Utredning: Framtida skolorganisation i Gällö-Bräcke skolområde

Transkript

1 Utredning: Framtida skolorganisation i Gällö- skolområde 1.1. Bakgrund Under 01 föddes 45 barn i hela kommun. Fram till 1 maj 013 har det fötts 15 barn i hela kommunen. 1 Till detta kommer givetvis en naturlig både in och utflyttning. Kravet på lärarlegitimation gör att man från måste inneha legitimation för rätt ämne och rätt stadie för att få ansvara för undervisning och betygssättning. Minskade skullar på samma ytor gör idag att kommun har bland de dyraste lokalkostnaderna/ elev. Med rätten att fritt söka skola innebär dessutom att de gamla upptagningsområdena f mindre relevans och att andra faktorer än bostaden vägs in när föräldrar väljer skola. I takt med friskolornas etablering och lagen om bidrag på lika villkor blir det ibland dubbel verkan, dels en mindre klass i den kommunala skolan och med dyrare undervisning/elev innebär det att en elev från kommun ger x kr mer än en elev från Östersunds kommun om de väljer samma privata alternativ. Vi har sammanfattningsvis en alltför stor skolorganisation längs sträckan E14 jämfört med elevunderlaget i den kommunala skolan. 1.. Uppgift Redovisa lämplig skolorganisation och placering längs stret Pilgrimstad- senast Riktlinjer Förslaget skall innebära att en god pedagogik kan genomföras med hänsyn till såväl stadieindelning som legitimationskrav samt förutsättningar attraktiva tjänster. Förslaget skall ge en totalt sett lägre driftskostnad (investeringskostnad och eventuella skolskjutsar inräknade) än 013 för såväl Skola/Barnomsorgsavdelningen som koncernen kommun i sin helhet. Förslaget skall dessutom innehålla en känslighetsanalys över viktiga storheter som förslaget landar. Vad händer om x föräldrar väljer att sätta sina barn i Östersunds friskolor? Vad händer vid en felbedömning av omställningskostnader på 10 % men även bedömning av orternas utvecklingspotential? Utredningen skall bedrivas så öppet och metodiskt att samtliga intresserade upplever möjlighet att påverka. 1 SCB befolkningsregister 1

2 1.4 Dokumenthistorik 01- KS Kommunstyreslen (KS) 01- KS KS 013- KSAGEK KS arbetsgrupp för ekonomifrågor (KS AGEK) Utkast projektdirektiv Utredningsdirektiv fastställs Utkast Nulägesbeskrivning 11 st synpunkter kommit in. Förändringar= räkna in skolskjutsar och investeringsbehov i totalkalkyl, Bedömning av ortens utvecklingspotential Kommunchef. Beskrivning av nuläge.1 Elevunderlag Statistik barn/elever Kommun Endast inskrivna Födelse S:a S:a Fsk Fsk 10 Kälarne Antal Käl omr Gällö Pilgrimstad Fjällsta Antal Gällö omr Antal omr Kommun total

3 . Beskrivning av pedagogiska krav Läset 1/13 hade kommunen 635 elever 1-9. Under kommande femsperiod kommer skolorna att tappa ytterligare drygt 100 elever, d.v.s. nära en femtedel av elevunderlaget (Kälarne och Gällö 17 %, 0 %). Läset 18/19 kommer Gällö och tillsammans endast ha 140 elever i 7-9 jämfört med 190 ht 1. Från verksamhetssynpunkt är det ett bekymmer när skolan blivit så liten att resurstilldelningen inte längre styrs utifrån pedagogiska behov. Lärartäthet och klasstorlek Lärartätheten i är högre än i de flesta kommuner. Enligt kommunens riktlinjer ska lärartätheten vara 7,6 pedagoger/100 elever vilket blir 13, elever per lärare. Det g åt 1,4 lärare (helklass samtliga lektioner) för att täcka schemat på 100 elever, 7,6pedagoger/1,4= 5,43st; 100/5,43 = 18,45 elever - om man aldrig någonsin har färre elever per lärare. Enligt skolperspektivet är skolan redan för liten när skolan inte klarar sig på dessa nyckeltal, utan resurser måste istället läggas på små undervisningsgrupper eftersom det saknas elever eller för att lärarna behöver fylla ut sina tjänster. Resurser som annars skulle prioriteras annorlunda utifrån pedagogisk hänsyn, till exempel som elevernas måluppfyllelse och arbetsro. Riktvärdet 18 elever/ klass innebär utan problem att man kör åldersblandat, till exempel 5sgrupp+f-klass/ 1-/ 3-4 / 5-6 eller 1-3/ 4-6. Dock blir det värre på högstadiet då Kälarne redan i dag kör 6-7, 8-9 tillsammans. Sedan är det så att yngre elever kräver mindre "dagliga" grupper samtidigt som högstadiet har stora klasser i de flesta ämnen, men som har ämnen som innebär små grupper av olika skäl, slöjd, sprval, kemilaborationer mm Lärarlegitimationen med krav på rättbehöriga lärare Från 1 juli 015 kommer reformen om lärarlegitimation att träda i kraft fullt ut. I dag fyller många av va lärare ut sina tjänster med undervisning i ämnen och skurser som de saknar formell behörighet i. Det kommer inte längre vara möjligt att ansvara för undervisningen och sätta betyg i de ämnen och skurser som du inte har behörighet i. Det räcker inte med att läraren är legitimerad, behörighet krävs även för att få undervisa i ämnet och i den aktuella skursen. Lärarnas olika examen ser mycket olika ut och det kommer att bli ett pussel att matcha lärarnas behörigheter med klasser och ämnen. Vissa har legitimation för mellanstadiet, men då i princip i alla ämnen, andra har kompetens över 1-7 eller 4-9, men då endast i -4 ämnen. Ju mindre skolenheter, desto sbarare blir det när pusslet ska läggas. Stadieindelningen I Kälarne och Gällö har vi i många haft endast stadier utifrån den tidigare nationella avstämningen mot målen i 5 och lärarutbildningen som examinerade lärare för 1-7 alt 4-9. Denna indelning är inte längre ändamålsenlig när avstämningen nu görs i 6 då eleverna också f betyg. Lärarutbildningen har också gjorts om och utg från en indelning i tre stadier med låg-mellan- och högstadielärare. Lärarbrist Lärarutbildningen är inte längre lika attraktiv och vi st inför en stundande akut nationell lärarbrist, framför allt på högstadiet. I konkurrensen behöver vi kunna erbjuda attraktiva heltidstjänster trots vikande elevunderlag. Tjänster som innebär arbete vid flera skolor kan försva t.ex. rekryteringen av lärare bosatta i grannkommunerna. 3

4 Det fria skolvalet Det fria skolvalet har hittills inte påverkat kommun i någon större omfattning, även om fler än tidigare väljer friskolor i andra kommuner. Däremot har de tidigare upptagningsområdena för skolorna förlorat betydelse eftersom det är föräldrarna som väljer skola. Distansundervisning Genom att utnyttja IT:s möjligheter skulle undervisningen rent praktiskt kunna samköras mellan skolorna. Det utredningsförslag som lämnades i november innebar dock stora begränsningar. Man f ha distansundervisning (lärare och elev är skilda i tid och rum) för en elev av medicinska eller psykosociala skäl, men högst för en termin i taget, totalt max terminer i samtliga ämnen Fjärrundervisning Innebär att elev och lärare har kontakt här och nu (som i samhällsinformationen och det modersmålsstöd vi ger nu via videokonferens, dator kan också användas) f användas om en legitimerad lärare sitter med eleven i skolan (innebär alltså dubbla kostnader, en utbildad lärare i ämnet+ läraren på elevens hemskola) endast i ämnena moderna spr, modersmål, samiska och teckenspr. Dessutom ska tungt vägande skäl finnas som t.ex. otillräckligt elevunderlag eller att ämnet inte erbjuds. Eftersom dessa lärare är sva att rekrytera är det i alla fall ett steg i rätt riktning men löser inte situationen i de övriga ämnena. 4

5 .3 Beskrivning av skollokalerna 013 Pilgrimstad Fastighetsägare: kommun Uppvärmning, Bokfört värde hyrd yta Kaptj.kostn/ per m² Driftkostn/ per m² Invbeh tk Övrigt Pilgrimstad skola Pilgrimstad fd Folkets Hus Pilis summa Investeringsbehovet best i nytt värmessystem gympahallens yta ej med 177 m ² Fjällsta summa Fjällsta Fastighetsägare: kommun BOKFÖRT VÄRDE HYRD YTA KAPTJ.KOSTN DRIFTKOST INVBEH TKR Investeringsbehovet best i standardhöjning fasad. ÖVRIGT Gällö Fastighetsägare kommun BOKFÖRT HYRD KAPTJ.KOSTN DRIFTKOSTN INVBEH ÖVRIGT VÄRDE YTA / ÅR / ÅR TKR Gällö skola Gällö skola högstadie Gällö skola låg, mellan Gällö skola, ekohuset Gällö skola vent Gällö skola larm Gällö skola badet Gällö fd Folkets Hus Gällö skola motionshall hyran delas med kultur/fritid 50 % Gällö summa Investeringsbehovet best i byte tak och byte av fönster 5

6 Mellanstadie skola Fastighetsägare kommun BOKFÖRT VÄRDE HYRD YTA KAPTJ.KOSTN DRIFTKOSTN INVBEH TKR ing mellanst gamla gympahallen/badet Anp gamla matsalen Förskoleklass/ fritids Zvampen driftkostnader även på skola Gunder Hägghallen hyran delas med kultur/fritid 50 % summa ing mellanst gamla gympahallen/badet Investeringsbehovet best i byte av tak. högstadie Fastighetsägare Folkets Hus HYRD HYRESKOSTNAD /M YTA Skolans del av teatersalongen ing.4 Slutsatser av nuläget inom skolan - Framtida skolorganisation bör dimensioneras så att man med nuvarande befolkningsprognos uppn riktvärdet18 barn/klass vilket är den av politiken beslutade lärartätheten. Åldersintegrerade klasser kan accepteras upp till 6 klass. - Skolorna bör organiseras utifrån nationella prov och lärarutbildningen, det vill säga 1-3, 4-6 och Då fjärrundervisning enbart kan öka kvalitén men kräver dubbla resurser kan det inte vara en organisatorisk lösning. - Föräldrarnas fria val skall beaktas. Synpunkter på Nulägesbeskrivningen lämnas på synpunktsblanketten som finns under fliken Barn/utbildning på kommuns hemsida och lämna till respektive skola eller mailas till Bracke@bracke.se med rubriken Framtida skolorg Gällö- skolområde senast