Framtida skol- och förskoleorganisationen Bräcke kommun (komplettering)

Transkript

1 Framtida skol- och förskoleorganisationen Bräcke kommun (komplettering) 1

2 1. Bakgrund 1.1. Inledning I februari 2014 fattade kommunstyreslen beslut om att avgörandet om skolornas organisering skulle skjutas på till Inför detta beslut såg Kommunstyrelsens arbetsgrupp för ekonomifrågor nödvändigheten att uppdatera materialet. Under de nästan två år som gått har nästan allt förändrats i större eller mindre omfattning. Det har därför inte varit möjligt att bara byta siffror i materialet. Vi har därför valt att göra ett komplement till den ganska omfattande utredning som gjordes hösten Uppgift Kommunstyrelsens arbetsgrupp för ekonomifrågor uppdrog åt kommunchefen att uppdatera skolutredningen Historik KS Uppdrag åt Skolchefen att utreda högstadieorganisation längs E KS Nytt uppdrag Hela grundskoleorganisationen längs E14skall utredas KSAGEK Direktiv inför budget 2014 Kommunstyreslen (KS) KS KS arbetsgrupp för ekonomifrågor (KS AGEK) Utkast projektdirektiv 11 st synpunkter kommit in. Förändringar= räkna in skolskjutsar och investeringsbehov i totalkalkyl, Bedömning av ortens utvecklingspotential Utredningsdirektiv fastställs Kommunchef Utkast Nulägesbeskrivning 1st synpunkt inkommit. Ingen förändring Nuläge fatställs Kommunchef 2

3 Utkast möjliga lösningar Möjliga lösningar fastställs Delredovisning av arbetsläge för KS presidie Utredning lämnas till KS 12 synpunkter inkommit varav en ny möjlig lösning 1 synpunkt på hur hyror presenteras har inkommit, Sammanställningen har förändrats Kommunchef Kommunchef Kommunchef Kommunchef KS 3 Beslut skall fattas 2015 Uppdrag att utreda Pilgrimstads attraktionskraft för småbarnsföräldrar KS 27 Förändring av nyckeltal KF 13 Förändring av nyckeltal KS 41 Arbetsmiljön vid Fjällsta skola KS 44 Pilgrimstads attraktionskraft för småbarnsföräldrar KS 98 Medborgarförslag, Granskning av högstadierna KF 90 Medborgarförslag, Granskning av högstadierna KS 99 Medborgarförslag: satsa på en byskola i sundsjöbygden KF 91 Medborgarförslag: satsa på en byskola i sund- Beslut omorganisera till F3 KS har tagit del av utredningen Medborgar förslaget avlogs Medborgar förslaget avlogs Medborgar förslaget avlogs Medborgar förslaget avlogs 3

4 sjöbygden KS 100 Medborgarförslag: Gör Pilgrimsaqtds skola till F KF 92 Medborgarförslag: Gör Pilgrimstads skola till F6 Medborgar förslaget avlogs Medborgar förslaget avlogs KSAGEK direktiv inför budget KSAGEK direktiv inför budget 2016 Uppdrag att uppdatera utredningen Uppdrag gör ett tjänstemannaförslag på ny organisation av skol och förskoleverksamheten längs E14 Kommunchef 4

5 1.4. Uppgiftens innebörd Vi har tolkat uppgiften som att det är den mest rationella långsiktiga lösningen som skall förordas. Det innebär att vi tittar på: - pedagogiska förutsättningar, - möjlighet att kompetensförsörja organisationen - samt givetvis förutsättningarna att få en långsiktigt ekonomisk kostnadseffektiv verksamhet. När vi talar om kostnadseffektiv har vi satt det i ett koncernperspektiv och jämfört behovet av förändring inom skolan jämfört med andra verksamhetsområden och de förutsättningar kommunfullmäktige angett i sina riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Vad gäller samhällspåverkan hänvisar vi till grundutredningen daterad samt de svar som finns på de medborgarförslag som ingivits. 5

6 2. Elevunderlag 2.1. Elevunderlag Bräcke Kommun Endast inskrivna S:a S:a <1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 0-6 år Fsk åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Fsk-åk 9 Kälarne Antal Käl omr Gällö Pilgrimstad Fjällsta Antal Gällö omr Bräcke Antal Bräcke omr Totalt hela kommun Elever skrivna i andra kommuner: Antal Käl omr Antal Gällö omr Antal Bräcke omr Bräcke-elever som går skola i annan kom- 1 Utdrag KIR(Kommun Invånare Register) per , 6

7 mun: Antal Käl omr Antal Gällö omr Antal Bräcke omr 0 9 Sedan förra utredningen har Fjällsta blivit en F-3 skola därför är siffrorna på enskild skola i Fjällsta och Gällö inte jämförbara med utredningen från I Gällö skolområde har dock elevunderlaget sjunkit från 323 till 286 sedan vilket var ögonblicksbilden vid skolutredningen från I Bräcke har tappet under samma period varit från 270 till

8 2.2. Slutsats elevunderlag Trenden håller i sig och elevunderlaget viker. Varken Pilgrimstad eller Fjällsta skola är i sin helhet egentligen mer än en klass vardera. 3. Pedagogiska förutsättningar 3.1. Lärartäthet och klasstorlek Lärartätheten i Bräcke kommun är högre än i de flesta kommuner. Enligt kommunens riktlinjer skall lärartätheten vara 9,4 pedagoger/100 elever vilket är en höjning från de 7,6 pedagoger/100 elever som utgjorde beslutsunderlaget I de 9,4 skall då ingå extra resurser för barn med särskilda behov. Behovet har således bedömts till ca 1,8 tjänst /100 elever och har inte varit en ambitionsökning. Omräknat blir 9,4 pedagog/100 barn = 10, 63 barn /1 pedagog/. För att klara fastlagd lektionstid krävs dock 1,4 tjänst/klass vilket innebär att man måste ha minst 18,45 elever/klass för att överhuvudtaget klara undervisningen med en lärare/lektionstimme. I praktiken behövs fler elever för att kunna dela klasser etc. Omvänt gäller att varje klass med fler elever än 18, 45 genererar ett läraröverskott inom givet nyckeltal som kan användas till särskilda behov etc. Man kan köra åldersblandade klasser till exempel 5-årsgrupp+förskoleklass, åk 1-2, 3-4, 5-6 eller 1-3 och 4-6. Yngre elever kräver ofta mindre "dagliga" grupper medan högstadiet har stora klasser i de flesta ämnen samtidigt som det finns ämnen som innebär att man måste ha små grupper av pedagogiska eller säkerhetsskäl, exempelvis i slöjd, språk, kemi mm. Anställda lärare Nyckeltal ant tj tj utlagt ht 15 elevass tj Bräcke 32,2 tj dessutom asylpengar migrverket 40,75 tj 2,7 43,45 Gällö 34,43 tj inga asylelever 38,83 tj 4,85 43,68 66,63 79,58 Bräcke Utlagt F-9, exkl SVA, modersmål: 27,6dvs. 9,65tj/100 elever Utlagt inkl SVA, modersmål 33,95 11,87tj/100 elever eller 9,64elever per lärare 8,42elever per lärare Gällö Utlagt F-9, exkl SVA, modersmål: 29,07 10,16tj/100 elever Utlagt inkl SVA, modersmål 31,55 11,03tj/100 elever eller 9,84elever per lärare 9,06elever per lärare 8

9 9

10 3.2. Distans eller Fjärrundervisning Vi har redan i skolutredningen pekat på att distansundervisning inte var ett alternativ sedan den lades fram har skolinspektionen slagit ned på Härjedalens kommun och högstadiet i Ytterhogdal. Skolinspektionens inställning är att om elever och lärare är skilda åt i tid och rum får inte eleven det aktiva lärarstöd den har rätt till Lärarbrist Det är idag en nationell såväl som regional lärarbrist. För att idag kunna rekrytera lärare med rätt behörighet i rätt stadie är bedömningen att vi måste kunna erbjuda en attraktiv tjänst. Det vill säga heltidstjänst och tjänstgöring på en ort med konkurrenskraftig lön Slutsats pedagogiska förutsättningar Tabellen visar att trots höjningen av nyckeltalet klarar inte skolan av att bedriva undervisningen inom tilldelade resurser utan diskrepansen är nästan tio heltidstjänster! Ur ett skolperspektiv är skolan för liten redan när skolan inte klarar sig på dessa nyckeltal. Extra resurser måste då sättas in för att klara schemalagd tid i stället för utifrån pedagogiska hänsyn såsom elevernas måluppfyllelse. Det har under läsåret 2015/2016 visat sig mycket problematiskt att rekrytera lärare med rätt behörigheter till små skolenheter med stor spännvidd i ålder och ämnesantal! Det är nödvändigt ur såväl ett ekonomiskt, bemanningsmässigt som ett pedagogiskt perspektiv att få klasser på en storlek av 25 elever och aldrig understigande Östersundsposten,

11 4. Lokaler 4.1. Lokalkostnad De egna verksamhetslokalernas värde har skrivits ned sedan skolutredningen. Vi har alltså tagit en förlust på det egna kapitalet vilket har fått till följd att hyran blivit lägre. Man skulle kunna säga att vi förskottsbetalat hyran. Det blir därför inte längre relevant att jämföra hyreskostnad med det hyrda Bräcke Folkets Hus. Skall det göras en jämförelse måste man enligt vår mening försöka sig på en bedömning av livscykelkostnaden på respektive byggnad. Det innebär att man även räknar in framtida kostnader för att hålla gamla byggnader vid liv och till en acceptabel standard. Kommunchefen fick i uppdrag av kommunstyrelsen att höra sig för med Bräcke Folkets Hus angående en reducering av hyreskostnaden-det spontana svaret blev Kan kommunen tänka sig en längre hyrestid?. Människan är en samlare och det finns en generell tendens att man fyller de utrymmen man har. Man behöver därför helt lämna en huskropp för att lokalkostnaden skall gå ner. Det stora antalet kvadratmeter/skolbarn eller förskolebarn påverkar elevpengen som ligger till grund för ersättning till fristående skolor. 11

12 Objekt Bokfört värde hyrd yta* kap.kst/år kap.kst/kvm Driftkst/år Driftkst / kvm Invest. behov Övrigt Pilgrimstad skola Behov nytt värmesystem [2013] [2012] Pilgrimstad fd Folkets Hus Fördelning skola/övr? [2013] [2012] Totalt(2014) Fjällsta skola Ommålning 2015 [2013] [2012] Totalt(2014) Gällö skola + fd Folkets Hus [2013] [2012]

13 Gällö skola motionshall (inkl bad) [2013] [2012] hyran delas 50/50 m kultur&fritid Totalt(2014) tak&fönsterbyte Bräcke mellanstadium Ingår mellanstadiet g:a gympahallen/badet +48% [2013] [2012] Bräcke förskoleklass/fritids Zvampen [2013] [2012] driftkst även på Br skola Gunder Hägghallen [2013] [2012] hyran delas 50/50 m kultur&fritid Totalt(2014) takbyte 13

14 Bräcke högstadium Hyrd yta Hyreskst/år Hyreskst/kvm Övrigt [2012] kr 985 Skolans del av teatersalongen ingår 14

15 4.2 Slutsatser lokaler I och med nedskrivningen (eller förskottsbetalningen) av de kommunägda lokalerna går det inte jämföra siffrorna med den förra utredningen. Antalet kvadratmeter/barn är fortfarande högt varvid driftskostnaden/barn och skolpengen blir hög. Man bör sträva efter att lämna huskroppar helt. 5. Skolskjutskostnader Sedan utredningen gjordes har Fjällstas 4-5 flyttat och alla aktuella barn fått ungdomskort varvid materialet inte är jämförbart med den förra utredningen. Kostnaden per kilometer är baserad på den dyraste skolturen per kilometer som vi har idag, nämligen 24,71kr/km samt att eleverna bor längs den väg som skolskjutsarna ändå kör förbi. I underlaget ingår dagens samtliga skjutsar (bad, slöjd etc). Samtliga skolskjutsar utgår ifrån Gällö, och det torde därför inte spela någon roll åt vilket håll eleven åker utan det är antal platser som är dimensionerande. Kostnadsberäkningarna är inte exakta då elever tillkommer, flyttar och förändras något mellan åren, men de ger en god men grov uppfattning om kostnadsbilden. Kostnad Nuläge Pilgrimstad Fjällsta Skolskjuts Totalt Bibehålla alla orter och ändra stadieindelningen Skolskjuts från Pilgrimstads upptagningsområde En extra skolskjuts från Pilgrimstad till Gällö kommer att behövas. Ett fordon (20pl) stationerat i Gällö. 60km*24,71kr/km*178dgr= Fjällstas åk 4-5 bedöms inrymmas i den transport som går idag. Stadieändring Pilgrimstad Fjällsta Skolskjuts Totalt Lämna Pilgrimstad Idag åker nio av 33 skolskjuts. De nio bedöms inrymmas i den extra transport som behövs vid en ändrad stadieindelning. Summan blir därför Lämna Fjällsta Idag är det endast elva elever som inte åker någon form av kollektiv transport till skolan. Om alla åker bedöms det inte göra någon ekonomisk skillnad eftersom de bedöms inrymmas i de transporter som redan går. Summan blir därför Slutsats: Skolskjutsarna bedöms inte vara alternativskiljande och tas därför inte med i jämförelsen. 15

16 6. Matkostnader Köken i Gällö-området har genomgått en organisationsförändring så att resurserna möter de behov som finns på de olika skolorna/förskolorna. Kostnadsbilden inför höstterminen 2015 (årsbasis) är enligt följande: Skola/förskola Kostnad (kronor) Portionspris (kronor) Barn&elever (portioner) Gällö* , (61 994) Fjällsta** ,66 86 (14 222) Pilgrimstad*** ,51 94 (14 952) * Underlaget omfattar förskola, F-9 och fritidsverksamheten ** Underlaget omfattar förskola, F-3 och fritidsverksamheten *** Underlaget omfattar förskola, F-5 och fritidsverksamheten Lönekostnaderna i Fjällsta uppgår till 425 tkr (67% av kostnaden) och i Pilgrimstad till 420 tkr (69% av kostnaden). 6.2 Slutsats matkostnader: Besparingspotentialen avseende mat beror på vilka samordningsvinster som är möjliga 7. Övriga faktorer 7.1. Strukturell jämförelse Avvikelserna mellan redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad för förskola, skolbarnomsorg och grundskola ser ut enligt följande för de fyra senaste åren: Avvikelse (%) Förskola/skolbarnomsorg Bräcke kommun 17,1 24,9 11,9 41,3 Ranking Glesbygdskommuner 19,7 23,1 12,7 18,0 Grundskola Bräcke kommun 23,2 19,6 18,2 23,8 Ranking Glesbygdskommuner 3,7 6,3 8,7 12,0 Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund 10,8 9,7 10,0 12,0 10,8 9,9 12,3 13 Enligt Skolverkets statistik från 2014 över lärartäthet har Bräcke kommun den högsta lärartätheten i länet. Det går endast 9,7 elever på varje pedagog medan man i Östersund har 13 elever/ pedagog. Även till ytan betydligt större kommuner såsom Strömsund och Härjedalen har en bättre rationalitet. 16

17 7.2. Friskolor eller Friförskolor hot eller möjlighet Det finns givetvis en teoretisk möjlighet att föräldrar och personal vid Pilgrimstad och /eller Fjällsta anser att det finns underlag att fortsätta verksamheten i egen regi. Vi kommer med en nedläggning av Pilgrimstad och/eller Fjällsta att sänka våra kostnader. En ny verksamhet erhåller då ersättning enligt de kostnader vi har. Om de på ett bättre sätt än den kommunala verksamheten lyckas attrahera fler innevånare och elever är det enbart positivt. 7.3 Slutsats övriga faktorer: Samtliga glesbygdskommuner får allt svårare att anpassa kostnaderna till befintligt elev/barnunderlag. Bräcke kommun lägger väldigt mycket resurser på såväl förskola som skola i förhållande till andra kommuner. Privata initiativ såsom kooperativ eller friskolor bör ses på som ett positivt inslag och en möjlighet att avveckla lokaler Kommunen inte har användning för 8. Förskoleverksamheten 8.1. Personalekonomi Man måste utgå ifrån att någon förälder har behov av att lämna barn tidigt kanske redan vid 06:00 och någon förälder har inte möjlighet att hämta förrän sent kanske så sent som 18:00. En-avdelningsförskolor blir därför dyra. Med fler avdelningar kan öppning och stängning samordnas och man får en bättre personalekonomi. Man behöver kunna ha gemensamma öppningar och stängningar med flera avdelningar för att få en god personalekonomi. Om man räknar att det är två barn/ avdelning som kommer tidigt hade man behövt tre avdelningar för att nyckeltalsmässigt ha råd med en personal. Är det ett barn/ avdelning som kommer tidigt hade man behövt sex avdelningar 8.2. Sammanfattning Förskoleverksamhet Förskoleverksamheten bör integreras med en annan förskola/skola om det är färre än tre avdelningar 17

18 9. Sammanfattning Skolorganisationen kan analyseras på längden och tvären och det går att betrakta den ur hur många perspektiv som helst. Få saker har blivit så genomlysta som skolorganisationen längs E14! Man kan spekulera om effekterna av neddragningar och man kan hitta exempel runt om i riket som styrker precis det man vill att det skall styrka. Rent rationellt finns det dock några otvetydiga fakta. -Med de resurser som skolan idag är tilldelad(nyckeltal) klarar man med nuvarande organisation inte av att bedriva det uppdrag man har. -Endast två kommuner i landet har en högre kostnad för sin förskoleverksamhet -Lärarbristen och kraven på att lärarna skall ha legitimation för rätt ämne och stadie förvårar situationen för att med givna resurser(nyckeltal) rekrytera och behålla personal vid alltför små enheter. Utifrån detta borde, ur ett verksamhetsperspektiv, skolan läggas ned när man inte över tid genom blandade klasser kan uppnå en klasstorlek om minst 25 elever/klass utan att blanda mellan de olika stadierna låg, mellan, hög. -Alltför små solitära förskolor är dyra det krävs 1,0 personal för att ta emot ett barn vid öppning respektive stängning. Man behöver kunna ha gemensamma öppningar och stängningar med flera avdelningar för att få personalekonomi. Förskoleverksamheten bör integreras med en annan förskola/skola om det är färre än tre avdelningar Kanske är det lättare att välja vilka som långsiktigt bedöms ha bärkraft istället för att titta på vad som skall bort. Naturligt vore då att behålla Gällö, Bräcke samt Kälarne. 10. Förslag till beslut Pilgrimstad lämnas som skolort, Skola och förskoleelever samt fritidshem erbjuds så snart det är möjligt plats i Gällö Fjällsta lämnas som skolort, Skola och förskoleelever samt fritidshem erbjuds så snart det är möjligt plats i Gällö 18