Sammanträdesprotokoll

Transkript

1 1 (12) Plats och tid Stadshuset, AU-rummet kl Beslutande Övriga deltagare Stig Rönnbäck (S) Agneta Nilsson (S) Ingegärd Bergvall (S) Regis Cabral (S) Anna Lindgren (S) Gunnel Sandlund (V) Inger Björkman (M) Lennart Wikström (Fp) Jenny Savela (S), ersättare Sven-Erik Bohman (S), tjg ersättare Britta Berglund (Fp), tjg ersättare Avdelningschef Håkan Johansson Sekreterare Ulla-Stina Fredman Förvaltningschef Thomas Sundqvist, 40 Trainee Matilda Hallgren Utses att justera Gunnel Sandlund (V) Justeringens tid och plats Stadshuset, Samhällsbyggnad stab kl Paragrafer Sekreterare Ulla-Stina Fredman Ordförande Stig Rönnbäck Justerande Gunnel Sandlund Organ Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Nämnden för arbetsmarknadsfrågor Anslags uppsättande Anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Stadshuset, Samhällsbyggnad stab Underskrift/anslaget av Ulla-Stina Fredman

2 2 (12) Innehållsförteckning... Sid 35 Delårsrapport augusti Medborgarförslag att införa avgift för de som anordnar feriearbeten Medborgarförslag om kommunala feriejobb Fixartjänst Delegationsbeslut Information/rapporter Av nämnden väckta frågor... 12

3 3 (12) 35 Delårsrapport augusti 2014 Diarienr 14NAV26 Beslut Nämnden godkänner upprättade förslag till delårsbokslut augusti 2014 enligt bilagor för delårsbokslutet. Ärendebeskrivning Samhällsbyggnad har upprättat förslag till delårsbokslut 2014 och föreslår nämnden för arbetsmarknadsfrågor godkänna förslaget. Beslutsunderlag Delårsrapport NAV augusti 2014, bilaga Delårsrapport nyckeltal NAV augusti, bilaga Nämndens egna nyckeltal NAV augusti, bilaga

4 4 (12) 36 Medborgarförslag att införa avgift för de som anordnar feriearbeten Diarienr 12NAV50 Beslut Nämnden för arbetsmarknadsfrågor föreslår kommunstyrelsen besluta att: 1. Privata företag erbjuds möjligheten att rekrytera sommarjobbande ungdomar i samarbete med kommunen och få ett bidrag motsvarande den lön ungdomen skulle ha haft i ett kommunalt feriearbete. 2. Kommunstyrelsen definierar vad som avses med kvalitet i feriearbetet. 3. Ferieansvariga inom Arbetsmarknadsenheten får i uppdrag att tillsammans med kommunala arbetsplatser och föreningar arbeta vidare med kvalitetssäkring av feriearbetsplatser, handledarträffar och stöd till arbetsplatser för att öka kvaliteten i feriejobben. 4. Medborgarförslaget anses färdigbehandlat. Ärendebeskrivning Nämnden för arbetsmarknadsfrågor fick av kommunstyrelsen uppdraget att se över möjligheten för att höja kvaliteten på sommarjobb i enlighet med medborgarförslagets intentioner. 1. Fortsatt utreda möjligheten för privata företag att kunna tilldelas sommarjobbande ungdomar via Piteå kommun. 2. Utreda om en avgift för alla som tar emot sommararbetande ungdom kan vara ett sätt att höja kvaliteten i sommarjobbet eller om det finns alternativa sätt att höja kvaliteten på sommarjobben. Medborgarförslagets intentioner får antas vara de mål man anger ska uppfyllas med förslaget. Målen är: Ökad möjlighet för fler ungdomar att få feriearbete. Ökad kvalitet på handledning. Feriearbetet liknar mer ett vanligt jobb. Kommunala feriearbeten i privata företag Under de två senaste åren har vi kunnat erbjuda samtliga sökande ungdomar en plats. Orsakerna till detta är flera. Dels var andelen av årskullen som sökte mindre än vanligt, dels har många av dem som sökte tackat nej till sitt kommunala feriejobb. Vi vet inte vad som ligger bakom att färre ungdomar anmälde intresse för att få ett kommunalt feriejobb, men vi vet att av dem som tackat nej har en stor del fått annat jobb. De senaste två åren har alltså behovet av feriearbetsplatser inte varit lika stort som under tidigare år, t ex det år då medborgarförslaget skrevs, och ur den aspekten finns inget behov av att också ge privata företag möjlighet att få ta del av kommunala sommarjobbande ungdomar. Om man trots detta vill ge privata företag möjlighet att rekrytera ungdomar via kommunens system kan följande modell användas:

5 5 (12) Ett bestämt antal platser viks för privata företag, i ett första försök föreslås 80 platser enligt tidigare förslag. Företagen anmäler in platser som alla andra som vill ta emot ferieungdomar. Ungdomarna söker platserna precis som idag. Företagen får listor på ungdomar som har sökt och väljer därefter ut vilka de vill anställa, t ex genom anställningsintervjuer. Övriga ungdomar tilldelas platser enligt nuvarande princip, dvs i första hand någon av de platser de har sökt. Företagen betalar avtalsenliga löner till ungdomarna och får sedan ett bidrag från kommunen motsvarande lönen ungdomen skulle ha haft om de haft ett kommunalt feriearbete. Föreningar likställs i detta med kommunala arbetsplatser och kommunala bolag. Detta system ger företagen en möjlighet att ta del av kommunens rekryteringskanal för feriearbetare, få ett bidrag för att man anställer en ungdom samtidigt som de kan välja vilka ungdomar de vill anställa. Kommunens ansvar slutar då ungdomen tilldelats en plats, dvs företaget är arbetsgivare, med fullt ansvar för ungdomens arbetsmiljö och handledning under anställningen. Modellen ger ungdomarna en anledning att själva vara aktiva och söka upp och presentera sig för arbetsgivare eftersom företagen själva väljer vilka ungdomar man vill anställa. Incitamentet att vara aktiv och söka jobb minskar alltså inte för att vi erbjuder privata företag möjligheten att ta emot ferieungdomar via kommunen. Det finns dock en risk att de arbetsgivare som idag ändå anställer ungdomar på sommaren kommer att ta emot via kommunen istället och därigenom minskar inte de kommunala kostnaderna för sommarjobb. Vi skulle då med bibehållen budget riskera att färre ungdomar kunde få jobb. Som tagits upp i tidigare utredningar kring medborgarförslaget bör man beakta att det ligger i gränszonen för den kommunala kompetensen att med kommunala medel subventionera privata företag. Det skulle också kunna innebära snedvridning av konkurrens och möjligen skapa undanträngningseffekter. Höjd kvalitetet på sommarjobben En avgift för alla som tar emot feriearbetande ungdomar skulle innebära att många kommunala arbetsplatser inte skulle ha möjlighet att ta emot ferieungdomar. Det skulle innebära att vi går miste om en stor chans att marknadsföra kommunen som arbetsgivare till våra ungdomar. Det skulle också göra det svårt att hitta tillräckligt många platser för att uppnå målet på 80 %. Upplevelsen av att kvaliteten på feriejobben är låg kan delvis ha sin grund i att när ålderskullarna var stora var många arbetsplatser mer eller mindre tvungna att ta emot fler ungdomar än de hade tänkt sig. För att 80 % av de sökande skulle kunna få ett feriejobb var vi tvungna att göra så. Så länge vi har ett system där vi ska placera en viss andel av eller alla ungdomar som söker kommer vi att riskera att hamna i ett läge där platserna inte räcker till, men det är svårt att se att en avgift för att ta emot ungdomar skulle råda bot på platsbrist. Om vi däremot hade ett bestämt antal platser som skulle erbjudas varje år skulle vi kunna ha kvalitetssäkrade platser med bättre utbildade handledare och inte behöva anpassa platsantalet

6 6 (12) utifrån ungdomskullens storlek. Vi har genom åren tvingats stänga ett antal feriearbetsplatser på grund av undermålig handledning och dåliga arbetsförhållanden. Dessa platser har aldrig varit kommunala, vilket talar emot förslaget om en avgift då det antagligen skulle medföra ett minskat antal kommunala platser. En genomgång av ferieungdomarnas utvärderingar visar att de i stort sett är nöjda med den handledning de får, men det finns sätt att förbättra den. Att en avgift skulle göra handledare i verksamheter med redan ansträngd ekonomi mer motiverade att göra en bättre insats är inte troligt. Att bereda möjlighet att delta i handledarutbildningar och att Arbetsmarknadsenheten ger bättre stöttning till de arbetsplatser som tar emot borde vara mer framgångsrikt. Under 2014 har Arbetsmarknadsenheten arbetat på att vara mer tillgängliga för arbetsgivare både innan ungdomarna börjar, men framförallt under ferieperioden. Det har också funnits klagomål från arbetsgivare angående ungdomarnas bristande engagemang. Det har vi försökt åtgärda genom att ungdomarna har fått söka de arbetsplatser de själva vill vara på. Resultatet av det kan vi utvärdera i höst. Om man med kvalitet menar att jobben ska vara så lika vanliga jobb som möjligt är det nya ansökningsförfarandet ett sätt, då det kräver större engagemang av ungdomen själv. Att erbjuda privata företag att rekrytera via kommunens feriesystem är ett annat sätt att göra feriejobben mer lika vanliga jobb då variationen på arbete blir större och ungdomarna själva får ta större ansvar för att söka det jobb de vill ha. De kommunala platserna kommer fortsatt att erbjuda jobb till alla oavsett förmåga eller kontakter. I mätningar av mål och nyckeltal ges feriearbetet i Piteå kommun år efter år högsta betyg och vi levererar mer än vad nyckeltalen kräver. De utvärderingar som görs varje sommar av ungdomar och av handledare visar på att man i stort sett är nöjd med hur verksamheten bedrivs. Där det har framkommit kritik har åtgärder vidtagits för att förbättra detta. Det vore därför önskvärt att Arbetsmarknadsenheten får en definition på vad som avses med höjd kvalitet i feriejobben för att kunna arbeta vidare mot detta Beslutsunderlag Medborgarförslag Remissyttrande från NAV KF protokoll KF protokoll , bilaga KS Protokoll , bilaga 12KS NAV50 12KS236 12KS236 12KS236

7 7 (12) 37 Medborgarförslag om kommunala feriejobb Diarienr 14NAV42 Beslut Nämnden för arbetsmarknadsfrågor föreslår kommunfullmäktige att bifalla medborgarförslaget och ge NAV en budgetförstärkning på 1 miljon kronor för att genomföra detta. Ärendebeskrivning Förslagsställaren föreslår att principen om att 80 % av dem som söker feriearbete ska erbjudas jobb slopas och att man istället inför en garanti om arbete för alla som söker. Förslagsställaren påpekar att det finns en grupp ungdomar som inte ingår i de för feriejobb prioriterade grupperna som av olika skäl ändå har svårt att på egen hand ordna sommarjobb. Det kan precis som förslagställaren skriver bero på bristande egen initiativkraft och/eller föräldrar som av olika skäl inte kan hjälpa dem att ordna sommarjobb. För de här ungdomarna är det en stor förlust både ekonomiskt och erfarenhetsmässigt att inte få kommunalt feriejobb. Precis som förslagställaren skriver är det här en grupp ungdomar som verkligen behöver kommunens hjälp att ta de första kontakterna med arbetslivet. Tanken med att inte ha garanti på kommunalt sommarjobb är att ungdomarna ska sporras att söka andra jobb. Med tanke på hur många ungdomar som tackat nej, eller valt att aldrig söka kommunalt feriejobb i år finns det troligtvis andra incitament för ungdomarna att söka andra feriejobb, t ex högre lön, längre anställningstid och andra arbetsuppgifter. I år har samtliga ungdomar som sökt i tid samt ett antal ungdomar som kom in med sin ansökan för sent eller hade gjort felaktiga ansökningar erbjudits feriejobb. Situationen var samma föregående år. Detta har vi kunnat göra på grund av att många ungdomar tackat nej till sina ferieplatser. Av dem som erbjudits feriejobb sommaren 2014 har 214 ungdomar av någon anledning valt att inte jobba. 142 har hört av sig och tackat nej och av dem vet vi att många har fått andra jobb. Årets budget för ferielöner är 3,6 miljoner kronor. Lönekostnaderna för feriejobben kommer i år att uppgå till ca 3,2 miljoner kronor och då har drygt 630 ungdomar arbetat. De berörda årskullarna är sammantaget ungefär 1200 ungdomar. Att garantera alla ungdomar som vill ha ett feriejobb att få jobba skulle medföra ökade kostnader. Uppskattningsvis skulle ca 150 fler ungdomar arbeta om medborgarförslaget införs, vilket skulle medföra en ökad kostnad på ca 1 miljon kronor. En risk man bör beakta är att vi skulle få svårt att få fram bra feriejobb till ungdomarna. En garanti innebär att vi likt de år vi hade stora barnkullar kanske skulle vara tvungna att ha fler ungdomar på varje arbetsplats än vad som är optimalt. Stannar antalet sökande på samma nivåer som i år och föregående år är det dock inget problem. Beslutsunderlag Medborgarförslag om att alla ungdomar som vill ska få feriejobb, dnr 14KS184, bilaga

8 8 (12) 38 Fixartjänst Diarienr 14NAV50 Beslut 1. Nämnden för arbetsmarknadsfrågor begär av kommunstyrelsen att få disponera avsatta medel under en tvåårsperiod. 2. Nämnden för arbetsmarknadsfrågor beslutar att uppdra till avdelningen för Kompetensförsörjning att teckna avtal med Föreningsservice om att för Piteå kommuns räkning utföra fixartjänster till äldre med rörelseproblem och att anställa en person med funktionsnedsättning som koordinator. Avtalet skall reglera uppdraget så att Föreningsservice åtar sig att prissätta tjänsten mot brukaren, fakturera brukaren för detta, utföra tjänsten själv eller via annan förening, tillse att erforderliga försäkringar finns, marknadsföra tjänsten och rapportera till avdelningen enligt i avtalet fastställd tidsplan. Avtalet skall gälla förutsatt att kommunsstyrelsen beslutar om medel. Reservation Ledamot Jenny Savela (S) reserverar sig mot beslutet. Ärendebeskrivning I kommunfullmäktiges beslut om anslagsöverföring bokslut 2013 till 2014 drift avsattes 500 tkr till Kommunstyrelsen/Kommunledningskontoret för Fixartjänst, försöksverksamhet (t.o.m. 2015, utvärderas). I direktiven för användning av budgetförstärkning under 2014 beslutar KS att: Fixartjänst 500 tkr: Ska användas till att hjälpa äldre med rörelseproblem med enkla och tidsmässigt snabba tjänster för att förebygga t.ex. fallolyckor. Tjänsterna som ska erbjudas ska normalt sett inte konkurrera med företag som erbjuder s.k. RUT-tjänster. Huvudspår bör vara att använda sig av föreningslivet, som finns representerat i hela kommunen, som för en ersättning kan hjälpa äldre inom sitt geografiska område. En kommunal koordinator, som med fördel kan vara en tjänst för person med funktionsnedsättning, samlar in och vidareförmedlar förfrågningar. Ska starta under Ansvaret ligger framförallt på Nav i samverkan med soc. Lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter ger en kommun ökade befogenheter i förhållande till vad som gäller enligt kommunallagen. Bl.a. kan en kommun utan föregående individuell behovsprövning tillhandahålla servicetjänster åt personer som fyllt 67 år. Med servicetjänster avses tjänster som är avsedda att förebygga skador, olycksfall eller ohälsa som inte utgör personlig omvårdnad. Avgifterna för tjänsten får inte överstiga kommunens självkostnad. Fixartjänst har funnits i Piteå tidigare. Tjänsten levererades av dåvarande Kultur- och fritidsförvaltningen/föreningsservice/projekt Agora. Tjänsten avvecklades på grund av

9 9 (12) finansieringssvårigheter. Föreningsservice är idag en ideell förening med ett stort antal föreningar som medlemmar. Föreningen utför arbete åt framförallt andra föreningar och har ett väl uppbyggt kontaktnät inom föreningslivet i Piteå kommun. Ovanstående gör att föreningen relativt snabbt kan ha en organisation för att leverera tjänsten. Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges beslut per om anslagsöverföring till år KS186-1, direktiv för användning av budgetförstärkning under 2014 m.h.a. AFA-pengar Svensk författningssamling 2009:47, lag om vissa kommunala befogenheter

10 10 (12) 39 Delegationsbeslut Nämnden tar del av delegerade beslut Rektor egen regi Lista 5 Ärende 25, 28, 32, 33 Rektor upphandlad utbildning Lista 5 Ärende 26, 27, 29, 30, 34 Nämndsordförande Lista 5 Ärende 31 Beslutsunderlag Delegationsbeslut lista 5, bilaga

11 11 (12) 40 Information/rapporter Besök av förvaltningschef för Samhällsbyggnad Förvaltningschef Thomas Sundqvist gör ett kort besök hos nämnden och presenterar sig. Kommunfullmäktiges beslut om principer för flyktingmottagning inkl. ensamkommande barn Nämnden tar del av beslutet. Kommunfullmäktiges protokoll , Principer för flyktingmottagning, bilaga IVO inspektion Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har utfört tillsyn vid Vikens grupphem och Sundets grupphem i Piteå kommun. Inspektionen har fört fram synpunkter på boendechefernas yrkeskompetens. Avdelningen Kompetensförsörjning går vidare i ärendet och begär från IVO specifikation på kompetenskraven. Delegationspunkt nämndsordförande Ordförande Stig Rönnbäck (S) redovisar sitt delegationsbeslut att inte göra anmälan till IVO om allvarliga missförhållanden då sådana inte befunnits ha förekommit. Femkantens vuxenutbildning Nämndsordförande Stig Rönnbäck (S) informerar om femkantensamarbetet, vars främsta syfte är att tillsammans upphandla yrkesutbildning inom vuxenutbildningen. Piteå tar ett större ansvar än övriga kommuner i samarbetet och frågan är hur Piteå ska förhålla sig till detta. Månadsrapporter maj, juli och augusti 2014 Nämnden tar del av månadsrapporterna. Prognosen för helår 2014 är ett överskott med 800 tkr. Månadsrapporter maj, juli och augusti, bilagor. Riktlinjer för att motverka klotter och skadegörelse Riktlinjer för att motverka klotter och skadegörelse är ute på remiss i förvaltningen. Handlingsplan Mångfald Handlingsplan Mångfald för verksamheterna avseende år 2015, integrerat i plan för år 2015, kommer att tas upp i de nya nämndernas möte i januari under förutsättning att de nya reglementena beslutas i november av kommunfullmäktige.

12 12 (12) 41 Av nämnden väckta frågor Nämnden väcker inga frågor.