Lokalbehovsutredning för Kalix kommuns för- och grundskolor

Lokalbehovsutredning för Kalix kommuns för- och grundskolor November 2007

Lokalbehovsutredning Sida 2

Innehållsförteckning Bakgrund och inledning sidan 2 Demografi och befolkningsprognos sidan 3 Utredningens utgångspunkter sidan 5 Personalkonsekvenser sidan 7 Ekonomi sidan 7 Scenario A sidan 8 Västra området sidan 8 Östra området sidan 13 Norra området sidan 16 Manhemskolan sidan 18 Scenario B sidan 19 Bilaga 1 Arbetsmiljökonsekvensbeskrivning (övergripande) Bilaga 2 Alternativ med fjärrundervisning i Töre Bilaga 3 Nyckeltalsjämförelse (Skolverket) Lokalbehovsutredning Sida 1

Bakgrund och inledning Lokalbehovsutredning I tjänsteskrivelse 2007-08-31 beskriver kommunchefen lokalkostnader som en tung post i kommunens ekonomi. Bog är den största förvaltningen och har också det största lokalutnyttjandet. Kalix kommun har en struktur med relativt många skol- och förskoleenheter samtidigt som planerade friskoleetableringar kommer att påverka lokalbehovet. Delar av lokalkostnaden är, utan stora investeringar, svåra att påverka. Det innebär att det är viktigt att inte onödiga lokalytor används. Bog skall göra en total lokalöversyn. Samråd skall ske med förvaltningar som samnyttjar lokaler med Bog, exempelvis idrottslokaler. Samråd skall ske med Fastighetsförvaltningen beträffande lokalernas investerings- och underhållsbehov. Hänsyn till friskola ska redovisas. Frågor av mer samhällspolitiskt slag, till exempel en skolas betydelse för en viss ort, har inte beaktats och det har heller inte ingått i vårt uppdrag. Inledning Det finns tre mycket tydliga faktorer som påverkat elevantalet i kommunens skolor. Det är den under 30 år pågående trenden av urbanisering, dvs att andelen befolkning i de centrala delarna av kommunen ökar. Det är demografin med trendmässigt sjunkande barnkullar och det är effekter av friare skolval och friskoleetablering. Om vi antar att den genomsnittliga årskullen som finns i skolan är 145 barn 2020 innebär det att det finns 400 elever färre än innevarande läsår. Antalet barn i förskola skulle med samma antagande vara ca 660. Det innebär att om barn/elevkostnad skall vara konstant i dagens penningvärde skall kostnaderna för verksamheten minska med ca 36 milj (400x90.000). Om vi till detta antar att friskola (or) som etableras under perioden tar cirka 200 elever ur den kommunala skolan är det ytterligare ca 12 miljoner ur den kommunala skolans budget. Så stora summor kan inte hyvlas bort utan att riskera verksamhetens kvalitet. Hyvlingsprincipen skulle dessutom förorsaka större personalneddragningar än de som följer av strukturella förändringar. Förslag till strukturella förändringar Vi kommer att redovisa förslag som gör att hela eller delar av fastigheter kan lämnas. Vår utgångspunkt är att kvaliteten och utveckling inom skola och förskola säkras när större personalresurser kan samlas på färre antal skolor. Utredningen tar hänsyn till underhållsbehov för enskilda skolor/förskolor, men i detta skede har ingen kostnadsberäkning av detta gjorts. I utredningen definierar vi en skolas upptagningsområde som det geografiska området som finns omkring en skola. Denna skola är elevens hemskola och det är där eleven har sin skolgång om inte annat skolval görs. Det är också till denna skola eleven har rätt till skolskjuts enligt gällande regler. I förslagen under scenario A redovisas förslag utan hänsyn till friskoleetablering. Lokalbehovsutredning Sida 2

I förslagen under scenario B utgår vi ifrån att Norrskenets friskola etableras i Kalix kommuns centrala delar och att de inte övertar en befintlig kommunal skola. Vi räknar att friskolan successivt under en tre års period når det elevtal (240) de har sökt för. Vi antar att 50% av dessa elever kommer från de geografiskt mest närbelägna skolorna och att eleverna i friskolan är ca 22 i varje åldersgrupp. Demografi och befolkningsprognos Befolkningsprognos 18000 17800 17995 17847 17805 17702 17653 17600 17400 17200 17000 17483 17396 17300 17250 17200 17200 16800 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Totalt antal elever i förskoleklass och grundskola 1900 Elever, förskoleklass ht 2008 - ht 2013 1850 1800 1750 1700 1650 1600 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Under slutet av 80-talet och första åren på 90-talet föddes ca 240 barn/år i Kalix. I slutet av 90-talet ligger medianen på 180 barn/år och idag ligger medianen på 160 barn och för att landa kring 145 barn år 2020. Det innebär att det år 2020 finns behov av ca 620 förskoleplatser (antagande att 82% av barnen i åldersintervallet precis som idag önskar förskoleplats) och 145 elever förskoleklass, 1305 elever i grundskolan. Skolbarnsomsorgsbehovet är idag 0,64 X elevunderlaget i förskoleklass till år 3. Lokalbehovsutredning Sida 3

Årskullarnas storlek 250 Elevutveckling 1992-2006 200 Födda barn 150 100 50 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 Årskullarnas storlek följer de cykler som gällt från mitten av 1940-talet och framåt. Det innebär för det första trendmässigt sjunkande barnkullar då varje årsklass blir mindre per tio-årsperiod. Tittar vi till fruktsamhet finns viss osäkerhet. Trots att de årliga variationerna i periodfruktsamhet varit stora så har kvinnor och män födda på 1900-talet så långt det går att mäta i genomsnitt fått ungefär två barn. Kvinnor födda 1963 (som var 40 år 2003) har redan uppnått ett genomsnittligt barnantal nära två. Kvinnor födda fem år senare, 1968, har hittills i genomsnitt fått 1,68 barn. De kommer sannolikt att få ytterligare 0,20 barn per kvinna och får på så vis också nära två barn per kvinna. Det är däremot osäkert huruvida sjuttiotalisterna skall lyckas komma ikapp tidigare generationer. Kvinnor födda 1973 (som var 30 år 2003) skulle behöva få ytterligare ett barn i genomsnitt fram till slutet av sin fruktsamma period för att nå genomsnittet två barn per kvinna. Detta har ingen födelseårgång gjort sedan kvinnorna födda i slutet på 1800-talet. Det innebär att vi med stor säkerhet kan säga att elevunderlaget om det skall öka är beroende av inflyttning och då talar vi om stor inflyttning. Om vi tittar på elevunderlagets fördelning i kommunen så styrs detta av domografin, dvs hushållens åldersstruktur. Denna är i sin tur beroende av typ av boende, lägenhet eller villa samt avstånd till centralorten. En faktor som starkt påverkar urbaniseringsbenägenheten är pendlingskostnaden. Det finns inget idag som pekar på att kostnader för pendling skulle minska över tid. Av f-6 enheterna är det bara Djuptjärn, Näsbyn och Centrum som idag och långsiktigt har mer än 20 elever/årskull. Alla övriga enheter är b- enheter. Av 7-9 enheterna är det bara Manhem som ligger över 250 elever. Lokalbehovsutredning Sida 4

Verksamhetsaspekter Över hela landet sker nu en minskning av antalet elever i grundskolan. De barn som föddes i den babyboom som skedde i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet går nu sina sista år i grundskolan eller är på väg in i gymnasieskolan. Syftet med redovisade alternativ är att utveckla en modern, flexibel organisation med ett arbetssätt som ger en helhetssyn på målgruppen ett till sexton år och där resurser integrerades för högsta möjliga kvalitet och effektivitet. Utredningen ska ta ställning till vikande barn/elevunderlaget och dess påverkan på lokalbehov. Utredningens utgångspunkter När en skolorganisation ska ses över och förslag om en framtida organisation föreslås bör inte enbart de ekonomiska effekterna beaktas utan även de kvalitativa. Hur skapas en framtida skolorganisation där de befintliga resurserna används för att skapa en så hög kvalitet som möjligt? Här presenteras en summering av en del av den forskning som berör effektiva skolor, klasstorlek och lärartäthet, och dessa faktorers betydelse för skolornas måluppfyllelse. Effektiva skolor Skolverket har i en kunskapsöversikt av Gustafsson och Myrberg studerat de ekonomiska resursernas betydelse för skolors pedagogiska resultat. Vad skapar då effektiva och framgångsrika skolor? Skolor med samma resurssituation och yttre förutsättningar når mycket olika resultat. I forskningen studeras vilka faktorer som skiljer sig åt mellan skolorna som kan förklara dessa skillnader. Gustafsson och Myberg (2002) refererar till Rutter m.fl som i en studie av 12 skolor funnit att variationen är stor mellan skolorna när det gäller elevers närvaro, uppförande, kunskap och graden av kriminalitet även när hänsyn tagits till den sociala bakgrunden. Skolornas resultat är stabilt under en fyra- femårsperiod för att sedan ändras. Skolornas storlek, byggnadernas ålder, eller olika former av organisation eller administration visade däremot inget samband med hur framgångsrika de var. Författarna relaterar också till Martimore m.fl som i sin studie av 50 brittiska skolor visar att effektiva skolor är effektiva för alla elever oavsett bakgrund, etnisk bakgrund, kön eller ålder. Nyckelfaktorerna skulle enligt Martimore vara ett kontinuerligt ledarskap baserat på intresse, kunskap och respekt för lärarna, lärare med inflytande över skolans egna läroplaner och budget, låg personalomsättning och gemensamma riktlinjer för lärarna. Viktigt var också nedskriva uppgifter om varje elevs utveckling och framsteg samt en elevcentrerad miljö där eleverna och deras alster får en framträdande placering och en kontinuerlig återkoppling på sina arbeten. I Grosins undersökning, som presenteras i Gustafsson och Myrbergs kunskapsöversikt, framkommer vikten av tydlig och demokratisk ledning, en välutbildad lärarkår och en betoning på akademiska kunskapsmål. Inga studier som Gustafsson och Myrberg relaterar till i sin kunskapsöversikt visar på något säkerställt samband mellan konkurrens och ökad kvalitet. Samband mellan resurser och resultat är utomordentligt komplexa menar Gustavsson och Myrberg. Det stora intresset för marknadsorienterade lösningar som vuxit sig starka under 1990-talet har just sin grund i svårigheterna att fastställa samband mellan ekonomiska resurser och pedagogiska resultat. Klasstorlek och lärartäthet På vilket sätt har då klasstorlek och lärartäthet betydelse för resultatet? Klasstorlek är inte något entydigt begrepp, men får här tolkas som det antal elever som finns Lokalbehovsutredning Sida 5

inskrivna i en och samma undervisningsgrupp under en längre tid. I definitionen tas då inte hänsyn till att olika flexibla elevgrupperingar och halvklassammansättningar samtidigt förekommer. Lärartäthet är även det ett problematiskt begrepp eftersom hänsyn måste tas till heltidsläsande elever i relation till heltidsarbetande lärare. Vad som är en stor respektive liten klass är en subjektiv bedömning. I en studie av Slavin som Gustafsson och Myrberg refererar till bedöms klasser som inte översteg 20 elever som små. Flera studier som finns med i Gustafssons och Myrbergs kunskapsöversikt visar att för elever i förskoleklass till år tre ger en liten klass positiv effekt, för skolår fyra till åtta en svag positiv effekt och skolår nio till tolv ger inget stöd för att mindre klasser ger positiv effekt. Någon studie visar till och med en ökande positiv effekt av stor klass för de högre skolåren. Gustafsson och Myrberg drar slutsatsen i sin kunskapsöversikt att den eventuella effekt som uppnås genom mindre klasser är den bättre möjligheten till skolsocialisering som den mindre klassen erbjuder. Den högre undervisningskvaliteten i den mindre klasserna kan vara av viss betydelse, i alla fall för de yngre eleverna. Några av studierna visar att effekten av små klasser är mest betydelsefull i de lägre skolåren och för elever med minoritetsbakgrund- eller låginkomstbakgrund. I rapporten Tänk långsiktigt som tagits fram gemensamt av Skolverket, Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut lyfts fram att lärarnas kompetens är av större betydelse för barnens skolresultat än lärartäthet och klasstorlek. En ökad klasstorlek leder däremot till en ökad arbetsbelastning för läraren. En studie av Granström som Gustafsson och Myrberg refererar till visar att en lärare med klasser på 26-30 behöver lägga ned tre timmar mer per vecka än en lärare med färre än 21 elever. När det gäller storleken på skolan så redovisar rapporten Tänk långsiktigt att inget säkerställt samband finns mellan elevernas prestationer och storleken på skola. Däremot kan en stor skola kombinerat med stora klasser ge sämre förutsättningar för att skapa goda relationer mellan eleverna och mellan elever och lärare. Ju fler elever det är desto större anonymitet. Skolor kan vara organiserade för att ta emot elever under hela grundskoletiden eller delar av den. På senare år har allt fler skolor organiserats för att ta emot elever för skolår F-9 alternativt f-5 och 6-9. Ur förarbetena till nuvarande läroplan kan utläsas tankar som stödjer utvecklingen av skolor med mellan 250 till 500 elever. En större personalgrupp ger mer dynamik och innehar naturligt också en större samlad kompetens, vilket är viktigt ur skolutvecklingsperspektiv. I en skola där det går flera elever finns också andra personalgrupper, kökspersonal, vaktmästare, skolsköterska, kurator osv. 6-9 eller 7-9 Det finns två mycket tydliga motpoler i dagens debatt och forskning. Garpelin (2004) har i en kvalitativ studie studerat utvecklingen av den organisation som skapat F-9- skolor. Garpelin resonerar kring om det är unga människors behov som styrt utvecklingen av F-9 skolor. Hans tes är att övergången till högstadiet är ett viktigt skede i unga människors liv. Den fungerar enligt Garpelin som ett avstamp från barndom till ungdom, en initiationsrit, ett steg mot att bli en del av vuxenvärlden. Att inte ha denna övergång riskerar att skapa en större vilsenhet och förvirring. Garpelin förordar utifrån sina studier en organisation som har separata skolor för skolår 7-9. Garpelins studier tar inte hänsyn till frågor om effektivitet. Garpelins ståndpunkt kan sägas ha stöd i de förslag till principiellt upplägg av mål och kunskapskrav i grundskolan som presenteras i SOU 2007:28. Utredaren Leif Davidsson förordar nationella avstämningar i slutet av varje stadium, i år 3, 6 och 9. Lokalbehovsutredning Sida 6

Mot detta talar resonemangen som föregick nuvarande läroplan. I dessa talas om fördelar med att vidga åldersstrukturen från år 7-9 och neråt i åldrarna. Dagens ungdomar går in i puberteten tidigare. Det kan då vara en fördel att möta pedagoger och personal som har erfarenhet och kompetens att bemöta åldersgrupper i samma utvecklingsfas. När ett beslut om förändringar i skolstrukturen tagits kommer också skolskjutsarna att ses över och förändras. Delar av de elever som berörs av förslaget skjutsas redan idag till och från sina nya hemskolor för att få tillgång till specialsalar för slöjd, hemkunskap och idrott. Personalkonsekvenser Vi ser genom förändringar av lokalstrukturen möjligheter att bibehålla eller öka antalet pedagoger per 100 elever. Detta skall då i första hand ske genom reduceringar av stora grupper. Som vi visat ovan leder detta även till en minskning av lärarens arbetsbelastning. En arbetsmiljökonsekvensbeskrivning är upprättad och kommunicerad i Barn- och grundskoleförvaltningens skyddskommitté och finns som bilaga 1 till denna utredning. Ekonomi De förslag som redovisas i utredningen leder till förändrad skolstruktur där lokalerna utnyttjas på ett effektivare sätt. Nedläggning av vissa skolor och förskolor samt omflyttningar beräknas ge följande besparingar: Hyror: max 4.200 000 min 3.900 000 Elevbidrag: max 1.845 000 min 1.156 000 (antal elever ggr elevbidrag*) Elevbidrag är den summa enligt beräkning som kan sparas per elev/barn som flyttar till ny hemskola och där gå in i befintligt antal grupper. Summan kan schablonberäknas till ca 40 000 kr/elev. Barnpeng: max 2.204 000 (Är schablonberäknad till ca 61 000 kr per förskoleplats (barn som ryms i befintlig förskoleavdelning) Skolskjutskostnader: min -1.325 000 kr (betyder ökade kostnader med angiven summa, i denna summa har avdrag för dagens slöjdskjuts från Risön till Näsbyn gjorts med 160.000kr) Total besparing: Besparingarna i Bog:s driftbudget uppgår till mellan 5 och 7 miljoner kronor beroende av vilka alternativ som valts. Lokalbehovsutredning Sida 7

Förslag till förändringsåtgärder Här följer en kortfattad redovisning av den analys och de åtgärder som föreslås för varje skola/förskola. Scenario A I varje förslag som skisserar f-6 är alternativet en 7-9 enhet för hela kommunen vid Manhemsskolan. En sådan enhet skulle långsiktigt ha strax under 500 elever. Att ha två 6-9 enheter är också möjligt så i varje alternativ som anger f-5 är Manhem och Innanbäcken de två 6-9 enheterna. Detta alternativ ger utan förändring av upptagningsområden att Manhem får ca 400 elever och Innanbäcken ca 260. Däremot är en 6-9 enhet inte realistisk med 660 elever. Långsiktigt har vi utgått ifrån att det krävs ca 22 elever/åldersgrupp för att verksamheten skall vara kvalitetsmässigt god och kostnadseffektiv. Idag är det Innanbäcken, Centrumskolan, Djuptjärn, Näsbyn och Manhem som når detta mått. Västra Området Töre - Morjärv Alternativ 1: Töre fortsätter att vara f-9 skola. Morjärvs skola och förskola avvecklas och barn/elever erbjuds plats i Töre. 3 förskoleavdelningar finns långsiktigt i Töre centralort. I detta alternativ är Pigge och Gnidde kvar i nuvarande lokaler och Skolbacken flyttar in i Östra skolan. Detta alternativ förutsätter att delar av undervisningen sker med hjälp av fjärrundervisning, se bilaga 2. 195 Alt 1, Töre f - 9 190 185 180 175 170 165 160 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 Elever från Morjärv f 3 får Töre som hemskola 9 elever Förskoleplats erbjuds i Töre, eller vid annan förskola i kommunen om föräldrarna så önskar. Förskola och skola i Morjärv samt västra skolan överlämnas till Tekniska förvaltningen. Lokalbehovsutredning Sida 8

Hyra fsk Morjärv Hyra skola, Morjärv Hyra del,västra, Töre Elevbidrag Barnpeng Skolskjuts 137 000 kr 845 000 kr 160 000 kr 422 400 kr 366 000 kr -100 000 kr Besparing 1.830400 Alternativ 2: Töre f-6 skola, i övrigt lika med alternativ 1. All förskoleverksamhet flyttar in i Östra skolan. Östra skolan byggs om så att nedre plan inrymmer förskola, fritidshem och förskoleklass. 135 Alt 2, Töre f - 6 130 125 120 115 110 105 100 2008/200 2009/201 2010/2011 2011/201 2012/2013 Elever från Morjärv som ovan 9 elever All förskoleverksamhet lokaliseras till östra skolan i Töre Åk 7 9 till Kalix Hyra fsk, Morjärv Hyra skola, Morjärv Hyra västra, Töre Hyra Pigge/Gnidde Elevbidrag Barnpeng Skolskjuts Besparing 137 000 kr 845 000 kr 160 000 kr 228 000 kr 422 400 kr 366 000 kr - 100 000 kr 2.058400 kr Lokalbehovsutredning Sida 9

Alternativ 3: Töre f-5. Förutsätter att det finns minst två 6-9 enheter i kommunen. Se beskrivning av sådant alternativ under Innanbäcken. 120 Alt 3, Töre f - 5 115 110 105 100 95 90 2008/200 2009/201 2010/201 2011/201 2012/201 Elever från Morjärv som ovan 9 elever All förskoleverksamhet lokaliseras till östra skolan i Töre År 6 9 till Innanbäcken Hyra fsk, Morjärv Hyra skola, Morjärv Hyra västra, Töre Hyra Pigge/Gnidde Elevbidrag Barnpeng Skolskjuts Besparing 137 000 kr 845 000 kr 160 000 kr 228 000 kr 422 400 kr 366 000 kr - 100 000 kr 2.058400 kr Framtid: Om inte antalet barn kraftigt ökar kommer redan läsår 2011/2012 elevtalet vara lågt att barnskola av kvalitetsskäl bör etableras (f-3 + förskola) i Töre. 4-6 bör då flyttas till annan enhet i Kalix tätort. Innanbäcken: Från läsår 08/09 Alternativ 1: År 7-9 till Manhem. Pålänge skola avvecklas och föräldrarna får välja mellan skolgång i Innanbäcken alternativt Ytterbyn. Innanbäckens förskola stängs och verksamheten inrymmes i 7-9 byggnaden. I detta alternativ kan både Grytnäs förskola och Innanbäckens förskola flyttas till IB 7-9 byggnad. Innanbäckens högstadiebyggnad är lämplig att tas i anspråk för förskoleverksamhet. Varje avdelning får sin egen ingång. Markarbetena som skall slutföras under 2008 kan skräddarsys utifrån byggnadens nya användningsområde och att nuvarande byggnad (Innanbäckens förskola) inte används. Detta alternativ innebär också att avlämning och hämtning av barn kan ske säkrare än idag. Lokalbehovsutredning Sida 10

Alt 1, Innanbäcken f - 6 170 165 160 155 150 145 140 135 130 2008/2009 2009/201 2010/2011 2011/2012 2012/2013 År 7 9 till Manhem 168 elever Pålänge skola lämnas till tekniska. Föräldrar till eleverna/barnen kan välja skolgång i Ytterbyn eller Innanbäcken. Innanbäckens förskola stängs och flyttar in i högstadiebyggnaden så sker så snart det är möjligt också med Grytnäs förskola Hyra fsk, Innanb. Hyra fsk Grytnäs Barnpeng Besparing 485 000 kr 442 000 kr 1 098 000 kr 2 025 000 kr Alternativ 2: År 6-9 från hela västra området lokaliseras till Innanbäckens högstadiebyggnad. 5:orna från LM byggnaden samlokaliseras i 6-9 byggnaden. IB förskola etableras i nuvarande LM byggnad. Detta alternativ förutsätter 6-9 skola även vid Manhem. 310 Alt 2, Innanbäcken f - 5, 6-9 västra området 300 290 280 270 260 250 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 Lokalbehovsutredning Sida 11

År 6 9 106 elever tillkommande Åk 5 samlokaliseras med 6 9 enheten i högstadiebyggnaden Innanbäckens förskola stängs och flyttar in i LM byggnaden. Alternativet förutsätter även 6 9 på Manhem. Hyra fsk, Innanb. Elevbidrag Skolskjuts Barnpeng 485 000 kr - 690 000 kr -708 000 kr 1 098 000 kr Besparing 185 000 Konsekvenser av alternativ 1 ovan för Ytterbyn och Pålänge. 154 Alt 1, Ytterbyn, Pålänge f - 6 152 150 148 146 144 142 140 138 2008/2009 2009/201 2010/201 2011/201 2012/201 Elever från Pålänge till Ytterbyn (här antar vi att alla elever väljer Ytterbyn) 40 elever Pålänge förskola hänvisas till Grytnäs förskola. Skolbyggnaden överlämnas till tekniska förvaltningen. Hyra skola, Pålänge Elevbidrag Barnpeng Skolskjuts 703 000 kr 490 500 kr 1 098 000 kr -180 000 kr Besparing 2 111 500 Lokalbehovsutredning Sida 12

Östra området Området Sangis, Risön, Karlsborg, Båtskärsnäs, Björkfors Alternativ 1: Sangis och Risön blir barnskolor (förskola samt F-3). Eleverna i år 4-6 flyttas till Näsbyskolan. Båtskärsnäs förskola och Sangis förskola flyttar i Sangis skola. Föräldrar i Båtskärsnäs får välja förskola i Sangis eller annan förskola. Förskolan Risön tre flyttar in i Risöns skola. Skolorna anpassas så att förskoleverksamhet på ett kvalitetsmässigt sätt kan bedrivas i lokalerna. Föräldrar med barn i skolbarnomsorgen (år 4-) har rätt att välja fritidsplats i Sangis. 70 60 50 40 30 20 10 0 Alt 1, Sangis f - 3 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 Åk 4 6 flyttas till Näsby skola 65 elever kvar i Sangis Sangis och Båtskärsnäs förskolor flyttar in i Sangis skola. Förskolebyggnaderna överlämnas till tekniska förvaltningen. Föräldrar med barn i skolbarnomsorgen (år 4-) har rätt att välja fritidsplats i Sangis. 60 50 40 30 20 10 Hyra, fsk, Sangis Hyra, fsk B-näs Barnpeng Besparing 239 000 kr 150 000 kr (2 år kvar på avtal) 370 000 kr 759 000 kr Alt1, Risön f - 3 0 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 Lokalbehovsutredning Sida 13

Alternativet är huvudsakligen beskrivet ovan nedan en sammanfattning: År 4 6 flyttas till Näsby skola 51 elever kvar i Risön Förskolan Risön tre flyttar in i skolan. Förskolebyggnaden överlämnas till tekniska förvaltningen. Föräldrar med barn i skolbarnomsorgen (år 4-) har rätt att välja fritidsplats i Risön. Hyra, fsk, Risön Besparing 156 000 kr 156 000 kr Näsbyn Konsekvenser för Näsbyn av åtgärd vid Sangis och Risön 265 Näsbyn f - 6, Sangis, Risön 4-6 260 255 250 245 240 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 Elever åk 4-6 från Sangis och Risön 81 elever Elevbidrag Skolskjutsar Slöjdskjuts 528 900 kr -350 000 kr 160 000kr Besparing 338 900 kr Flyttning av Näsbytrollets förskoleavdelning till Rammelberget Alternativ 1: Näsby trollets förskola flyttas till Rammelberget Rammelberget är en tre avdelningsförskola vilket innebär en bättre kostnadstäckning om Trollets förskola flyttar dit. Del av lokal överlämnas till tekniska förvaltningen. Hyra Besparing 222 000 kr 222 000 kr Lokalbehovsutredning Sida 14

Norra området Vitvattnet, Gammelgården, Djuptjärn och Centrumskolan från läsår 08/09 Upptagningsområdenas exakta indelning anpassas så att det inte blir mer än 28-30 elever i någon åldersgrupp vid Djuptjärn eller Centrumskolan. Alternativ 1: Lokalisering av fler elever till Djuptjärnsskolan är inte möjlig utan omfattande utbyggnad. Vitvattnets skola/ förskola läggs ned. Eleverna från Vitvattnet hänvisas till Centrumskolan. Förskoleplats erbjuds föräldrarna vid förskolor i tätorten. Gammelgårdens skola blir barnskola (förskola, F-3). Eleverna i år 4-6 hänvisas till Centrumskolan. Totalt antal elever vid Centrumskolan, med Vitvattnet och Gammelgården år 4-6 Alt 1 Centrum, Vitvattnet f - 6, Gammelgården 4-6 188 186 184 182 180 178 176 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Alt 1, Gammelgården f - 3 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 Vitvattnets elever samt år 4-6 från Gammelgården flyttar till Centrum Vitvattnet skola överlämnas till tekniska förvaltning, vissa ytor i Gammelgården används inte. Förskoleplats erbjuds föräldrarna vid förskolor i tätorten. Föräldrar med barn i skolbarnomsorgen (år 4-) har rätt att välja fritidsplats i Gammelgården. Lokalbehovsutredning Sida 15

Hyra, skola Vitvattnet Elevbidrag Barnpeng Skolskjutsar Besparing 445 000 kr 405 000 kr 370 000 kr -380 000 kr 840 000 kr Manhemskolan Alternativ 1: Är kommunens 7-9 enhet. Inga större förändringar av lokaler på grund av något av ovan beskrivna alternativ. 580 Alt 1, Manhemskolan 7-9 570 560 550 540 530 520 510 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 Ett högstadium i kommunen Totalt 572 elever Inga förändringar av lokaler. Besparing av lokaler gjorda i ovan Elevbidrag Skolskjuts Besparing - 475 000 kr Förslaget innebär en kostnad. Besparingen ligger på lokaler i Töre, Innanbäcken m fl 470 Alternativ 2: Manhem 6 9 Alt 2, Manhemskolan 6-9, norra och östra området 460 450 440 430 420 410 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 Lokalbehovsutredning Sida 16

Åk 6 inom upptagningsområde till Manhem 127 elever tillkommer Elevbidrag Skolskjutsar Besparing -170 000 kr Alternativet blir en kostnad. Besparingen sker i enlighet med beskrivning för östra och norra områdena. Scenario B I förslagen under scenario B utgår vi ifrån att Norrskenets friskola etableras i Kalix kommuns centrala delar och att de inte övertar en befintlig kommunal skola. Vi räknar att friskolan successivt under en tre års period når de elevtal de har sökt för. Vi antar att 50% av dessa elever kommer från de geografiskt mest närbelägna skolorna och att eleverna i friskolan är ca 22 i varje åldersgrupp från 6-16. Beräkningar visar att en skola i tätorten blir överflödig i detta alternativ. I övrigt kommer inte konsekvenserna att bli annorlunda än de som skisserats i scenario A. Eleverna kommer att inrymmas i de skolor i centrum som blir kvar. Lokalbehovsutredning Sida 17

Bilaga 1 Lokalbehovsutredningen Arbetsmiljökonsekvensbeskrivning (övergripande) avseende lokalbehovsutredningen Föreliggande dokument innehåller beskrivning av lagstadgad eller i regelverk/riktlinjer beskrivna rättigheter för enskild medarbetare. Då alla delar utom de delar som regleras i arbetsmiljölagen kan vara/bli föremål för överenskommelse i avtal mellan parterna är dessa på intet sätt tvingande eller bindande genom denna konsekvensbeskrivning. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete säger att när ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. (AFS 2001:1) Föreskriften avser ändringar som inte utgör en del i den dagliga, löpande verksamheten. Riskbedömningen ska göras innan förändringen genomförs och avse tiden efter genomförd förändring. Med anledning av föreliggande lokalbehovsutredning i Barn och grundskoleförvaltningen, ger arbetsgivaren nedan en beskrivning av de arbetsmiljökonsekvenser som vi i nuläget kan överblicka. Utgångspunkterna för arbetsmiljökonsekvensbeskrivningen är följande: Tidpunkten för genomförande av utredningens förslag. Åtgärder startar direkt i anslutning till fattade beslut. Vi räknar med konsekvenser i anslutning till läsåret 08/09 och i anslutning till årsskiftet 2008/2009. Delar av förslagen är beroende av den tid omställningsåtgärder i byggnader tar i anspråk. Innan beslut är fattade av kommunfullmäktige kommer en mer detaljerad arbetsmiljökonsekvensbeskrivning att göras där respektive berörd enhet/rektorsområde kan konsekvensbeskrivas utifrån en riskbedömning och förslag till åtgärder. Efter genomförda förändringar kan personalen i grundskolan i Kalix kommun se fram emot en långsiktigt hållbar utveckling där förutsättningar för rekryteringsbehov och kompetensutvecklingssatsningar kan planeras i ett framtidsperspektiv. Personalkonsekvenser Lokalbehovsutredningen omfattar en översyn av förvaltningens totala lokalbehov och skolstruktur. Anpassningen till de ekonomiska förutsättningarna avser dels minskade lokalkostnader, och dels en förändring av skolstrukturen i kommunen. Sparbetinget uppnås således genom flera sammanvägda faktorer där personalkonsekvenserna blir mindre än om besparingarna enbart tas hem i verksamhetskostnader. För att få en uppfattning om personalkonsekvenser som kan vara kopplade till lokalbehovsutredningen, följer här en preliminär beskrivning av antagna förväntade effekter av utredningens förslag. Här vill vi understryka att vi i denna beskrivning utgår från de alternativ som presenterats i november månad av förvaltningschefen. Om de alternativ som beskrivs i denna utredning förändras under den politiska behandlingen kommer denna beskrivning att behöva anpassas till dessa förutsättningar. Lokalbehovsutredning förslag till förändringar bedöms kunna påverka lärartjänster och barnskötartjänster på i samtliga i utredningen berörda omflyttade förskoleavdelningar, nedlagda skolor alternativt omvandlade skolor (skola med barnskola) men även på de 1

enheter som får utökad verksamhet. Utöver detta kommer den beräknade effekten av elevminskningar genom Norrskenets friskoleetablering. Utredningens förslag grundar sig i ambitionen att det genom förändringar av lokalstrukturen skapas möjligheter att bibehålla (idag 8,8/100) eller öka antalet pedagoger per 100 elever. Om kommunfullmäktiges beslut om effektiviseringskrav enbart skall tas genom personalreduceringar kommer antalet pedagoger per 100 elever att sjunka till 8,7. Ambitionen i lokalbehovsutredningen är att åtgärderna som föreslås ska leda till att resurser frigörs för att reducera stora grupper. I utredningen visas även på hur detta kan leda till en minskning av lärarens arbetsbelastning. Riskbedömning När de politiska besluten för lokalbehovsutredningen är fattade och förhandlingarna med de fackliga organisationerna är slutförda, vet vi hur många personer som berörs av de föreslagna förändringarna i lokalöversynsutredningen. Perioden fram till dess kommer sannolikt att vara en tid av oro bland personalen. Omplacering till andra arbetsställen kan komma att ske beroende på övertalighet. För rektorer blir det viktigt att under denna period kunna erbjuda stöd och tid för samtal för de medarbetare som behöver det. För elevernas del kan flytt till nya skolor innebära stora förändringar när det gäller nya kamrater, nya lärare, nya miljöer och nya sociala sammanhang. Det är viktigt att eleverna får ge sina synpunkter på förslagen i lokalbehovsutredningen. Åtgärder Inför de föreslagna förändringarna inom förskola/särskola och grundskolan i Kalix kommun, kommer arbetsgivarenheten och om behov finns kommunhälsan (de resurser som kommunen upphandlar) att vara en stödfunktion för såväl arbetsledning som medarbetare i verksamheten. Genom arbetsgivarenheten kommer erbjudande om stöd i form av individuella insatser och insatser i grupp. Genom Bog kan insatser erbjudas i förändringsprocesser och hur människor reagerar på dessa. För elevernas del är det viktigt att uppmärksamma tecken på oro inför flytt till nya skolor. Mottagandet på de nya skolorna bör planeras noggrant i syfte att underlätta övergången. En viss beredskap bör finnas hos elevhälsan för att kunna möta elevernas oro och behov av samtal kring de föreslagna förändringarna. Viktigt att föräldrar känner sig välinformerade om de förändringar som föreslås och att avlämnande och mottagande skola bjuder in till information för både elever och föräldrar i syfte att underlätta övergången. Alla arbetstagare kommer att få information på arbetstid så fort förslag till förändringar av nuvarande lokalanvändning har presenterats (idag finns bara en utredning, inga förslag). Arbetstagarna kan under hela processen lämna synpunkter och förslag både som arbetstagare och genom sina fackliga organisationer. Vissa formalia och regelverk Lagen om anställningsskydd, LAS Lagen om anställningsskydd innehåller bl. a regler för anställningsavtal, uppsägning från arbetsgivarens sida, turordning vid uppsägning och företrädesrätt till återanställning. 2

Omställningsåtgärder Ersättning från AGF-KL (Bestämmelser om avgångsförmåner för anställda hos kommuner och landsting) betalas ut till den som blivit arbetslös p.g.a. att verksamheten på arbetsplatsen minskas eller läggs ned. För att man ska ha rätt till AGF-KL ska man ha fyllt 25 år och varit anställd i minst 3 år. Det finns två typer av ersättningar; periodisk avgångsersättning och engångsersättning. Tjänstledigheter Arbetstagarnas rätt till tjänstledigheter (utöver de som regleras i lag eller avtal) finns beskrivna i kommunens riktlinjer. Arbetsgivarenheten Arbetsgivarenheten kan vara en stödfunktion för såväl arbetsledning som medarbetare. Arbetsgivarenheten erbjuder stöd i form av individuella insatser och insatser i grupp. De kan också erbjuda utbildningsinsatser för grupper och enskilda. Varsel om driftsinskränkning till länsarbetsnämnden Vid driftsinskränkning som kan medföra uppsägning skall varsel lämnas enligt lag om vissa anställningsfrämjande åtgärder. - minst 2 månader före driftsinskränkningen om högst 25 arbetstagare berörs av uppsägning - minst 4 månader före om fler än 25 men högst 100 arbetstagare berörs av uppsägning - minst 6 månader före om fler än 100 arbetstagare berörs av uppsägning Varslet skall lämnas av berörd förvaltning. Behandlad i Bog:s skyddskommitte 3

Bilaga 2: Fjärrundervisning Det finns ett flertal upplägg av fjärrundervisning. Inget av alternativen innebär att det mer än marginellt går att spara på lokalytor. Hel fjärrundervisning Tjänsten köps från godkänd utbildningsanordnare t.ex Sofia distans. Eleverna studerar på distans hos Sofia Distans i Stockholm som också står för examination och betygsättning. Kontakten med Sofia sker via modern datakommunikation. Lärare i Töre ger eleverna handledning och hjälper dem att planera och genomföra sina studier, som följer ett veckoschema. Detta alternativ ger eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att arbeta självständigt, ta egna initiativ och ansvara för sitt skolarbete. Kostnader: Tre handledare i Töre kostar ca 1.400.000. Tjänsten per elev hos Sofiadistans kostar ca 30.000 dvs totalt 2.160.000. Hyra av 1 dator/elev kostar 72x12x300, summa 260.000. Totalkostnad undervisning och undervisningsmaterial skulle då bli ca 4 miljoner kr. Fjärrundervisning med hjälp av videoteknik Detta är det alternativ som Pajala kommun använder sig av. Fjärrundervisning kan bidra till att höja kvaliteten genom att man kan ha behöriga lärare i alla undervisningsgrupper. Alla skolenheter kan få tillgång till samma undervisningsutbud. Gruppstorlekarna kan styras genom att grupper på flera skolor slås ihop. Man kan uppnå samordningsvinster genom att ha undervisningsgrupper där elever på flera skolor undervisas samtidigt. Kostnader för att ha ambulerande lärare kan också minskas. Teknikinvesteringarna är inte så kostsamma i förhållande till personalens lönekostnader, under förutsättning att man hittar fungerande undervisningsmodeller där antalet lärartimmar kan bli färre. En annan förutsättning är att man redan har bra datakommunikation mellan skolorna, eller att man kan ordna det utan stora kostnader. Både Manhem och Töre utrustas med videokonferensstudio. Den undervisande läraren kan kommunicera med eleverna med ljud och bild, använda dokumentkamera och visa text skriven på svarta/vita tavlan. Det finns också möjlighet att visa PCskärmbilder. Övningsblad, texter, inlämningsuppgifter och andra dokument kan överföras via fax eller e-post. Fjärrundervisningsgrupperna har, i olika omfattning, med jämna mellanrum vanliga lektioner ( IRL= I Riktiga Livet ) med sin fjärrlärare närvarande i klassrummet. I normalfallet träffas man en gång/månad. Hos eleverna finns en handledare som hjälper eleverna. Handledarens uppgift är att se till att tekniken fungerar inför lektionen, samt att på olika sätt ge eleverna det stöd som de behöver för att kunna genomföra lektionen på ett bra sätt. Handledarens roll kan variera lite beroende på den aktuella gruppens behov. Ansvaret för själva undervisningen och undervisningens genomförande ligger dock helt på fjärrläraren.

En utvecklingssamordnare/itk-pedagog arbetar med att leda utvecklingsarbetet; teknik implementering, metodikutvecklingsfrågor, information, diverse planeringsfrågor, etc. För skolledarna kommer fjärrundervisningen att innebära ökat arbete med samordning av tjänster och scheman. Införande av fjärrundervisning innebär att Manhem och Töre måste samordna sin verksamhet på alla plan: undervisningsgrupper, schemaläggning, läromedel, skolledning, m.m.. För lärarnas del innebär det på sikt att man kan komma att undervisa vid vilken som helst av kommunens skolenheter. När man börjar med fjärrundervisning måste man avsätta resurser för tekniksupport. Teknik: Videokamerorna kan fjärrmanövreras (motorzoom, panorering och möjlighet till 6 förinställda kamerapositioner). Dokumentkamera finns i varje studio. Mikrofonlösningarna varierar beroende på lokalernas akustiska förutsättningar. I de flesta fallen används takmonterade mikrofoner av s.k. tryckzons-typ. Som komplement använder distanslärarna trådlösa headset. Videostudiorna är vanliga klassrum eller grupprum, som har fått akustikdämpande draperier installerade. Draperierna ger också en bättre visuell miljö; bilden blir lugnare. Kostnader Töre skulle kunna ha 4 pedagogtjänster, då skulle man klara svenska engelska NO SO samt viss handledning. Slöjd, hemkunskap, musik, idrott och bild skall ju de yngre eleverna också ha så här måste det finnas kompetens kvar i Töre, det handlar om sammanlagt ytterligare en tjänst. Språktillval och elevensval skulle ske med hjälp av fjärrundervisning det innebär besparing på en tjänst dvs ca 460.000:-. I ett uppbyggnadsskede skulle 50% av ITK pedagogen belasta Töre. Teknikinvesteringarna är ca 300.000 per videostudio. Till detta kommer ombyggnadskostnader. Totalkostnaden för detta alternativ skulle bli när det är fullt utbyggt ca 3 miljoner per år,i denna kostnad är undervisande lärare vid Manhem inte inräknad). På sikt när större samordning mellan enheterna går att organisera och när t.ex modersmålsundervisning också kan ske på detta sätt kan detta få effekter på Bog totala kostnader.

Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning i Kalix 2007 Egna kommunen Kommungruppen Samtliga kommuner Egna kommunen Kommungruppen Samtliga kommuner FÖRSKOLEVERKS. o SKOLBARNSOMSORG (totalt) OBLIGATORISKA SÄRSKOLAN * Andel (%) inskrivna barn av * Andel (%) integrerade elever 0 11 15 samtliga barn i åldern 1-12 år 56 59 63 * Antal lärare per 100 elever 20,0 25,6 25,6 * Andel (%) inskrivna barn * Kostnad (kr) per elev i enskild regi 3 6 13 (exkl. skolskjuts) 192 800 261 900 282 800 * Avgiftsfinansieringsgrad (%) 8 10 10 GYMNASIESÄRSKOLAN FÖRSKOLA * Kostnad (kr) per elev * Andel (%) inskrivna barn av (exkl. skolskjuts) 169 700 210 800 230 200 samtliga barn i åldern 1-5 år 82 75 79 GYMNASIESKOLAN * Antal inskrivna barn per avd. 16 17 17 I kommunens skolor * Andel (%) årsarb. m ped högsk.utb. 70 55 51 * Andel (%) elever * Inskrivna barn per årsarbetare 5,6 5,2 5,1 - på NV-, SP- och TE-pgm, IB 23 34 36 I kommunal regi: - från annan kommun 15 27 25 * Kostnad (kr) per inskrivet barn 112 900 106 500 108 000 * Antal lärare per 100 elever 10,7 9,1 8,3 * Kostnad (kr) per heltidsbarn 190 900 158 500 151 000 * Andel (%) lärare m ped högsk.exam. 83 75 78 FAMILJEDAGHEM * Kostnad (kr) per elev *Andel (%) inskrivna barn av - för undervisning 54 700 42 200 38 300 samtliga barn i åldern 1-5 år 5 9 6 - för lokaler 11 400 16 900 17 500 samtliga barn i åldern 6-9 år 0 1 1 Folkbokförda i kommunen * Inskrivna barn per anställd 6,2 5,1 5,0 * Kostnad (kr) per elev I kommunal regi: - totalt för elever i * Kostnad (kr) per inskrivet barn 81 730 81 333 84 019 kommunala skolor 98 800 89 800 85 700 * Kostnad (kr) per heltidsbarn 115 420 122 518 125 312 - för ersättning till annan kommun 114 500 94 800 88 100 FRITIDSHEM * Andel (%) elever som * Andel (%) inskrivna barn av - avbröt studierna efter år 1 3 3 3 samtliga barn i åldern 6-9 år 59 70 78 - fullföljt utb. inom 4 år totalt 72 75 75 samtliga barn i åldern 10-12 år 6 11 11 - fullföljt inom 4 år exkl. IV-pgm 79 82 82 * Andel (%) årsarb. m ped högsk.exam. 79 63 58 * Andel (%) invånare 20 år * Inskrivna barn per årsarbetare 17,0 18,1 18,9 med grundl. behörighet till * Antal inskrivna barn per avd. 23,4 29,9 31,7 universitet och högskola 60 63 64 I kommunal regi: KOMVUX * Kostnad (kr) per inskrivet barn 36 100 32 500 32 700 Folkbokförda i kommunen * Kostnad (kr) per heltidsbarn 101 800 92 700 93 200 * Andel (%) inv. 20-64 år i komvux 4,3 3,7 3,9 FÖRSKOLEKLASS * Andel (%) elever i annan kom. 5 13 8 * Andel (%) elever av I kommunens skolor samtliga 6-åringar 98 94 96 * Andel (%) korttidsutb. elever 12 17 18 * Antal årsarb. per 100 elever 7,0 7,4 6,7 * Andel (%) elever fr. annan kom. 15 13 9 * Andel (%) årsarb. m ped högsk.exam. 98 91 85 * Andel (%) kursdeltagare hos I kommunal regi: annan utbildningsanordnare 22 10 27 * Kostnad (kr) per elev 47 300 48 800 46 000 * Kostn (kr) per heltidsstud. totalt 41 700 35 300 30 600 GRUNDSKOLAN * Kostn (kr) per heltidsstud. i skolor * Andel (%) 6-åringar i åk 1 1,8 3,3 1,7 med kom. el. annan utb.anordnare * Andel (%) elever - grundläggande vuxenutbildning 108 500 44 100 29 200 - i fristående skolor 0,0 2,6 8,3 - gymn.vux- och påbyggn.utb. 39 600 33 300 29 300 - som deltar i modersmålsund. 3,8 2,3 8,2 * Andel (%) kursdeltagare * Antal lärare per 100 elever 8,9 8,4 8,4 i gymn.vux- eller påbyggn.utb. * Andel (%) lärare m ped högsk.exam. 92 87 86 - som slutfört kurs 70 78 75 * Kostnad (kr) per elev - som avbrutit kurs 22 18 21 - totalt 82 000 71 400 73 200 SÄRVUX - för undervisning 42 100 36 100 37 700 * Antal timmar undervisning - för lokaler 17 600 14 100 14 400 per elev och vecka. 2,2 2,8 * Andel (%) elever i åk 9 * Kostnad (kr) per elev 38 000 27 900 34 200 - som ej uppnått målen SFI i ett eller flera ämnen 32 26 24 * Andel (%) elever som godkänts 21 30 33 - som är behöriga till gy-skola 83 88 89 * Andel (%) elever som avbrutit 42 34 34 - som började i gy-skola 96 98 98 * Kostnad (kr) per heltidsstud. 30 200 38 000 30 700 - som började i gy exkl. IV-pgm 91 89 89 KOSTNAD PER INVÅNARE (KR) * Förskoleverks. och skolbarnsoms. 5 385 5 064 5 999 September 2007 * Skola och vuxenutbildning 16 619 14 694 13 730

Jämförelsetalen i detta kommunblad är hämtade från rapporterna Barn, elever, personal och utbildningsresultat. Kommunal nivå (Skolverkets rapport nr 296) och Kostnader. Kommunal nivå (Skolverkets rapport nr 297). Uppgifterna om kostnader avser kalenderåret 2006. Övriga uppgifter avser, om inget annat anges, förhållandena den 13 oktober 2006. Rapporterna finns tillgängliga på Skolverkets hemsida (www.skolverket.se/sb/d/222). DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR Gemensamt för alla verksamhetsformer.. Uppgift saknas eller är för osäker för att redovisas.. Uppgift kan inte förekomma. *Kommungrupp *Kostnad per barn/elev *Pedagogisk högskoleexamen *Antal lärare per 100 elever Enligt 2005 års kommungruppsindelning, som tagits fram av Sveriges kommuner och landsting. Vid beräkningen av kostnad per barn/elev har antalet barn/elever beräknats som ett medeltal av antalet den 14 oktober 2005 och den 13 oktober 2006. Lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen. Antal lärare omräknat till heltidstjänster per 100 elever. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg *Avgiftsfinanseringsgrad (%) Den andel av kostnaden för kommunal förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som bekostas av föräldraavgifter. *Heltidsbarn *Årsarbetare Grundskolan *Kostnad (kr) per elev, totalt Inskrivna barn har omräknats till heltidsbarn med hjälp av närvarotider i resp. verksamhetsform, hämtade från Skolverkets föräldraenkät 2005. Närvarotiden för ett heltidsbarn har antagits vara 40 veckotimmar för förskolebarn och 40 timmar minus antagen tid i skolan för skolbarn. Antalet anställda har omräknats till heltidstjänster (årsarbetare) med hjälp av tjänstgöringsgraden. Den totala kostnaden per elev för kommunens grundskola exklusive kostnaden för skolskjuts. *Andel (%) elever i åk 9 som Andel elever som slutat årskurs 9 vårterminen 2006 och som fanns i svensk gymnasieskola började i gymnasieskola höstterminen 2006. Gymnasieskolan * Kostnad (kr) per elev, folkbok- Kostnaden för gymnasieskolan inkl. skolskjuts, reseersättning och inackordering. Ersättningar förd i kommunen, totalt för för elever från annan kommun har dragits ifrån, ersättningar för elever folkbokförda i kommunen elever i kommunala skolor har lagts till. Kostnaden är dividerad med antalet elever, folkbokförda i kommunen, som går i kommunal gymnasieskola. *Andel (%) elever som Andel av elever folkbokförda i kommunen: - avbröt studierna efter år 1 år 1 på program 14 oktober 2005 som inte fanns i gymnasieskolan 13 oktober 2006. - fullföljt utb. inom 4 år totalt år 1 i gymnasieskolan 15 oktober 2002 och som inte fanns i densamma 13 oktober 2000 eller 15 oktober 2001 som fick slut-/avgångsbetyg från program läsåret 2005/06 eller tidigare. *Andel (%) invånare 20 år med grundl. behörighet till universitet och högskola Komvux *Andel (%) korttidsutb. elever Andel av kommunens invånare, födda 1986, med slut-/avgångsbetyg från program som har grundläggande behörighet till universitet och högskola. Andel av eleverna i kommunens komvux som har tidigare utbildning högst motsv. grundskola. Andel kursdeltagare som deltog i kurs som huvudmannen (kommunen) köpt av annan utbild- ningsanordnare än kommun eller landsting. *Andel (%) kursdeltagare hos annan utbildningsanordnare * Heltidsstuderande Antal undervisningstimmar om 60 minuter på kurser som pågick under år 2006 multiplicerat med antal kursdeltagare på dessa kurser dividerat med 540 (36 veckor x 15 undervisningstimmar om 60 minuter). I elevantalet ingår endast elever med kommunal utbildningsanordnare. För landstingen har antalet heltidsstuderade beräknats utifrån antal elevveckor under kalenderåret 2006. Särvux *Kostnad (kr) per elev Sfi *Andel (%) elever som godkänts Kostnaden dividerad med antalet genomsnittselever, där genomsnittselev är antalet elever multiplicerat med antalet undervisningstimmar per vecka och dividerat med riksgenomsnittet undervisningstimmar per vecka. Andel nybörjare 2003/04 som uppnått målen för sfi och erhållit betyget Godkänd eller Väl Godkänd 2003/04, 2004/05 eller 2005/06. *Andel (%) elever som avbrutit *Kostnad (kr) per heltidselev Andel nybörjare 2003/04 som enligt deltagarförteckningen avbrutit utbildningen. Totalkostnaden 2006 dividerad med totala antalet elever omräknade till heltidsstuderande.