Underhållskostnad

62 DEFINIERA VILKA UPPGIFTER LEVERANTÖREN SKA INKOMMA MED Energiförbrukning enligt... Kostnad för service (serviceavtal) Hållbarhet/livslängd enligt Restvärde (ex. återköpsvärde)

63 MILJÖSTYRNINGSRÅDETS VERKTYG I nuläget finns: Generell kalkyl Personbilar Inomhusbelysning Utomhusbelysning Vending och kaffeautomater Bygg (hänvisning ventilation) Kyl och frys för storkök Diskmaskin Frys och kyl diskmaskin Arbetas löpande fram nya, kommande är: AV-utrustning Medicinteknisk utrustning Luftfilter

64 UTVÄRDERINGSKRITERIUM STORKÖKSUTRUSTNING.1. BASKRAV Den upphandlande myndigheten kommer att anta det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet enligt följande förutsättningar: Kalkylförutsättningar Antal år kalkylen omfattar (användningsår) Antal kylar/frysar som ska upphandlas Kalkylränta angett i % Elpris Kylen/frysens storlek, exempelvis mått i mm Upphandlaren definierar gällande förutsättningar Upphandlaren definierar gällande förutsättningar Upphandlaren definierar gällande förutsättningar Upphandlaren definierar gällande förutsättningar Upphandlaren definierar gällande förutsättningar År St % Kr/kWh mm

65 Leverantören skall lämna följande information. Denna information kommer sedan att utgöra grund för utvärdering av anbudet. Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, är det som ger lägst kostnad enligt LCC beräkningen. Anskaffningskostnad Inköpspris inkl. kostnad för leverans per kyl/frys SEK Leverantören specificerar kr Drift- och underhållskostnad Nettovolym beräknad enligt EN441 eller likvärdigt. Leverantören specificerar liter Energiförbrukning. Beräknad enligt EN441 eller likvärdigt Leverantören specificerar (kwh/48h/m 3 ) Upphandlande myndighet kommer vid utvärderingen att använda sig av Miljöstyrningsrådets LCC-verktyg gällande kylar/frysar för kommersiellt bruk på Förslag till verifikation energiförbrukning: Resultat, exempelvis testprotokoll, från utfört test enligt standard EN441 eller likvärdigt.

66

67 HUR VET MAN ATT SIFFRORNA STÄMMER? Särskilt kontraktsvillkor som följer upp Leverantören förbinder sig att leverera produkter som maximalt motsvarar de siffror de angett, ex: Prestationsvite utgår med det belopp som överstiger 10% inklusive sannolikt mätfel av skillnaden mellan besiktning och anbudsberäkningen av livscykelenergikostnaden. Prestationsvitet begränsas till max 30% av aggregatkostnaden. Besiktning utföres enligt bifogad digital beräkningsblankett, "utfall vid besiktning. (Landstinget i Jönköping) Viktigt för att inte få pressade priser som sen visar sig felaktiga

68 SKL KOMMENTUS ANVÄNDER MSR:S KALKYLVERKTYG VID KÖP AV FORDON Nytt ramavtal som omfattar ca 6000 fordon Val av fordonen baserades på Miljöstyrningsrådets LCC-kalkyl Max utvärderingskostnads angavs i förfrågningsunderlaget LCC-kostnaden varierade mellan kr och mellan likvärdiga fordon.

69 GODA EXEMPEL - LUFTBEHANDLINGSAGGREGAT Landstinget i Jönköping har länge använt LCC och sparat mycket pengar Förutsättningarna definierade Entreprenören lämnar ifylld blankett Koncept för besiktning för att säkerställa att ställda krav uppfylls

70 SMHI KÖPER KYLA MED LCC LCC-kalkyl användes vid upphandling av kylning till datahallar Priset var bara en del av de ingående värdena och istället prioriterades LCC Redovisning skedde i kalkyl men ingående delar skulle också redovisas med produktblad och/eller datakörningar Energipris, energiprisökning, kalkylränta samt temperaturförhållandena som skulle användas vid beräkningen definierades tydligt i förfrågningsunderlaget

71 UPPSALA BESTÄMDE SIG FÖR ATT ANVÄNDA LCC Uppsala kommun använder LCC rutinmässigt vid energiinvesteringar i fastighetsbeståndet. Målet: 20% minskad energianvändningen till 2016 LCC-ansvarig utsedd Riktlinjer framtagna Utbildning av personal Exempel på projekt: förskola, omklädningsbyggnader, fönster

72 I VILKA UPPHANDLINGAR SKULLE NI KUNNA ANVÄNDA LCC? VAD BEHÖVS FÖR ATT FLER SKA STÄLLA LCC-KRITERIER? HUR VILL NI HA HJÄLP FRÅN MILJÖSYRNINGSRÅDET