Vuxenutbildningen Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Anne Sonnerfelt 2012-06-25
Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning 6 3 Arbetet i verksamheten 7 3.1 Kunskaper... 7 3.1.1 Egna uppföljningar... 7 3.1.2 Nationella prov... 7 3.1.3 Betyg... 8 3.1.4 Analys:... 9 3.2 Normer och värden... 10 3.3 Elevernas ansvar och inflytande... 10 3.3.1 Demokratiskt arbetssätt... 10 3.3.2 Inflytande över och ansvar för det egna lärandet... 10 3.4 Utbildningsval arbete och samhällsliv... 11 3.5 Bedömning och betyg... 12 4 Särskilt stöd 13 5 Implementeringen av VUX 12 14 6 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 15 6.1 Främjande arbete med inriktning på likabehandling:... 15 6.2 Kartläggning av riskfaktorer... 15 6.3 Förebyggande arbete... 15 6.4 Åtgärdande arbete... 15 6.5 Delaktighet... 15 6.6 Hur görs planen känd?... 15 7 Analys och bedömning av måluppfyllelse som helhet 16 7.1 Analys utifrån arbetssätt... 16 7.2 Bedömning av måluppfyllelse utifrån analysen... 16 8 Åtgärder för förbättring 18 3
1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen Underlag för kvalitetsredovisningen Det underlag som kvalitetsredovisningen bygger på är i grunden lika från år till år och därmed ges möjlighet att göra årsvisa jämförelser. Verksamheten utvärderas genom en webbaserad enkätundersökning en gång per termin. Under 2011 har 159 elever besvarat enkäten, det vill säga 65 %. Under vårterminen 2012 har 86 elever besvarat enkäten, vilket motsvarar 78 %. För att få fler elever att svara på enkäten har vi tillsatt en samordnare för utvärderingsarbetet, vilket har ökat svarsfrekvensen. Vårt mål är att nå en svarsfrekvens på 80 %. För att få en uppfattning av personalens syn på vuxenutbildningen har frågor vid medarbetarsamtal använts som underlag för föreliggande redovisning. Övrigt faktaunderlag som använts avseende statistik har hämtats från elevregistreringsprogrammet Procapita. Utvalda delar av kvalitetsredovisningen 2011-2012 kommer att redovisas på en personalkonferens i augusti 2012. Lärarna har varit delaktiga i framtagandet av Kvalitetsredovisningen genom djupintervjuer där fakta har inhämtats. Kvalitetsredovisningen finns att ladda ner på Högskolecentrums hemsida för studenter och andra intresserade. http://www.arboga.se/forskolaskola/vuxenutbildning/ 5
2 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Spridningen av den lättlästa versionen av Planen mot kränkande behandling har skett till elever som läser Svenska för invandrare (SFI) samt på grundläggande nivå (Gruv). Planen har reviderats efter utvärderingarna. Vi fortsätter arbetet med att förbättra och utveckla verktyg för dokumentation och ömsesidig utvärdering. Tillgången till extra stöd för elever som läser på komvux har utökats främst i ämnet matematik. Att extra stöd i olika ämnen finns att tillgå informeras eleverna om när behovet finns. För att öka elevernas lust att lära har det anordnats en föreläsning i motivation. För att öka elevernas välmående anordnas friskvårdsaktiviteter en timme varje vecka. Här är en stor uppslutning från elever på SFI samt från elever på grundläggande nivå. Här ser vi att elever som läser enstaka ämnen inte deltar i lika stor utsträckning. I uppstarten av höstterminen 2011 samt vårterminen 2012 har det anordnas föreläsningar i området hälsa. Elevernas lärplattform har uppdaterats och heter numera Edwise. I programmet har förbättringar skett så att information och uppgifter från lärare och elever blir mer lättöverskådligt. Under de gemensamma komvuxmötena finns tid för erfarenhetsbyte och pedagogiska diskussioner. Här finns tillfälle att delge övriga personalgruppen när någon har varit på föreläsning eller utbildning. Här finns också möjlighet att ha pedagogiska diskussioner men då tiden är knapp (2 timmar i månaden) vore det önskvärt att avsätta mer tid för detta. Längre tid för de pedagogiska diskussionerna finns vid terminens start och slut då det avsätts minst en halv dag för detta. Då finns också möjlighet att diskutera utvärderingar i respektive kurs. I vårt samarbete med komvux i Köping, Arboga, Kungsör (KAK) har vi vid ett flertal tillfällen träffats tillsammans för att diskutera bland annat betyg och bedömning. Vid ett tillfälle gavs även möjligheten att tillsammans med pedagogerna på gymnasieskolan i Arboga föra diskussion kring de nya ämnesplanerna. För att öka kännedomen om vuxenutbildningen och vilket utbildnings utbud som finns anordnas öppet hus, informationsbroschyrer, information på webben och flertalet informationstillfällen i samarbete med Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadsenheten. För elever med annat modersmål än svenska har vi utvecklat ett nytt yrkesspår inom vård med yrkessvenska. Vi erbjuder även fler yrkesutbildningar inom tillexempel industri och lager där yrkessvenska finns att tillgå. För att stärka upp på SFI har vi utökat med mer personal i form av språkstöd i det svenska språket. För elever på SFI anordnas orienteringskurser två tillfällen per år. På grund av för få deltagare startades inte någon grupp under vårterminen 2012. 6
3 Arbetet i verksamheten Vuxenutbildningen i Arboga arbetar för att höja den allmänna kompetensen hos kommuninnevånarna samt tillhandahålla kompetensutbildning för offentlig sektor och näringsliv. Utbildningsinsatserna består av kurser på grundläggande- och gymnasial nivå, högskolekurser, yrkeshögskoleutbildning (ny från hösten 2011) samt kurser på särvux, SFI och uppdragsutbildning. Målet är att de som studerar på vuxenutbildningen ska uppnå godkända resultat på sina kurser. Eleverna ska känna till kursmålen och ha kunskap om betygskriterierna. Antal avbrott ska minska. På månatliga komvuxmöten diskuteras elever som har problem med att följa med i undervisningen. En policy finns som innebär att lärare meddelar eleven när den riskerar att få ett IG (icke godkänt). I samband med detta får eleven även erbjudande om att få extra stöd i kursen. Eleven har två veckor på sig att lämna in de uppgifter som saknas. Om eleven inte lämnar in uppgifterna i tid skrivs hon/han av från kursen. Studie- och yrkesvägledning erbjuds. Policyn syftar till att i god tid uppmärksamma eleven på att ytterligare insatser krävs från honom/henne. Policyn förhindrar även risken för eleven att bli återbetalningsskyldig till CSN på grund av för många IG (icke godkänt). 3.1 Kunskaper 3.1.1 Egna uppföljningar Lärarna har varje termin egna uppföljningar och utvärderingar med eleverna för att se vad som är bra samt vad som behöver förbättras. Pedagogerna har tillfälle på varje komvuxmöte en gång i månaden att ta upp och diskutera elevernas resultat. Utformningen av vår gemensamma utvärdering har skett i mindre grupper för att kunna delge varandra synpunkter och tankar kring frågeställningarna i kursutvärderingarna. 3.1.2 Nationella prov Eleverna på vuxenutbildningen skriver nationella prov men detta redovisas inte som enskilt resultat utan är en hjälp för läraren i bedömningen när betyg ska sättas. 7
3.1.3 Betyg Verksamhet Antal elever Antal satta betyg Uppnådda betyg Procent 2010 IG G VG MVG Grundläggande vuxenutbildning 33 29 1 18 10 96% Gymnasial vuxenutbildning 217 395 53 155 168 19 86% NTI, distansutbildning 57 52 8 22 18 4 84% SFI 58 19 A-nivå 1 B-nivå 10 C-nivå D-nivå 8 Särvux 22 Verksamhet Antal elever Antal satta betyg Uppnådda betyg Procent 2011 IG G VG MVG Grundläggande vuxenutbildning 28 77 0 59 16 100% Gymnasial vuxenutbildning 251 1168 66 486 364 265 95% NTI, distansutbildning 113 208 48 68 71 21 77% SFI 63 32 A-nivå B-nivå C-nivå D-nivå Särvux 16 1 9 15 7 Verksamhet Antal elever Antal satta betyg Uppnådda betyg Procent Vt-2012 IG G VG MVG Grundläggande vuxenutbildning 21 18 0 13 5 0 100% Gymnasial vuxenutbildning 71 118 26 49 29 14 78% NTI, distansutbildning 56 70 8 25 30 7 88% SFI 47 21 A-nivå B-nivå C-nivå D-nivå Särvux 16 8 9 4 Kommentar: Då kvalitetsredovisningen täcker över ett kalenderår till skillnad från skolans läsår kan det innebära missvisande fakta angående antalet elever. Då många elever läser över flera terminer kan det innebära att samma elev är registrerad på både vår- och hösttermin. Detta ger inom några utbildningsområden ett större antal elever än om redovisningen sker läsårsvis. 8
3.1.4 Analys: I analysen jämför vi 2010, 2011 och vårterminen 2012. Jämförelsen mellan 2011 och 2012 kan därför vara missvisande då detta bara är ett halvårs redovisning. Under 2010 var 15 % av gymnasiebetygen icke godkänt och 85 % var godkänt, väl godkänt eller mycket väl godkänt. 2011 års resultat visar att 14 % av gymnasiebetygen var icke godkänt och 86 % var godkänt, väl godkänt eller mycket väl godkänt. Här ser vi ett nästan oförändrat resultat och det vi kan se av resultaten är att vi har högre måluppfyllelse på de gymnasiekurser som vi bedriver i egen regi (se betygstabell på sidan 8) om vi jämför detta med gymnasiekurserna som vi köper från NTI gymnasiet och som bedrivs på distans. Att så många elever når godkänt tror vi beror på att vi försöker hitta individuella lösningar för varje elev och att vi erbjuder extra stöd för dem som efterfrågar detta. En viktig del är att eleven är studiemotiverad och tar eget ansvar för sina studier. Vi har också en särskild policy för avbrott. Att andel icke godkänt är 14 % beror antagligen på att elever som läser på distans inte har samma möjlighet till extra stöd och individuell hjälp som de elever som läser reguljärt. Vårterminen 2012 visar resultaten att 17 % av gymnasiebetygen var icke godkänt och 83 % var godkänt, väl godkänt eller mycket väl godkänt. Om vi jämför resultaten för NTI visar det under vårterminen högre måluppfyllelse än föregående år. 2011 var det 77 % som uppnådde målen och 2012 88 %. Detta tror vi beror på att vi har ökat uppföljningen och kontakten med lärare och administratörer på NTI samt tätare kontakt och uppföljning av eleverna. De elever som läser reguljärt och som inte klarat målen har inte deltagit i undervisningen, de har inte tagit del av den information som läggs ut på webbplattformen Edwise och inte anammat det extra stöd som vi har erbjudit. Lärarna har också erbjudit extra studietid som eleverna inte har tagit del av vilket har resulterat i ett ej godkänt betyg. Flera av dessa elever har bristande studiemotivation. Vissa elever behöver mer tid på sig än en termin för att nå ett godkänt betyg, vilket kan bero på otillräckliga förkunskaper. Flertalet av dessa elever får dock, efter kompletteringar i kursen, ett godkänt betyg i början på nästkommande termin. Även på kurser inom grundläggande nivå har andelen IG minskat från 4 % 2010 till 0% vilket betyder att vi har 100 % måluppfyllelse på grundläggande nivå 2011 och 2012. Analys av detta är att elever som läser på 9
grundläggande nivå har upp till 4 terminer på sig för att nå målen därav detta höga resultat. Förutom ovanstående förklaringar har vi en lärare som har en samordnande roll vilket har lett till att eleverna har en samlad skoldag. Detta innebär att eleverna fått mer tid och extra stöd. På SFI har antalet utfärdade betyg ökat från 19 till 32. Detta kan bero på att fler av eleverna varit nära att nå målen under höstterminen 2010 men som även behövde vårterminen 2011 för att få betyg. En annan anledning till att fler fått betyg är troligtvis att vi utökat personalstyrkan med lärarassistenter som handleder eleverna i deras för och efterarbete. Detta gör att lärarna kan ägna sig mer åt pedagogiska lektioner samt att eleverna har större möjlighet att få individuellt stöd. Under vårterminen 2012 är andelen utfärdade betyg 21. Eleverna på särvux har under 2011 och 2012 inte erhållit betyg, det beror på att kurserna fortsätter under 2012. De flesta elever läser på träningsskola och får ett intyg efter varje avslutad delkurs. 3.2 Normer och värden I undervisningen diskuteras det ofta kring frågor som berör normer och värden. Eleverna får också delta på olika aktiviteter och föreläsningar som ett led i att förstå olika kulturer samt respektera varandras olikheter. Vi arbetar också mycket med planen mot diskriminering och kränkande behandling se vidare under punkten 6. 3.3 Elevernas ansvar och inflytande 3.3.1 Demokratiskt arbetssätt Eleverna har stor möjlighet inom vuxenutbildningen att tycka till om och påverka undervisningen samt välja olika redovisningssätt. På vård och omsorgscollege gör eleverna själva upp sin planering utifrån studiehandledningen. På SFI och grundläggande nivå har eleverna elevråd en gång i månaden. 3.3.2 Inflytande över och ansvar för det egna lärandet Genomgående för studerande inom vuxenutbildningen är det egna ansvaret. Detta påpekas ofta och tas bland annat upp på uppropsdagen och vid vägledningssamtal. Många av eleverna tar ett stort ansvar. På särvux sker all undervisning i samråd med eleven. Det är eleven som ska styra vad den vill lära sig. Kurser eller delkurser som passar individen utformas. Eleven stimuleras att arbeta självständigt utifrån sin egen förmåga. Samtal kring inflytande och självbestämmande sker återkommande och resultaten dokumenteras. 10
Enligt den utvärderingen som har besvarats av eleverna på vuxenutbildningen under 2010 anser 85 % att de planerat innehåll och arbetssätt med lärare samt haft möjlighet att redovisa vad de kan. 2011 är resultatet 89 % och vårterminen 2012 är resultatet 86 %. 3.4 Utbildningsval arbete och samhällsliv Studie- och yrkesvägledning erbjuds till samtliga elever inom vuxenutbildningen men även till övriga vuxna i Arboga kommun. Vägledning är en process och genom samtal ges möjlighet till ökad självkännedom och kunskaper om vilka alternativ som finns. Studie- och yrkesvägledaren arbetar främst med individuella vägledningsinsatser och ska ses som en samtalspartner för att diskutera varje enskild individs förutsättningar och möjligheter. Studieplaneringen ligger som grund för de kortsiktiga och långsiktiga mål som framkommer under vägledningsprocessen. Elever som läser på särvux har samma tillgång till vägledning som övriga elever på vuxenutbildningen. Studie- och yrkesvägledaren har tillsammans med lärare på SFI, Arbetsförmedlingen och Integrationsenheten, samtal med elever som läser på SFI. Syftet med dessa samtal är att kartlägga individens framtidsplaner samt bidra med insatser från de olika aktörerna. I den orienteringskurs som erbjuds till elever på SFI behandlas svenskt arbets- och samhällsliv. Studiebesök görs på olika instanser i samhället. SFI är med på de arrangemang som kommunen anordnar i den mån det passar. De har även upparbetat ett samarbete med ABF (Arbetarnas bildningsförbund) och anordnar studiecirklar tillsammans. På vård och omsorgscollege samarbetar de med arbetslivet och högskolan. Varje termin tas en informationskatalog fram avseende vuxenutbildningen och dess kurser. Katalogen finns att hämta på Högskolecentrum, Stadsbiblioteket och Arbetsförmedlingen. På detta sätt försöker vi nå presumtiva elever. Under 2011 och 2012 har studie- och yrkesvägledaren vid ett flertal tillfällen informerat om vilka studiemöjligheter som finns att tillgå för vuxna. Informationerna har både genomförts på Högskolecentrum, men även på Arbetsförmedlingen och på Arbetsmarknadsenheten. Högskolecentrum har även haft kvällsöppet ett par dagar under 2011 med möjlighet att träffa studie- och yrkesvägledare. Marknadsföring sker även genom annonser i lokaltidning, egen hemsida och på kommunens hemsida. Utvärderingen 2010 visar att 70 % har planerat sin utbildning tillsammans med studie- och yrkesvägledare. Resultatet för 2011 är 92 % och vårterminen 2012 är 95 %. 11
3.5 Bedömning och betyg På SFI utvärderar personalen själva verksamheten i den mån det går samt på utvecklingssamtalet och när eleverna har elevråd. Utvecklingssamtal sker 3-4 ggr per år. Då revideras även studieplanen. På SFI är det en liten del som gör utvärderingen på datorn på grund av att det förekommer för många svåra ord. Bedömningen sker på delprov och lektionstid och individuellt utefter kunskapsresultaten. Betyg sätts efter kunskapsresultat som motsvarar skolverkets kriterier. På vård och omsorgscollege har läraren samtal två gånger per termin med eleverna. Första samtalet sker vid terminsstart då eleven berättar om sina mål sedan ett samtal efter halva terminen. Vid behov kan eleven boka in fler möten då även tillsammans med studievägledaren. Eleven får information om sina studieresultat via möten, mail eller på lektionen. Betygssättningen sker på alla moment eleven gör, diskussioner, praktiska moment, övningar med mera. De arbetar efter studiehandledningar i varje kurs. På grundläggande nivå har läraren utvecklingssamtal minst en gång per termin. Där får eleven veta vilken nivå de ligger på, prognos för hur det går och när de tror att de blir klara. Här sätts också upp mål med studierna. Läraren har två olika utvärderingar med eleverna. Dels den stora som görs för hela verksamheten samt en för den egna undervisningen. Studieresultaten får eleverna muntligt och skriftligt på Edwise. Betygen får de tillsammans med kommentarer. Vid bedömning vägs allt in både det de presenterar muntligt och skriftligt samt på lektioner och prov. På särvux utgår de från kursplanerna och bedömer eleverna utefter deras förmåga. Då lärarna på särvux jobbar nära eleverna så förs ständigt samtal om deras studier och mål. Enligt enkäterna för 2010 anser 90 % att de blivit informerade om de nationella målen, betygskriterier samt fått information om hur de ligger till. 2011 var siffran 93 % och vårterminen 2012 90 %. 12
4 Särskilt stöd För vuxna med läs- och skrivsvårigheter har vuxenutbildningen möjlighet att använda sig av Vasagymnasiets specialpedagog för utredning av eventuell dyslexi. Här finns även möjlighet för pedagogerna att få stöd och tips. Om utredningen visar att eleven har dyslexi införskaffas de hjälpmedel som behövs. Eleven erbjuds även extra stöd i den mån det finns utrymme. På SFI finns ett bra samarbete med Arbetsförmedlingen och Socialförvaltningen där det förs regelbundna diskussioner kring elever som har det svårt i skolan. Här finns möjlighet för Arbetsförmedlingen att gå in och göra en arbetsutredning på personen. På vård och omsorgscollege har läraren avsatt resurstid för de elever som behöver extra hjälp. För att underlätta för elever med till exempel dyslexi erbjuds muntliga prov och extra tid för de som behöver. På grundläggandenivå är det inlagt på schemat ett pass i veckan då det finns tillgång till en specialpedagog. Utöver det erbjuds olika studiepass för de elever som behöver extra stöd i svenska. Skrivargrupp, läsgrupp samt ett pass för de som riskerar att inte uppnå målen. Under vårterminen 2012 har extra stöd satts in i svenska på grundläggande nivå för elever som läst på vårdspåret. På gymnasienivå finns möjlighet till extra stöd i de olika ämnena vid behov. Enligt elevenkäten 2010 anser 95% att de får den hjälp de behöver för att lära sig. 2011 är resultatet detsamma och vårterminen 2012 är resultatet 90 %. 13
5 Implementeringen av VUX 12 Vi följer skolverkets tidplan för implementeringen av VUX-12. Vi har deltagit i den konferensserie Skolverket erbjudit berörd personal. Under höstterminen samt vårterminen 2012 har personal på vuxenutbildningen i Köping, Arboga och Kungör träffats vid flertal tillfällen för att diskutera den nya förordningen, nya ämnesplaner och de nya kunskapsmålen. Ett tillfälle att diskutera detta med lärare på gymnasieskolan har också funnits. Lärarna på särvux har ett samarbete med andra kommuner i Västmanland där de träffas för att diskutera de nya ämnesplanerna. I nuläget startar de kurser vi planerat att erbjuda i Köping, Arboga och Kungsör. Där har en kartläggning gjorts för att stämma av vilka kurser varje ort ska erbjuda. De kurser vi inte kan erbjuda eleverna kommer vi att köpa från NTI gymnasiet samt Medlearn som erbjuder kurser på distans. Efterfrågan och behovet får angöra vilka kurser vi kommer att erbjuda i framtiden. Det har varit en arbetsam tid för lärarna att informera sig om de nya kurserna. På Vård och omsorg har ett stort jobb lagts ner då det inom detta område erbjuds många olika kurser. Där finns ett bra samarbete mellan vårdlärarna i Köping, Arboga och Kungsör. 14
6 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 6.1 Främjande arbete med inriktning på likabehandling: Under våren 2012 har personal och elever på SFI startat upp två studiecirklar tillsammans med ABF under temat Internationell matlagning och Hantverk. Här träffas personer från olika kulturer för att lära av varandra. En bra integration för att öka förståelsen för olika kulturer. På SFI får eleverna varje fredag möjlighet att framföra till exempel en teater. Här får de träna på samarbete och lära sig ta hänsyn till varandra samt träna sig i att våga tala inför gruppen. Varje termin anordnas det en bussresa för elever på grundläggande nivå och SFI där man har gjort studiebesök och aktiviteter i Stockholm. Eleverna på SFI har även varit med på ett kulturutbyte där syftet var att inspirera elever till kulturella aktiviteter där de får utveckla både självförtroende och språkkunskaper. Under hösten 2011 inleddes ett hälsotema där elever på vuxenutbildningen får möjlighet att ha hälsofrämjande aktiviteter tillsammans. 6.2 Kartläggning av riskfaktorer Personalen är uppmärksam på platser på skolan som kan medföra utsatt risk för kränkningar, trakasserier eller mobbing. 6.3 Förebyggande arbete Förebygger genom att ständigt diskutera detta i undervisningen samt när en incident inträffar. 6.4 Åtgärdande arbete Under vårterminen har ett par incidenter uppkommit. Vid dessa tillfällen tar personalen tag i detta genast och ser till att händelsen utreds. Vid utvecklingssamtalen diskuteras planen och då har eleven möjlighet att berätta om de blivit utsatt för någon händelse. 6.5 Delaktighet Planen integreras i undervisningen och genomsyrar på så sätt verksamheten i det dagliga arbetet. Planen har tagits fram i nära samarbete med elever och lärare. Utifrån diskussioner och synpunkter från elever och lärare revideras planen varje år. Den finns även i en lättläst version för elever på grundläggande nivå samt på SFI. 6.6 Hur görs planen känd? Eleverna har stor möjlighet att ta del av planen, då den både finns på hemsidan, delas ut på uppropsdagen och integreras i undervisningen. Enligt elevenkäten 2011 anser 98 % att de känner sig trygga i skolan, att de känner sig respekterade av elever och lärare och att alla elever behandlas lika. Vårterminen 2012 är resultatet 94 %. 15
7 Analys och bedömning av måluppfyllelse som helhet När vi tittar och jämför resultaten från 2011 och vårterminen 2012 kan vi se att resultaten från enkätundersökningen har minskat. Detta tror vi beror på att vi bara har siffror från vårterminen 2012. För att få en rättvis bild anser vi att en jämförelse bör göras helårsvis. Därför fokuserar vi på jämförelse mellan år 2010 och 2011. 7.1 Analys utifrån arbetssätt Då elever som behöver särskilt stöd ökar ser vi ett behov av extra resurser för just dessa elever. Det stöd som finns idag är oftast inte tillräcklig. Om mer resurser skulle sättas in tror vi att avbrotten skulle minska och studieresultaten öka. Vi försöker att tillgodose elevernas behov i den mån det går. Elever som har någon form av diagnos tex ADHD, ADD eller Asperger och som inte tillhör särvux får inte alltid den hjälp de behöver även om lärarna försöker avsätta tid. Här krävs även kunskap om diagnosen för att kunna ge rätt hjälp. Önskemål är att det skulle finnas undervisning med en speciallärare för dessa elever flera tillfällen i veckan. För att eleverna ska hamna på rätt utbildningsnivå önskar lärarna på särvux att få tillgång till nivåtester för att kunna bedöma eleven. På särvux har lärarna inte arbetat så mycket med planen mot diskriminering och kränkande behandling. Ett önskemål är att lägga in en temavecka på särvux i början av terminen för att diskutera och gå igenom planen. Målet är också att inför höstterminen 2012 ha gemensamma samtal med eleven, boendet eller den dagliga verksamheten och tillsammans ha utvecklingssamtal och diskutera den individuella studieplanen för eleven. Under 2011 infördes ett hälsotema för alla elever på komvux där de haft möjlighet att delta på friskvårdslektioner 1 gång i veckan. Här kan vi se att deltagandet har varit stort för eleverna på grundläggande nivå och SFI. Elever som läser enstaka gymnasiekurser har inte deltagit i lika stor utsträckning. Detta kan bero på att de inte läser i grupp som övriga elever utan går på enstaka lektioner och då inte väljer att ta del av friskvårdstimmen. Här ska vi göra en förändrig schemamässigt och hoppas att deltagandet ska öka under hösten 2012. 7.2 Bedömning av måluppfyllelse utifrån analysen I alla verksamheter inom den kommunala vuxenutbildningen försöker vi alltid att utveckla arbetssätt för att nå upp till de mål och riktlinjer som finns. När det gäller målet för svarsfrekvensen på enkätundersökningen så har den ökat från 62 % 2010 till 65 % 2011. Vårterminen 2012 har 78 % svarat 16
på enkäten. Denna ökning ser vi som ett resultat av att vi tillsatt en samordnare för utvärderingsarbetet. På SFI har lärarna fått utökade resurser i form av assistenter som har gjort att lärarna kan ha pedagogiska lektioner där fokus ligger på uttalsträning och kommunikation. Om vi tittar på resultaten över antal utfärdade betyg så har de ökat från 2010 med 19 betyg till 2011 med 32 satta betyg. Vi tror att arbetssättet på SFI som är väldigt individualiserat hjälper eleverna att komma fram till ett betyg inom rimlig tid. På de gymnasiala och grundläggande kurserna som vi själva bedriver avsätter lärarna extra tid och stöd för de elever som behöver. På grundläggande nivå har vi även satt in extra lektioner med specialpedagog för elever som behöver ha extra stöd och tid. Vi har även utökat med extra matematikstöd på gymnasialnivå. Detta visar sig på betygsresultaten från 2010 där 91 % av eleverna på grundläggande och gymnasialnivå nådde målen och 2011 har siffran ökat till 98 %. Det vi kan se är att måluppfyllelsen har minskat från 2010 till 2011 för de elever som läser på distans via NTI gymnasiet. 2010 var siffran 84 % och 2011 77 %. Detta hoppas vi bara vara tillfälligt då vi har ökat uppföljningen av elever som läser på distans. Vi har också ett tätare samarbete med NTI skolan och hoppas att måluppfyllelsen under 2012 ska öka. Resultaten för vårterminen 2012 visar att 88 % har klarat målen. Enligt enkätundersökningen 2010 anser 85 % att de har planerat innehåll och arbetssätt tillsammans med en lärare samt haft möjlighet att välja sätt att redovisa vad de kan. 2011 har siffran ökat till 89 %. Här ser vi att lärarna är lyhörda och ger eleverna inflytande över sina egna studier. När det gäller målet att eleverna ska planera sina studier med studie- och yrkesvägledare har siffran ökat från 70 % från 2010 till 92 % 2011. Detta ser vi som positivt då vi anser att varje elev som ska börja läsa på komvux ska göra en individuell studieplan tillsammans med studievägledare. När det gäller information till eleven angående nationella mål, betygskriterier samt hur eleven ligger till i kursen anser 90 % 2010 att de fått information om detta och 93 % 2011. 2011 infördes en ny fråga i enkätundersökningen som handlar om eleven har fått den hjälp de behöver för att lära sig. 2011 var resultatet 95 % och vårterminen 2012 90 %. 17
8 Åtgärder för förbättring Dessa områden anser vi som viktigast att prioritera: Implementeringen av VUX-12. Att lärarna blir insatta i ämnesplaner, betygskriterier och de nya betygen. Upplåta tid till lärarna för att åka på utbildningar och föreläsningar. Öka måluppfyllelsen genom att göra tätare uppföljningar på eleverna och sätta in extra stöd och resurser för de elever som behöver samt hitta individuella lösningar för varje elev. Anordna föreläsningar om studieteknik, mål och motivation. I vägledningssamtalen fokusera på elevens långsiktiga och kortsiktiga mål, samt informera om konsekvenskerna vid icke godkända betyg. Att lärarna fortsätter informera eleverna om planen mot diskriminering och kränkande behandling. Avsätta mer tid för specialpedagog till elever på särvux och komvux. Dessa områden ser vi som mindre viktiga just nu Att sträva efter att få med fler elever i hälsoprojektet. Vi erbjuder möjligheten till friskvårdsaktiviteter men kan inte anse det vara obligatorisk. Detta anser vi vara realistiskt 2011 hade vi en måluppfyllelse på 91 % när det gäller alla kurser på vuxenutbildningen både de vi bedriver själva samt de kurser vi köper in. Vi anser att detta kan vara ett realistiskt mål på grund av det elev underlag vi har med elever som har haft en misslyckad skolgång bakom sig samt många elever med invandrarbakgrund. Vad kan vi uppnå Vi bör kunna uppnå en högre måluppfyllelse genom att sätta in mer resurser och tätare uppföljningar av eleverna. Skapa tid för lärarna att åka på skolverkets konferenser och föreläsningar. Att lärarna får den information och kunskap som de behöver inför VUX-12. Vi hoppas på fortsatt bra samarbete mellan lärarna och övrig personal i KAK. 18