1. Vad ska Alliansen göra för att minska de stora barngrupperna? 3. Vad ska alliansen göra för att lokalerna ska bli ändamålsenliga?

Transkript

1 Interpellation Birgitta Johansson skriver i sin interpellation att Skolverkets statistik visar att antalet barn ökar på fritidshemmen och att personaltätheten minskar och att personalen har för låg utbildningsnivå. Statistiken hänvisar till Skolverkets nationella siffror. Med detta som bakgrund ställer Birgitta Johansson tre frågor: 1. Vad ska Alliansen göra för att minska de stora barngrupperna? 2. Vad ska Alliansen göra för att höja kvalitén på fritidshemmen? 3. Vad ska alliansen göra för att lokalerna ska bli ändamålsenliga? Den bild som Skolverket ger av fritidsverksamheten på nationell nivå stämmer inte för Linköpings del. Jag vill börja med att beskriva den verksamhet vi har i Linköping och som då också delvis ger svar på Birgitta Johanssons frågor. Jag kommer att gå igenom kvalitetsparametrarna personaltäthet, personalens utbildningsnivå, andelen med högskoleutbildning, gruppstorlekar samt attitydundersökningsresultat och redovisa hur det ser ut i Linköpings kommun jämfört med riket och gruppen större städer. Enligt Skolverket har antalet inskrivna barn nationellt sett ökat med 3% mot förra året. När det gäller antalet barn i fritidsverksamheten i Linköping så minskar antalet barn i verksamheten med ca 4%. I senaste tertialen hade vi barn inskrivna mot budgeterat barn och jämfört med 2007 är det en minskning med 200 barn. 85% av 6-9 åringarna deltar. När det så gäller personaltätheten så försämras den nationellt men för Linköpings del har den i stället förbättrats. Skolverket redovisar en genomsnittlig personaltäthet på 20,5 barn per årsarbetare 2008 mot 19,5 året innan. OH 1 Personaltäthet Nationellt 20,5 19,5 Linköping: 18 18,8 Jönköping: 14,5 Västerås: 19 Norrköping: 22,7 Örebro: 24,5 Eskilstuna: 25 Uppsala: 29,1 Medel större städer 22

2 Linköping är en av två kommuner som ökat tätheten. Mål: Personaltätheten ska ligga på minst samma nivå som kommunsnittet av jämförbara kommuner. När det gäller personaltätheten är dessutom detta mått något missvisande. Fritidspersonalen har del av sin tjänst i skolan vilket gör att fler personer jobbar på fritids de timmar den är öppen. Om hänsyn tas till detta har vi beräknad personaltäthet på 13 barn per vuxen dvs ungefär som i skolan. Skolverket kritiserar kommunerna för att man inte använt statsbidraget för kvalitetssäkrande åtgärder i barnomsorgen till förstärkt personaltäthet på fritidshemmen. Linköping har satsat 1,5 mnkr årligen av dessa medel till riktade personalförstärkningar. Dessutom har 1,5-2,5 mnkr årligen satsats i kompetensutveckling. När det gäller utbildningsnivån ligger Linköping på rikssnittet vad gäller personal med högskoleutbildning 57%. OH2 Andel med högskoleutbildning Nationellt 57 Jönköping: 89 Norrköping: 74 Eskilstuna: 69 Örebro: 66 Linköping: 57 Västerås: 56 Uppsala: 42 Medel större städer 65 Mål: Utbildningsnivån ska ligga på minst samma nivå som kommunsnittet av jämförbara kommuner I Linköping har det tidigare utbildats fler barnskötare än hos snittet i jämförelsekommunerna. Många av dessa arbetar inom skolbarnsomsorgen. Detta är den främsta orsaken till den låga andelen högskolutbildade. Samtidigt är det svårt att rekrytera fritidspedagoger eftersom för få utbildar sig inom yrket. I regeringens förslag till ny lärarutbildningen har detta setts över och fritidspedagogerna kommer enligt förslaget att få behörighet att undervisa i vissa ämnen i skolan. Med stor sannolikhet innebär detta på sikt en ökad kompetens hos personalen på fritidshemmen.

3 När det gäller barngruppernas storlek redovisar skolverket en genomsnittlig gruppstorlek för riket på 35 barn per avdelning mot 33,5 året innan. OH3 Gruppstorlekar Nationellt 35 Jönköping 28,7 Linköping 30,3 Västerås 36,9 Norrköping 37,6 Örebro 39,9 Eskilstuna 43,5 Uppsala 50,1 Medel 38 När det gäller kvaliten i verksamheten är personaltätheten viktigare än gruppstorleken i sig. Hög personaltäthet gör att man kan gruppdela i verksamheten och göra olika saker med barnen i mindre grupper. Vara inne, uteaktiviteter, jympagrupper mm. Ett annat sätt att mäta kvalitet är de årliga attitydundersökningar som genomförs i förskola och skola där frågor kring fritidsverksamheten finns med. Dessa visar höga nöjdhetstal bland elevr och föräldrar: Oh4 Attitydundersökningarna Resultaten visar på en mycket hög måluppfyllelse

4 Utveckling och lärande 2008 (2007) Våra barn får hjälp och stöd 88 (86) Våra barn utvecklas positivt av verksamheten 82 (81) Bra aktiviteter 82 (82) Vi får utvecklingssamtal tillräckligt ofta 70 (60) Trygghet Miljön inne är säker 92 (91) Vi känner trygghet för våra barn 92 (92) Personalen bryr sig om 89 (88) Finns alltid personal att vända sig till 88 (88) Våra barn tycker om fritids 83 (86) Lokalerna är trivsamma och välskötta När det gäller kvalitsarbete har nämnden under 4 år genomfört ett omfattande utvecklingsarbete för att öka samverkan med skolan inom projektet delar blir en hel del. Totalt satsade medel är 4,6 mnkr under 4 år. Projektet avslutas i år genom medel för att sprida vunna erfarenheter och initiera fortsatt utvecklingsarbete. Vidare har vi i det nya resursfördelningssystemet förstärkt medlen till särskoleelevernas fritidsverksamhet likaså till de barn som är knutna till våra specialverksamheter såsom hörselklass, språksam, ADHD och Asperger. När det gäller lokalerna har vi i den nya lokalmodell som togs fram 2007 och som beskriver lokalbehovat för nämndens olika verksamheter tagit hänsyn till skolbarnsomsorgens behov. Dvs där man bedriver skolbarnomsorg ska också yta avsättas för ändamålet. Detta är viktigt eftersom lokalytan styr nämndens lokalanslag från KF. Tidigare togs ingen hänsyn till detta varför ytan per elev blev för liten. Vidare tog nämnden beslut i december 2008 om ett nya riktlinjer för samverkan förskoleklass, grundskola och fritidshem. Dessa riktlinjer innebär ett förtydligande av samarbetsuppdraget mellan verksamheterna vad gäller lokaler, personal och verksamhet i syfte att höja kvaliten. Riktlinjerna bygger på det utvecklingsarbete som genomfördes i projektet delar blir en hel del samt Skolverkets allmänna råd. Rektors engagemang och ansvar är en förutsättning för att höja kvaliten. Punkterna nedan är framgångsfaktorer:

5 Oh 5 Riktlinjer Gemensamma strategier för att höja elevernas måluppfyllelse Lokalerna ska vara integrerade och utformade så att de är lämpliga både för skolresp fritidsverksamhet, Arbetslagen består av personal från alla verksamheterna De olika professionerna har ansvar för den pedagogiska dokumentationen i sin verksamhet och för aktiv samverkan kring mentorskap och utvecklingssamtal Arbetslaget har gemensam planeringstid Aktivt deltagande från de olika verksamheterna i elevvårdsarbetet.