Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Relevanta dokument
Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson

När många samarbetar för patientens bästa

Tema 2 Implementering

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Kvalitetsdata i cancervården

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017

Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Kvalitet i specialiserad palliativ vård

Vilken fortbildning är r effektiv?

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization

Kvalitet i specialiserad palliativ vård

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst

Multidiciplinära konferenser MDK Mirjam Våtz Utvecklingskraft cancer

Kontaktsjuksköterskans roll och uppdrag i cancervården

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Vad gör EONS egentligen?

Hur arbetar man kunskapsbaserat?

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

SJSE18 Ledarskapets teori och praktik inom omvårdnad 6,5 hp,

Begreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens

NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD

Uppdaterad Sid 1 / 5. Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Äldre kvinnor och bröstcancer

En jämlik cancervård i hela Halland

Inspirations och kunskapsseminarium Kontaktsjuksköterskan och teamet i cancervården

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll

Förbättringsarbete Framgångsfaktorer?

Multidisciplinära konferenser (MDK) i cancervården

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Att använda registerdata i lokalt och regionalt processarbete

Den uppfinningsrika vårdpersonalen om konflikten mellan verksamhet och informationssäkerhet

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team?

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Min vårdplan via nätet

SJSD19 Ledarskap, informatik och kvalitetsarbete 6,5 hp, vt. 2014

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

Bättre cancervård med patienten i fokus

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå Anna-Lena Sunesson, bitr.

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

ESMO Intryck från Europas största cancerkonferens Fredrik Östman, Melanomföreningen

Anne Persson, Professor

Vem skall operera kvinnan med ovarialcancer?

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Patientens Egen Registrering (PER)

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen

Extradag i akutsimulering

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Sjukvårdens processer och styrning

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik

Återkoppling i form av trepartssamtal - Erfarenheter av Nationell klinisk slutexamination (NKSE) praktiskt prov

Regional cancerplan Dialogmöte med allmänheten i Visby 19 mars 2019

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården. Juni juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Artikelöversikt Bilaga 1

Utvärdering av användning och innehåll av Min vårdplan på 1177.se

Bedömning av nutritionsstatus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna

Kontaktsjuksköterska i cancervård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Samtalskonst steg 2+ Och sen då?

Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

- snabbare, bättre och billigare? Jenny Wanegård RCO Syds registerdagar Lund

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Förändring, evidens och lärande

Hemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström

Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården. Vitalis 21 maj

Att Facilitera Implementering av Evidens: erfarenheter utifrån urininkontinens i äldreomsorg i fyra europeiska länder. A C Eldh

Kliniska Studier Sverige. Strategisk plan

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Styrdokument. Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Version: 1.2

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

AMD- Vad gör vi och varför

Transkript:

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se

Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående delprojekt

Bakgrund: Leg. sjuksköterska Verksamhetsutvecklare, RCC Syd Doktorand, Lunds Universitet

Varför forska på MDK? Kirurg Konsensus saknas gällande värdet av MDK [6] Patolog Onkolog Teamarbete & beslutsprocess är diagnosberoende [6] Radiolog SSK Effektiv MDK är beroende av välfungerande ledarskap, kommunikation, tillgång till relevant info & närvaro av klinisk expertis som träffat patienten [6,3] Kostnader bör ställas i relation till fördelar [6,4] Kan påverka diagnos & behandlingsplan [4] Oklar effekt på patientens livskvalitet & tillfredsställelse [4]

Genomförda delprojekt 1. 2. 3. Beskriva utveckling och utvärdera nationella MDKs (nmdk) funktionalitet samt belysa professionens uppfattning

Delstudie 1: Fördelar med MDK (n=203) Samlad klinisk information (81%) Multidisciplinär bedömning (67%) Ökar regional samverkan (4%) Inklusion i kliniska studier (3%) Patientens preferenser (1%)

Delstudie 1: Hinder för att nå beslut om behandlingsrekommendation (n=216) Behov av kompletterande undersökningar (87%) Otillräcklig patologisk information (65%) Ingen närvarande har träffat patienten (25%) Otillräcklig information om komorbiditet (17%) Otillräcklig information om patientens preferenser (8%) Otillräckligt ledarskap, teamarbete, förberedelse och oenighet (1%) Störningar, tidsbrist (0%)

Delstudie 1 - konklusion Medverkande profession såg positivt på MDK Sjuksköterska, koordinator mindre involverade i diskussionen 1% identifierade patientens perspektiv som en fördel 30% utvärderade sin MDK Vanligt förekommande hinder var brist på information

Delstudie 2: Genomsnittskostnader I genomsnitt diskuterades 12,6 patientfall/mdk under 0.88 h

Delstudie 2: Kostnadsjämförelser Genomsnittskostnad/MDK beräknades till 25 333 kr (13 628 kr för bröstcancer 45 174 kr för huvud-, och halscancer) Diskussion av alla patientfall (1818 kr) v.s. selekterade fall (3012 kr) Dyrast var video-mdk och MDK som diskuterar selekterade patientfall

Delstudie 2 - konklusion Varierande resursförbrukning Antal patientfall och deltagare, diagnos, sjukhustyp, video-mdk 84% av totala kostnaden hänförs till läkartid

Gemensamma slutsatser delstudie 1, 2 & 3 Sjuksköterskan deltar generellt i låg utsträckning i diskussionen Sjuksköterskan upplever sig mindre involverad Svagt fokus på patientens perspektiv

Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK vad säger forskningen? Biomedicinska perspektivet dominerande [6,1,5] Olika tolkningar av vad patientcentrering innebär i MDK kontext [7] Arbetslivserfarenhet spelar roll vid ifrågasättande [5] Sjuksköterskan har en mindre aktiv roll + patientens preferenser diskuteras sällan [6,1] Inklusion av patientens preferenser, performance status och komorbiditet = större chans till lyckad implementering [6]

Patientens åsikt vad säger forskningen? Patienter har liten möjlighet att påverka beslutsprocessen [7] Skrämmande att möta hela MDK-teamet [2] Krav på att någon närvarande har träffat patienten [2,5] Sjuksköterskan bör framföra patienternas perspektiv och önskemål [2,5] Information som bör diskuteras: 1) biomedicinsk information, 2) fysiskt status och psykosociala faktorer [2]

Förslag på forskning-, och utvecklingsområden Mer forskning krävs kring hur och när patientens perspektiv på bästa sätt inkluderas Strukturer för att inkludera patientens perspektiv Tydliggöra roll-, och ansvarsområden vid MDK

Pågående delstudier 4. Belysa deltagande professions uppfattning om fördelar, hinder och utvecklingsmöjligheter gällande nmdk 5. Belysa kontaktsjuksköterskans uppfattning om möjligheten att beakta patientens perspektiv vid MDK

Tack för er uppmärksamhet!

Referenser 1. Gandamihardja, T., et al., Analysing Breast Cancer Multidisciplinary Patient Management: A Prospective Observational Evaluation of Team Clinical Decision-Making. World J Surg, 2019. 43(2): p. 559 566. 2. Lamb, B., et al., Cancer Patients Perspectives on Multidisciplinary Team Working: An Exploratory Focus Group Study. Urol Nurs, 2014. 34(2): p. 83-91, 102. 3. Lamb, B.W., et al., Facilitators and barriers to teamworking and patient centerdness in multidisciplinary cancer teams: findings of a national study. Ann Surg Oncol, 2013. 20(5): p. 1408-16. 4. Pillay, B., et al., The impact of multidisciplinary team meetings on patient assessment, management and outcomes in oncology settings: A systematic review of the literature. Cancer Treat Rev, 2016. 42: p. 56-72. 5. Punshon, G., et al., The Experiences of Specialist Nurses Working Within the Uro-oncology Multidissciplinary Team in the United Kingdom. Clin Nurse Spec, 2017. 31(4): p. 210-218. 6. Soukup, T., et al., Successful strategies in implementing a multidisciplinary team working in the care of patients with cancer: an overview and synthesis of the available literature. J Multidiscip Healthc, 2018. 11: p. 49-61. 7. Taylor, C., et al., No decision about me without me in the context of cancer multidisciplinary team meetings: a qualitative interview study. BMC Health Serv Res, 2014. 24(14): p. 488.

Delprojekt - referenser Rosell, L., et al., Benefits, barriers and opinions on multidisciplinary team meetings: a survey in Swedish cancer care. BMC Health Serv Res, 2018. 18(1): p. 249. Alexandersson, N., et al., Determinants of variable resource use for multidisciplinary team meetings in cancer care. Acta Oncol, 2018. 57(5): p. 675-680.