Jämställdhetsanalys med 4R. Erfarenheter och slutsatser inför kommande jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad

Jämställdhetsanalys med 4R Erfarenheter och slutsatser inför kommande jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad 1

Jämställdhetsanalys med 4R. Erfarenheter och slutsatser inför kommande jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad EQO Equal opportunities AB (2014) Text: Hanna Glans Foto framsida: B. K Dewey, www.flickr.com 2

Innehåll Bakgrund: Beslut om genuskartläggning 4 Våren 2014: Kulturförvaltningen arbetar med 4R-analyser 4 Rapport Fri tid på lika villkor? Sammanfattning: 5 Likvärdig medborgarservice med jämställdhetsintegrering 6 Jämställdhetskartläggning och analys med 4R-metoden 7 Erfarenheter från 4R-analyser inom Kulturförvaltningen 8 Nolltrefem jämställdhetsanalys av Idépengen 10 Fritidsavdelningen jämställdhetsanalys med 4R 13 Biblioteksavdelningens arbete med jämställdhet 16 Workshop om jämställdhetsanalys 17 Sammanfattning och reflektioner om fortsättningen 19 3

Bakgrund: Beslut om genuskartläggning I december 2013 presenterade kunskapsföretaget EQO Equal opportunities AB en analys av förutsättningarna för jämställdhetsinsatser inom Kulturförvaltningen i Halmstads kommun genom rapporten Fri tid på lika villkor? En undersökning om flickor, pojkar och möjligheterna till jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad. Utgångspunkten för undersökningen var beslutet att under 2013 Kartlägga kultur- och fritidsverksamheten för barn och unga i kulturförvaltningen utifrån ett genusperspektiv. Detta för att ta ett första steg i arbetet med jämställdhet och skapa underlag för diskussioner och strategier för kommande arbete. I verksamhetsplanen för 2014-2016 förtydligades att flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar inom förvaltningens verksamheter. För att ta reda på om så var fallet och möjliggöra fortsatt arbete undersöktes därför frågor rörande: 1. Förekommer jämställdhet och kön i verksamhetsmål, årsberättelser och liknande? 2. Hur syns kön i verksamhetsstatistiken? Är målgrupper bekönade? 3. Vilken kunskap finns om grupperna flickor och pojkar? 4. Vilken bild av kön förmedlas via information/ text på webb/ i tryckmaterial etc.? 5. Vilken kunskap har chefer om jämställdhet och hur uppfattas relevansen av jämställdhet? 6. Hur ser förutsättningar för kommande jämställdhetsinsatser ut? Våren 2014: Kulturförvaltningen arbetar med 4R-analyser Kulturförvaltningens ambition var, utöver att få en nulägesbild av verksamheterna riktade till barn och unga, även att testa att tillämpa metoder för jämställdhetsanalyser och i förlängningen av detta ta fram en handlingsplan och strategi för jämställdhet. Avdelningar inom förvaltningen som var intresserade av att testa att genomföra analyser i sina respektive verksamheter erbjöds att delta i vårens två workshops om 4R-metoden. Fritidsavdelningen, Nolltrefem och Konstenheten/ Mjellby Konstmuseum nappade på förslaget att genomföra jämställdhetsanalyser. Biblioteksavdelningen bedömde att de hade svårt att hinna delta i aktiviteterna, men arbetade själva under våren fram en plan för och började tillämpa insatser för att jämställdhetsintegrera verksamheterna. Den här rapporten samlar avdelningarnas arbete och slutsatser. Den rymmer också deltagarnas reflektioner och förslag om fortsatta insatser för jämställdhet, inhämtade under den avslutande workshopen i april 2014. Rapporten om jämställdhetsanalyser är en fortsättning på ovan nämnda rapport Fri tid på lika villkor och ytterligare ett steg mot den kommande handlingsplanen och strategin för jämställdhet. Läs därför gärna de båda rapporterna ihop. 4

Rapport Fri tid på lika villkor? Sammanfattning: 1. Jämställdhet inget integrerat perspektiv får dock allt större utrymme Formuleringar rörande jämställdhet förekommer i högre utsträckning i 2014-2016 års verksamhetsplan, men jämställdhet är inte integrerat. Få är helt trygga i vad jämställdhet betyder för det egna uppdraget. 2. Målgruppen är sällan bekönad flickor och pojkar syns inte Den könsuppdelade statistiken är begränsad. När målgruppen barn och unga omnämns inkluderas sällan kön. Samtidigt förekommer formuleringar om lika förutsättningar för flickor och pojkar, om lika villkor och demokrati; påverkar inte beskrivningen av gruppen barn och unga i helhet. 3. Flickors och pojkars villkor och del av resurserna går inte att utläsa Eftersom verksamhetsplaner och berättelser inte konsekvent inkluderar uppgifter om kön går det inte heller att dra slutsatser om huruvida verksamheterna ger lika villkor och fördelar resurserna lika mellan flickor och pojkar. Undersökningar om detta saknas. 4. Finns viss tyst kunskap om flickors och pojkars villkor Det finns viss kunskap om flickors och pojkars villkor inom verksamheterna, men det är inte givet att kunskapen kopplas till en förståelse av vad jämställdhet är. Flertalet upplever sig ha ingen eller mycket lite kännedom om hur flickor och pojkar tar del av och upplever verksamheten än de som har en ganska bra eller bra kännedom (samma siffror för båda grupperna). 5. Kvantitativ jämställdhet bland besökarna könsstereotypa aktiviteter Fritidsverksamheten har jämn fördelning av flickor och pojkar, men könskodade aktiviteter få som samlar både flickor och pojkar. Nolltrefem har ett relativt jämnt antal utövande eller arrangerande flickor och pojkar. Det saknas uppgifter om vilka aktiviteter som de båda grupperna ägnar sig åt. 6. Bilder av verksamheten visar inte alltid önskad målgrupp De vanligaste bilderna från Kulturförvaltningen skildrar genomförda aktiviteter. Nolltrefems verksamhetsinformation illustrerar aktiviteter vid vilka det framstår som att både flickor och pojkar deltar. Fritidsgårdarna illustreras med foton från aktiviteter, oftast med både flickor och pojkar. Biblioteksverksamhetens många aktiviteter illustreras dock mycket sällan med pojkar eller män. 7. Riktlinjer för jämställdhet finns oklart hur resultat efterfrågas från politik/ kommunledning Riktlinjerna är tydliga med att medborgarservicen ska jämställdhetsintegreras och insatser ske för jämställdhet ur ett arbetsgivarperspektiv. Informanterna är oklara över vem som vägleder i arbetet inom kommunen och resultat tycks inte efterfrågas från politiken. 8. Mer kunskap om jämställdhet önskas Det behövs kunskap om jämställdhet, jämställdhetsintegrering, jämställdhetspolitik och lagstiftning inom området inom såväl förvaltningens avdelningar som inom politiken. Betydelsen av jämställdhet för Kulturförvaltningen. 9. Stort intresse för arbete med jämställdhet Det finns en vilja att arbeta med jämställdhet framöver, att skapa en modell för arbetet och höja kunskapen inom hela förvaltningen. 92 % anser att det skulle ge ett mycket positivt eller positivt bidrag till verksamheten att arbeta med jämställdhet framöver. Insatser som efterfrågas är: utbildning för chefer, personal och politiker verktyg för arbete med och samtal om jämställdhet med personalen ett bollplank utifrån att lyfta frågorna med specifika satsningar med fokus på jämställdhet inom hela förvaltningen 5

Likvärdig medborgarservice med jämställdhetsintegrering När jämställdhetsarbete på arbetsplatser förs på tal tänker många främst på jämställdhetsplaner och lönekartläggningar. Det beror på att den tidigare jämställdhetslagen och nuvarande diskrimineringslagen ställer krav på arbetsgivare att lyfta frågor om jämställdhet ur ett personalperspektiv. När jämställdhetsarbetet istället handlar om verksamheten så kallas det för jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsintegrering är en strategi som innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska finnas med i allt beslutsfattande, i alla samhällsområden och verksamheter, på alla nivåer, i alla steg av samtliga processer och användas av de aktörer som deltar i beslutsfattandet. Förslag och beslut måste därför analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga vilka konsekvenser de får för kvinnor och män. I det arbetet ingår både kvalitativa och kvantitativa aspekter allt från att räkna hur många kvinnor och män som sitter på olika positioner i samhället, till att undersöka kvinnors och mäns reella villkor och möjligheter att leva sina liv och påverka samhället. Sedan mitten av 90-talet har en mängd metoder använts för att jämställdhetsintegrera verksamheter. Gemensamt har varit att de syftat till att påverka de strukturer och processer som leder till ojämställdhet. Grunden för jämställdhetsintegrering i offentliga förvaltningar är att det finns: Kunskap om genus, jämställdhet och strategin jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrerade mål och aktiviteter Könsuppdelad individbaserad statistik Jämställdhetsintegrerad budget, med möjlighet att följa resursfördelning utifrån kön Bekönade styrdokument Löpande jämställdhetsanalyser och uppföljningar Medborgarservicen ska vara likvärdig och jämställd för såväl kvinnor som män, flickor som pojkar. För att veta om förvaltningen lyckas med detta behöver underlag insamlas för kontinuerlig uppföljning och analys. Det går inte att säga hur villkoren och servicen ser ut om det inte undersöks. Att integrera ett jämställdhetsperspektiv är därför ett viktigt sätt att kvalitetssäkra verksamheten. Arbetet med jämställdhet påminner om hur arbetet med andra verksamhetsutvecklande eller kvalitetssäkrande åtgärder går till. Det behövs en tydlig struktur, mätbara mål och aktiviteter som på ett uppföljningsbart sätt syftar till att nå dit. Det behövs kunskap om hur det ser ut i verksamheten idag och om vad som ska förändras. Jämställdhet handlar om relationen mellan kvinnor och män, flickor och pojkar och att alla ska ha lika rättigheter, möjligheter och villkor i livet. Jämställdhet är en mänsklig rättighet. Jämställdhetsintegrering är en strategi som Sveriges regering och riksdag, liksom FN och EU, ställt sig bakom. Strategin innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska tas med i allt beslutsfattande, i alla samhällsområden och verksamheter, på alla nivåer, i alla steg av samtliga processer och av de aktörer som deltar i beslutsfattandet. Målet är att uppnå jämställdhet. 6

Jämställdhetskartläggning och analys med 4R-metoden Under åren har det utarbetats en mängd olika metoder för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheter. Vilka metoder som passar vilka verksamheter skiftar, men det är centralt att få en helhetsbild utifrån såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter av jämställdhet. Kvantitativ jämställdhet: innebär t.ex. en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom organisationen, på samtliga positioner, en jämn könsfördelning inom och mellan de grupper som använder verksamheterna. En jämn fördelning av resurser bland personal och i verksamheten riktad till medborgarna. Den kvantitativa dimensionen går att räkna. Kvalitativ jämställdhet: innebär bland annat att kvinnors och mäns erfarenheter, kunskaper, och värderingar tas tillvara och får ha inflytande på och påverka utvecklingen inom organisationen och i verksamheterna. Kvalitativ jämställdhet handlar om villkor och möjligheter och behöver därför analyseras för att tydliggöras (läs mer på: www.jamstall.nu). 4R är en metod för att integrera jämställdhet, utvecklad av den statliga utredningen Jämstöd. Med hjälp av 4R-metoden kan verksamheter kartläggas och analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Syftet är att ta reda på hur verksamheten styrs och på vilket sätt den behöver förändras för att kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov ska tillgodoses. Frågan som besvaras, om samtliga steg arbetats igenom, är Vem får vad och på vilka villkor? Utifrån kunskapen om detta går det att ta steget vidare för att möjliggöra förbättring. Kom bara ihåg att om målgruppen är ojämn så kan även resultatet av 4R-analysen bli det. Resursfördelning och antal är beroende av hur målgruppen ser ut. 4R-metoden ger: Kunskap om antalet kvinnor och män, flickor och pojkar på olika nivåer och positioner Kunskap om hur resurser fördelas mellan kvinnor och män, flickor och pojkar Förståelse för vilka könsmönster som präglar organisationen och vad de får för effekter En åtgärdsplan Steg 1: Representation vem får vad? Steg 2: Resurser hur mycket? Steg 3: Realia på vilka villkor? Steg 4: Realisera formulera nya mål och åtgärder 7

Erfarenheter från 4R-analyser inom Kulturförvaltningen För att testa att tillämpa en metod för kartläggning och jämställdhetsanalys arbetade Nolltrefem, Fritidsavdelningen och Konstenheten under våren 2014 med 4R. I vissa fall stod en begränsad del av verksamheterna i fokus, i andra var angreppssättet bredare. Arbetet utgick från de uppgifter som var tillgängliga eller har kunnat letas fram idag, vilket gör att samtliga steg i inte alltid kunnat undersökas. Utifrån två workshops och eget arbete där emellan, jobbade deltagarna med sina respektive verksamheter. Även Biblioteksavdelningen initierade under våren 2014 ett arbete med jämställdhetsintegrering (se längre fram), men valde att arbeta själva. Deltagarna utgick från ett handledningshäfte vars frågor de, beroende på fokus och tillgängligt underlag, helt eller delvis besvarade. R1. Representation vem och var? Ger en bild av könsfördelningen på alla nivåer och i verksamhetens olika delar Vilka grupper (flickor och pojkar) finns i er verksamhet? Hur ser fördelningen mellan dessa ut? Vilka målgrupper har ni svårt att nå? Vilka grupper gör vad (vilka aktiviteter, uppgifter t.ex.)? När möts flickor och pojkar i gemensamma aktiviteter? Hur använder flickor och pojkar era lokaler? I vilka rum rör de sig? Vem är med och påverkar och fattar beslut? Hur? Hur syns flickor och pojkar i bild och text? Var? R2. Resurser hur mycket? Ger en bild av hur resurser fördelas mellan flickor och pojkar. Hur fördelas exempelvis pengar mellan olika aktiviter? Är dessa aktiviteter dominerade av ena könet eller könsblandade? Vilka aktiviteter ges mer eller mindre tid och utrymme? Är dessa aktiviteter dominerade av ena könet eller könsblandade? Får flickor och pojkar lika mycket eller olika mycket tid och utrymme? Hur tar ni reda på det? Vilka frågor/ önskemål prioriteras? Kommer de från flickor eller pojkar? Var sprids information, vem får del av den? R3. Realia: vem får vad och på vilka villkor? Realia handlar om vilka normer som styr verksamheten och vilka villkor som flickor och pojkar har. I det här steget analyseras underlaget som tagits från i R1 och R2. Vilka könsmönster ser vi? Utgår verksamheten från könstillhörighet hos målgruppen? 8

Vems behov tillgodoses? Får flickor och pojkar lika mycket eller olika mycket tid och utrymme? Hur tar ni reda på det? Vad tas för givet om kön? Vad görs annorlunda? Vem gynnas idag? R4. Realisera! Hur bör verksamheten se ut för att vara jämställd? Behöver verksamheten förändras för att ge flickor och pojkar lika villkor? Här kan en vision som utgår från både flickors och pojkars behov formuleras samt åtgärder för förändring. Utöver att formulera och genomföra förändringar inom er verksamhet kommer förvaltningen att göra en övergripande strategi och handlingsplan. Vad vill vi uppnå? Vilka aktiviteter behövs för att nå dit? Vilka resurser? Vem gör vad och när? Hur mäter vi och utvärderar resultatet av vårt arbete? På de kommande sidorna följer Nolltrefems och Fritidsavdelningens egna sammanställningar av sina resultat. Ni finner även en beskrivning av de åtgärder som Biblioteksavdelningen har eller planerar att genomföra. Konstenheten och Mjellby Konstmuseums slutsatser kommer längre fram, i de sammanfattande kommentarerna. 9

Nolltrefem jämställdhetsanalys av Idépengen Ungdomar i åldern 15 25 år har möjlighet att via Nolltrefem få finansiering och coachning för att förverkliga sina idéer med hjälp av Idépengen. Fokus för Nolltrefems arbete med 4R-metoden var att titta närmre på Idépengen utifrån främst det andra R:et om Resurser. Här kommer deras sammanfattning och resultat: Hur fördelas pengar mellan tjejers och killars aktiviteter? Det handlar snarare om genrer. 2014 såg det ut så här: Tjejer: 11 300 kr fördelat på 6 stycken idépengar av totalt 9 tjejer, varav 3 stycken musik, 2 stycken mode/design, 1 stycken skapande. Killar: 84 100 kr fördelat på 4 stycken idépengar av totalt 5 stycken killar, varav 4 stycken musik. Mixade: 20 000 kr (+ 1 stycken, ej klart belopp än) fördelat på 2 stycken idépengar av totalt 4 stycken tjejer och 5 killar, varav 1 stycken teater/musik och 1 stycken musik. Vilka aktiviteter ges mer eller mindre tid och utrymme? Är dessa aktiviteter dominerade av ena könet eller könsblandade? Oftast är tjejernas projekt mer välplanerade i detalj, duktig flicka medan killarna inte tar del av den coachning som de hade behövt utan bara gör utan att ha förstått betydelsen av att driva ett eget projekt. Får flickor och pojkar lika mycket eller olika mycket tid och utrymme? Hur tar ni reda på det? Vi tar reda på det genom hur många coachningstillfällen de väljer att ha med oss. Tjejerna nyttjar ofta detta och ser till att allt är rätt uppfattat och under kontroll med kontinuerlig kontakt och avstämningar. Därför har tjejerna längre totaltid med de resurser vi erbjuder. Vilka frågor/önskemål prioriteras? Kommer de från flickor eller pojkar? Genrerna styr men det finns en medvetenhet från vår sida att projekten har ett tänk vad gäller kön. Exempel: Om en kille kommer och frågar om han får göra en konstutställning och en tjej kommer in och gör en metalkväll så prioriteras detta mer än om det hade varit tvärtom då detta är normen. Utdrag ur Idépengens bedömningsgrunder: Ansökningar bedöms vid handläggningen enligt ett antal kriterier, som sinsemellan inte är rangordnade. Alla behöver inte finnas med varje gång och de väger olika tungt. Delaktighet Tillgänglighet Kreativitet och originalitet Genusperspektiv Mångkultur Möten mellan genrer, åldrar och kulturer Var sprids information, vem får del av den? Skolor, mässor, arenor där ungdomar finns. Nätverk, media, studieförbund. Projektledarna tar eget ansvar för att marknadsföringen görs och når ut i många kanaler. Här kan vi 10

bli tydligare om vad vi kräver och hur vi når ut till alla, även till de som inte naturligt söker sig till oss och vår verksamhet. Hur tar ni reda på så mycket som möjligt om er målgrupp och hur resurserna fördelas? Idépengen: Genom den statistik vi gör tar vi reda på ålder, kön, genrer, beviljat stöd m.m. Nolltrefem: Om man utgår från hela verksamheten är det betydligt svårare att veta då vi inte har koll på vem som gör vad samt om det är en kille eller en tjej som gör detta. Den enda statistik vi gör är att vi räknar huvuden varje dag för att få reda på vad våra besökare gjort i huset. Dock har vi själva en uppfattning om vilka som gör vad och här kan vi se en tydlig uppdelning bland kön och aktivitet. Vad gäller resurserna punktmarkerar vi oftast olika inriktningar under olika perioder, ex. satsar vi stort på replokalerna i höst och skapandeverksamheten under våren. Men vilka som får ta del av satsningen har vi sämre koll på. Hur går ni vidare? Medveten marknadsföring till målgrupper som inte naturligt sökt sig till oss. Skapa mer dialog med fler nätverk där unga finns. Vistas bland unga där de är och där vi tror att målgruppen finns (även vuxna). Att de unga som gör en Idépeng själva sprider det i egna kanaler och att det på så sätt når fler och i rätt målgrupp. Statistik 2014 - Idépeng Fördelning av pengar: genres vs. kön Tjejer: 02-08 Idépeng Zimafestivalen Maja, Simona och Zelda från teater på Sturegymnasiet 3000 kr Musik Diverse 02-12 Idépeng Balmode Emelie Persson och Nadja Höglund 1800 kr Mode/design 03-06 Idépeng hjärtans fröjd Tove Bondesson 500 kr Musik Diverse 03-29 Idépeng Systrami Maja Lindberg 2000 kr Skapande 04-05 Idépeng Anja Lagerqvist Anja Lagerqvist 1000 kr Musik Singer/songwriter 04-17 Idépeng Rädda barnen Mikaela Blomberg, Victor Chinberg ej klart Musik Diverse 05-16 Idépeng Drottning Blanka Julia Wallentheim 3000 kr Mode/design Killar: 02-08 Idépeng Ge Järnet 11

Henrik Franzén 2100 kr Musik Hårdrock 04-25 Idépeng Halmstadspexet Fyra killar, tre tjejer(?) 20000kr Komik/humor 05-09 Idépeng Ted Grönborg Ted Grönborg 39000kr Musik Rock/pop 05-20 Idépeng LBS skolshow Theodor Möll 3000 kr Musik 05-30 Idépeng Tillsammans Billy och Jonas 40000kr Musik Diverse Tjejer Killar Mixade Idépengar (antal) 6 st 4 st 2 st Genre Musik 3+1+1 1+1+1+2 1tj + 1 k 5 tjejer 5 killar 3000 kr 2100 kr x kr 500 kr 39000 kr 1000 kr 3000 kr 40000 kr 4500 kr 84100 kr x kr Mode/design 2+1 0 3 tjejer 1800 kr 0 3000 kr 0 4800 kr 0 kr Skapande 1 0 1 tjej 2000 kr 0 2000 kr 0 kr Teater 3 tj + 4 k 20000 kr 20000 kr Totalt: 11300 kr 84100 kr 20000 kr 12

Fritidsavdelningen jämställdhetsanalys med 4R R1. Representation vem och var? Vilka grupper (flickor och pojkar) finns i er verksamhet? Hur ser fördelningen mellan dessa ut? I sammanställning över alla aktiviteter så blir det 49.3 % tjejer 50.7 % killar. Vilka målgrupper har ni svårt att nå? Lite olika beroende på i vilket bostadområde man verkar. Då utbudet styrs av ungdomar så är det svårt att direkt urskilja vilka. Olika på områdena som vi jobbar på. Funktionshindrade är en grupp som är svåra att nå, dessa har dock en verksamhet som är riktade till dem från Socialförvaltningen. Vilka grupper gör vad (aktiviteter, uppgifter t.ex.)? Fotbollsturneringar, FFF, disco, workshops inom olika aktiviteter, LAN, dans, caféverksamhet, Hur använder flickor och pojkar era lokaler? Hur innehållet ser ut i respektive rum styr var killar och tjejer är någonstans. Vid den öppna cafédelen som finns i stort sett på varje mötesplats så används den av både killar och tjejer. Vem är med och påverkar och fattar beslut? Hur? Under 2013 bestämdes det mesta av utbudet av fritidsledarna och en del ungdomar. Inför 2014 togs det ett nytt beslut om en ny inriktning. Detta innebär att ungdomarna ska påverka sin fria tid och ta mer initiativ. Målet är att ungdomarna ska ta ansvar fullt ut. Hur syns flickor och pojkar i bild och text? Var? Finns på halmstad.se, facebook Halmstad fritidsgårdar, finns även på andra sociala medier och på trycksaker. Vår ambition är att vi ska vara tydliga vid hur vi framför text och bilder för killar och tjejer. R2. Resurser hur mycket? Hur fördelas exempelvis pengar mellan olika aktiviter? Är dessa aktiviteter dominerade av ena könet eller könsblandade? Fördelningen av resurserna mellan aktiviteterna styrs av personalbudget, aktivitetsbudget, inventariebudget. Mycket styrs efter vad ungdomarna vill göra så det är svårt att klart beskriva hur fördelningen ser ut. Alla ungdomar ska dock få möjligheten att utföra sin aktivitet. Vilka aktiviteter ges mer eller mindre tid och utrymme? Är dessa aktiviteter dominerade av ena könet eller könsblandade? Detta är beroende på vilket intresse och initiativ som finns bland ungdomarna. Kan i vissa delar bli ena könet och i andra blir det könsblandade. 13

Får flickor och pojkar lika mycket eller olika mycket tid och utrymme? Hur tar ni reda på det? Förutsättningarna för att få lika mycket tid och utrymme finns. Genom statistik kan vi se hur det ser ut i de olika aktiviteterna. Vilka frågor/ önskemål prioriteras? Kommer de från flickor eller pojkar? Alla frågor ska prioriteras när ungdomarna kommer med sina tankar och idéer. Kommer från båda beroende på vem som kommer med sina önskemål. Var sprids information, vem får del av den? Information sprids med fritidsledarens besök på olika mötesplatser och i samtalet med ungdomarna i målgruppen. Information sprids också på halmstad.se, facebook halmstadfritidsgårdar, via affischer. R3. Realia: vem får vad och på vilka villkor? Vilka könsmönster ser vi? Nu när vi har börjat titta på detta med andra ögon så är könsskillnaden inte så stor inom fritidsavdelningen. Att riktigt räkna ut på kronan vad allt kostar är lite svårt att ta fram. Utgår verksamheten från könstillhörighet hos målgruppen? Ja och nej utifrån vad ungdomarna vill göra för verksamheterna. Vems behov tillgodoses? Alla ungdomar som kommer med sina önskemål och behov ska tillgodoses. Här finns ingen prioriterad grupp som står över någon annan. Får flickor och pojkar lika mycket eller olika mycket tid och utrymme? Hur tar ni reda på det? Tiden som sätts på killar resp. tjejer beror på vilka verksamheter och aktiviteter som kommer fram från ungdomarna. Detta tas fram när vi gör våra utvärderingar. Vad tas för givet om kön? Vad görs annorlunda? Eftersom vår nya inriktning syftar på att ungdomar ska ta makt över sin fria tid samt ha mer inflytande kan vissa projekt/aktiviteter vara icke könsjämna t.ex. tjejmässa, killmässa etc. Vem gynnas idag? Oavsett kön, etnisk tillhörighet etc. så ska alla gynnas på samma sätt. Det beror på vad som kommer fram från ungdomarna. Alla ungdomar ska kunna ges rätt förutsättningar. 14

R4. Realisera! Hur bör verksamheten se ut för att vara jämställd? Vad vill vi uppnå? Vår vision är att alla ungdomar i målgruppen 12-15 år ska veta vår nya inriktning som handlar om delaktighet och inflytande över sin fria tid. Att ge alla ungdomar möjligheten att genomföra sina drömmar och idéer. Vilka aktiviteter behövs för att nå dit? Vilka resurser? Fritidsledarna måste gå ut och möta ungdomarna i målgruppen. Genom att möta ungdomarna på deras mötesplatser så når vi fler än att vänta in för att få fler besök på fritidsgårdarna. Fritidsledarna är en stor och viktig resurs för att nå så många som möjligt i målgruppen. Vem gör vad och när? Varje anställd fritidsledare ska ha jämställdhet i sin tanke när verksamheten bedrivs alltid. Hur mäter vi och utvärderar resultatet av vårt arbete? Fritidsavdelningen utvärderar varje år sin arbetsplan. I denna utvärdering finns det bl.a. tillgång till sifferstatistik där man kan urskilja hur många som deltagit i de olika verksamheterna/aktiviteterna. 15

Biblioteksavdelningens arbete med jämställdhet Anette Hagberg, Bibliotekschef, beskriver att fokus för 2014 års arbete med jämställdhet inom Biblioteksavdelningen är att kartlägga och ta reda på mer om hur det ser ut. De insatser som hittills genomförts och som planeras framöver är: Högskolan i Halmstad (Kultur & kommunikationsprogramet) samt Högskolan i Borås (Biblioteksutbildning) är kontaktade för att studenter skulle kunna skriva olika typer av arbete om oss, bland annat om det rapporten visade om vilken bild vi visar av oss själva ur ett genusperspektiv i vårt informationsmaterial och på webben. Mailkontakt har skett med två studenter som ska skriva en fil.kanduppsats i Borås, vilka eventuellt tar sig an uppgiften. Könsuppdelad statistik på arrangemangen sedan den 1 januari 2014. Funderingar finns på att göra en undersökning om hur besöken ser ut också, men upplägget är inte klart - vilka är till exempel tidningsläsarna, vilka ställer frågor i diskarna, vilka använder datorerna? De har tagit del av Kalmar biblioteks jämställdhetskartläggning (4R-metoden) bland annat för att kunna arbeta med utlåningsstatistik (ev annan statistik också) på liknade sätt det kan bli ett bra jämförelsematerial. Analysen av utlåningsstatistiken beräknas vara klar i juni. Arbetet är påbörjat. I september kommer Biblioteksavdelningen att ha en medarbetarförmiddag kring jämställdhet, möjligvis i workshopform. Frågan är med andra ord intressant, skriver Anette. Vi ska komma i ett läge för att hala in resultatet och sedan utveckla strategier för hur vi ska kunna förändra det som är ojämställt. 16

Workshop om jä mstä lldhetsänälys: Jämställdhet är ingen uppgift vi får utan något vi alla måste ha med oss i allt vi gör. I början av april hölls den andra och avslutande workshopen om 4R-metoden. Sedan den första workshopen i mitten av februari hade deltagarna från Fritidsavdelningen, Nolltrefem och Konstenheten hunnit arbeta med 4R-analyser inom sina verksamheter. Fokus för träffen i april var resultatet av arbetet med 4R och en diskussion om lämpliga nästa steg i jämställdhetsarbetet inom respektive avdelning och i förvaltningen som helhet. Först följer en sammanfattning av diskussionerna som fördes i de i mindre grupperna, följt av den gemensamma avslutande diskussionen. Sammanfattning av gruppdiskussionerna om jämställdhet Vad betyder jämställdhet för Kulturförvaltningen? Kulturförvaltningen är en kvinnodominerad arbetsplats och följaktligen behöver vi anställa fler män för att få en jämnare könsfördelning. Kanske leder könsfördelningen till att det blir kvinnoorienterade intressen och aktiviteter som dominerar i verksamheten. Men alla avdelningar måste vara representerade så att vi gemensamt kan få formulera och diskutera betydelsen av jämställdhet för oss. Varför är jämställdhet viktigt? Det här är viktigt internt eftersom olikheter berikar, verksamheten utvecklas om vi har ett bredare tänk och jobbar med olikheter. Jämställdhet är viktigt externt eftersom vårt uppdrag är att berika ALLAS fritid. Vi ska göra våra verksamheter relevanta och intressanta för alla på lika villkor, ingen ska förfördelas. Det handlar om kvalitetssäkring. Vi behöver vara del av att bryta rådande normer och värderingar. Hur vill ni arbeta med jämställdhet framöver? Jämställdhet kan inte vara ett separat mål i våra verksamhetsplaner, det måste genomsyra all verksamhet. Vi behöver hitta beröringspunkter och gemensamma intresseområden inom hela förvaltningen. Det är viktigt med goda exempel och att synliggöra vad vi gör och hur vi gör det. Jämställdhet behöver finnas i våra avdelningsspecifika arbetsplaner. Vi behöver rutiner för att föra statistik och för genomförandet av detta. Vi behöver också arbeta med bemötande, med miljö och utformning av lokaler. Vi behöver fundera över saker som exempelvis vilken musik som spelas - vem tilltalar den? Vi behöver se över hur vi kommunicerar och vem som nås av våra budskap. Det är även viktigt att vi arbetar med attityder kring jämställdhet och bryter könsnormer om vem som kan göra vad. Kom ihåg Halmstads logga! Det är för alla vi finns till och vi-känslan är jätteviktig. Kulturer ska blandas, vi behöver uppmuntra neutrala verksamheter med olika värderingar. 17

Vi i förvaltningen måste arbeta mer med detta tillsammans för att få en gemensam syn. Vi skulle kunna ha personaldagar med fokus på jämställdhet. Avslutande samtal om nästa steg i jämställdhetsarbetet Deltagarna framhöll att det är väldigt viktigt med en gemensam målbild för jämställdhetsarbetet och att det finns ett helhetstänk i vilket hela förvaltningen, såväl som politiker inom kulturnämnden och kommunens övergripande arbete med jämställdhet ingår. Det uppfattades som om det hade varit positivt om samtliga avdelningar från förvaltningen hade varit representerade vid arbetet med jämställdhetsanalyserna. Framöver ses det som centralt att alla har samma grund att stå på och att betydelsen av jämställdhet för Kulturförvaltningen diskuteras av alla gemensamt. Olika prioriteringsnivåer för arbetet behöver sättas upp, menade deltagarna. Vad behöver ske nu, vad kan göras på längre sikt? Vad ska enskilda enheter göra? Vad görs gemensamt inom förvaltningen? Finns det utrymme för gemensamma satsningar, kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte, inom kommunen? Med andra förvaltningar som också arbetat med eller står i färd att arbeta med jämställdhet? Det framhölls även som angeläget att få tid för att prata gemensamt om vad jämställdhetsfrågorna betyder, få syn på normer, situationer och frågor som kan ha betydelse ur ett jämställdhetsperspektiv. Deltagarna menade att ledningen behöver ge förutsättningar för att sådana samtal ska kunna ske inom hela förvaltningen. Det upplevdes också som angeläget att arbeta tillsammans över olika enhetsgränser för att se hur enheterna kan stärka varandra. Ett exempel som kom upp gällde hur Mjellby Konstmuseum upplever att de når ut till lika många flickor som pojkar, men att grupper med olika klassbakgrund och etnisk tillhörighet inte hittar till verksamheten idag. Fritidsavdelningen å andra sidan har genom sina mötesplatser runt om i kommunen flickor och pojkar från en bredd av bakgrunder och bostadsområden. Kanske, resonerade deltagarna, kan samarbete ske för att bredda de besökande grupperna på Mjellby? Förslag kom fram om att efter att ha inhämtat mer kunskap om normkritik också arbeta i par med att skugga varandra i arbetet detta för att kunna spegla hur personalen faktiskt gör i mötet med barn och unga, om bemötandet ser ut på ett visst sätt etc. Det kom även fram förslag om att det arbete som görs inom de olika enheterna kan sammanställas och samlas på intranätet i en erfarenhets-/ exempelbank för andra inom förvaltningen att ta del av. 18

Sammanfattning och reflektioner om fortsättningen Det arbete som under våren bedrivits inom Kulturförvaltningen har gett olika resultat beroende på vilken verksamhet och vilka specifika aktiviteter som varit i fokus. Nedan följer en sammanfattning av respektive avdelnings arbete och mina reflektioner kring resultatet. Jämte deltagarnas slutsatser och förslag från workshopen ger den samlade bilden en uppfattning om hur det fortsatta jämställdhetsarbetet inom Kulturförvaltningen kan läggas upp. Konstenheten och Mjellby Konstmuseum För Konstenheten och Mjellby Konstmuseum ledde diskussionerna om genus och könsfördelning främst till ett konstaterande att det är andra faktorer än kön som tycks spela roll för vilka grupper som inte besöker Mjellby idag. Ylva Brännhag, Konstpedagog, sammanfattar: För oss var genus inte det största problemet utan andra faktorer som klass och etnicitet. Det är dock bra att vi har börjat med statistik uppdelad på kön. Att vi var med i det här arbetet gjorde att jag tog in en manlig konstnär i 60-årsåldern som workshopledare, istället för en kvinnlig i 30-årsåldern (som jag vanligtvis gör). Det kan också vara viktigt utifrån representation och förebilder. Vår statistik som vi har börjat föra visar att det är ungefär lika många pojkar som flickor som kommer, men att det i högre utsträckning är kvinnor som tar med barnen. Jag tror att jag har ett genustänk med mig i allt mitt arbete. Jag är konstvetare och genusvetare, så jag har det med mig. Reflektioner Under den avslutande workshopen diskuterades svårigheten att locka besökare med olika bakgrund och etnisk tillhörighet till Mjellbys verksamheter. En möjlighet som synliggjordes var att arbeta mer över Kulturförvaltningens avdelningsgränser; Fritidsavdelningens målgrupper är breda och en samverkan i olika satsningar skulle kunna föra samman dessa med exempelvis Konstenhetens arrangemang på Mjellby. Ett sådant arbetssätt kan påverka besöksunderlaget framöver. Det är också utmärkt att det nu finns könsuppdelad besöksstatistik. Att mammor är i majoritet är en slutsats som kan vara värd att ha i åtanke när marknadsföringsmaterial och program planeras framöver. Kanske är män och fäder en grupp som behöver synliggöras? Spännande också att tankarna kring representation lett till ett annat val av workshopledare. Här finns det såklart andra aspekter än könsrepresentation att fundera över framöver, inte minst i relation till önskan att bredda besöksunderlaget gällande grupper med annan etnisk bakgrund än svensk. Nolltrefems Idépeng Nolltrefems genomgång visade att gruppen med killar får en betydligt större del av Idépengen än gruppen med tjejer och den könsmixade gruppen sammantagna (killar: 84 100 kr, tjejer: 11 300 kr och den könsmixade gruppen: 20 000 kr, under 2014). Samtidigt har fler antal tjejer än killar fått Idépengar till fler antal idéer. Det var även tydligt att genren musik lockar många från båda grupperna. Nolltrefem noterar också att tjejer får fler coachningstillfällen i samband med att de ska genomföra ett projekt. Tjejerna tackar gärna ja till erbjudandet och uppfattas vara angelägna att utföra sina 19

projekt på rätt sätt. Killarna bara gör och tar inte del av coachningen på samma sätt som tjejerna. Det leder till att en större del av resurserna för coachning går till tjejer. Samtidigt som killars lägre kunskap om hur projekt bör förberedas och genomföras kan förmodas kräva resurser på andra sätt. Det finns dessutom en uppfattning om att Nolltrefems övriga verksamheter genomgående är könsuppdelade. Dock finns det inga uppgifter över vem som gör vad och tar del av olika satsningar. Framöver kommer Nolltrefem bland annat att jobba med medveten marknadsföring till grupper som inte söker sig till dem i nuläget, samt att uppmuntra projekt som är normbrytande det vill säga som inkluderar att tjejer och killar gör aktiviteter på ett för deras kön icke stereotypt sätt. Reflektioner Många Idépengssatsningar genomförs inom musikgenren. Nolltrefem uppfattade att analysen visade det tydligt. Samtidigt är det påtagligt att gruppen killar får en betydligt större del av Idépengen än gruppen med tjejer och den könsmixade gruppen sammantagna. Det gör det relevant att fundera över hur fördelningen av pengar mellan grupperna tjejer och killar och olika genrer skulle kunna påverkas. Men även hur fler satsningar i könsmixade och/ eller genremixade grupper kan uppmuntras. Nolltrefem noterar också att tjejer är mer måna om att driva projekten på rätt sätt, jämfört med killarna som bara gör. Här märks tydligt normer om kön. Det vore intressant att diskutera hur fler killar kan fås att använda coachningen, både för deras egen utvecklings skull och för genomförandet av Idépengen i helhet. Uppfattningen är att tjejer och killars övriga aktiviteter på Nolltrefem är uppdelad mellan könen. Men det finns ingen statistik över vem som tar del av olika satsningar. Kanske kan en undersökning genomföras för att ta reda på mer om vad tjejer och killar gör när de besöker Nolltrefem och hur de upplever sina villkor, graden av trygghet och vilka önskemål de har på verksamheten? Vid workshopen framförde deltagarna från Nolltrefem förslaget att, med mer kunskap om normkritik i bagaget, kolleger emellan skugga varandra i arbetet för att tillsammans reflektera om bemötande av tjejer och killar, om vilka normer personalen bär på och hur de kan uppmuntra ungdomarna att göra mindre könsbundna val. Jättespännande förslag! Fritidsavdelningen Fritidsavdelningen har sedan tidigare könsuppdelat sin besöksstatistik vilken visar att fördelningen av tjejer och killar i stort sett är jämn. Genom arbetet med 4R har Fritidsavdelningen haft utrymme att diskutera villkoren för tjejer och killar. Det finns en uppfattning om att tjejer och killar ägnar sig åt olika typer av aktiviteter och att de relativt sällan möts. Den nya inriktningen innebär att tjejer och killar ska ta makt över sin fria tid och forma innehållet i verksamheten något som uppfattas kan leda till könsuppdelade aktiviteter som tjej- eller killmässor. De konstaterar också att innehållet i de lokaler som verksamheten finns inom i stor utsträckning styr var tjejer och killar befinner sig. Det är främst den öppna cafédelen som används av både tjejer och killar. Fritidsavdelningen drar slutsatsen att dagens underlag inte visar så stora skillnader mellan grupperna gällande vem som får del av resurserna. Samtidigt hänvisas till kommande utvärderingar som får visa bland annat hur tiden fördelas mellan tjejers och killars aktiviteter. 20

Reflektioner Fritidsavdelningens årliga utvärderingar av sin arbetsplan kommer att vara viktig för att framöver kunna undersöka verksamheterna ur ett jämställdhetsperspektiv. Den könsuppdelade statistiken har funnits sedan tidigare, nu behöver den kopplas till uppgifter om hur resurser fördelas och vilka aktiviteter som genomförs detta för att också få en tydligare bild av vad tjejer och killar gör i verksamheterna. När det nya inriktningen för fritidsverksamheten nu ska sätta sig ordentligt är det centralt att arbetet sker med ett normkritiskt perspektiv. Det innebär att kunna synliggöra och bryta normer om kön som begränsar tjejers och killars val och handlingsutrymme. Det handlar om att med ett medvetet normkritiskt tänk kunna coacha ungdomarna vidare, till fler möjligheter. I detta är fritidsledarnas arbete helt avgörande och de behöver kunskap och redskap för att arbeta normkritiskt. För att veta hur det ser ut i verksamheten behövs underlag och analyser av arbetet ur ett jämställdhetsperspektiv. Det behövs också kunskap och gemensamma samtal personalen emellan för att upptäcka hur det faktiskt ser ut. Genom arbetet med 4R har Fritidsavdelningen påbörjat detta och formulerat grunden till en vision om vad jämställdhet betyder för personalens arbete. Det är utmärkt! Nästa steg är att ställa de här formuleringarna inför frågor om Hur; Hur ska fritidsledarna göra för att ha jämställdhet i åtanke? Vilken kunskap, vilka redskap behöver de för att kunna göra det? Hur skapas en gemensam målbild för jämställdhetsarbetet? Hur mäts framöver på vilka villkor tjejer och killar påverkar sin fria tid och tar ansvar? Hur säkras lika villkor? Ju konkretare svaren blir - desto enklare arbete och hållbarare resultat! Biblioteksavdelningen Biblioteksavdelningen har inlett en jämställdhetsintegrering av sin verksamhet genom könsuppdelad statistik på arrangemangen och en påbörjad en analys av utlåningsstatistiken. De planerar även en analys av informationsmaterialet ur ett genusperspektiv, en undersökning av vad besökande kvinnor och män gör, ber om hjälp med etc. när de besöker verksamheten, samt en medarbetarförmiddag om jämställdhet för personal till hösten. Reflektioner Biblioteksavdelningen har inlett jämställdhetsintegreringen av sin verksamhet genom att börja samla in könsuppdelat underlag. Detta jämte de övriga planerade analyserna kommer ge en bra grund inför fortsatt arbete med jämställdhet. Liksom för Kulturförvaltningens övriga avdelningar är det viktigt att underlaget inhämtas, analyseras och att slutsatserna används för att säkra en likvärdig medborgarservice. Därför är det utmärkt att det finns planer även på en kunskapshöjande insats för personalen. Biblioteksavdelningen har gjort en ambitiös och mycket intressant planering för jämställdhetsarbetet. 21

Övergripande slutsatser från 4R-analyserna 1. Könsuppdelad statistik behövs: uppgifter om kön har i flera fall gått att få fram, även om de inte sedan tidigare har efterfrågas. Såväl Mjellby Konstmuseum som Nolltrefem och Biblioteksavdelningen har dessutom i olika omfattning infört könsuppdelad statistik. Dock är det tydligt att framtida uppföljningar och analyser förutsätter att all statistik om besökare, deltagare i aktiviteter, resursfördelning etc. könsuppdelas och att nyckeltal för uppföljning utarbetas. 2. Kunskap för att upptäcka och analysera ojämställdhet behövs: även då det finns könsuppdelad statistik och annat underlag att utgå från är det inte helt enkelt att dra slutsatser och utläsa de faktiska villkoren för tjejer och killar i materialet. Fritidsavdelningen konstaterar exempelvis att könsfördelningen är jämn, att verksamhetens innehåll i stort styrs av de besökande ungdomarnas intressen och initiativ och att de mot bakgrund av det underlag som idag finns inte uppfattar att det finns några större könsskillnader. Dels behövs ett bredare statistiskt underlag för att kunna säga mer om resursfördelningen mellan tjejer och killar. Dels behöver villkoren för tjejer och killar, deras upplevelse av inflytande och trygghet mätas på annat sätt än bara med siffror. För att kunna upptäcka och analysera ojämställda villkor behövs kunskap jämställdhet, om hur normer samverkar och påverkar människors villkor och möjligheter beroende på kön, bakgrund etc. Det är en färdighet som tränas upp efterhand, genom kunskapspåfyllnad och ständiga samtal om och analyser av vad som sker i verksamheten. 3. Tid för samtal och reflektion: 4R-deltagarna menade att det är angeläget att få tid att prata tillsammans om vad jämställdhet betyder, få syn på normer, situationer och frågor som kan ha betydelse ur ett jämställdhetsperspektiv. Deltagarna menade att ledningen behöver ge förutsättningar för att sådana samtal ska kunna ske inom hela förvaltningen. 4. Modell för jämställdhetsarbetet behövs: könsuppdelad statistik och analyser för tjejers och killars villkor behöver efterfrågas och bli del av verksamheternas arbetsbeskrivning. Detta kan framöver ske genom att jämställdhetsintegrera Kulturförvaltningens styrdokument och utarbeta en modell för hur arbetet med jämställdhet ska bedrivas. Jämställdhetsarbetet behöver byggas med hjälp av både kvantitativa och kvalitativa metoder och det behöver ske strukturerat och inkludera samtliga Kulturförvaltningens verksamheter. 4R-deltagarna framhöll att det är väldigt viktigt med en gemensam målbild för jämställdhetsarbetet och att det finns ett helhetstänk i vilket hela förvaltningen, såväl som politiker inom Kulturnämnden och kommunens övergripande arbete med jämställdhet ingår. Framöver ses det som centralt att alla har samma grund att stå på och att betydelsen av jämställdhet för Kulturförvaltningen diskuteras av alla gemensamt. Olika prioriteringsnivåer för arbetet behöver sättas upp, menade deltagarna. Vad behöver ske nu, vad kan göras på längre sikt? Vad ska enskilda enheter göra? Vad görs gemensamt inom förvaltningen? Finns det utrymme för gemensamma satsningar, kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte, inom kommunen? Med andra förvaltningar som också arbetat med eller står i färd att arbeta med jämställdhet? 22

Referenser Dragkraft! Om jämställdhetsintegrering och ESF Jämt, (text: Glans, Hanna & Bettina Rother)Länsstyrelsen i Örebro län (2011) Fri tid på lika villkor? En undersökning om flickor, pojkar och möjligheterna till jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad, Hanna Glans, EQO Equal opportunities AB (2013) Jämstöds praktik. Metodbok för jämställdhetsintegrering, SOU 2007:15 Strategiskt jämställdhetsarbete lärdomar från en utbildningssatsning, SKL (2013) www.jamstall.u/basutbildning i jämställdhet 23