Så här blev året 2012 Kvalitets- och verksamhetsrapport Arbetsmarknad och vuxenutbildning

Så här blev året 2012 Kvalitets- och verksamhetsrapport Arbetsmarknad och vuxenutbildning

Innehåll Inledning 3 1. Nämnd 4 2. Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning 5 2.1 Integration 5 2.2 EU-samordning 6 3. Avdelningen för vägledning och service 9 3.1 Vägledning 9 3.2 Service 11 4. Avdelningen för livslångt lärande 12 4.1 Individstöd 15 4.1.1 Subventionerade anställningar 15 4.1.2 Ferie 19 4.1.3 Coachning 21 4.2 Vuxenutbildning egen regi 24 4.2.1 Komvux teoretisk utbildning 24 4.2.2 Utbildning i svenska för invandrare, Sfi 29 4.2.3 Särvux 43 4.3 Vuxenutbildning upphandlad och yrkesutbildning 35 4.3.1 Upphandlad utbildning 35 4.3.2 Lärlingsutbildning 40 5. Repris 42 6. Flyktingsamordning 47 6.1 Flyktingmottagningen 47 6.2 Hamnen 18+ 49 6.3 Älvens grupphem 51 2

Kvalitets- och verksamhetsrapport 2012 Utgångspunkt för rapporten är Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildnings Kvalitets- och verksamhetsplan för 2012 samt Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildnings Verksamhetsidé och mål för 2012. Rapporten syftar till att redovisa verksamheten, värdera måluppfyllelsen och utifrån detta identifiera viktigare utvecklingsbehov. Kvalitets- och verksamhetsrapporten används främst för eget lärande inom verksamheterna samt som underlag till ledning och styrning för politiker och chefer, men även för information till intresserade och allmänhet. Verksamhetsidé Vi erbjuder en stödstruktur för den enskilde individens livslånga lärande genom flexibel utbildnings- och arbetsmarknadsverksamhet i former som utgår från individens, samhällets samt arbetsmarknadens behov och önskemål. Övergripande mål Nämndens ambition är att anpassa verksamheten utifrån rådande förutsättningar och samtidigt fortsätta att utveckla den så att fler ungdomar får fäste på arbetsmarknaden eller kommer in i utbildning de som står längst från arbetsmarknaden får det stöd och den hjälp till personlig utveckling de behöver för att närma sig egen försörjning vi kan erbjuda strategiska yrkesutbildningar kopplade till det lokala tillväxtprogrammet och arbetslivets behov samt ett brett utbud av högskoleutbildning den resurs som invandrare och flyktingar utgör, tillvaratas och integreras för att bidra till ökad mångfald och tillväxt i kommunen. Europa 2020 Förvaltningens verksamheter påverkas av det som händer inom EU och just nu introduceras den nya strategin Europa 2020 för smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Statlig styrning Delar av förvaltningens verksamhet har direkt statlig styrning, framförallt vuxenutbildningen, men även den statliga arbetsmarknadspolitiken och integrationspolitiken påverkar förvaltningens verksamhet. Verksamhetsrapporten Verksamhetsrapporten är upplagd så att först presenteras nämndens verksamhet och därefter de förvaltningsövergripande verksamheterna som ligger under förvaltningschefens ansvar. Därefter redovisas avdelningarnas respektive verksamheter, under respektive avdelningschefs ansvar. För respektive avdelning finns först en kort inledande beskrivning av avdelningens uppdrag. Därefter redovisas verksamhetsresultat, måluppfyllelse och identifierade utvecklingsbehov. 3

1. Nämnd Verksamhetens inriktning och förutsättningar inför 2012 Under året har ett antal ledamöter slutat och ersatts med nya. Nämnden har haft åtta sammanträden under året, arbetsutskottet har haft sju sammanträden. Vid arbetsutskottets möten är förvaltningens ledningsgrupp föredragande och nämndsekreterare är också med. Inför arbetsutskott och nämnd hålls en ordförandeberedning där förvaltningschef och nämndsekreterare är med. Nämnden har haft en halv utbildningsdag om Hållbar utveckling med utgångspunkt i projektet SUNDIAL samt olika teman på sina sammanträden: Flyktingmottagning, Hamnen 18+ och ensamkommande barn Integration Ungwebben och kommunikation med unga Tillväxt och arbetsmarknad Kompetensförsörjning Mångfaldsdagen I samband med Mångfaldsdagen den 24 oktober fick flera politiker och tjänstemän hotbrev vilket ledde till ett antal säkerhetsåtgärder. Nämnden har granskats av revisorerna i den ordinarie årliga granskningen med goda omdömen. Utvecklingsbehov Nämnden måste förhålla sig till konsekvenserna av beslutet om ny organisation där den nuvarande förvaltningen utgör en avdelning, Kompetensförsörjning, i förvaltningen Samhällsbyggnad från och med 2013. Från 2015 har en ny nämndsorganisation beslutats som innebär att Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning upphör. 4

2. Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning De övergripande fokusområden som har krävt fördjupade utvecklingsinsatser för 2012 har varit: Ungdomars etablering på arbetsmarknaden Kompetensförsörjning Integration Detta har skett genom utveckling av: Medborgardialog Entreprenörspår IT-kompetens/användning Lärandeprocesser, lärandemiljöer och lärandedokumentation Metoder för att mäta individens utvecklingsprocess inom förvaltningens verksamheter Under året har också formerna för kvalitetssäkring, uppföljning, utvärdering och analys förändrats. Som stöd för detta har implementering av ett kommungemensamt styr- och ledningssystem, Hypergene, påbörjats. 2.1 Integration Verksamhetens inriktning och förutsättningar inför 2012 Nämnden har ansvar för integrationsfrågorna i Piteå kommun. Uppdraget är kommunövergripande, även om det inte omfattar direkt beslutanderätt över andra nämnders ansvarsområden. Integrationsuppdraget gäller hela kommunen som ort och omfattar såväl nya som gamla pitebor, utlandsfödda och infödda. Under 2012, i väntan på genomförande av ny organisation, var tjänsten som integrationssamordnare inte tillsatt och förvaltningens stab har haft ansvar för arbetet med de aktuella integrationsfrågorna. Ett Program för Piteå kommuns integrationsarbete antogs den 20:e februari 2012 av Kommunfullmäktige. Här betonas allas ansvar att både okunskap och attityder bekämpas aktivt i alla kommunens verksamheter. I Kvalitets- och verksamhetsplanen för 2012 fokuserades på några särskilda uppdrag: Medverka i framtagandet av en Lokal överenskommelse (LÖK). Utforma en plan för förverkligande av ny policy för kommunens integrationsarbete. Utveckla information och kommunikation kring integrationsfrågor Verka för mötesplatser för nya och gamla pitebor Verksamhetens resultat 2012 Lokal överenskommelse (LÖK). Arbetsförmedlingen har under november inbjudit till en dialog med syfte att formulera en LÖK. Målet är att fastställa riktlinjer och rutiner för att säkerställa att den enskilde flyktingen får den service och hjälp som denne behöver. Arbetet är påbörjat och ambitionen är att formulera ett avtal som kan undertecknas under första delen av 2012. Mångfaldsdagen under devisen Ett Piteå för alla genomfördes den 24 oktober med ett stort antal olika aktiviteter riktade till olika målgrupper. Företagarfrukost. Öppen Ateljé på Repris ÅAM. Familjens Hus hade sångstund och ätbart från hela världen. Bio på temat etnicitet för Strömbackaskolan. Enkät om integration genomfördes på 5

lunchrestauranger. Utbildningsdag på temat Mångfald. Mångfaldskör på Sjulnässkolan. Mångfaldsrock i samverkan med Club Aligator. Biblioteken hade bokbord på stadsbiblioteket och filialer. Vernissage på Konsthallen med mångfaldstänk. På Medborgarplatsen: Två veckors exponering med bildspel, vepa, foldrar och digital enkät. Inom arbetet med att sjösätta den nya organisationen har det övergripande ansvaret för utvecklingsarbetet av integrationsfrågorna flyttats till avdelningen Näringsliv och samhälle för att integreras i samhällsbyggnadsteamet. Under året har språkcafé anordnats vid två tillfällen. Fredagschill för ungdomar en mötesplats för nya och gamla pitebor har anordnats i samverkan med Svenska kyrkan på fredagskvällar. Mycket uppskattat av ensamkommande flyktingbarn, både boende på Älven och utflyttade. Genomförandeplan för utökat mottagande av ensamkommande barn och ungdomar samt för att utöka det totala mottagandet av flyktingar till 60 80 platser har tagits fram. Måluppfyllelse Måluppfyllelsen kan anses vara god. Utvecklingsbehov En justering av NAV:s reglemente bör göras som en anpassning till det nya styrdokumentet Program för Piteå kommuns integrationsarbete, Kommunfullmäktige har fastställt ett Program för Piteå kommuns integrationsarbete. En implementeringsplan bör tas fram som ett stöd för det fortsatta arbetet. Ansvarsfördelning för uppföljning av LÖK ska klargöras. 2.2. EU-samordning Verksamhetens inriktning och förutsättningar inför 2012 EU-projekten ska framförallt användas för att: Möjliggöra för fler att få grundläggande utbildning såväl teoretiskt som yrkesmässigt. Möjliggöra för de som är långt från arbetsmarknaden att etablera sig på den. Det gäller särskilt invandrare, ungdomar och personer med behov av försörjningsstöd. Möjligöra för fler till mobilitet det vill säga att studera, praktisera eller arbeta i andra länder. De viktigaste programmen och fonderna som förvaltningen använder sig av är Europeiska Socialfonden (ESF) och Programmet för livslångt lärande (LLP). Förvaltningen har en heltidsanställd EU-samordnare, som bland annat medverkar vid förprojekteringar och projektansökningar och deltar i kurser och konferenser inom EUområdet. Dessutom bevakas nya utlysningar via nyhetsbrev och aktivt sökande på webben. Pågående projekt rapporteras till respektive myndighet och nämnden. För de större projekten sker extern utvärdering. 6

Verksamhetsresultat 2012 Pågående projekt vid årsskiftet 2012-2013, där förvaltningen är projektägare, framgår av följande tabell. Fond Projekt Beskrivning Projekttid LLP Grundtvig partnerskap VAPE Transnationellt partnerskap för att utveckla volontärarbete som en väg till arbete för unga ESF UTAN För unga som inte avslutat gymnasiet tillsanmans med Luleå ESF Norrsken För långtidsarbetslösa tillsammans med Arvidsjaur 2012-09-01 2014-08-31 2011-08-01 2014-01-31 2010-09-01 2013-08-31 Avslutade EU-projekt 2012 Program/fond Projekt/aktiviteter Projekttid LLP Grundtvig multilateralt projekt DELFI 2010-11-01-2012-10-31 LLP LdV BETPR River out 2011-06-01-2012-12-31 LLP LdV mobilitet Step forward 2011-06-01-2012-12-31 Samtliga verksamheter inom förvaltningen har under året medverkat i olika EU projekt. Ett Grundtvig partnerskap har beviljats. Vidare har ett Europeiskt volontärprojekt beviljats och detta påbörjas 2013. En ansökan till Integrationsfonden har gjorts och där väntas beslut i början av 2013. En ansökan om ett stort ESF-projekt och ett Leonardo da Vinci partnerskaphar inte beviljats. Förutom de projekt där förvaltningen är projektägare har förvaltningen deltagit i ytterligare ett projekt där andra är projektägare. Under året har 39 resor gjorts av personal från förvaltningen samt ytterligare 10 från samarbetspartners i projekt, för att delta i studiebesök och konferenser utomlands. Dessutom har åtta deltagare gjort utlandspraktik eller deltagit i konferenser. De flesta inom ramen för pågående EU-projekt. En grupp på 10 deltagare har praktiserat i två veckor i Tyskland. ESF projektet Norrsken har presenterats vid en konferens i Bryssel i november Måluppfyllelse 2012 När det gäller projekt inom Europeiska socialfonden (ESF) finns det fungerande rutiner och samarbeten. I huvudsak nås också målen med projekten, även om inte alla beviljade medel har kunnat utnyttjas. Även vad gäller de olika projekten inom Programmet för livslångt lärande (LLP) såsom Grundtvig och Leonardo da Vinci finns väl fungerande rutiner. Det har varit svårt att rekrytera deltagare för utlandspraktik och projektet Step forward har därför avslutats i förtid Det Europeiska nätverket blir allt större. 7

Det ekonomiska utfallet blev 10 % av bruttobudget, jämfört med målet 5 %. Utvecklingsbehov EU-rådet har antagit en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 2020, och vidare har arbetet med de nya programmen som ska gälla för nästa programperiod som börjar 2014 inletts. Bevakning av dessa kommer att behöva prioriteras för att även i fortsättningen vara framgångsrika i EU-arbetet. 8

3. Avdelningen för vägledning och service 3.1 Vägledning Verksamhetens inriktning och förutsättningar inför 2012 Vägledningscentrum har varit ingång till vuxenutbildningen och fungerat som gränssnittet gentemot allmänheten. Ansökningar till förvaltningens utbildningar har hanterats av verksamheten liksom studieplanering inför kursstart. Vägledningsverksamheten leds dels av avdelningschefen för vägledning och service samt av en samordnare med verksamhetsansvar. Verksamheten har under hösten stärkt personalresursen för att genomföra sina uppdrag på bästa sätt. Tidigare bemanningsnivå har inneburit att i huvudsak kärnverksamheten har kunnat prioriteras och annat genomföras i mån av tid. Verksamheten arbetar för att vara en offensiv funktion och ansvarar för kontakterna med närings- och arbetsliv. Kunskap om utbildnings- och kompetensbehov i kommunen som ort har utvecklats genom aktiva kontakter, kartläggning och analys. Det har legat till grund för bedömningar av hur utbudet av vuxenutbildning ska utformas. Omvärldsbevakning kring utbildningsfrågor i allmänhet och vuxenutbildning i synnerhet är en viktig del av verksamhetens ansvar. Behov av yrkesutbildning genom yrkeshögskola och yrkesvux har särskilt beaktas. Ett annat ansvarsområde gäller högskolefrågor i bred mening. Samverkan ska genomföras med en mängd lärosäten för att kunna erbjuda högskoleutbildningar som ges lokalt i Piteå. Ytterligare ett ansvarsområde är kunskapsuppbyggnad kring validering, som blir än viktigare i framtiden. Dessutom finns samordningsfunktionen för vuxenutbildningsfrågor i verksamheten, vilket inneburit kontakter med andra parter inom Femkanten, regionalt och nationellt. Verksamheten utför många arbetsuppgifter på uppdrag av rektorerna i förvaltningen. Verksamheten har under 2012 haft följande särskilda uppdrag: Att särskilt verka för att stimulera till könsneutrala utbildnings- och yrkesval. Identifiera förbättringsområden och göra åtgärdsplan med hjälp av handlingsplanen för jämställdhetsintegrering. Att utveckla formerna för kompetensbehovsanalyser och skapa en fungerande struktur för att erbjuda en behovs- och efterfrågestyrd vuxenutbildning. Behovsanalys för vuxenutbildning ska tas fram senast sista februari (beslut på nämnden i mars) för planering av 2013. Denna behovsanalys ska revideras senast sista september (tema på nämnden i september). I samband med dessa tillfällen tas även förslag fram till hur återstående medel ska förbrukas under innevarande år. Strukturera arbetet för dialog med arbets- och näringsliv samt övriga samverkansparter. Ta fram rutiner för arbetet med studieplaner så att dessa blir ett arbetsredskap för att eleven ska nå sina mål. Kvalitetssäkra verksamheten utifrån de statliga regelverken som träder i kraft under året. 9

Vuxenutbildningssamordnaren ska vara engagerad i arbetet med ungdomars livssituation Planera och genomföra förändringen av gruppens uppdrag i och med att förvaltningens samtliga SYV-funktioner centraliseras under året. Detta med utgångspunkt att även fortsättningsvis tillhandahålla viss vägledningsservice lokalt på Studiecentrum. Att utveckla samverkan med högskolor och universitet för att bidra till att fler går vidare till högskoleutbildning Att prova alternativa metoder för att nå ungdomar Att prova alternativa metoder exempelvis uppsökande verksamhet för att nå målgrupperna för särvux, grundläggande vuxenutbildning samt invandrare Verksamhetens resultat 2012 Volymen av individkontakter är hög. Antalet besök/telefonsamtal/mail uppgick till knappt 8000 under året. 2010 2011 2012 Verksamhetsmått (nyckeltal) kv m tot kv m tot kv m tot Antal kontakter VLC 2011 - - - 4069 2265 6334 5263 2663 7925 Ekonomiskt resultat, tkr* -158 78 Omsättning, mkr* 1864 2603 Personal* 2,5 1,0 3,5 4,5 1 5,5 *Jämförelsesiffror är inte relevanta att jämföra med tidigare år då SYV funktionen funnits i olika verksamheter tidigare Statistiken visar att det är betydligt fler kvinnor än män som kontaktar vägledningen. Det har troligtvis samband med att generellt fler kvinnor än män söker sig till utbildningsväsendet. Under hösten togs en analys av kompetensbehoven fram. Analysen användes som underlag till internbudgeten 2013. Det ekonomiska resultatet är tillfredsställande med en förbrukning på 97 % av budget. Måluppfyllelse 2012 Måluppfyllelsen för verksamheten är relativt god. Många av målen är långsiktiga och svåra att bedöma. De särskilda uppdragen som ska bidra till måluppfyllelsen har resulterat i följande: Arbetet med att särskilt verka för att stimulera till könsneutrala utbildnings- och yrkesval. Identifiera förbättringsområden och göra åtgärdsplan med hjälp av handlingsplanen för jämställdhetsintegrering är påbörjat men behöver utmynna i konkreta åtgärder. Resultatet av detta kan eventuellt ses över tid, Arbetet med att utveckla formerna för kompetensbehovsanalyser och skapa en fungerande struktur för att erbjuda en behovs- och efterfrågestyrd vuxenutbildning pågår ständigt. Dialog förs fortlöpande med individer, samarbetspartners och arbets- och näringsliv i akt och mening att göra vuxenutbildningen behovs- och efterfrågestyrd. Framförallt har dialogen med arbetslivet stärkts under året. Rutiner för arbetet med studieplaner så att dessa blir ett arbetsredskap för att eleven ska nå sina mål är samt att i övrigt kvalitetssäkra verksamheten utifrån nya statliga regelverk är genomfört. 10

Vuxenutbildningssamordnaren har under året varit engagerad i arbetet med ungdomars livssituation Förvaltningens samtliga SYV-funktioner har centraliserats till Vägledningscentrum under året men har fortsatt att tillhandahålla viss vägledningsservice lokalt på Studiecentrum. Arbetet med att utveckla samverkan med de närliggande universiteten är påbörjad bl.a. med gemensamma temadagar i dialog med bl.a. lokala kompetensrådet. Verksamheten har provat att nå ungdomar via deras föräldrar och Facebook som alternativa metoder för att nå målgruppen. Den uppsökande verksamheten har utökats, men behöver utvecklas ytterligare. Utvecklingsbehov Kompetensbehovsanalysen behöver vidareutvecklas ytterligare för att kunna användas som ett beslutsunderlag till vilka utbildningar som skall prioriteras. Analysen är ett viktigt beslutsunderlag även om den aldrig kan ge det ultima svaret på vilka utbildningar som är absolut rätt vid varje givet tillfälle. Studieplanerna och uppföljningen av dessa behöver kvalitetssäkras ytterligare i akt och mening att fler skall nå sina mål. Verksamhetens dialog- och uppsökandeaktiviteter bör ha resurser för att fortsätta utvecklas. Detta i akt och mening att hitta utbildningar som är efterfrågade av arbetslivet och de prioriterade grupperna får möjlighet att formulera sina behov. Vägledning med Sfi-studerande som målgrupp behöver struktureras ytterligar och än mer samordnas med övriga verksamheten. Högskolefrågor och yrkeshögskolefrågor bör beaktas i högre utsträckning än tidigare. 3.2 Service Utvecklingsinsatser under året I receptionen på Studiecentrum har lokalerna byggts om för att effektivisera datorutlåningen och samtidigt förbättra arbetsmiljön. Totalt under året gjordes 9 630 datorutlån, under november månad gjordes nästan 1 000 datorlån. I lokalerna på Studiecentrum har låssystemet bytts ut till elektroniska lås för att förbättra säkerheten i lokalerna. En utredning har initierats avseende administration och ekonomi rörande Migrationsverkets ersättningar, för att ha bättre uppföljning och kontroll. Projektet Delfi har påverkat arbetsbelastningen inom Service mycket. Ny utrustning för videokonferens har införskaffats för att möta dagens krav på teknikstandard. 11

4. Avdelningen för livslångt lärande Verksamhetens inriktning och förutsättningar inför 2012 Avdelningen har fyra enheter med egna chefer, Individstöd, Vuxenutbildning-egen regi, Repris Återanvändningsmarknad och Flyktingsamordning. Dessutom har Älvens grupphem en egen chef medan avdelningschef förutom det övergripande ansvaret är operativ chef för Upphandlad utbildning och lärling. Uppdragen är olika, men möts i det gemensamma uppdraget att stödja människor i deras långsiktigt hållbara utveckling för lärande, arbete och självförsörjning, till gagn för individ, arbetsmarknad och samhälle. Då uppgiftsområdet är utsatt för ständig förändring till följd av skiftande konjunkturer och politiska beslut har avdelningen en ständig beredskap för nya situationer och uppdrag, både vad gäller volym och innehåll. Verksamhetens resultat 2012 Avdelningen har bidragit till att fler människor närmat sig eller fått fäste på arbetsmarknaden eller börjat utbildning. Ungdomar, invandrare och flyktingar samt andra som står långt från arbetsmarknaden har prioriterats under året för att så snart som möjligt kunna nå egenförsörjning. Flertalet av målen har gått att nå. Däremot är ungdomsarbetslösheten och andelen som befinner sig långt från arbetsmarknaden fortfarande ett stort bekymmer. Flöden, nyckeltal och ekonomi redovisas under respektive verksamhet. Kommentarer om verksamhetens utveckling Arbetsmarknaden i Piteå är för närvarande för liten i förhållande till utbudet av arbetskraft. Den demografiska processen gör över tid att allas kompetens behöver tas tillvara. Det blir i det sammanhanget viktigt att bygga individens förmåga att bidra i framtiden, att förhindra negativa synergier som leder till långvarigt utanförskap och att utveckla kompetenser som efterfrågas på marknaden idag. Med andra ord strävar verksamheten att tillgodose individens, samhällets och arbetsmarknadens behov. Flertalet av verksamheterna är av kompenserande och utvecklande natur. Den ger individen möjlighet till revansch i förhållande till både utbildning och arbetsmarknad samtidigt som den försöker svara på konkreta arbetsmarknadsbehov. Året har till stor del ägnats åt att knyta ihop verksamheter så att en kedja av händelser blir möjlig för den enskilde individen på dennes väg mot nya utmaningar. Ett exempel är samlokalisering av verksamheter till Studiecentrum, där individer kan starta sin resa från beroende av försörjningsstöd, via arbetsmarknadsinsatser, till vuxenutbildning eller arbete. I de EU-projekt som bedrivits under året har fler människor med behov av stöd för att närma sig den öppna arbetsmarknaden kunnat delta. I det kommunala arbetsmarknadsprogrammet (KAP) för ungdomar har antalet deltagare minskat över tid, så även detta år. Skälet till minskningen är i första hand att Arbetsförmedlingen tar in ungdomar snabbare i sina program. Resultatet att 100 procent av ungdomarna inte är kvar i passivt försörjningsstöd efter programmet är tillfredsställande. Ungdomar i gymnasieålder som avbrutit sina studier i förtid har erbjudits aktiviteter. Nästan 60 procent av de ungdomarna som har deltagit har efter aktivitetera valt att återvända till skolan för att fullfölja sina studier. 12

Även detta år har många ungdomar erbjudits kommunalt feriearbete. Av de ungdomar mellan 16-18 år som sökte erbjöds 89 procent en plats. Dessutom erbjöds samtliga ungdomar från särskolan, 16-24 år, samtliga flyktingungdomar i introduktionsprogram och samtliga som prioriterats av socialtjänsten möjlighet att arbeta. Avdelningen samordnar subventionerade anställningar för Piteå kommun. De som erbjuds sådana anställningar har ofta varit arbetslösa under lång tid och bedöms av samverkansparterna, socialförvaltningen och arbetsförmedlingen, ha begränsade möjligheter till arbete på den öppna arbetsmarknaden. Till skillnad från tidigare år har budgeterade medel använts fullt ut under året då avdelningen bedrivit ett målinriktat arbete med att få anvisningar från samverkansparters Repris har erbjudit piteborna en väl fungerande återanvändningsmarknad. Det bekräftas i kundenkäter och i att försäljningsvärdet är det högsta någonsin. Verksamheten har möjliggjort att ett stort antal deltagare kunnat arbeta, praktisera eller har fått sin arbetsförmåga utredd. Dessutom har man gett ungdomar möjlighet till feriearbete. Flyktingsamordningens omstrukturering har fortsatt utifrån nya behov. Verksamheten har utvecklats på ett sådant sätt att Piteå kommun har beredskap att teckna nya, utökade avtal med Migrationsverket. Tidigare förändringarna av ansvarsfördelning mellan stat och kommun har också tydliggjort att den lokala överenskommelsen med Arbetsförmedlingen kring invandrares etablering behöver klargöras än mer på operativ nivå. Likaså behöver aktiviteter vidtas för att flyktingar får tillgång till bostad För närvarande är det flaskhalsen för att klara volymavtalet med Migrationsverket. För ensamkommande flyktingbarn är det kommunala åtagandet större, då de inte kan få en etableringsplan från Arbetsförmedlingen. För att kunna erbjuda högre servicenivå startade en ny verksamhet under 2011, Hamnen 18+, som under året börjat hitta sin form. Verksamheten vänder sig till tidigare ensamkommande barn där socialförvaltningen bedömt att det finns fortsatt omvårdnadsbehov. Inom teoretisk vuxenutbildning i egen regi har antalet deltagare sjunkit. Till någon del kan det förklaras av en bättre arbetsmarknad och ny skollag som inte möjliggör att läsa upp betyg. Verksamheten har arbetat för att fler skall nå godkända betyg vilket också syns i resultaten. Verksamheten har arbetat för att rekrytera deltagare som saknar treårig gymnasieutbildning och är deltagare i andra program inom avdelningen för att slutföra sina utbildningar. Det har delvis lyckats, men följden har blivit att individuella behov av stöd och anpassning har ökat. För att ge deltagarna verktyg att klara sina studier och för att minska antalet avbrott har åtgärder vidtagits. Antalet deltagare inom Sfi låg under året kvar på ungefär samma nivå som under föregående år. De som går Sfi verkar ha kortare utbildning med sig från sina hemländer än tidigare. I verksamheten har utveckling i form av projekt fått ta utrymme. Både Delfi och Att skriva sig till läsning (ASL) prövar nya metoder för kortutbildade att lära sig ett nytt språk. De teknikinvesteringar som gjorts på Studiecentrum har utvecklat verksamheten och ökat möjligheten till datoranvändning för grupper som inte har närmat sig tekniken tidigare, vilket är positivt både ur lärande- och demokratiperspektiv. 13

Inom särvux är volymerna låga men konstanta. Flertalet i den möjliga målgruppen har redan betyg från motsvarande nivåer på gymnasieskolan. För att kunna öka antalet studerande behöver den uppsökande verksamheten inrikta sig mot de i målgruppen som gått skola för många år sedan och kan behöva repetera vad man lärde sig då. Utvecklingsbehov och åtgärder De senaste åren har det blivit än svårare att komma in på arbetsmarknaden för de som inte har rätt kompetens i förhållande till marknadens krav. Det syns tydligast bland ungdomar och deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin. Förhållandevis många har heller ingen ekonomisk ersättning från de generella systemen utan är hänvisade till försörjningsstöd. Metoderna för att arbeta med grupperna som är långt från arbetsmarknaden har utvecklas, men behöver utvecklas ytterligare. Samarbetet med socialförvaltning och arbetsförmedling behöver utvecklas ytterligare. Konkreta projekt behöver skapas för att människor inte ska bli passiva i arbetsförmedlingens programverksamhet, utan erbjuds annat som medför ett lärande eller anställning. Dialogen med arbetsförmedlingen om introduktion av flyktingar och invandrare behöver stärkas och konsekvenserna av den ändrade ansvarsfördelningen behöver fortsatt följas. Tydligare fokus på övergång till arbete eller studier för deltagare i Repris verksamhet behöver skapas. Framförallt är övergången till studier låg. Metoder för närmare samarbete med vuxenutbildningen har prövats under 2011 och 2012, men behöver utvecklas. Metoder för att öka övergång från subventionerad anställning till studier behöver också utvecklas, troligtvis i samklang med utveckling av metoder för att stimulera till otraditionella yrkesval. Vuxna flyktingar som inte har rätt till etableringsplan på arbetsförmedlingen behöver stöd för att nå självförsörjning och detsamma gäller flyktingar och invandrare överhuvudtaget. Det påbörjade arbetet med dokumentation av lärande behöver utvecklas, så att fler deltagare än idag får del av det. Samarbete med arbetslivet för att kunna erbjuda fler lärlingsutbildning. Det avser även särvux. Lärlingsrådets funktion behöver säkerställas. 14

4.1 Individstöd 4.1.1 Subventionerade anställningar Verksamhetens inriktning och förutsättningar inför 2012 Arbetet med subventionerade anställningar styrs av beslutade riktlinjer för verksamheten och andra styrdokument fastställda i nämnden. De särskilda uppdragen under 2012 var att prioritera unga arbetslösa, utveckla dokumentation av lärande för personer med subventionerad anställning samt att utveckla rollen som arbetsgivare i samarbete med kommunens socialtjänst och arbetsförmedlingen. Individstöd administrerar flertalet av Piteå kommuns subventionerade anställningar. Chef för verksamheten är verksamhetschef Individstöd. Vägledare arbetar med verksamheten. Volymen på antalet personer som erbjuds subventionerad anställning är beroende av överenskommelsen med Arbetsförmedlingen och av hur många arbetsplatser kommunens förvaltningar kan erbjuda. En stor volym är redan låst genom att flera personer har lönesubvention (lönebidrag) med tillsvidareanställningar. För vissa grupper kan andra aktiviteter vara ett första steg att komma närmare arbetsmarknaden. Målet med en subventionerad anställning är att närma sig den öppna arbetsmarknaden och gå till arbete eller studier och hitta egen försörjning. Verksamhetens resultat 2012 2010 2011 2012 Verksamhet kv m totalt kv m totalt kv m totalt Offentligt Skyddad Anställning (OSA) 6 17 23 9 24 33 4 8 12 Lönebidrag/TAS/UTV 1 3 4 3 12 15 6 14 20 Nystartsjobb 5 6 11 6 5 11 12 20 32 Tillsvidare/LBI/TAS/UTV/NYJ 15 13 28 14 13 27 12 13 25 TKA 1 3 4 3 2 5 8 3 11 Totalt 27 42 69 35 56 91 42 58 100 Utskrift av förkortningar: LBI Lönebidrag, OSA - Offentligt Skyddad Anställning, NYJ nystartsjobb TAS Trygghetsanställning, UTV Utvecklingsanställning, TKA Tillfällig kommunal anställning Deltagarvolymen ökade något under 2012 jämfört med 2011. Märkbart är att antalet OSA minskade till förmån för TKA och framförallt Nystartsjobb. Att ökningen av antalet anställda har skett just inom dessa förhållandevis kostsamma anställningsformer är en av anledningarna till att medlen tog slut redan under andra tertialen 2012 och medförde ett anställningsstopp. Att antalet OSA har sjunkit beror på att det inte finns så många individer som är berättigade till OSA som också är redo för att ha en anställning. Fördelningen mellan kvinnor och män är fortfarande ojämn och bara inom TKA är kvinnorna den dominerande gruppen. Troligtvis beroende på att ensamstående familjeförsörjare prioriteras till den typen av anställningar. 15

2010 2011 2012 Resultat kv m totalt kv m totalt kv m totalt OSA Aktuella 6 17 23 9 24 33 4 8 12 Avslutade OSA 2 3 5 4 19 23 4 7 11 Till anställning 1 0 1 2 8 10* 0 1 1 Till studier 0 0 0 0 1 1 Något annat än ovanstående(af/a- Kassa) Åter till uppdragsgivaren 1 2 3 2 11 13 1 1 2 0 1 1 3 4 7 TKA Aktuella 1 3 4 3 2 5 8 3 11 Avslutade TKA 0 1 1 1 2 3 4 3 7 Till anställning 0 1 1 1 1 3 1 4 Till studier 0 0 0 0 0 0 Något annat än ovanstående(af/akassa/fk) Åter till uppdragsgivaren (Soc.) 0 0 0 1 1 2 0 1 1 0 0 0 1 1 2 NYJ Aktuella 5 6 11 6 5 11 12 20 32 Avslutade NYJ 5 5 10 1 1 11 14 25 Till anställning 5 2 7 1 3 4 Till studier 0 0 0 3 2 5 Något annat än ovanstående Åter till uppdragsgivaren LBI/TAS/UTV Aktuella Avslutade LBI/TAS/UTV 0 0 0 1 1 0 1 1 0 3 3 7 8 15 1 3 4 3 12 15 6 14 20 0 0 0 2 6 8 4 11 15 Till anställning 0 0 0 1 1 2 16

Till studier 0 0 0 0 0 0 Något annat än ovanstående (Pension) Åter till uppdragsgivaren Tillsvidare Aktuella Avslutade Tillsvidare 0 0 0 2 6 8 1 0 1 0 0 0 2 10 12 15 13 28 14 13 27 12 13 25 2 0 2 2 2 2 2 4 Till anställning 1 0 1 0 0 0 Till studier 0 0 0 0 0 0 Något annat än ovanstående (Pension) Åter till uppdragsgivaren 1 0 1 2 2 2 2 4 0 0 0 0 0 0 *8 stycken har gått till Lönebidrag då man bara kan ha OSA i 6 månader (1 kvinna och 7 män) Resultatsiffrorna är i stort jämförbara med föregående år. Glädjande är att ökningen av anställda med TKA har gett ett bra resultat, där 4 av 7 avslutade har gått till anställning och därmed lämnat sitt försörjningsstödsberoende. Måluppfyllelse 2012 Måluppfyllelsen är god sett till målgruppen. Många av deltagarna har aldrig haft lönearbete, vilket betyder att de är i behov av mycket handledarresurser ute på arbetsplatserna. Det gör även att det kan vara svårt att hitta lämpliga arbetsplatser. Målsättningen för deltagarna är att få arbete och kunna försörja sig, vilket kan förklara att intresset för t.ex. studier är lågt. Det behövs mycket motivationsarbete och nya metoder för att öka intresset för studier för målgruppen. Det som också är tydligt är att många behöver långa anställningar, dels för att få tillgång till välfärdsystemet (A-kassa), dels för att få tid att träna på att komma in i arbetslivet, för att senare ha en chans till arbete ute på den öppna marknaden. Anslagen för subventionerade anställningar var slut redan i augusti, vilket visar att den nya samverkansplattformen har fyllt sitt syfte och fått fler anvisade till arbetsgruppen för subventionerade anställningar. Under senare delen av 2012 har också dokumentation av lärande för samtliga som har subventionerad anställning kommit igång och ska vidareutvecklas under 2013. Utvecklingsbehov Det tydligaste utvecklingsbehovet är att på ett bättre sätt följa hur medlen förbrukas och fördela pengarna jämnare över året. Innan anställning ska också arbetsgruppen för subventionerade anställningar noggrannare undersöka vilket stöd individen är berättigad till för att på så sätt hjälpa individen till rätt stöd och hålla kostnaderna nere, då Nystartsjobb är 17

en förhållandevis dyr anställningsform. I syfte att lyckas med detta kan praktiktiderna komma att förlängas inför anställningen, för att t ex ge tid åt eventuella utredningar. Den samverkansplattform som finns mellan Individstöd, Socialtjänstens stöd och omsorg samt Arbetsförmedlingen fungerar bra och bör bibehållas. Det som saknas många gånger är en "förarbetsplats", där det erbjuds stöd och träning inför en anställning. I flera fall används platser på Repris och det fungerar bra. Men det skulle behövas fler och mer differentierade "förarbetsplatser" för målgruppen. Många i Individstöds målgrupp har aldrig eller nästan aldrig haft en löneanställning. Gapet från ingen aktivitet alls till en anställning, där man förväntas leverera resultat, kan vara mycket stort. Det behövs lång tid av förberedelse innan allt är på plats. Ett annat utvecklingsområde är stödet till handledare och arbetsledare på de olika arbetsplatserna. I och med att målgruppen kräver mer stöd och handledning än tidigare och genom att många arbetsplatser har en redan pressad arbetssituation, finns det behov av att stötta handledarna. Under 2013 kommer handledarutbildningar att genomföras. Dokumentation av lärande kommer under 2013 att omfatta alla som har en subventionerad anställning. 18

4.1.2 Ferie Verksamhetens inriktning och förutsättningar inför 2012 Feriearbete erbjuds 16-, 17- och 18-åringar i Piteå kommun som en god introduktion till arbetslivet. Minst 80 % från alla åldersklasser och de som sökt ska tilldelas plats. Ungdomar i denna ålder får under tre veckor på sommaren möjlighet att arbeta inom föreningar, församlingar och kommunala verksamheter. Platser tilldelades via lottning. Målet är dessutom att erbjuda samtliga ungdomar, 16-18 år, som prioriteras från socialförvaltningen, liksom flyktingar 16-24 år som deltar i introduktionsprogram samt ungdomar 16-24 i särskolan ett feriearbete förutsatt att de söker en plats. Ferie hade som särskilt uppdrag att arbeta utifrån de fyra horisontella perspektiven och med fokus på jämställdhet. Verksamhetens resultat 2012 Antalet ungdomar som arbetade under 2012 var något mindre än 2011, men står helt i proportion till antalet sökande som också minskade. Totalt erbjöds 89 % av de sökande ett arbete. Värt att notera är att skillnaden mellan arbetande pojkar och flickor har jämnats ut från föregående år. 2010 2011 2012 Verksamhetsmått (nyckeltal) kv m tot kv m tot kv m tot Antal ungdomar som sökt feriearbete 622 612 1234 674 536 1210 580 579 1159 Antal ungdomar som erbjudits feriearbete 581 564 1145 587 463 1050 516 521 1037 Antal ungdomar som feriearbetat 495 467 962 473 379 852 401 410 811 Antal redovisade arbetsplatser 1030 1010 1005 Inflödet av anmälda platser under 2012 var ungefär som under fjolåret. Sammanlagt anmäldes 1005 platser fördelade på ekonomiska föreningar (94 platser), stiftelser (47 platser), kommunala förvaltningar, bolag och projekt (418 platser) och ideella föreningar (252 platser). Antalet anmälda platser räcker väl till för att täcka behovet, men det finns en snedfördelning i var arbetsplatserna finns då de flesta ungdomar både kan och vill ta sig in till staden för att arbeta, men det är svårare att ta sig till och mellan byarna. Ferieprojekt Förutom möjlighet till feriearbete på ordinarie arbetsplatser har förvaltningen ordnat projekt speciellt för ferieverksamheten. Tre projekt har genomförts där Individstöd varit organisatör eller samverkanspart: Vi-projektet. Integrationsprojekt som syftade till att motverka diskriminering, rasism och främlingsfientlighet med fokusområde jämställdhet. Till arbetet hörde att anordna och genomföra arrangemang m.m. Feriejobbarna har hållit i flera aktiviteter för ensamkommande flyktingungdomar vid Älvens grupphem. Entreprenörskapsprojekt. Samarbetsprojekt mellan arbetsmarknadsavdelningen, Kultur och Fritid samt Tillväxtavdelningen. Ferieungdomar har arbetat med att utveckla och förverkliga egna företags- och projektidéer. Studiecentrum fungerade som samlingspunkt. Balkongprojektet. Ett samverkansprojekt med kultur- och fritidsförvaltningen där tyngdpunkten var att skapa aktiviteter av unga för unga. 19

Vissa ungdomar med särskilda stödbehov har haft möjlighet att feriearbeta i Repris mobila team, där de kunnat få mer handledning och stöd än på andra arbetsplatser. Det mobila teamet har främst arbetat med att se till att områden som Gläntan städas. Individstöd har erbjudit platser för ungdomar i ett utvärderingsteam som arbetat med att besöka feriearbetsplatser för att samla in ungdomars och handledares synpunkter kring ferieverksamheten. Måluppfyllelse 2012 De kvantitativa målen är uppfyllda. Totalt har 89 % av de ungdomar som sökt feriearbete erbjudits plats. Det särskilda uppdraget att utgå från de fyra horisontella perspektiven ingick tydligt i de projekt som bedrevs i ferieverksamheten. Samtliga ungdomar i de prioriterade grupperna från socialförvaltningen, flyktingar i introduktionsprogram och ungdomar från särskolan som har sökt feriearbete erbjöds plats. Utvecklingsbehov Fortsatt arbete för att utveckla ferieverksamheten utifrån de fyra horisontella perspektiven jämställdhet, mångfald, hållbart samhälle och entreprenöriellt förhållningssätt bör bedrivas. Ur ett långsiktigt perspektiv, sett till kommunens kommande arbetskraftsbehov, vore det intressant att kunna öppna fler kommunala arbetsplatser för ferieungdomar. Detta för att visa på bredden av arbetsuppgifter inom kommunen, samt att kunna bredda arbetsuppgifterna för feriearbetande ungdomar. 20

4.1.3 Coachning Verksamhetens inriktning och förutsättningar inför 2012 Verksamheten rör personer som har praktik inom kommunens förvaltningar, i näringslivet och utomlands, i syfte att hjälpa individer närmare arbetsmarknaden och egen försörjning. Inom verksamheten har även EU-projekten Norrsken, UTAN (Unga Till Arbete i Norr) samt YPAD (Young People and Development) inrymts. Inom verksamheten finns också praktik och aktiviteter för ungdomar som omfattas av det kommunala uppföljningsansvaret och kommunalt arbetsmarknadsprogram, KAP. Målsättningen med både praktik och projekt är att de skall leda till självförsörjning genom arbete eller studier. Den ska även skapa intresse bland unga för yrken inom de kommunala verksamheterna. Inom uppföljningsansvaret, i projekt UTAN, har ungdomsjobbare varit anställda med uppdrag att hitta former för uppsökande arbete med målgruppen. Alla som deltar i Individstöds aktiviteter har en individuell handlingsplan som strävar mot självförsörjning. Dokumentation av lärande ska ske på lärandeplatserna. Under året har arbetet med att få igång dokumentation av lärande pågått i verksamheterna. Under året har vi tillsammans med Personalavdelningen haft i uppdrag att skapa en praktikbank för Piteå Kommun. I Individstöds verksamhet som finns på Vägledningscentrum och Studiecentrum har under året arbetat vägledare, projektledare och verksamhetschef. Verksamhetens resultat 2012 2010 2011 2012 Deltagarvolymer kv m tot kv m tot kv m tot Praktik * 63 51 114 64 47 111 81 73 154 KAP (kommunalt arbetsmarknadsprogr.) 38 60 98 27 37 64 18 14 32 Uppföljningsansvaret 18 16 34 26 29 55 16 21 37 Norrsken inskrivna per den 31/12 19 40 59 32 52 84 *I praktik ingick tidigare FAS 3, Lyft och Arbetspraktik (APR). Samtliga är program från arbetsförmedlingen. 2011 och 2012 ingår APR och FAS3 Volymerna gick under 2012 ner för både KAP och uppföljningsansvaret. Minskningen i KAP tycks ha samma orsaker som den markanta minskning som också sågs mellan 2010 och 2011. Det kommer väldigt få anvisningar från socialtjänsten och de som kommer är i flera fall sjukskrivna ungdomar som behöver något att göra för att komma igång. Praktik på heltid är ofta inte att alternativ för dessa ungdomar. Antalet unga i försörjningsstödet minskar, vilket kan antas vara en orsak till minskade anvisningar. Arbetsförmedlingens möjligheter till tidiga insatser, att kunna börja arbeta intensivare med ungdomar från första inskrivningsdag, kan antas vara en annan. Antalet ungdomar i Uppföljningsansvaret minskar från 2011. Det stämmer bra överens med att också avhoppen från Strömbackaskolan har minskat. 21

I Norrsken har antalet inskrivna ökat sedan 2011. Fortfarande är den övervägande andelen inskrivna i projektet män och detta överensstämmer med att det också är fler män i målgruppen totalt. 2010 2011 2012 Resultat kv m tot kv m tot kv m tot Avslutade KAP 26 49 75 21 32 53 16 19 35 Till anställning 5 11 16 1 6 7 2 1 3 Till studier 6 5 11 8 8 16 4 10 14 Till statlig 8 14 22 5 9 14 6 3 9 Åter till uppdragsgivaren 5 17 22 3 5 8 4 4 8 Något annat än ovanstående 2 2 4 4 4 8 0 1 1 Andel som inte återgått till passivt försörjningsstöd (helår) 94 91 92 100 94 97 100 100 100 Avslutade Kommunalt uppföljningsansvar 10 12 22 19 16 35 13 15 28 Till anställning 1 0 1 2 1 3 0 2 2 Till studier 2 4 6 11 4 15 9 5 14 Till statlig 1 1 2 2 1 3 0 3 3 Något annat än ovanstående 6 7 13 4 10 14 4 5 9 Av de ungdomar som deltagit i KAP är det ingen som bedöms ha återgått till passivt försörjningsstöd, utan samtliga har en planering och är i någon sorts aktivitet efter sin tid i KAP. Glädjande är att 50 % av alla som deltagit i aktiviteter inom uppföljningsansvaret har gått tillbaka till studier. Resultat Norrsken 2011 2012 Till arbete eller studier Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Arbete 4 11 15 3 10 13 Studier 0 5 5 3 4 7 Totalt 4 16 20 6 14 20 Resultatet för Norrsken är goda med tanke på målgruppen. I projektet deltar personer som är längst bort från arbetsmarknaden och inte har haft arbete på lång tid. Många har behov av mycket stöd och inte sällan behövs utredning för att komma fram till vad som är lämpligt för individen. Många deltagare kommer vidare genom att projektet hänvisar dem till andra myndigheter (Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, SIUS), som bättre kan stötta den enskilde. Flera deltagare har efter utredning visat sig ha en diagnos som försvårar tillträde till arbetsmarknaden. Då är det viktigt att rätt myndighet går in med rätt stödåtgärd. Projektet fungerar i övrigt mycket bra och alla samverkanspartners är nöjda med hur projektet fortlöper. Arbetet med Praktikbanken kom igång ordentligt mot slutet av året, då förankringsarbetet var genomfört. Arbetet under året har främst handlat om att klargöra förutsättningar, titta på goda exempel och förankra tanken i organisationen. Måluppfyllelse 2012 I stort uppfylldes målen inom området coachning. Antalet KAP-inskrivna minskade under året i och med att anvisningarna från Socialtjänsten minskade. Programmet visar däremot på goda resultat för deltagarna. Samverkan med socialtjänsten Stöd till försörjning fungerar 22

mycket bra. Resultatet inom kommunala uppföljningsansvaret var mycket bra under året. Utvecklingen av metoder för att nå de ungdomar som inte själva tar kontakt med oss har påbörjats på ett bra sätt och kommer att fortsätta under året. Samverkan med Strömbackaskolan fungerar mycket bra. Antalet platser till Fas 3 har ökat även detta år. Projektet Norrsken visar goda resultat i förhållande till målgruppen. Det är svårt att få människor till arbete eller studier och att många behöver lång tid på sig för att nå ett heltidsarbete. Det skulle behövas fler förarbetsplatser, alltså en chans till stegvis återgång till ordinarie arbetsliv. Andelen som går till arbete eller studier är 40 %. Under året har en valiwebstuga startats där deltagare kan komma och få hjälp att dokumentera sitt lärande i Valiweb. Arbetet med att hitta metoder för att få alla deltagare att dokumentera sitt lärande har också fortsatt. En arbetsgrupp tillsattes för att få igång arbetet och fler har dokumenterat under 2012 är 2011. Under 2012 har 48 personer dokumenterat mot 28 under 2011. Praktikbanken är under uppbyggnad och ett embryo finns, men det har tagit lång tid att komma igång och få komma ut tillförvaltningarna och informera. Utvecklingsbehov Arbetet med dokumentation av lärande behöver hitta sina former för att nå alla deltagare. Främst behöver metoder för att dokumentera lärande för dem som inte är i anställning eller praktik utvecklas. Praktikbanken ska byggas upp och för det krävs en hel del fotarbete i form av arbetsplatsbesök för att rekrytera platser. För att få full effekt av en Praktikbank behövs också någon form av administrativt system som också kan visa Piteå kommuns praktikplatsutbud på webben. Vi behöver utarbeta riktlinjer för praktik inom kommunen, så att det är tydligt för alla inblandade vad som gäller. Under 2012 avslutas projekt Norrsken och för att inte tappa bort målgruppen igen behöver arbetssättet implementeras, ett arbete som redan är påbörjat i samverkan med socialtjänsten, Stöd till försörjning. För att nå fler ungdomar inom uppföljningsansvaret måste metoder för uppsökande arbete utvecklas ytterligare. Detta arbete kommer att bedrivas inom ramen för projekt UTAN. 23

4.2 Vuxenutbildning egen regi 4.2.1 Komvux teoretisk utbildning Verksamhetens inriktning och förutsättningar inför 2012 I verksamheten ingår skolformerna grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Styrningen sker med utgångspunkt i nationella mål, förordningar, läroplan och andra styrdokument. Innehållet i Komvux ska utformas utifrån den enskildes behov och förutsättningar. Individuella studieplaner ska upprättas och utgå ifrån individens förutsättningar och livssituation. Verksamheten ska vara tillgänglig och flexibel i tid och rum. Kunskaper som den vuxne erövrat i andra sammanhang, till exempel i yrkes- och samhällsliv, ska prägla verksamheten. Finansieringen sker genom statliga och kommunala medel. Ett uppdrag under 2012 har varit att öka återgången till studier för deltagare i avdelningens andra verksamheter och då främst för dem som saknar grundskole- och/eller gymnasial utbildning. Ett annat uppdrag har varit att säkerställa rutiner för intagning till utbildning och minska antalet studieavbrott. Utvecklandet av datakurser integrerade i andra ämnen har också varit ett särskilt uppdrag under 2012. Verksamhetens resultat 2012 Volymutvecklingen. Antalet kursdeltagare var 13 % lägre under 2012 än under 2011. En minskning med 181 deltagare. Högkonjunkturen under 2011 och 2012 i Norrbotten kan vara en del av förklaringen till nedgången av elever. En annan förklaring kan vara införandet av ny Skollag 1 juli 2012 och den förändring där som inte gör det möjligt att läsa upp betygen längre. Istället måste den som vill läsa upp betygen göra en prövning och läser då helt på egen hand och skrivs inte in i verksamheten. Andelen kvinnor låg på 65 % mot och andelen män på 35 %. Fördelningen män kvinnor är likadan som under 2011. 2010 2011 2012 Antal kursdeltagare kv m tot kv m tot kv m tot APL 39 55 94 26 31 57 Lärling na na na na na na Studiecentrum 1001 495 1496 944 492 1436 810 442 1252 Validerat 59 12 71 46 11 57 Övrigt 5 2 7 na na na na na na Resultatutveckling. Under 2012 var andelen avbrott 22 procent och jämförbart med 2011. Andelen betyg saknas har stigit. Det kan ha sin förklaring i att flera som studerar har arbete och att både arbeta och studera är krävande och då väljer många att avbryta sina studier. Avbrotten kan också ha sin förklaring i att eleverna inte riktigt vet vad man vill och vad som förväntas av dem och därför bör informationen innan kursstart ses över och förbättras. Vi måste också fånga upp elever som inte följer sin studieplan med bland annat coachande samtal från både lärare och vägledare. 46 % av eleverna får betyg på kurserna, vilket kan jämföras med tidigare år. 24

Tabellen gäller samtliga kursdeltagare. 2010 2011 2012 Resultat Vår Höst Vår Höst Året Avbrott, % 36 22 23 21 22 Betyg, % 41 43 56 31 46 Ork kurs, % 8 8 6 8 10 Betyg saknas, % 2 8 1 0 10 Fortsätter, % 10 26 15 27 12 100 100 100 100 100 Resultat jämförelse mellan kvinnor och män. Avbrottsstatistiken för kvinnor har minskat med någon andel under 2012. En liten ökning i andelen avbrott för männen syns under 2012. Andelen betygsatta är ungefär på samma nivå för både män och kvinnor under 2012 liksom under 2011. En ökning av andelen som saknar betyg och det gäller både män och kvinnor. Det bör undersökas närmare. Resultat - kvinnor 2010 2011 2012 Resultat Vår Höst Vår Höst Året Avbrott, % 34 20 23 22 19 Betyg, % 44 45 53 32 50 Ork kurs, % 7 8 8 10 7 Betyg saknas, % 1 1 1 3 13 Fortsätter, % 14 26 14 32 11 100 100 100 100 100 Resultat - män 2010 2011 2012 Resultat Vår Höst Vår Höst Helår Avbrott, % 41 25 22 20 25 Betyg, % 35 39 48 31 39 Ork kurs, % 5 7 5 10 8 Betyg saknas, % 1 0 2 2 10 Fortsätter, % 18 29 21 37 18 100 100 100 100 100 Betygsfördelning, av de som fått betyg..*observera att från 1 juli 2012 har vi ny betygsskala, en 6-gradig. A-F, där A är högst och F är icke godkänd. A=MVG, B mellansteg, C= VG, D mellansteg och E= G. Betyget IG hamnar på 6 % under 2012 och betyget G har ökat från 30 % till 48 %. En minskning av andelen IG och en ökning av andelen G. Andelen VG har minskat och det beror troligtvis på att tidigare fick fler VG men med den ändrade betygsskalan med mellansteget B ger möjligheten att sätta ett högre betyg på dem som når den övre delen av den gamla betygsskalans G. MVG ligger på ungefär samma nivå under tabellens alla år. Tabellen gäller samtliga kursdeltagare som fått betyg. 2010 2011 2012* Resultat Vår Höst Vår Höst Helår* IG, % 23 8 10 13 6* G, % 26 33 28 33 48* VG, % 29 42 37 37 27* MVG, % 23 17 25 17 19* 100 100 100 100 100* 25