Kan vi bli bättre? De svenska gymnasisternas framgång i studentexamen Erik Geber

Transkript

1 Kan vi bli bättre? De svenska gymnasisternas framgång i studentexamen t Erik Geber

2 Deltagande och allmän framgång De svenska abiturienterna är något fler i förhållande till årskullen, samma gäller gymnasiestudierna Vitsordspoäng i medeltal Finska gymn. 24,0 Svenska gymn. 24,9 > 25,5 21 svenska gymn. bland de 100 bästa våren bland de 50 bästa; (skillnader A fi, B sv) Det andra inhemska språket inverkar på rörelsefriheten, bl.a. på antalet realprov

3 Poängmedeltalet påverkas av: Antalet yrkeselever och vuxna som avlägger hela examen, men med färre ämnen Det andra inhemska språkets inverkan, både mellan språkgrupperna och inom dem Dessutom borde man beakta: Antalet examinander som ges separat betyg (ofta underkänd eller avbruten examen)

4 Modersmålsproven Skillnaderna i vitsordspoäng i medeltal varierar mellan 4,10 4,20 p; små skillnader mellan språkgrupperna Poänggränserna 5 8 poäng högre i modersmål för de högsta vitsorden våren 2012: L 94 E 78 M 65 i modersmål (sv) L 86 E 71 M 60 i modersmål (fi) De svenska råpoängen både i essäprovet och textkompetensprovet har vuxit (1 2 p i medeltal) Eventuellt skillnader i provuppgifterna Stort gemensamt problem: de svaga pojkarna ( 4 8 p sämre än flickorna i medeltal)

5 Matematik Studerande, lång matematik: 35 % sv 42% fi Skribenter, lång matematik: 41 % sv 56 % fi Flera finska toppbetyg både i lång & kort mat. Svenskt problem: antalet fördjupade kurser och brist på kommenterad SE provssamling GEMENSAMT PROBLEM: de låga A gränserna

6 Realproven, vitsordsdifferenser mellan svenskspråkigas och finskspråkigas betygspoäng vårarna Ämne v 07 v 08 v 09 v 10 v 11 v 12 Re 0, , , , ,65 0, Fi 0,08 0,34 0,05 0,94 0,80 0,63 Ps 0,68 0,70 0,43 0,49 0,75 0,35 Hi + 0,13 0,10 + 0,13 +0,32 +0,33 + 0,04 Sh 0,01 0,10 + 0,01 + 0,03 0,11 + 0,11 Ge 0,06 0,26 0,07 + 0,09 0,22 + 0,10 Bi + 0,07 + 0,15 + 0,31 + 0,24 + 0,11 0,10 Hä , , , , ,14 0, Ke 0,37 0,09 0,54 0,35 0,26 0,42 Fy 0,63 0,73 0,84 0,45 0,14 0,15

7 Religion, vitsordsfördelning hösten 2011 I A B C M E L Summa Fi st % 2,9 9,6 17,6 25,0 22,7 16,4 5,8 Medeltal för finskspråkiga: 4,25 p. I A B C M E L Summa Sv st % 7,2 14,5 27,5 23,2 14,5 8,7 4,34 Medeltal för svenskspråkiga: 3,59 p. Konsekvenser för antagning till teol. fk fak. vid ÅA

8 Psykologi Populärt ämne: Vårarna: fi, 300+ sv, Höstarna: fi, 100+ sve Stora och systematiska vitsordsdifferenser (sv/fi) finska 4,13 4,44, svenska 3,38 3,90 Läromedlen: två av tre desamma som de finska Uppgifterna ungdomsvänliga och aktuella, men svaren måste bygga på psykologiska py teorier

9 Historia o samhällslära trender Historia: i Antalet finska skribenter kib på våren har minskat. På hösten ganska konstant Antalet sv. skribenter konstant (ca ) Samhällslära: antal finska skribenter ökat med 30%. De svenska har nästan dubblerats ( ) Finskspråkiga skriver i proportion mycket mera på hösten, särskilt i historia Problem i samhällslära på svenska: ekonomikunskap; EU kunskap

10 Geografi och biologi Geografi: Dlt Deltagarantalet tltmera än hl halverats: finska från 3668 till 1218 svenska från 298 till 140 (9 omg.) Vanligt mönster: fi.fli fli sv.fli fi.po sv.po, T.ex. våren 2009: 4,54 4,51 3,79 3,59 Svaga pojkområden: miljöfrågor, riskgeografi, regionstudier (Bättre: vissa kartuppgifter) Biologi: i Antalet tskribenter kib sjunkit (25% minskning i 07 > 11) Sv. skribenter bättre i 8 av 10 omgångar (+ 0,04 till + 0,25) Nu ofta sv. flickor bäst men sv. pojkar (igen) sämst, t.ex. 3,70 3, ,90(uppg. 4 ekologi v. 2010) Pojkarna ofta svaga i arvslära och miljöfrågor

11 Exempel på fyrfältsanalys Hela provet i geografi våren 2009 Finska Svenska Män 3,28 3,14 Kvinnor 3,52 3,50 Uppgift 6, i geografi våren 2009 Män 2,99 2,85 Kvinnor 348 3, ,69

12 Kemi och fysik Sjunkande antal prov i kemi som i biologi: sv. pojkar 120 >89 sv. flickor 210 >151 Könsskillnaderna små: 0,10 0,20 vitsordspoäng Kemi: Fi skribenter konstant 4,04 4,08, poäng, Svenska varierar: 3,51 3,95, ca ½ vitsord Fysik: differansen sv/fi: Observera förbättring: 0,63 0,79; 0,84; 0,45 0,14 Svaga områden: krafter, vektorer, elektronik, lk k modern fysik, strålning

13 Hälsokunskap Deltagarantalet på fem år ökat med 37% totalt på våren, 160 % på hösten (2949 > 7714) svenska delt. ökat 134% (238 st > 557st) på våren, på höstarna ännu mera (166 till 556) Finska delt. i dag totalt , konkurrerar ut andra ämnen! Typiskt flickämne, t.ex. våren 2011: finska flickor 4, svenska flickor 4, finska pojkar 3,57 svenska pojkar 3,61 De svenska i flera omgångar något bättre Erfarenhet /fakta/teori/aktualitet OBS! Ökningen i hälsolära hl l har skett på bekostnad av bl.a. det andra inhemska språket, historia och geografi

14 Något om språken Den regionala och individuella problematiken i finska kvarstår: förhållandet A och B finska Vitsordsgränserna och andelarna i A finska; jfr A svenska; tvåspråkighetens åki inverkan Svenskans problematik i finska skolor; se nationalspråksrapporten; t Magma PM 1 Försprånget i engelska minskar (?) Könsförhållandena olika lk i sv. o. figymn. Antalet stud. vs. skribenter i korta språk; spanskan populär Problem i ryska (inflyttade ryska skribenter.) kib Lång ty, fra, ry, spa, latin bara enstaka sv. skribenter

15 Vitsordsgränserna i vissa språkprov Våren 2003 Våren 2012 L E M L E M A sv B sv A en A fi B fi C ty

16 Sammanfattning (del I) De svenska gymnasierna som helhet bra, t.o.m. bättre än vad i rankinglistorna visar I modersmålet de svenska t.o.m. bättre än de finska Problem med poänggränserna och relativ bedömning. Gemsamt problem: de svaga pojkarna Matematik: proportionellt färre studenter och skribenter i lång matematik; låg kravnivå för godkänt Realproven: förbättring har skett, nu 4 av 10 prov OK, problem i naturvet. (utom biologi.) Hälsokunskapen!! Språken: särproblem i finska skolor; svenskans kräftgång, kraftigt minskat antal skribenter i korta språk

17 Rangordning med medeltal en svag mätare Syns inte: antalet examinander (bara i HS) utgångsläget variansen i röstetal antalet underkända spridning på vår och höst (omtagningar) ofullständiga examina gymnasiets lärokurs på hälft

18 SE en individuell examen Exempel på inre varians i röstetal (betygspoäng): Gymnasium a) (116 studenter våren 2012): Gymnasium b) (10 studenter): Provsammansättning: Röstetal 12: O A, CA C, EA C, HI A Röstetal 19: O A, CA E, EA C, N B // TE C Röstetal 32: O C, CA E, EA E, N M // TE C, YH M Röstetal 40: O M, CA C, EA L, FY M// SC E, TE M, M L

19 Exempel på varians i provdelarna Modersmål, textkompetens. Exempel a: 1 0 1(x3 = 6 p.) Exempel b: (x3 = 36 p.) B finska: a) rt 25: = 104 (a) b) rt 25: = 147 (b) c) rt 54: = 188 (c) d) rt 31: = 224 (e)

20 Regionala frågor (geografi) Team Nord: Karleby Kronoby; Pd Pedersöre Jk Jakostad Nykarleby Vörå(specialuppgifterna) VÖS VSG Korsholm ( Petalax) Närpes Kristinestad Åboland (Katedralskolans roll) Lojo åsen (fyra gymn; närmast Ekenäs Karis) Lovisa Borgå; Sibbo Helsinge; Kyrkslätt Grankulla Brändö; Norsen Tölö; Lärkan Mattliden Språköarna ( Team Öst.) Åland.

21 Regionala och lokala aspekter (ped) Stora och små gymnasier: Varför klarar sig abiturienterna i vissa små svenska gymnasier ibland mycket bra? Olika benägenhet att sprida examina De regionala skillnaderna i finska, även på uppgiftsnivå Balansen mellan textkompetens och uppsats Olika realprovsprofiler: balansen mellan naturvetenskap och humaniora Problemet Åland

22 Samarbetsmöjligheter i läroämnena Fördjupade kurser i modersmål (litteraturkunskap) Olika lärokurser i finska Fördjupade d kurser i lång matematik Satsning på olika realämnen ovanliga ämnen: filosofi och livsåskådning Språkprogrammet (genomgående)

23 Finska och svenska gymnasier Principdiskussion om tvåspråkig undervisning Samarbetspar: (småstadsgymnasier, vissa landsbygdsgymnasier, gy storstäder, språköarna) Skillnader: det andra inhemska språket, spridningen av examen (varierar kraftigt) Balansen naturvetenskaper humaniora: ofta sämre i de svenska skolorna Koncentration på vissa realämnen Korta främmande språk Projekt och internationell verksamhet

24 Vad skapar framgång? Utgångsläget; g g den socioekonomiska bakgrunden God helhetsplanering l (anv. spridningsmöjlighet) i Jämna resultat, ibland vissa toppar Goda kunskaper i modersmålet Mångsidighet Tydligt stimulerande undervisning i vissa ämnen En kritisk massa av goda elever

25 Åtgärdsförslag Fortsatt analys ämnesvis (djupare) på riksnivå Självutvärdering av starka och svaga sidor utifrån de egna resultaten (attribution) Fortbildning i av lärarna i kritiska ik läroämnenä Några läromedelsluckor Distanskurserna borde uppdateras Mera kontakt med finska gymnasier och svenska kolleger; benchmarking

26 Vad kan UBS göra? Representation/medverkan i SEN, timfördeln. och lp grupper pp (obs! gymn. fr.o.m. hösten 2012) Sammanföra rektorer, censorer, lärare, lärarutbildare. Skoldirektörer? Bidra till läromedelsutveckling i probl. ämnen Ämnenas webbsidor läromedlens; Yle!? Utvecklingsprojekt; kt inte bara i mo och fi Fördjupande utredningar och information