Vem väljer vad? 9.12.2011

Relevanta dokument
Inlärningssvårigheter, utbildningsval och skolavbrott i andra stadiets utbildning. Seminarium Vasa

Läs- och skrivfärdigheter inom andra stadiet,

Aktuell läsforskning. Chris Silverström, specialplanerare

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap

Utbildning: Ett lyft för livet Uppmuntra läsglädje för lyckat lärande

Inkluderande arbetssätt. Varför då?

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning.

Bedömning för lärande. Andreia Balan 2012

Utbildningsprogrammet i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik)

Utbildningsplan Grundlärare, inriktning mot grundskolans årskurs 4-6 för läsåret 2016/2017

Fyra unga arbetslösa, fyra verkligheter

Mål och ambitioner viktigare än byggnader

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jakob Åsberg Johnels. Göteborgs universitet

Specialundervisning 2013

Barn och familj

DISA din inre styrka aktiveras

På gång i Skolfinland 2014

Rapport från Utbildningsstyrelsens utvärderingar i matematik. Rektorsdagarna 2013 Kristian Smedlund, UBS

Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever

Ann Backman. Projektresultat från DelSam i Österbotten

Promemoria U2015/06066/S. Utbildningsdepartementet. Vissa timplanefrågor

Skolan som skyddsfaktor

SVENSK UTBILDNING I ETT UTIFRÅNPERSPEKTIV ANALYS AV OECD-GRANSKNINGAR

Bedömning Begrepp och benämningar

Inlärningsproblem och psykisk hälsa

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö

Ökad idrottsundervisning och motorisk träning förbättrar skolprestationer

Skoltrötthet och skoavbrott ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Karin Linnanmäki

MOBBNINGSENKÄT. XXX-skolan

Språk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga 29.4.

Kursplan. Mål 1(6) Mål för utbildning på avancerad nivå. Kursens mål. Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan.

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:

Elever om Plug in/push out/drop out

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER

Speciell och lycklig

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:

Liv & Hälsa ung 2011

Motion om att införa en Läsa skriva räkna garanti i lågstadiet

SKOLAN. Hur stärker vi kvalitetsarbetet?

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv

Värdefullt Värdeskapande

MOTORIK, KONCENTRATIONSFÖRMÅGA OCH SKOLPRESTATIONER

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Kan vi bli bättre? De svenska gymnasisternas framgång i studentexamen Erik Geber

Främja fullföljande av studier. Motverka utanförskap!"#$%&'

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Figur 1: Påverkan som processer. Vad tycker elever om matematik och matematikundervisning?

Projektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund

Finlandssvensk normering i åk 1, 2 och 3 av deltestet Ordförståelse ur DLS för skolår 2 och 3

Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér

Kommun Kommunkod Skolform

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa

Självförtroende och prestationer i matematik en studie ur ett genusperspektiv

PISA (Programme for International

SKL:s arbete med skolan

Värmdö kommun Värmdö kommun - Föräldrar Familjedaghem

Undervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi

Bilaga 1 Kartläggning av målgrupp

Skolblad avseende Kinnareds skola. Faktaruta. Brovägen KINNARED Tel Fax Skolenhetskod Kommunen.

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Kursen ingår i verksamhetsförlagd utbildning och är en obligatorisk kurs inom Ämneslärarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Processer inom sysselsättning i socialt arbete med ungdomar och unga vuxna - inom Korsholms kommun

Arbetsforums rapporter: Placering på arbetsmarknaden

Lokal elevhälsoplan för Rosendalsskolan

Specialpedagogiskt forum

Likvärdig skola med hög kvalitet

Relationell pedagogik och relationell kompetens

Vem kan man lita på? - resultat från telefonintervjuer med 1000 tonåringar. Anna Raninen, informationschef

Värdeskapande som utbildningsfilosofi

Svenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm Kristina Ström Åbo Akademi Åbo Akademi - Strandgatan Vasa 1

Uppdaterad 08/2012. Praktik i speciallärarutbildningen

DYSKALKYLI MATEMATIKSVÅRIGHETER. Agneta Marsell Specialpedagog, Komvux Sundsvall

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

In med läraren i stället för ut med eleven 2010 gick alla niondeklassare vidare till gymnasiet från Nossebroskolan

Motion, utbildningsutskottet

Stressade studenter och extraarbete

Datum Rev att lägga rapporten Uppföljning av ferieskola vårterminen 2014 till handlingarna, samt

viktigt att ni, var och en, behåller era egna enkäter så att ni kan följa er egen utveckling.

PM S satsar inte på skolan

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011

2.4. Granskade avhandlingar för pedagogie magisterexamen 2004

Vad är utbildning för hållbar utveckling, UHU?

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15.

Hur bra är svenska ungdomar i matematik?

Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning

En god utbildning gör livet bättre och längre!

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

8 Svensk utbildning i utlandet

Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Broschyr som skickas ut till alla Sveriges niondeklassare där olika program och gymnasieskolor lyfts fram som goda exempel.

SPRÅKRÅDET. Språkrådets rapport september-december 2008

Socialt förtroende och deltagande i frivilliga föreningar: Det sociala kapitalet i Svenskfinland

Samundervisning som inkluderande arbetssätt i skolan

Pedagogiska strategier i arbetet med barn och elever med medfödda skador av alkohol

Rapport om läget i Stockholms skolor

Transkript:

Vem väljer vad? En uppföljningsstudie om samband mellan skolprestationer, inlärningssvårigheter, självuppfattning, temperamentsegenskaper, yrkesval och avbrott i utbildning hos finlandssvenska elever 2 Johan Korhonen, PeM, doktorand Camilla Svens Liavåg, PeM, doktorand Linda Gustafsson, FM, forskningsassistent Susanna Mäntysaari, FM, forskningsbiträde Niklas Nylund, studerande, praktikant Tero Timonen, PhD, forskare Sol-Britt Arnolds-Granlund, PeD, forskare Karin Linnanmäki, PeD, projektledare samt drygt 30 studerande som skriver sina kandidat- och mastersavhandlingar inom projektet 1

Finansiering 3 Svenska Kulturfonden Högskolestiftelsen Harry Schaumanns stiftelse Stiftelsen för ÅA forskningsinstitut Samarbetsparter 4 Östra-Finlands universitet Opintiellä pysyminen Prof. Leena Holopainen och prof. Hannu Savolainen Helsingfors universitet Temperamentstestning Prof. Liisa Keltikangas-Järvinen och doktorand Saija Alatupa Niilo Mäki Institutet Jyväskylä KTLT Specialforskare Pekka Räsänen 2

Bakgrund 5 15 % av 15-24 åringarna i Finland utan studieplats/arbete (= 100 000) Antalet individer som inte får grundskolbetyg mycket litet (230 i hela landet per år, enl. senaste statistiken 150) Risk för marginalisering stor bland unga Skolan upplevs som en främmande plats Olika åtgärder inom olika sektorer genomförs som bäst 6 Att finna mönster i de mekanismer som leder till marginalisering, skolavbrott Förklaringsmodeller från skolan: Kuratorer: eleverna saknar socialt nätverk Lärare: Inlärningssvårigheter 3

Skolframgång (resultat i läs- skriv- och matematiktest samt betyg) påverkas av elevens temperamentsegenskaper och inverkar på elevens självuppfattning och styr utbildningsval. Samma faktorer har sannolikt samband med ev. utbildningsavbrott 1200 elever i åk 9 våren 2008 (kvant) Uppföljning 2010 (kvant) Intervjuer 2011 (olika grupper) På praktisk nivå 8 En flerårig uppföljningsstudie inom vilket ett omfattande datamaterial samlas in Möjligheter till mångsidiga analyser av sambanden mellan de olika faktorerna Att klargöra inlärningssvårigheternas betydelse Har t.ex. läs- och skrivsvårigheter ett starkare samband till utbildningsavbrott än matematiksvårigheter 4

9 LS-prov (Johansson, 2004) KTLT (Räsänen & Leino, 2005) Enkät som kartlägger Temperamentsegenskaper (baserat på TABC-R: Martin & Bridger, 1999; DOTS-R: Windle & Lerner, 1985) Självuppfattning (Harter, 1982) Skoltrivsel/trötthet (BPI: Jackson, 1989) Upplevda inlärningssvårigheter Yrkesval Uppgifter om erhållen specialundervisning Familjebakgrund 10 KTLT (Räsänen & Leino, 2005) Enkät som kartlägger Självuppfattning (Harter, 1982) Skoltrivsel/trötthet (BPI: Jackson, 1989) Yrkesval (tredje stadiet) Uppgifter om erhållen specialundervisning Familjebakgrund 5

Intervjuer Drop outs Studerande med svaga resultat i något deltest i nian Studerande med mycket goda prestationer i nian Studerande med annat modersmål än svenska eller finska Medieanvändning 12 Flernivåmodell: Endast 3,8 % av variansen i matematikpoängen kunde förklaras med skolvisa skillnader (p=.05). Traditionell ANOVA: Endast en skolas resultat var signifikant sämre än de flesta andra skolors resultat (skola 6). Jämförelse av två skolor från huvudstadsregionen och två skolor från den österbottniska landsbygden: Det fanns inga signifikanta skillnader mellan de nyländska stadsskolorna och de österbottniska landsbygdsskolorna (t(257)=1,67, p=.10). 6

Jenny Burman & Sanna Tegengren (2008) Stöpt i fel form? Temperamentsegenskaper och utbildningsönskemål hos svagpresterande elever i årskurs 9 Ann-Helen Rusk & Maria Wiik (2008) Mönsterelev eller monsterelev? Temperamentegenskapers inverkan på matematikprestationer hos flickor och pojkar i årskurs 9 Daniel Albrecht (2010) Matematikprestationer i relation till prestationer i läsning och skrivning hos flickor och pojkar i årskurs 9 Nina Björkvik & Daniel Enbacka (2011) Kognitiv självuppfattning, upplevda inlärningssvårigheter och skoltrötthet i relation till kön samt till erhållen specialundervisning Niklas Nylund (2011) Utvecklingen av de grundläggande matematikfärdigheterna hos finlandssvenska ungdomar Anna Asplund (2011) Om man riktigt vill når man det alltid Skolsituationen i gymnasiet för elever som presterat svagt i årskurs 9 Nina Lundqvist: Studerande i yrkesutbildning med svaga prestationer i årskurs 9 Maria Carlberg & Madeleine Stenman: Framgångsfaktorer Melissa Blomqvist: Självuppfattning, unga utanför utbildning Martin Sandås: Drop out Janek Oksanen: Självuppfattning och matematikprestationer Alexandra Häggblom & Jessica Örn: Skolsituationen hos högpresterande elever, retrospektivt Jenny Bengtfolks: Framtidsplaner hos unga som varit högpresterande elever 7

Daniel Albrecht (2009) Matematikens samverkan med läsförståelse, ordförståelse och stavning en prestationsjämförelse i årskurs 9. Opublicerad kandidat avhandling i specialpedagogik. Dannbäck, A. (2010). Välmående i skolan Elevers uppfattning angående det egna välmående. Opublicerad kandidat avhandling i specialpedagogik. Blomqvist, M. (2010). Varför hoppar den ena av och inte den andra?. En kvantitativ studie om drop-out och skolframgångar, socioekonomisk status samt självuppfattning. Opublicerad kandidat avhandling i specialpedagogik. Stenman, M. (2010). Inlärningssvårigheter och självuppfattning. Självuppfattningen hos niondeklassare med inlärningssvårigheter. Opublicerad kandidat avhandling i specialpedagogik. Krook, T. (2011). Samband mellan akademisk självkänsla, skolprestationer och skoltrötthet: En kvantitativ studie om niondeklassisters samband och skillnader mellan akademisk självkänsla, skolprestationer och skoltrötthet. Opublicerad kandidatavhandling i specialpedagogik. Bender, A-C. (2011). Temperamentsdrags betydelse vid studieavbrott: En kvantitativ studie om samband mellan temperamentsdrag och studieavbrott. Opublicerad kandidatavhandling i specialpedagogik. Luoto, J. (2011). Självbilden i högstadiet och i andra stadiets utbildning: En kvantitativ studie om elevers akademiska och generella självbild i årskurs nio och i andra stadiets utbildning. Opublicerad kandidatavhandling i specialpedagogik. Horttana, S. (2011). Specialundervisning och val av andra stadiets utbildningsinriktning. Opublicerad kandidatavhandling i specialpedagogik. Oksanen, J. (2011). Temperamentsegenskaper i bedömning av matematikprestationer: En kvantitativ studie av elever i årskurs 9. Opublicerad kandidatavhandling i specialpedagogik. 8

Josefin Holmkvist: Sociala bakgrundsfaktorer som prediktorer för andra stadiets utbildning Emma Kronlund : Inlärningssvårigheter, akademisk självkänsla och utbildningsval Ina Piekkala: Specialundervisning och läsfärdigheter Jesse Martelius: Vitsord i matematik och akademisk självkänsla Heidi Eriksson: Lärarskattningar av elevers motivation och intresse i modersmål Ida Sanberg: Studerande med annat modersmål än svenska eller finska Sandra Jeskanen: Medieanvändning hos elever med svaga skolprestationer Tomas Esselström: Skolupplevelser hos elever med lågt uppförandevitsord Totalt 14 kandidatavhandlingar + 16 master avhandlingar = 30avhandlingar 35 skribenter Korhonen, J. (2009). Aspects of Reading and Writing Related to Mathematical Skills: a Comparison of Students With and Without Learning Difficulties. 12. Valtakunnallinen tutkijatapaaminen Jyväskylässä 15-16.5.2009; Oppimisvaikeuksien tutkimus Suomessa. Linnanmäki, K. & Korhonen, J. (2009). Kuka valitsee mitäkin? Yhteydet koulumenestyksen, oppimisvaikeuksien, itsetunnon, temperamentin ja toisen asteen opintojen välillä. 12. Valtakunnallinen tutkijatapaaminen Jyväskylässä 15-16.5.2009; Oppimisvaikeuksien tutkimus Suomessa. Korhonen, J. (2009). Aspects of Reading and Writing Related to Mathematical Skills: a Comparison of Students With Different Mathematical Skills. Challenges in teaching Mathematics: Becoming special for all; 5 th NORMSA Conference 15-16.10.2009 in Reykjavik. Korhonen, J. (2010). Arithmetic skills, reading comprehension, word comprehension and spelling as predictors of choice of secondary education. 13. Valtakunnallinen tutkijatapaaminen Turussa 16-17.4.2010; Oppiminen ja sen ohjaaminen. 9

Linnanmäki, K. & Korhonen, J. (2010). Hur påverkar inlärningssvårigheter och temperamentsegenskaper skolprestationerna i årskurs 9. Second Baltic Sea/15th Nordic Conference on Reading 12.8.2010 in Turku. Linnanmäki, K. & Korhonen, J. (2010). Matematikfärdigheter, läsfärdigheter, självuppfattning, temperamentsegenskaper och erhållen specialundervisning som indikatorer för val av andra stadiets utbildning. Lärande 2010 Lärarutbildare och lärare i interaktion 28 29.10.2010 i Vasa. Linnanmäki, K. & Korhonen, J. (2010). Matematikfärdigheter i Svenskfinland. Forskarmöte: Matematikdidaktiska, psykologiska, neurovetenskapliga och specialpedagogiska perspektiv på matematik, Umeå Universitet, 29-30.11.2010 i Umeå. Korhonen, J. (2011). Transition from compulsory school to secondary education: The development of students self-concept and mathematical skills. 14. Valtakunnallinen tutkijatapaaminen Helsingissä 19-20.5.2011 Korhonen, J. (2011). Development of Academic Self-Concept and Mathematics in Adolescence. EARLI conference 29.8-3.9.2011 in Exeter, United Kingdom; Education for a Global Networked Society. Analysera det insamlade materialet mångsidigt Jämföra med motsvarande data från finska skolor Producera artiklar och rapportera resultat 2012 kartlägga deltagarnas arbets-/ studiesituation Planera ny studie 10