Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/19

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/19 Om en person är utsatt för eller misstanke föreligger om hot och våld, diskriminering, mobbning eller annan kränkande behandling kontaktas mentor, kamratstödjare, rektor eller annan förtroendegivande person. 1. Elev tar kontakt med mentor, annan vuxen eller rektor. 2. Den vuxne kontaktar berörd mentor. 3. I första hand försöker mentor utreda omständigheterna med den/de drabbade och samtalar med de inblandade. Känner mentor att han/hon behöver stöd kontaktar mentorn Trygghetsteamet Kom ihåg!! Dokumentera och skriv incidentrapporter. - Bilagor: 1. Arbetsgång vid ex mobbing, 2. Blankett

Innehållsförteckning: Innehåll Sida Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Artediskolans vision och mål 3 Definitioner och begrepp 3 Ansvarsfördelning 5 Främjande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna 6 Främjande åtgärder utifrån kartläggning 2016 7 Förebyggande åtgärder 9 Åtgärder vid diskriminering och kränkande behandling 9 Checklistor 10 Årsplan 15

Inledning Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elvers lika rättigheter och möjligheter i skolan. Den tydliggör och förstärker även vårt arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Syftet är också att skydda elever mot kränkningar av deras värdighet genom att ha rutiner kring detta på skolan. Planen grundar sig på Skolverkets allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling samt gällande lagstiftning. Skolan har främst två lagar att följa i dessa ärenden: Skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567) med ändringar (2014:958), men även förordningen (2006:1083) om barns och elever deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad Artediskolans vision Artediskolan - skolan som förändrar framtiden! Vår skola ska Bygga på vetenskaplig grund Ge alla förutsättningar för elevers kunskapsbyggande och utvecklande av framtidskompetenser Vara en trygg, kreativ och hälsofrämjande arbetsplats med hög delaktighet för både barn och vuxna. Vara en miljö där vi har höga förväntningar på varandra men där vi också stöttar varandra när det behövs vara en plats med högt i tak, där vi uppmuntrar och ser fördelarna med mångfald och olikheter. Vara en plats där nolltolerans mot kränkningar råder Vara en skola där vi ALLA visar engagemang och har gemensamt ansvar för alla elever och deras utveckling Vara en skola där var och en tar ansvar och visar respekt för både sig själv och andra Ha ett tydligt inkluderande perspektiv och där vi möter vuxna och barn med nyfikenhet och intresse Definitioner av begrepp Dessa begrepp används i diskrimineringslagen (2008:567) med aktuella ändringar (2014:958) och skollagen (2010:800). Det är viktigt att alla som arbetar i skolan har kunskap om innebörden av begreppen för förståelse och för att kunna bedriva ett effektivt arbete mot detta. Diskriminering Diskriminering innebär att en elev missgynnas direkt eller indirekt av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: Kön: att någon är tjej eller kille

Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som tjej/kille genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Religion eller annan trosuppfattning: att man tror på Gud enlig en religion eller annan trosuppfattning som ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Ålder: uppnådd levnadslängd Eftersom diskriminering är en form av missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Direkt diskriminering Det betyder att en elev missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och det har en direkt koppling till ovan nämnda diskrimineringsgrunder. Indirekt diskriminering Det betyder att en elev missgynnas genom att skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Om någon ur personalen utsätter en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling En kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering, kränker elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och rikas mot en eller flera andra. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Trakasserier eller kränkande behandling kan vara synliga i skolan eller dolda exempelvis via internet eller sociala forum. Här följer några exempel: Fysiska: knuffar, slag Verbala: nedsättande tilltal, svordomar, hot, öknamn Psykosociala: utfrysning, miner & grimaser, ryktesspridning Dolda: nedlåtande kommentarer, bilder eller filmer via internet och sociala medier Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon medvetet och med avsikt gör någon annan illa. Begreppet mobbning förekommer inte längre i författningarna. Ansvarsfördelning Rektor Det är rektors ansvar att: se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten på skolan.

se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättighetersamt att motverka diskriminering på grund av kön, ålder, etnisk tillhörighet,religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identiteteller funktionsnedsättning samt att kränkande behandling absolut inte accepteras. årligen upprätta, utvärdera och revidera en plan mot diskriminering och kränkande behandling i samarbete med personal och elever (om möjligt även vårdnadshavare). om skolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtagits. Anmäla diskriminering och annan kränkande behandling till huvudmannen. Lärare och annan skolpersonal Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att: följa skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling. se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänkts/anmäls/upptäcks. Anmälan görs till rektor via incidentrapport. dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtas. bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande behandling, där den enskilda läraren är berörd, följs upp. aktivt implementera planen mot diskriminering och kränkande behandling i klassrummet, genom att ha en uppstart varje höst, diskutera, agera, smycka klassrummet mm. Ska vara ett känt dokument för eleverna. Elever Alla elever förväntas: följa skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. påtala diskriminering och annan kränkande behandling som förekommer på skolan. Förankringsarbete och revidering av planen Årligen upprättas, utvärderas och upprätta en plan mot diskriminering och kränkande behandling i samarbete med personal och elever. Rektor ansvarar för att arbetet med att utvärdera och upprättande av planen sker inför höstterminen. Elever och om möjligt vårdnadshavare ska finnas med vid upprättandet av planen, den årliga kartläggningen samt utvärderingen. Den nya planen implementeras under mentorstiden. Planen behandlas även som en punkt på skolrådets möten varje hösttermin och andra föräldramöten Främjande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna Kön Mål I all verksamhet på vår skola skall ett genusperspektiv för att öka jämställdheten finnas med. Inga elever ska kännas sig utsatta för diskriminering på grund av kön. Aktiviteter för att nå målen

I alla grupper som väljs för att representera eleverna eller skolan, strävar vi efter en jämn fördelning mellan könen. All skolpersonal skall granska läromedel ur ett genusperspektiv. Vi arbetar i första hand med generella pedagogiska åtgärder som gynnar alla. Vi arbetar för en jämställd skola genom att ha ett genusperspektiv på skolans organisation och verksamhet. Fortbildning för personal i samtalsteknik med sokratisk inriktning Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvar: Skolledning samt all skolpersonal Könsöverskridande identitet Mål På vår skola ska det vara självklart att visa vem man är. Vi ska arbeta för ökad förståelse för könsöverskridande identitet Aktiviteter för att nå målen Könsöverskridande identitet diskuteras inom ramen för undervisningen. Vuxna föregår med gott exempel. Fortbildning för personal i samtalsteknik med sokratisk inriktning Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvar: All personal Etnisk tillhörighet Mål På vår skola ska alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet ha samma rättigheter och möjligheter. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet. Aktiviteter för att nå målen Skolan har elever och personal från flera kulturer och det arbetas för en öppen attityd gentemot etniska minoriteter. Fortbildning för personal i samtalsteknik med sokratisk inriktning Tidpunkt: Kontinuerligt via samtal, föreläsningar, temaarbeten. Ansvar: Skolledning samt all skolpersonal Religion eller annan trosuppfattning Mål På vår skola ska alla elever oavsett religion eller annan trosuppfattning ha samma rättigheter och möjligheter. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning. Aktiviteter för att nå målen Religion och trosuppfattning diskuteras inom ramen för skolämnen som har anknytning till detta. Fortbildning för personal i samtalsteknik med sokratisk inriktning Tidpunkt: Kontinuerligt och vid behov. Ansvar: All personal Funktionsnedsättning Mål På vår skola ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering på grund av funktionshinder. Aktiviteter för att nå målen Vi arbetar för att alla elever ska ha lika möjligheter att delta i skolans verksamhet oavsett funktionshinder. Vid planering av skolans verksamhet ska konsekvenserna för elever med olika funktionshinder beaktas. Skolans rutiner kring mottagandet av elever vars funktionshinder ställer krav på den pedagogiska eller den fysiska miljön ska särskilt uppmärksammas.

Ett övergripande inkluderande perspektiv och ett gott elevhälsoarbete. Vid arbetsmiljörond särskilt uppmärksamma tillgängligheten. Fortbildning för personal i samtalsteknik med sokratisk inriktning Ansvar: Skolledning, all personal Sexuell läggning Mål Vår skola ska arbeta för ökad förståelse för olika sexuella läggningar. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet. Aktiviteter för att nå målen Sexuell läggning diskuteras inom ramen för skolämnen som har anknytning till detta. Vuxna föregår med gott exempel. Sex- och samlevnadsdag Fortbildning för personal i samtalsteknik med sokratisk inriktning Tidpunkt: Läsåret Ansvar: All personal Främjande åtgärder 2018/19 utifrån de kartläggning som genomförts bland elever och personal. I skolinspektionens enkät till Åk 9 ligger vi lågt under området Grundläggande värden i undervisningen. Index 5,2 jmf med rikets 5,9. Särskilt lågt ligger vi på frågan I min skola pratar vi om mänskliga rättigheter. På området Grundläggande värden på skolan ligger vi dock något högre än riket 6,2 jmf 6,1. Eleverna uppger högre värden än riket på mina lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar och I min skola respekterar elever och lärare varandra men lägre på påståendet I min skola respekterar vi varandras olikheter Arbetet med normer och värden pågår och ska pågå hela tiden och i alla ämnen och även utanför klassrummet. Årets elevsvar visar med tydlighet att vi behöver jobba bättre med detta. Under året har vi genomfört temadag kring Förintelsen där detta område särskilt belyses. Tematisk undervisning har bedrivits kring bl.a hållbar utveckling. Att arbeta med likabehandling och mot kränkningar är en viktig grund i vårt mål att skapa goda normer och värden, men också för att skapa trygghet och förbättra kunskapsinhämtandet. Vi ser i enkätresultat att det finns många platser som eleverna upplever som otrygga. Detta gäller särskilt platser där det saknas vuxna.. Vi har under början av höstterminen och början av vårterminen sett en kraftig ökning av incidenter, utifrån fokuserat arbete minskade incidenterna allteftersom terminerna fortgick. Många av incidenterna är kopplade till ett fåtal elever och även till skolk. Det är aldrig acceptabelt med kränkningar. Vi ska därför arbeta vidare på att utveckla ett tillåtande klimat där det är naturligt att respektera varandras olikheter men onaturligt att kränka andra.

Detta ska vi göra genom att Alltid tydligt följa upp de regler vi har och reagera med nolltolerans med alla former av kränkningar och diskriminering Vara goda förebilder och följa regler, visa intresse för alla, säga hej när vi möter någon Genom arbetet med samtalsaktivisterna bli duktigare på att på djupet samtala med eleverna och både utmana och stötta de Genomföra kulturaktiviteter som utmanar elevernas tänkande (bl.a. genom skapande skola) Skapa goda relationer och använda lågaffektivt bemötande vid affekter och konflikter Involvera och presentera lokalvårdare och vaktmästare. Schemalägga innehåll på mentorstiden med syfte att skapa ett tillåtande klimat. Detta kan ske i olika former och beskrivs i särskild plan Viktigt att vara ute bland eleverna även på raster för att bättre kunna sprida ett gott klimat och fånga upp signaler om att klimatet inte är så gott Vi ska hänga upp arbetsgången vid kränkning så att den är synlig i arbetsrummen Arbetet kring att använda Elevens val i Åk 7 för att jobba med elevernas inre trygghet har varit framgångsrikt och utvärderats mycket positivt av eleverna. Med smärre justeringar ska detta arbete fortsätta. Målet är att alla lokaler ska upplevas som trygga i skolan. Detta ska ske genom att vi har nolltolerans mot skolk. Rastvärdsschema läggs så att det finns gott om vuxna i korridorerna och andra känsliga ställen och övre cafeterian ska bemannas så ofta som möjligt. Lärarna ska sträva efter att vara först i klassrummet inför en lektion. Sen ankomst rapporteras i Dexter och SMS skickas hem Vid upprepad frånvaro följs särskild plan Föräldrasamverkan är A och O i värdegrundsarbetet. En god kommunikation är grunden för en god föräldrasamverkan. För att skapa en god studiemiljö som främjar goda normer och värden ska vi skapa goda förutsättningar för kamratstödjarna. Detta görs genom att planera in tid med dem där de får möjlighet att bygga upp sitt arbete tillsammans. En uppstart med heldagsinnehåll i september där tema för året och en grovplanering görs. Tidigare års kamratstödjare lägger upp dagen tillsammans med Trygghetsteamet. Trygghetsteamet träffar kamratstödjarna en gång/månaden då vi checkar av läget och planerar månadens aktivitet. Även om den öppna rasismen är ganska otydlig på skolan ser vi att det lätt blir en uppdelning av elever med svensk och utländsk bakgrund. Vi ska aktivt arbeta för att öka samhörighet med och förståelse för varandra. Vi ska lägga större tanke och vikt bakom klassplaceringar från FBK samt övergången. Vi ska i vårt utvecklingsarbete kring nyanländas lärande fundera vidare på vår plan för mottagande och utslussning av nyanlända elever. Det arbete vi kommer att genomföra tillsammans med Samtalsaktivisterna kommer att vara den största och kanske viktigaste fortbildning som genomförs under året. I denna kommer vi att utveckla samtalsmetodik för att skapa förståelse för andra och kunna bemöta rasism och andra uttryck som bryter mot vår värdegrund. Temadag vid Förintelsens minnesdag är också ett led i att visa på alla människors lika värde. (Minnesdagen hålls i januari).

Förebyggande åtgärder Alla vill bli älskade I brist därpå respekterade, I brist därpå fruktade Och i brist därpå hatade. / Hjalmar Söderberg. Trygghetsteam bestående av lärare, fritidsgårdspersonal och elevhälsopersonal) om träffas regelbundet och arbetar strategiskt och operativt Kamratstödjare som träffas tillsammans med vuxen var tredje vecka. Uppdraget innebär att de tar ett tydligt avstånd från mobbning och fungerar som trygghetsteamets ögon och öron både i sina klasser och i resten av skolan. Varje läsår väljs kamratstödjare i årskurs 6-9 bland de elever som är intresserade. Valet föregås av en genomgång av uppdraget. Elevråd Mentorstid och klassråd Gemensamma aktiviteter med syfte att skapa trivsel och trygghet genom ett öppet klimat Enkäter Vuxna i korridorer/rastvärdar Mentorer Via ett väl fungerande mentorskap får eleverna till stor del sitt behov av omsorg, tydlighet, öppenhet och samhörighet tillgodosett. Det är också mentor som håller i elevens utvecklingssamtal och mentorn för en kontinuerlig dialog med elevens föräldrar Pedagogisk lunch Elevhälsoteam Incidentrapporting Artedilektion Åtgärder vid diskriminering och kränkande behandling All personal har skyldighet att rapportera och medverka till att utreda uppgifter redan vid misstanke om att diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling förekommer. Se handlingsplan/arbetsgång bilaga 1. Checklistor Handlingsrutiner- checklista- kartläggning, åtgärder och uppföljning. 1. Misstanke om mobbning. 2. Elev känner sig kränkt av personal. 3. Våld mellan elever. 4. Olaga hot mot elev av annan elev. 5. Skadegörelse. Steg 1 1. Misstanke om mobbning eller annan kränkande behandling. Utfört datum och klockslag Signatur

Vid misstanke om mobbning/kränkande behandling kontaktas mentor som pratar med den utsatte samt ev. vårdnadshavare. Steg 2 Ärendet remitteras till Trygghetsteam. Steg 3 Trygghetsteamet utreder ärendet med berörda elever, den utsatte först, sedan mobbaren. Steg 4 Handlingsplan upprättas av mentor för både den utsatte och för mobbaren. Planen lämnas till rektor. Steg 5 Uppföljning 2. Elev känner sig kränkt av personal Steg 1 Eleven uppmuntras att tala med mentor, kurator eller skolsköterska. Steg 2 Om situationen inte går att lösa, kontaktas rektor. Steg 3 Rektor samtalar med den anklagade. Steg 4 Om situationen ej går att lösa direkt, ordnas ett möte med elev, förälder, personal, rektor och ev. fackligt ombud Steg 5 Åtgärdsprogram upprättas av rektor. Utfört datum och klockslag. Signatur. 3. Våld mellan elever Akut skede: Varje vuxen som ser/uppfattar hot och våld mellan elever ska ingripa för att stoppa det. Kalla på fler vuxna alt. polis. Se till att skadade får vård. Lugna ner situationen, ta de inblandade till varsitt rum. Utfört datum och klockslag Signatur

Kontakt tas med mentor. Mentor kontaktar vårdnadshavare. Rektor avgör om fler elevers vårdnadshavare bör informeras. Se till att de inblandade får stöd av någon de har förtroende för. Läkare ska dokumentera ev. skador. Vid allvarligt våld: Rektor kallar vårdnadshavare till skolan. Rektor gör en anmälan till polis och socialtjänst. Närvarande personal fyller i en tillbuds/incidentrapport som v.b till rätt instanser. Orginalet arkiveras. Utred situationen: Båda parter får ge var sin version av händelsen, som dokumenteras av närvarande personal. Mentorer beaktar händelsen utifrån likabehandlingsplanen. Vidare åtgärder: Elevhälsan svarar för dokumentation. Rektor ser till att de inblandade eleverna erbjuds hjälp av elevhälsan att bearbeta händelsen. Rektor ansvarar för att en analys av händelsen görs på organisationsnivå. Uppföljningssamtal ska ske med de inblandade. Rektor ansvarar för att samtal genomförs där elever, vårdnadshavare, mentor samt elevhälsoteam och socialtjänst deltar. Samtalen dokumenteras. Mentor ansvarar för att åtgärdsprogram upprättas. 4. Olaga hot mot elev av annan elev. Steg 1 Person som uppmärksammat hot överväger polisanmälan ev. med rektor som stöd. Steg 2 Kontakta mentor som pratar med den utsatte samt ev. vårdnadshavare. Steg 3 Trygghetsteamet följer upp ärendet. Utfört datum och klockslag. Signatur. 5. Skadegörelse

Steg 1 Informera föräldrar. Steg 2 Informera rektor. Steg 3 Samtal med inblandade parter (som ev. reparerar eller betalar skadan). Steg 4 Mentor följer upp händelsen vid behov. Steg 5 Anmälan till socialtjänst och/eller polis görs av rektor vid behov. Utfört datum och klockslag. Signatur. Årsplan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Åtgärd När Vem ansvarar Beslut om reviderad plan mot diskriminering och kränkande behandling Trygghetsteamet lägger upp läsårets arbete. Därefter möts man varje vecka för att följa upp diskriminering och annan kränkande behandling samt utveckla arbetet samt stödja kamratstödjarna Utnämning av kamratstödjare samt heldagsutbildning/planering Informera planen för elever vid mentorstid, vårdnadshavare vid höstens föräldramöte, samt tillse att aktuell plan finns på hemsidan. Tillse att ny personal får kännedom om planen. Höstterminsstarten September September September för nya elever samt vårdnadshavare. Alla i januari i samband med revidering. Rektor Rektor Mentorer för elevinformation Rektor för övriga Mentorstid En gång i veckan Arbetslagen Elevråd Klassråd Var tredje vecka Mellan elevrådsmötena Elevhälsoteamet Tisdagar kl 13-14 Rektor

Handledning för lärare. Schemabrytande temadagar om likabehandling Kompetensutveckling för pedagoger. En gång/termin sker detta tillsammans med all personal på skolan. Vid behov i samband med elevhälsoteamets möten December samt april Augusti och februari Alla Trygghetsteamet tillsammans med kamratstödjarna Rektor, pedagoger Uppmärksamma minnesdagen av Förintelsen 27 januari Alla lärare Enkät till eleverna april Rektor, lärare