Chalmers Tekniska Högskola och Mars 2003 Göteborgs Universitet Fysik och teknisk fysik Kristian Gustafsson Maj Hanson. Svängningar

Relevanta dokument
Introduktion. Torsionspendel

Svängningar. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Svängningar

MEKANIK LABORATION 2 KOPPLADE SVÄNGNINGAR. FY2010 ÅK2 Vårterminen 2007

Svängningar. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Svängningar

9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar

Laborationsrapport. Joseph Lazraq Byström, Julius Jensen och Abbas Jafari Q2A. 22 april Ballistisk pendel

Andra EP-laborationen

SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL

Laboration Svängningar

Lennart Edsberg Nada,KTH Mars 2003 LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 LÄSÅRET 02/03. Laboration 3 4. Elmotor med resonant dämpare

REGLERTEKNIK Inledande laboration (obligatorisk)

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)

KOMIHÅG 12: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n

LÄRARHANDLEDNING Harmonisk svängningsrörelse

1. Mekanisk svängningsrörelse

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Vågrörelselära och optik

Kollisioner, impuls, rörelsemängd kapitel 8


Tentamen i Mekanik II

Övningar till datorintroduktion

Lösningar Heureka 2 Kapitel 7 Harmonisk svängningsrörelse

Envariabelanalys 5B Matlablaboration

2D1212 NumProg för P1, VT2006 PROJEKTUPPGIFT

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Harmonisk svängningsrörelse

Institutionen för Fysik och Astronomi! Mekanik HI: Rotationsrörelse

= v! p + r! p = r! p, ty v och p är dt parallella. Definiera som en ny storhet: Rörelsemängdsmoment: H O

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Att använda accelerationssensorn i en smarttelefon/surfplatta för att göra mätningar

Ballistisk pendel laboration Mekanik II

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Kursnamn Fysik 1. Datum LP Laboration Balkböjning. Kursexaminator. Betygsgränser.

Automation Laboration: Reglering av DC-servo

REGLERTEKNIK Laboration 3

Oscillerande dipol i ett inhomogent magnetfält

Tillämpad vågrörelselära FAF260, 6 hp

Ljudnivåmätare med frekvensanalysator Art.nr: 61508

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

Koppla spänningsproben till spolen.

LABKOMPENDIUM. TFYA76 Mekanik

Tentamen i Mekanik för D, TFYY68

Laboration: Roterande Referenssystem

Ordinarie tentamen i Mekanik 2 (FFM521)

KOMIHÅG 18: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n. x j,

2301 OBS! x används som beteckning för både vinkeln x och som x-koordinat

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

5B1134 Matematik och modeller

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Harmonisk oscillator Ulf Torkelsson

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK OCH ASTRONOMI. Mekanik baskurs, Laboration 2. Friktionskraft och snörkraft

Simulering och reglerteknik för kemister

Kapitel extra Tröghetsmoment

Alltså är {e 3t, e t } en bas för lösningsrummet, och den allmänna lösningen kan därmed skrivas

Om svängningar och resonans

Var i en nöjespark får man uppleva de starkaste krafterna? Enligt

Introduktion till Word och Excel

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 4

Datorlaboration i differentialekvationer

Experimentella metoder 2013, Räkneövning 3

MEKANIK II 1FA102. VIK detta blad om bladen med dina lösningar. Se till så att tentamensvakterna INTE häftar samman lösningsbladen.

Övningsuppgifter till Originintroduktion

2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade.

Datum: , , , ,

YTTERLIGARE information om regler angående A- och B-uppgifter på sista sidan. LYCKA TILL! Program och grupp:

E-II. Diffraktion på grund av ytspänningsvågor på vatten

Tentamen i Mekanik - Partikeldynamik TMME08

MEKANIK LABORATION 1 REVERSIONSPENDELN. FY2010 ÅK2 vårterminen 2007

Laboration 3 Sampling, samplingsteoremet och frekvensanalys

Uppdrag för LEGO projektet Hitta en vattensamling på Mars

Ökad dämpning genom rätt design av utloppsstrypningen

Mäta rakhet Scanning med M7005

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Roterande obalans Kritiskt varvtal för roterande axlar

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Andra ordningens kretsar

Spiralkurvor på klot och Jacobis elliptiska funktioner

Påtvingad svängning SDOF

Svar och anvisningar

Mekanik II repkurs lektion 4. Tema energi m m

Prov Fysik 2 Mekanik

LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 LÄSÅRET 03/04. Laboration 3 3. Torsionssvängningar i en drivaxel

" e n och Newtons 2:a lag

Föreläsning 17: Jämviktsläge för flexibla system

Repetion. Jonas Björnsson. 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från den verkliga världen

m 1 =40kg k 1 = 200 kn/m l 0,1 =0.64 m u 0 =5.0 mm x p,1 = X 1 sin ωt + C 1 x p,2 = X 2 sin ωt + C 2,

UPPSALA UNIVERSITET Inst. för fysik och astronomi Mattias Klintenberg, Allan Hallgren, Staffan Yngve, Arnaud Ferrari, Glenn Wouda och Lennart Selander

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 5 mars, 2012, kl

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

De fysikaliska parametrar som avgör periodtiden för en fjäder

Modellering av en Tankprocess

Lösningsskiss för tentamen Mekanik F del 2 (FFM521/520)

Passiva filter. Laboration i Elektronik E151. Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVERSITET Ulf Holmgren. Ej godkänd. Godkänd

Stela kroppens plana rörelse; kinetik

Lathund fo r rapportskrivning: LATEX-mall. F orfattare Institutionen f or teknikvetenskap och matematik

2D1212 NumProg för BD2, Bio2 & K2 Laboration 7 PROJEKTUPPGIFT - HT2005

P R O B L E M

Transkript:

Chalmers Tekniska Högskola och Mars 003 Göteborgs Universitet Fysik och teknisk fysik Kristian Gustafsson Maj Hanson Svängningar

Introduktion I mekanikkurserna arbetar vi parallellt med flera olika metoder för att studenterna skall skaffa sig grundläggande förståelse av fysikaliska fenomen, och hur dessa kan beskrivas med matematiska och fysikaliska modeller. Experimenten med en torsionspendel, som beskrivs nedan, ingår som ett moment i kursen. Pendeln är ett fysikaliskt modellsystem, som skall användas för att beskriva fria och tvungna svängningar, som är mer eller mindre dämpade. Resultaten som erhålls från försöken skall relateras till den matematiska beskrivningen av svängningsrörelser (t. ex. enligt avsnitten 10.13, 10.14 och 13.9 i kursboken av M. Alonso och E. J. Finn). Närmare beskrivning av uppgiften, med frågeställning och anvisningar för hur experimenten skall utföras och utvärderas, ges skriftligt nedan och muntligt vid laborationstillfället. Torsionspendel I figur 1 visas en principskiss på den torsionspendel som kommer att användas vid laborationen. Med denna uppställning kan fria och tvungna svängningar med olika grad av dämpning studeras. Pendeln drivs vid tvungna svängningar av en elektrisk motor. En elektromagnet som inducerar virvelströmmar kan användas för att dämpa pendelns rörelse. Vinkeln θ anger pendelns position i förhållande till viloläget. I experimenten mäts pendelns vinkelutslag som en funktion av tid, datainsamlingen sker med dator. A. Pendel A. Pendel (hjulet) B. Torsionsfjäder B. Torsions fjäder C. Positionssensor C. Positions sensor D. Vikt D. Vikt E. Dämpningsenhet E. Dämpnings enhe F. Drivningsenhet F. Drivnings enhet A θ C F E B D Figur1. Principskiss över torsionspendeln. Vi betraktar pendeln som ett svängande system, som har tröghetsmomentet I med avseende på rotation kring hjulets axel. Pendelns vinkelavvikelse från jämviktsläget är θ och dess vinkelhastighet dθ/. Då är rörelsemängdsmomentet riktat längs rotationsaxeln och har beloppet L = I dθ/. Ändringen av rörelsemängdsmomentet beror enbart av eventuella yttre krafters moment med avseende på rotationsaxeln enligt: dl d θ = I = τ, (1) där t är tiden, d θ/ vinkelaccelerationen och τ det totala kraftmomentet eller vridmomentet.

Det finns tre huvudkomponenter i det vridande moment som verkar på pendeln. Då pendeln vrids från jämviktsläget ger torsionsfjädern upphov till en återförande kraft, som är proportionell mot avvikelsen från jämviktsläget. Om fjädern är fäst vid pendeln på avståndet r f från rotationsaxeln kan detta återförande moment skrivas: τ 1 = r f kθ () där k är en konstant som är karakteristisk för torsionsfjädern. Den andra komponenten är ett dämpande moment, τ, som vi förenklat beskriver med en kraft, som är proportionell mot pendelns vinkelhastighet och verkar i en punkt på avståndet r från rotationsaxeln: d τ rc θ =, (3) där c är en konstant som beskriver pendelns dämpning. Dämpningen kan varieras i försöken. Den tredje komponenten kommer från en yttre, periodisk kraft Fcos(Tt), som vi kan välja att anbringa på pendeln på avståndet r d från rotationsaxeln: τ = F cos( ω ) (4) 3 r d t Detta ger rörelseekvationen: d θ I = τ 1 + τ + τ (5) 3 för pendeln. Den kan också kan skrivas på formen d θ dθ I = κθ λ + µ cos( ωt) (6) där κ, λ och µ är positiva konstanter, som är karakteristiska för det svängande systemet. Studera lösningen till ekvationen och jämför med experimenten där parametrarna r d, ω och c kan varieras. Avsikten med laborationen är att studenterna skall förstå hur en tvungen dämpad svängning uppkommer och hur den kan beskrivas med en matematisk modell. Inlämningsuppgifter Förbered er genom att läsa de aktuella avsnitten i kurslitteraturen och lös därefter ekvation (6) för fallet då λ=µ=0 samt då λ 0, µ=0. Använd lösningarna för att härleda ett samband mellan egenvinkelfrekvensen ω 0, dämpningskonstanten γ och vinkelfrekvensen ω d för den dämpade oscillatorn. Lösningen lämnas in vid laborationstillfället. Utarbeta förslag på mätserier som kan ge de resultat som efterfrågas nedan. Dessa diskuteras med handledaren vid laborationstillfället. 3

Experimentella uppgifter 1. Gör mätningar med den fria pendeln så att ni från dessa mätningar kan bestämma egenfrekvensen för den odämpade pendeln.. Studera systemets respons på ett yttre periodiskt moment som en funktion av frekvens. Analysera svängningens amplitud och bestäm resonansfrekvensen för pendeln. 3. Motsvarande uppgift som i, men nu med ytterligare dämpning av pendeln. Skriftlig redovisning Gör en kort redovisning som innehåller: Primärdata (från Fit Function). Kompletta figurer med relevanta grafer. Resultat och slutsatser. Anvisningar för mätningar Samla in alla viktiga primärdata (från Fit Function) i tabellform för analys i Matlab, Mathematica eller Excel. Använd Cassy Lab-instruktionerna längst bak i häftet för att komma igång med mätningarna. I uppgift och 3 varieras spänningen över den drivande motorn i steg om 1 V inom intervallet 4 V till 1 V. Därefter utförs noggrannare mätningar runt resonansfrekvensen. 4

Cassy Lab Med programmet Cassy Lab och analog-digital omvandlaren Sensor-Cassy kan insamling och analys av mätdata från experiment utföras. Nedan ges en kort beskrivning av de viktigaste funktionerna i Cassy Lab. Kalibrering I ramen Settings som visas vid start utförs kalibrering och inställningar som rör datainsamlingen. Genom att högerklicka enligt A aktiveras Input A på Sensor-Cassy och ramarna Sensor Input Settings, Path och Measuring Parameters uppträder på displayen. A Path. Settings. Sensor settings Pilarna visar kopplingen mellan knappar och ramar. Measuring Parameters För att en funktion skall kunna anpassas till mätvärdena med Fit Function är det viktigt att amplituden varierar symmetriskt kring 0 i Path rutan. Detta uppnås genom att studera Path värdet och ställa in lämplig Zero Point i Sensor Input Settings. Starta pendeln med handen och ställ in lämplig Meas. Range (skalfaktor) i Sensor Input Settings genom att studera Path värdet. Meas. Range (tiden mellan sampling) justeras till 50 ms i ramen Measuring Parameters där också den totala mättiden för experimentet kan anges. 5

Datainsamling En mätning startas genom att trycka på klockan i Cassy Lab ramen. Mätningen avslutas genom att trycka på klockan ytterligare en gång eller då den i Measuring Parameters inställda mättiden uppnåtts. Till vänster i displayen visas samplingspunkterna i tabellform och till höger i grafisk form. Genom att högerklicka på kurvan i grafen markeras motsvarande värde i tabellen. Spara data, rensa data. Ladda sparad data. Starta mätning. Cassy Lab. Ruta A. Anpassning av funktion till mätdata Genom att högerklicka över grafområdet framträder ruta A. För att anpassa en funktion till mätdata används Fit Function i ruta A. Mätdata från en oscillator anpassas till lämplig funktion genom att använda Free Fit. Försök mata in värden på parametrarna (amplituden, vinkelfrekvensen) som ligger i närheten av de verkliga, annars kan anpassningen misslyckas på grund av för många itereringar. Välj efter detta Continue with Range Marking, klicka på kurvan som funktionen skall anpassas till och följ instruktionerna. Resultatet av anpassningen visas i grafen samt längst ned i vänster hörn i Cassy Lab rutan. Om anpassningen misslyckas så gör ett nytt försök med andra startvärden på parametrarna. Free Fit. 6