En bild 1000 möjligheter Valdemar Atterdag

Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning tillsammans med en av museets pedagoger eller arbeta med den på egen hand. På museets webbplats, nationalmuseum.se/skola, finns gott om material att använda såväl i klassrummet och på förskolan som före, under och efter ett besök på museet. Materialet är åldersanpassat och kompletterar på olika sätt skolans kurs- och läroplaner. Det finns flera olika teman att välja bland. Varje handledning innehåller bilder, fakta, övningar och praktiska tips för dig som är lärare. I det här häftet får du ett exempel. Fler handledningar finns att läsa och ladda ner på nationalmuseum.se/skola.

Faktatext Carl-Gustaf Hellqvist (1851 1890) Valdemar Atterdag brandskattar Visby 1361 utförd år 1882, NM 1431 Carl Gustaf Hellqvist var en av de svenska konstnärer som i slutet av NUMM-talet specialiserade sig på historiska motiv. Inom den akademiska konsttraditionen hade sådana motiv hög status eftersom man ansåg att konsten hade en moralisk uppgift. Skildringar av moraliskt föredömliga historiska personer skulle ge betraktaren moralisk vägledning. Lägst i den akademiska motivhierarkin stod stillebenmåleriet. Bilder av döda ting hade naturligtvis inte samma moraliska potential som en skildring av en hjältekonung. Men i Hellqvists målning Valdemar Atterdag brandskattar Visby NPSN är kungen knappast någon hjälte. Vår sympati ska i stället riktas mot paret i målningens förgrund. Där ser vi borgmästaren i Visby tillsammans med hustru och två barn. De är kanske inga hjältar, utan snarare offer för brutal maktutövning. Motivet för Hellqvists stora målning är en historisk händelse som var väl bekant för NUMMJtalets svenskar den danske kungen Valdemar IV Atterdags erövring av Visby NPSN. Hellqvist hade säkert läst om händelsen i någon av de mer populära svenska historieböckerna, som exempelvis Anders Fryxells Berättelser ur Swenska historien. Fryxell berättade hur den danske kungen tvingade Visbyborna att överlämna sina skatter till danskarna. Om de inte fyllde stadens tre största ölkar med guld och silver skulle staden brännas. N

Det är uppenbart att Hellqvist sett sin uppgift ur ett moraliskt perspektiv. Det unga borgmästarparet får symbolisera det fria folket som utsätts för förtryck och övergrepp. Bilden kan på ett allmänt plan tolkas som ett ställningstagande för individuell frihet och mot militärt tvång. Borgmästarens kroppshållning och minspel uttrycker återhållen vrede. Hustruns blick talar snarare om sorg och om hopp om att högre makter ska ingripa. Bilden av borgmästarparet säger mycket om tidens syn på män och kvinnor. Mannens vrede kan förvandlas till aktivt motstånd. Kvinnan kan bara hoppas och be till Gud. Konflikten förs i Hellqvists tappning ned på ett personligt plan och blir till en kamp mellan kung Valdemar och borgmästarfamiljen. Så arbetade ofta NUMMJtalets historiemålare. Konstnärerna ville få betraktaren att uppleva närvaro i ett historiskt ögonblick. Betraktaren skulle känslomässigt engageras i den historiska händelsen genom identifikation med historiens gestalter. Möjligheten till inlevelse i det historiska ögonblicket förstärks av miljön. Hellqvist har byggt en oerhört rikt dekorerad scen med ett myllrande folkliv. Detaljrikedomen är överväldigande. Konstnärens ambition tycks ha varit att ge målningen trovärdighet genom att redovisa en stor mängd historiska föremål, dräkter och byggnadsdetaljer. Samtidigt har scenen fått överdrivna proportioner. NPMMJtalets Visby kan knappast ha sett ut som i Hellqvists målning. Byggnaderna är för stora och för praktfulla, torget allt för vidsträckt. Kombinationen av historiskt korrekta detaljer och fantasifull berättarglädje är typisk för NUMMJtalets historiemåleri. Konstnärerna var ofta mycket ambitiösa då det gällde att studera historiska föremål i museer och historisk litteratur, men tillät sig stor frihet då de komponerade sina konstverk. Förlagor till arkitekturen i målningen kommer delvis från studier Hellqvist gjorde under resor i Nordtyskland. Målningen innehåller också anakronistiska detaljer, som exempelvis taxen vid öltunnan och den judiske mannen i toppig hatt till höger i målningen. Taxen kom till Sverige först på NSMMJtalet och första gången ett judiskt namn förekommer i svenska dokument är på NRMM-talet. Målningen fungerar ofta i dagens skolböcker som illustration till kapitel om medeltiden och Hansan. Samtidigt säger väl målningen egentligen mer om NUMMJtalets historieromantik än om hur det verkligen gick till då Visby erövrades NPSN. Historiemåleriets utveckling och popularitet kan ses som ett uttryck för ett intresse för folksjälens ursprung och skapandet av en nationell identitet. Det var de stora hjältemodiga kungarnas historia som lärdes ut till skolelever och allmänhet. Källkritik och alternativa perspektiv var inte aktuella. Historiemålarna visualiserade berättelserna och bidrog till att förmedla denna romantiska historiesyn till en bred allmänhet. Det är än idag lätt att förföras av historiemålarnas framställningar och luras att tro de visar verkliga händelser. De är därför bra studieobjekt för källkritik och diskussioner om historiebruk då och nu. O

Detalj av Valdemar Atterdag brandskattar Visby 1361

Carl Gustaf Hellqvist, Valdemar Atterdag brandskattar Visby 1361

www.nationalmuseum.se Nationalmuseum samarbetar med Accenture, Svenska Dagbladet, Fältman & Malmén och Grand Hôtel Stockholm