Vasaregionens strategi 2004 2015 VASEKs styrelse 14.4.2004
INNEHÅLL: 1. Utgångspunkter för strategiarbetet... 3 2. Strategins sammanställningsprocess... 4 3. Vasaregionens grundvalar och utmaningar i samband med förändringarna... 5 4. Vision och strategiska mål... 6 5. Kritiska framgångsfaktorer och bedömningskriterier... 7 a) Stöd för nya företag och för utveckling av verksamma företag... 7 b) Utveckling av samarbete mellan företag och läroanstalter och forskningsinstitut.. 9 c) Marknadsföring till företag och invånare samt effektivering av den interna kommunikationen... 10 d) Effektivt startande och befästande av Vasaregionens Utveckling Ab... 11 e) Attraktiv boende- och livsmiljö... 11 f) Utveckling av trafikförbindelserna... 12 g) Skapade av förutsättningar för ett allt intensivare servicesamarbete och för utvecklingen av servicemarknaden... 12 h) En fördjupning av kommunsamarbetet... 13 6. Förverkligande och uppföljning av strategin... 14 2
1. Utgångspunkter för strategiarbetet Strategin utgör en vision för hur verksamheten i framtiden bör utvecklas. Den betonar ett medvetet val av riktning samt långsiktig och konsekvent verksamhet i en föränderlig omgivning. Utgående från strategin skapas en grund för fristående korttidsmål; med hjälp av den dras riktlinjer upp för hur man bör agera i enskilda fall. Denna strategi berör utvecklingen av samarbetet i Vasaregionen dvs. Storkyro, Jurva, Korsnäs, Laihela, Malax, Maxmo, Korsholm, Oravais, Vasa, Lillkyro och Vörå. Vid uppgörandet av strategin har diskussionerna om framtida riktlinjer samt skapandet av en grund för beslutsfattandet och verksamheten varit centrala. Vid uppgörandet har man betonat samarbetsperspektivet: i strategin har man behandlat teman där regionen samarbetar eller teman som har regional betydelse. Utvecklingslinjeringarna som berör enskilda kommuner presenteras i kommunstrategierna. De långsiktiga målen har fastställts fram till 2015 men eftersom strategisk planering har karaktären av en process finns det behov av att regelbundet granska linjevalen och årligen behandla målen för följande år. Konkretiseringen av de långsiktiga målen sker för de näringspolitiska målens del i Vasaregionens Utveckling Ab:s (i fortsättningen VASEK) affärsverksamhetsplan och för servicesamarbetets del i servicestrategin. Uppgörandet av regionens servicestrategi startar 2004. Kännetecknande för Vasaregionens strategiska utveckling är ett relativt nystartat regionalt samarbete, regionens tvåspråkighet samt VASEK-verksamhetens start från början av 2004. Utgångspunkten har varit att göra upp en strategi som betonar näringspolitiken. Näringspolitiken har tolkats som en övergripande utveckling av konkurrenskraften. Därför har man i strategin även granskat tillgången på kunnig arbetskraft, boende- och livsmiljöns dragningskraft, trafikförbindelsernas funktion samt fördjupning och utvidgning av kommunernas servicesamarbete (en granskning av servicesamarbetet skapar grunden för regionens servicestrategiarbete). I statsrådets beslut (15.1.2004) om riksomfattande mål för regionutveckling enligt regionutvecklingslagen har det fastställts att Vasaregionen hör till de stora stadsregionerna vid sidan om Helsingfors, Tammerfors, Åbo, Uleåborg, Jyväskylä, Kuopio, Lahtis samt Villmanstrand-Imatra. I beslutet konstateras att man i utvecklingen av de stora stadsregionerna speciellt satsar på att varje stadsregion internationaliseras och har ett specialkunnande. Ett centralt mål i Vasaregionens strategiska utveckling är att förstärka regionens betydelse bland stora, finska stadsregioner som håller på att internationaliseras. Som allmänna mätare på regionens utveckling används bl.a. folkmängdens utveckling, bruttonationalprodukten och Vasaregionens placering i olika regionjämförelser (t.ex. undersökningar om stadsnätverk, konkurrenskraftsindex). I utvecklingen satsar man speciellt på Vasaregionens dragningskraft, specialkunnande och internationalisering. 3
Vasaregionens specialkunnande och profilering bland stora, växande stadsområden baserar sig på tyngdpunktskluster och på den grund som regionens tvåspråkighet innebär för internationaliseringen. 2. Strategins sammanställningsprocess HAUS kehittämiskeskus Oy (HAUS) ger handledning i arbetet med att sammanställa strategin. Strategiarbetet påbörjades med en analys av Vasaregionens samarbetssituation och grundvalarna för regionens framgång samt med en definiering av de utmaningar som förändringar i verksamhetsmiljön medför. Efter detta fastställdes visionen och de strategiska målen fram till 2015. De strategiska målen delades in i kritiska framgångsfaktorer dvs. i frågor som man bör lyckas med för att visionen och de strategiska målen ska kunna uppnås. De kritiska framgångsfaktorerna bör således vara centrala med tanke på framgången och även sådana att regionen kan påverka dem med egna åtgärder. Genom de kritiska framgångsfaktorerna fästes uppmärksamhet vid vad man vill åstadkomma för regionens välbefinnande och för att trygga livskraften samt hur detta kan åstadkommas. Det finns bedömningskriterier för de kritiska framgångsfaktorerna och med hjälp av dessa kriterier vet man om förverkligandet av strategin framskrider i den riktning som utstakats i visionen och de kritiska framgångsfaktorerna. Med hjälp av kvalitativa eller kvantitativa bedömningskriterier preciserar man de kritiska framgångsfaktorerna så att de blir frågor som kan styras. Bedömningskriterierna preciseras i VASEKs affärsverksamhetsplan som görs upp under våren 2004. Till bedömningskriterierna fogas årliga målnivåer och/eller åtgärder. Med hjälp av dem kan man fastställa hur mycket man förmår göra för en viss kritisk framgångsfaktor redan i en nära framtid Vision 2015 Mål som härletts från visionen Kritiska framgångsfaktorer (vad och hur-aspekter) Bedömningskriterier/mätare Målnivåer 2005 Ansvarsfördelning, verkställande Önskat framtidsläge 2015 Vad innebär visionen som långsiktiga mål? I vilka frågor bör man lyckas för att målen skall förverkligas? Hur vet vi att vi framskrider i den riktning som utstakats i visionen och de kritiska framgångsfaktorerna? Vad kommer vi att ha uppnått redan följande år? Hur kopplar vi målen till resurshanteringen och verksamhetsplaneringen inom regionsamarbetet? Vem svarar för uppföljningen? Hur koordineras verkställandet? HAUS BILD 1. Det sätt på vilket strategiarbetet framskrider 4
Beredningen av Vasaregionens strategi startades i september 2003. Strategin har sammanställts i flera arbetsgrupper. Till exempel VASEKs styrelse (kompletterad med kommundirektörer från de kommuner som inte är representerade i bolagsstyrelsen) behandlade strategin tre gånger och Vasaregionens samarbetsdelegation två gånger. Dessutom ordnades två omfattande regionseminarier. Utkastet till strategidokument har behandlats och kommenterats i VASEKs styrelse, Vasaregionens samarbetsdelegation samt i varje kommun i Vasaregionen. Med kommenteringen har man velat försäkra sig om att aktörerna förbinder sig till strategin. Strategin godkändes i samarbetsdelegationen xx.xx.2004. 3. Vasaregionens grundvalar och utmaningar i samband med förändringarna I början av strategiarbetet skisserade man upp Vasaregionens grundvalar på vilka den nuvarande framgången baserar sig. Kortfattat ansågs följande punkter som framgångsfaktorer: tvåspråkighet heltäckande serviceutbud företagsamhet, mångsidig näringsstruktur (starka sidor: globalt verkande energi-, metall- och ICT-bransch) högklassig och mångsidig utbildning 1 internationella kontakter livskraftig jordbruk starkt centrum för regionförvaltning. På långsikt inverkar utmaningarna, som uppkommer i samband med förändringar i verksamhetsmiljön, på hållbarheten av Vasaregionens nuvarande grundvalar: informationssamhället, betydelsen av kunskap och kunnande ökar konkurrensen ökar mellan regioner, mellan företag, mellan kunnande m.m. internationalism (företagen internationaliserar sin verksamhet, människors mobilitet ökar), Europas integrationsutveckling befolkningsutvecklingen (åldrande) kommunstruktur, regionernas utvecklingsdynamik en skärpning av kommunekonomin brist på kunnig arbetskraft värdeförändring (förändrat behov av service (ökade krav på effekt och kvalitet), ökad miljömedvetenhet, individualism, ökad betydelse av medborgar- och frivillig organisationer, delaktighet) 1 Vasa högskolekonsortium består av Vasa universitet, Åbo Akademi i Vasa, Svenska handelshögskolan, Svenska yrkeshögskolan, Vasa yrkeshögskola, Helsingfors universitets juridiska utbilding i Vasa och Västra Finlands designcentrum Muova vid Konstindustriella högskolan. 5
ojämlikhet och utslagning. Vid jämförelse av Vasaregionens starkheter med de utmaningar som orsakas av förändringar i verksamhetsmiljön framgår att största delen av regionens grundvalar även i framtiden utgör framgångsfaktorer. 4. Vision och strategiska mål Visionen kan definieras som en målbeskrivning, som en syn på hur man vill att regionen ser ut i framtiden. Visionen har en kort och koncis form och den har kompletterats med tio långsiktiga, strategiska mål. Dessa mål kompletterar visionen och redogör för de centrala linjevalen i strategin. Vision och strategiska mål 2015 för Vasaregionen: Vasaregionen med 115 000 invånare är en attraktiv, internationell, energisk och trygg miljö för invånare, företag och för högtstående kunnande. Formuleringarna i den komprimerade mening som anger visionen talar redan i sig om vad som är viktigast i de teman som lyfts fram som avgörande för Vasaregionens utveckling. Omnämnandet av invånarantalet vittnar om att regionens mål är att vara en växande region, ett lockande och intressant etableringsalternativ för invånare, företag och studerande. Till dragningskraften hör god service, en trivsam boende- och livsmiljö samt en effektiv näringspolitik. Genom att betona den internationella aspekten framhåller man vikten av tolerans och kulturell mångfald samt den grund som tvåspråkigheten utgör för internationaliseringen. Med påståendet att Vasaregionen är en energisk miljö åsyftas att energiklustret är ett centralt mål för utvecklingen. Dessutom symboliserar det företagsamheten i Vasaregionen och resultatet av regionsamarbetet. I och med att ett kunnande på hög nivå lyfts fram som ett visionselement betonas en utveckling av mångsidiga utbildningsmöjligheter samt läroanstalters och forskningsinstituts resurser vid utvecklingen av företagens konkurrenskraft. De strategiska mål som preciserar visionen är: 1. Vasaregionen är Finlands företagstätaste region. 2. Vasaregionen har ett starkt, internationellt energikluster 3. Företagens verksamhetsförutsättningar är bland de bästa i Finland. Som motor för näringslivets utvecklingsnätverk fungerar Vasaregionens Utveckling Ab. 4. Högskole- och läroanstalternas nätverk stärker näringslivets konkurrenskraft. 5. Vasaregionens internationella, öppna och trygga atmosfär lockar nya invånare och företag. 6. Vasaregionen har en trivsam boende- och livsmiljö. 7. Vasaregionen har snabba trafik- och datakommunikationsförbindelser som stöder konkurrenskraften. 6
8. Vasaregionen har kvalitativt högtstående service på två språk. Det regionala servicesamarbetet är intensivt. Regionens servicestrategi styr och stöder ordnandet av service. 9. Den tvåspråkiga Vasaregionen har en stark identitet. Regionens samarbete och intressebevakning skapar resultat. 10. Vasaregionens Utveckling Ab koordinerar förverkligandet av Vasaregionens regionstrategi. Verksamhetsprinciper som stöder strategin är fungerande tvåspråkighet, pluralism, tolerans och energi. De strategiska målen, som ovan presenterats, delas in i kritiska framgångsfaktorer som talar om i vilka frågor man bör lyckas för att de punkter som framställts i visionen och de strategiska målen ska förverkligas: a) Stöd för nya företag och för utveckling av verksamma företag b) Utveckling av samarbete mellan företag och läroanstalter och forskningsinstitut c) Marknadsföring till företag och invånare samt effektivering av den interna kommunikationen d) Effektivt startande och befästande av Vasaregionens Utveckling Ab Kritiska framgångsfaktorer som anknyter till utveckling av den holistiska konkurrensförmågan: e) Attraktiv boende- och livsmiljö f) Utveckling av trafikförbindelser g) Skapande av förutsättningar för ett allt intensivare servicesamarbete och för utveckling av servicemarknaden h) En fördjupning av kommunsamarbetet 5. Kritiska framgångsfaktorer och bedömningskriterier a) Stöd för nya företag och för utveckling av verksamma företag I utvecklingen av företagstätheten riktas uppmärksamheten både på antalet företag och på arbetsplatser som skapas av företag. Företagsverksamheten utvecklas både enligt kluster och enligt bransch. I Vasaregionens profilering och utveckling av konkurrenskraften betonas utvecklingsarbete enligt kluster. Med detta avses utvecklingsarbete i vilket många aktörer deltar och där det till klustret förutom företagen hör läroanstalter och forskningsinstitut, teknologiöverföringsorganisationer, underleverantörer osv. Särskilt energiklustret utvecklas som kluster. Andra möjliga kluster är mediebranschen och välfärdsbranschen. Ifall någon av de starka branscherna utvecklas på ett sätt som stimulerar en betydande forsknings- och produktutvecklingsverksamhet, kan man speciellt satsa på utveckling av just denna 7
bransch och på så sätt stöda bildandet av ett kluster. I utvecklingen av energiklustret satsar man på att utvidga branschens företagsverksamhet och att utveckla hela klustrets internationella konkurrenskraft (utveckling av underleverantörs-nätverket). Utvecklingsarbetet enligt bransch inriktas på sådana branscher som är starka i Vasaregionen, men där man inte kan märka ett klart kluster, dvs. till branschen hör inget starkt kunnande inom utbildning och forskning utan branschens styrka baserar sig närmast på företagens antal och deras kunnande. Till Vasaregionens starka branscher hör bl.a. hus- och snickeriindustrin, primärproduktionen med sina specialområden, metallindustrin och turismbranschen. Vasaregionens gemensamma uppfattning om branscher som bör utvecklas och om utvecklingsarbetets resursfördelning presenteras i VASEKs affärsverksamhetsplan. Syftet är att få stöd för denna uppfattning från andra utvecklare och finansiärer. Både vad gäller utveckling enligt kluster och utveckling enligt bransch är huvudvikten lagd på att stöda företagens innovationsförmåga och ambitioner att växa, att främja internationaliseringen, samarbetet kring marknadsföring och utvecklingen av marknadsföringskunnande samt företagens nätanslutning. I utvecklingen av fungerande företag är det speciellt viktigt att förnya företagsverksamheten och att trygga dess fortsatta verksamhet. Då fästs uppmärksamheten på till exempel generationsväxlingar. VASEKs uppgift är att i samarbete med andra aktörer koordinera företagens rådgivningstjänster, dvs. centraliserad information om service och befrämjandet av informationsutbytet mellan dem som bjuder ut tjänster. VASEK säljer rådgivningsservice till kommunerna. De rådgivningstjänster som utvecklingsbolaget erbjuder ska definieras i VASEKs affärsverksamhetsplan. Uppnåendet av det strategiska målet Vasaregionen är Finlands företagstätaste område stöds genom att man även i fortsättningen satsar på företagsfostran. Vasaregionen är även i fortsättningen en pionjärregion vad gäller fostran till företagsamhet. Som bedömningskriterier för kritiska framgångsfaktor Stöd för nya företag och för utveckling av verksamma företag kan man använda bl.a. de följande saker: företagstäthet (antalet företag/invånare) företagens nettoökning/företagsbas antalet arbetsplatser sysselsättningsnivå företagens tillfredsställelse med regionens företagsrådgivningstjänster och utvecklingsbolagets verksamhet resultatet av utvecklingsarbetet enligt kluster och bransch 8
b) Utveckling av samarbete mellan företag och läroanstalter och forskningsinstitut Vasaregionens kunnande baseras på högklassiga läroanstalter och forskningsinstitut. Viktigt är att höja läroanstalternas och forskningsinstitutens teknologiska och vetenskapliga kompetensnivå och därigenom säkerställa klustrens internationella konkurrensförmåga. Att regionen har ett tvåspråkigt utbildningsutbud stöder en internationalisering av Vasaregionen. I Vasaregionen finns ett gediget kunnande när det gäller energikluster, välfärdsbranschen och mediabranschen samt affärsverksamhetskunnande och företagsamhet. Utvecklingen av detta kunnande bör stödjas även i fortsättningen, bl.a. via ett stärkande av tekniska fakulteten vid Vasa universitet, donationsprofessurer, ökandet av antalet nybörjarplatser, ökandet av antalet utbildningsområden. Dessutom anser man det viktigt att kommersialisera innovationer som görs vid universitet och yrkeshögskolor samt att hitta nya metoder för grundande av spin-off-företag. Kommersialisering av nya idéer som tagits fram i universitet och högskolor: nya medel för grundandet av spin-off-företag I utvecklingen av samarbetet mellan företag och läroanstalter och forskningsinstitut är det viktigt för de starka branscherna att man stärker företagens vilja att utvecklas och utvecklar företagens affärsverksamhetskunnande samt personalens kunnande överlag. När man värnar om läroanstalternas popularitet tryggar man tillgången på kunnig arbetskraft också i framtiden. VASEK befrämjar klustrens inre nätverksbildning och utveckling av kunnande. För att effektivisera samarbetet mellan företag, läroanstalter och forskningsinstitut behövs nya verksamhetsmodeller. VASEK har för sin del som uppgift att utreda företagens behov av kunnande samt att se till att dessa behov tas i beaktande av läroanstalter och forskningsinstitut. När man försäkrar sig om tillgången på kunnig arbetskraft fäster man uppmärksamhet vid utbildningens mångsidighet och utbildningens inriktning på att stöda företagens behov och speciellt utvecklingen av växande branscher. En effektivisering av fortbildningen är också centralt tyngdpunkt. Möjliga bedömningskriterier för utveckling av samarbete mellan företag och läroanstalter och forskningsinstitut är: forskningsfinansieringens belopp antalet nybörjarplatser vid högskolor och universitet i Vasa/ antalet sökande i Vasaregionen antalet gemensamma projekt mellan forskningsinstituten och företagen utvärderingsenkät om företagens tillfredsställelse med samarbetet med läroanstalterna och forskningsinstituten antalet personalutbildningar i företagen 9
c) Marknadsföring till företag och invånare samt effektivering av den interna kommunikationen VASEK ansvarar för regionens marknadsföring och främjar utvecklingen av regionens image. Syftet är att regionens samtliga kommuner ska stöda Vasaregionens marknadskommunikation. Strategiska val är basen för kommunikationen. I Vasaregionens marknadsföring bör målen och grundbudskapet vara gemensamma. I marknadskommunikationen är det viktigt att få alla kommuner och övriga aktörer i regionen med i verksamheten I marknadsföring samarbetar man med en kommunikationsbyrå och lokala media. VASEK gör upp en plan för marknadskommunikationen (t.ex. fram till 2006) för att säkra verksamhetens långsiktighet och planmässighet. Marknadskommunikationen baserar sig på en målgruppsindelad profilering (invånare, företag, studerande ) För att förstärka Vasaregionens identitet och samarbete samt för att göra VASEK känt är det viktigt att utveckla den interna kommunikationen. Kommunikationen effektiveras genom en regiontidning som utkommer regelbundet (2 4 ggr/år) och genom en förbättring av nätkommunikationen. Marknadsföring som inriktas på företag, ökas genom en för regionen gemensam marknadskommunikation, som utnyttjar riksomfattande och internationella (spec. nordiska) medier, genom företagens och VASEKs gemensamma marknadstidningar, genom regionens gemensamma lokal- och tomtregister samt genom företagsparkens differentiering. Möjliga bedömningskriterier är: nettoflyttning företag som flyttat till regionen från annat håll hur regionens marknadskommunikation lyckas effektivering av regionens interna kommunikation 10
d) Effektivt startande och befästande av Vasaregionens Utveckling Ab I VASEKs startskede är det viktigt att klarlägga VASEKs uppgifter och mål samt att göra dessa kända så väl för företag, kommuner än andra utvecklingsaktörer. För VASEK utarbetas en affärsverksamhetsplan, som ska uppdateras regelbundet. I affärsverksamhetsplanen presenteras bolagets strategiska mål, som baserar sig på regionstrategin, för de närmaste åren samt resultatmålen för varje år. Bolaget rapporterar regelbundet om sin verksamhet till ägarna. VASEK är den operativa förverkligaren av den regionala näringspolitiken. VASEKs uppgift är även att koordinera kommunernas näringspolitik enligt särskild överenskommelse. VASEK kan bli på lång sikt gemensamt utvecklingsbolag för hela Vasaregionen. VASEK ska genomföra Vasaregionens regioncentrumprogram och befrämja kommunernas servicesamarbete på uppdrag av kommunerna. Utöver detta förverkligar VASEK kommunernas ägarpolitik på det sätt som separat avtalas i utvecklingssammanslutningarna. Möjliga bedömningskriterier är: VASEK-verksamhetens effektivitet och definiering av målen ägarnas och det övriga utvecklingsnätverkets tillfredsställelse med bolaget effektivt förverkligande av regioncentrumprogrammet. e) Attraktiv boende- och livsmiljö Kommunerna i Vasaregionen erbjuder sina invånare en attraktiv, trivsam och mångsidig boende- och livsmiljö. Förbättrandet av regionens interna trafikförbindelser bidrar på ett avgörande sätt till utvecklingen av Vasaregionen såsom arbetsplatsområde. I utbudet av mångsidiga boendealternativ är det viktigt att det finns tillräckligt med alternativ och att man utnyttjar Vasaregionens särdrag (bl.a. närheten till havet och älvdalarna). I Vasaregionens marknadskommunikation för man fram olika boendealternativ och utbud på tomter. De allmänna riktlinjerna för markanvändningen anges i landskapsplanen. Ett mångsidigt och tillräckligt omfattande boendeutbud tryggas genom en planering av markanvändningen i Vasaregionen på generalplansnivå. Utvecklingen av regionens telekommunikationsförbindelser stöder befästandet av Vasaregionens position som informationssamhälle. Snabba telekommunikationsförbindelser har blivit en viktig faktor vid valet av boplats. Tillgången till dessa förbindelser bör tryggas i hela Vasaregionen. 11
Möjliga bedömningskriterier är: nettoflyttning antalet sålda tomter förekomsten av bredbandsförbindelser planeringen av en markanvändning som stöder den regionala utvecklingen f) Utveckling av trafikförbindelserna Betydelsen av goda trafikförbindelser i Vasaregionen framhävs som en faktor till konkurrenskraft. Läget vid kusten och närheten till Sverige lyfter fram följande utvecklingsmål för trafikförbindelserna: Elektrifiering av Vasa-Seinäjokibanan Utveckling av förbindelserna i Kvarken Utveckling av flygtrafiken Utveckling av huvudvägnätet. Vid utvecklingen av trafikförbindelser är det fråga om intressebevakning, samarbete och utveckling av nya verksamhetsmodeller (t.ex. de nya finansieringsmodellerna). Riktlinjer för regionens områdesstruktur och interna framställs i landskapsplanen. Man underlättar pendeltrafik inom regionen bl.a. genom att bygga ringvägar. Den kritiska framgångfaktorn Utveckling av trafikförbindelserna bedöms genom ett förverkligande av utvecklingsprojekten för trafikförbindelserna. g) Skapade av förutsättningar för ett allt intensivare servicesamarbete och för utvecklingen av servicemarknaden Kvaliteten på välståndstjänster anses utgöra en betydande faktor för den regionala konkurrenskraften. Det väsentliga är att förstärka bilden av välstånd i Vasaregionen och de viktigaste kriterierna är kvaliteten på tjänsterna (inkl. utbud) och tillgången till två språk. Det skärpta ekonomiska läget inom kommunerna, arbetstagarnas tilltagande pensionering m.m. leder till att kommunernas roll i framtiden ändras så att kommunerna istället för att producera tjänster blir de som ordnar tjänster. Då blir det viktigt att ta i bruk alternativa sätt att producera tjänster. Till dessa hör t.ex. kommunsamarbete, privata tillhandahållare av tjänster och samarbete med den tredje sektorn. Man bör aktivt skapa förutsättningar för uppkomsten av alternativa produktionssätt för tjänster. När förutsättningar skapas är kommunernas egna riktlinjer angående alternativa produktionssätt och utveckling av den egna tjänsteproduktionen viktiga. Man bör även utveckla kunnandet när det gäller att utvärdera olika produktionssätt. Likaså bör kommunernas kostnadsberäkning effektiveras och produktifierings- och anskaffningsfärdigheter förstärkas. På så sätt förbättras kommunernas förutsättningar för ibruktagande av alternativa produktionssätt. 12
Olika tjänsteproducenters (kommuner, företag, föreningar) färdigheter att verka som regionala tillhandahållare av tjänster bör utvecklas t.ex. genom att ordna utbildning, uppmuntra till företagsamhet och skapa kompanjonskap. I arbetet med att intensifiera servicesamarbetet mellan Vasaregionens kommuner bör man först skapa en enhetlig begreppsapparat för intensifiering av servicesamarbete. Dessutom bör man utreda i vilken mån kommunerna i detta nu ordnar tjänster och på vilket sätt efterfrågan av tjänster förändras. Detta skapar en grund för utarbetandet av servicestrategin. I servicestrategin borde man precisera de utvecklingsmål för tjänsteproduktionen som presenterats i denna regionstrategi samt definiera de tjänster där kommunsamarbetet kan effektiveras eller tjänstemarknaden utnyttjas. Vid utvecklingen av kommunernas tjänsteproduktion bör man beakta verkningarna och nyttan av reformerna i Vasaregionens olika stora kommuner. Kraven på kommunernas personal vad gäller kompetens ökar hela tiden. En gemensam utveckling av kommunernas personal ger ett mervärde i arrangerandet och produktionen av tjänster. Kommunernas attraktivitet som arbetsgivare kan höjas med hjälp av regionala personalpolitiska åtgärder. Personalens roll vid införandet av alternativa sätt att producera tjänster bör granskas i servicestrategin. Datasystemen är basen för produktionen av många tjänster. I utarbetandet av servicestrategi borde man också undersöka möjligheten till en koordinering av regionens datasystem. h) En fördjupning av kommunsamarbetet Vasaregionen söker ännu innehåll och verksamhetssätt för sitt samarbete. Det är speciellt viktigt att kommunerna klargör sina egna mål angående regionsamarbetet och att regiontänkandet förstärks i hela kommunorganisationen. Vad gäller samarbetet inom Vasaregionen förhåller man sig flexibelt till olika kommunsammansättningar: alla kommuner måste inte alltid delta. Samarbetsdelegationens roll är att diskutera regionens strategi och evaluera dess förverkligande. Samarbetsdelegationens medlemmar förmedlar information om regionsamarbetet i sina egna kommuner. Samarbetsdelegationen bedömer hur den regionala utvecklingen lyckats. Om samarbetet inom Vasaregionen kraftigt ökar, bör man utveckla ett inbördes avtalssystem för tjänsteanskaffningar och utreda behovet av ett regionalt, politiskt beslutsorgan. Österbottens förbund har som uppgift att verka som regional utvecklingsmyndighet och som intressebevakningsorganisation för landskapet. 13
6. Förverkligande och uppföljning av strategin Utan överenskommelser om vem som ansvarar för verkställandet och rapporteringen kan det hända att strategin blir på hälft och att de goda riktlinjerna inte förverkligas på önskat sätt. VASEK har huvudansvaret för genomförandet av följande kritiska framgångsfaktorer (i samarbete med andra utvecklingsaktörer): a) Befrämjande av ny företagsverksamhet och utveckling av etablerade företag b) Utveckling av samarbete mellan företag och läroanstalter samt forskningsinstitut c) Marknadsföring av regionen som etableringsplats för företag och invånare samt rationalisering av den interna kommunikationen d) Igångkörning av Vasaregionens Utveckling Ab:s verksamhet samt befästandet av dess roll VASEK, särskilt regioncentrumprogrammet, svarar även för preciseringen, uppföljningen och rapporteringen av bedömningskriterier och målnivåer till kommunerna och samarbetsdelegationen. Regionens kommuner har huvudansvaret för genomförandet av följande kritiska framgångsfaktorer: e) En attraktiv boende- och livsmiljö f) Utveckling av trafikförbindelser g) Skapande av förutsättningar för ett aktivt servicesamarbete och för utvecklingen av en servicemarknad h) Ett fungerande kommunsamarbete Samarbetsdelegationens uppgift är att diskutera och bedöma genomförandet av regionens strategi. Förverkligandet av strategin kräver också en tät kontakt med planeringen av kommunernas ekonomi och verksamhet. Dessutom kräver förverkligandet av strategin att man i regionen i stor utsträckning informerar om innehållet och linjeringarna i strategin, att man regelbundet följer med hur målen i strategin förverkligas och vid behov snabbt reagerar på förändringar. En gång i året delger man samarbetsdelegationen en rapport om strategins förverkligande. Årsrapporten görs av VASEK. Utöver detta gör VASEK en effektivitetsanalys av Vasaregionens utveckling varje fullmäktigeperiod. I analysen jämförs Vasaregionen med andra motsvarande stadsregioner. 14