2009-2010 Uppdragsgivare Tapio Limatainen Projektledare Lenah Margård Projektbeteckning DB524 Lekarbete Version 1 Slutrapport för Lekarbete, Helenelundsskolan läsåret 2009 2010 Lenah Margård Projektet pågår och är förlängt till år 2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Sida 2 av 10 Sammanfattning Barn föräldrar och lärare har varit mycket positiva till insatsen lekarbete. Det äldsta barnet i projektet har ställt frågan om det går att boka in tid också efter nästa termin. Flera framsteg har noterats av föräldrar och lärare när det gäller sociala samspel, matematik, uttrycksförmåga och att ta sin plats i klassrummet. Självkänslan har utvecklats positivt. Lärare har uttryckt önskemål om att fler barn behöver tid för lekarbete. Inom projektets ram har anordnats två pedagogiska caféer för lärare, personal i skolan samt föräldrar i Sollentuna kommun för att sprida kunskap och inspiration i området lek. Sammanlagt har ett drygt 100-tal personer deltagit dessa kvällar. Inbjudna föreläsare var Manne af Klintberg, ordförande i föreningen IPA, (barns rätt till lek) tema Lek som en förutsättning för lärande samt Lars Björklund, präst, författare och föreläsare som talade utifrån rubriken Lek som rum för livet. Information omkring metoden lekarbete har också skett vid två tillfällen till lärare och personal på skolan. Besök från lärare från annan skola i kommunen har också skett för att hämta inspiration inför start av lekarbete. 1 Bakgrund I leken säger Vygotskij att barnet är huvudet högre än sig själv Som erfaren engagerad förskollärare med mångårig vidareutbildning har jag upplevt hur svårt det kan vara för lärare i skolan att hantera klasser med ca 25 elever där många enskilda individers behov tar utrymme och energi från läraren och undervisningen. Barn som i tidiga år får dålig självkänsla genom att de inte har uppnått den mognad på olika områden som behövs för att passa in kan få svårt med inlärningen, bli utagerande eller sluta sig inom sig själva, ställa sig utanför gruppen då de inte vet hur man tar kontakt eller leker med andra barn. Det blir svårt att koncentrera sig på undervisningen när tillit till den egna förmågan/självkänsla saknas. Utan lek ingen utveckling, skriver Karin Edenhammar och Christina Wahlund, Rädda barnen, i en skrift om metoder och förutsättningar för barns lek.
Sida 3 av 10 Lekarbetsmetoden har använts som specialpedagogisk metod sen 1976. I lekarbetet är utgångspunkten barnets egen kompetens. Barnet får chans att lyckas hela tiden vilket kan ge energi och lust till övriga utmaningar under skoldagen och därmed påverka elevens måluppfyllelse. Ur pedagogiskt perspektiv är leken viktig. Människan behöver tillgång till fantasi och skaparkraft för att uppfinna kreativa lösningar i en föränderlig värld där det finns behov för alla att hitta lösningar på de problem/utmaningar som oundvikligen uppstår i livet. Leken stärker/förbereder b l. a barnets läsutveckling, matematik, naturorienterande ämnen, kort sagt i all inlärning. Både i leken och för att förstå t ex en instruktion mm. går barnet omedvetet till sina egna tidigare upplevelser. Det är genom upplevelser/lek som texten får mening för barnet. Lekarbetet har som en viktig utgångspunkt bl. a Garweys teori där lek är första steget mot social samvaro social kompetens som är avgörande för att skapa nätverk och närande relationer livet ut både privat och i vår strävan att bidra till en positiv samhällsutveckling. Lekarbete är också i linje med t ex RUS metoden (relationsutvecklingsschema), där b la Bo Sundblad är involverad. Han uttrycker vikten av sociala samspel som förutsättning för lärande. Lekarbete kan vara en åtgärd att sätta in då det är dokumenterat att ett barn inte utvecklat förmågan att samverka/leka med andra. Dokumentationen behöver leda till en handling för att vara till någon nytta för barnet. I rapporten (finns även i bokform) Lek, hälsa och lärande om lek som specialpedagogisk metod, Ingrid Sandén, skriver författaren s. 75: Lektillfället upplevs som en fristad för barnet och den tydliga strukturen i tid och rum är en starkt bidragande orsak till barnets upplevelse av lugn menar lekpedagogerna. Lekstunden är ostörd, trygg och förutsägbar. Särskilt för gränslösa barn är strukturen välgörande.a.a. Lekarbetet anknyter bl. a till mål att sträva mot i Lpo 94, s 11 2.2 KUNSKAPER Skolan skall sträva efter att varje elev Utvecklar nyfikenhet och lust att lära, Utvecklar sitt eget sätt att lära, Utvecklar tillit till sin egen förmåga
Sida 4 av 10 Känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra, Lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra Tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet Lekarbete är en metod som passar från ca fyra års ålder upp till högstadiet. För högstadieelever används mest skapande material. Vidare information och dokumentation av lekarbete som funnits i närmare 40 år och bedrivs i en rad kommuner såsom Ronneby, Malmö, Norrköping, Värmdö, Sandviken, Karlskoga, Bromma. Information om metoden finns at söka på Internet www.lekarbetspedagogik.se. Syftet med lekarbete är att skapa möjlighet för barn som har svårigheter med t e x koncentration, inlärning, samarbete med andra, utagerande eller inåtvända barn, att få en stunds vila i skoldagen. Lekarbete som är en specialpedagogisk metod där barnet får tillgång till ett varmt kravlöst intresse; målet är att lyckas utifrån egen kompetens. När ett barn börjar må bättre i klassen tillförs också energi till andra i gruppen. Leken berikar barns alla utvecklingsområden. Ett barn som lärt sig leka kan smitta andra barn och därmed tillförs också gruppen kvalitet. Läraren kan fokusera sin tid på andra elever under den stund som lekarbetet avlastar. Därmed ökar också chansen att flera barn når sin måluppfyllelse.
Sida 5 av 10 2 Projektgenomförande En mindre grupp barn från förskoleklass till klass tre har erbjudits lekarbetet med fördelning mellan båda könen med hänsyn tagen till ett genusperspektiv. Valet av barn har skett i samråd med ledning och lärare. Eleverna har haft lekarbete en halvtimma per vecka under samma tid, på samma plats med lekmaterial och ramar som metoden består av. Vid schemaläggning av tid har vi tagit hänsyn till att det skall passa den enskilda eleven på bästa sätt utifrån givna tidsramar. Före lekarbetet startat har föräldrarna kontaktats (fått information om metoden) och gett sitt medgivande. Därefter har barnet tillfrågats om det vill delta. Lek kan bara ske på frivillig grund. Samtal med föräldrar och lärare har skett vid flera tillfällen för avstämning av hur utvecklingen fortskrider. Under projektets gång har alla barn/elever fått nya lärare; varav två tredjedelar av lärarna är nya på skolan. 3 Måluppfyllelse Ett litet antal barn/elever har deltagit i projektet. Av etiska skäl redovisa resultaten på generell nivå. Den positiva utvecklingen har skett i stigande skala över läsåret. Lärarnas kommentarer: ökad social förmåga stärkt självkänsla tar sin plats i klassrummet, elevens kompetens blir mer synlig mindre frustrationer i klassrummet matematiska framsteg utvecklat uttrycksförmåga kompetens över förväntan i skolämnen och deltagande i skolarbetet eleverna uppnår målen i skolämnena med undantag för ett barn som har problem med läsförståelse och läsning ( Eleven kan behöva fler insatser parallellt med lekarbete). Föräldrars kommentarer: Färre konflikter hemma Mindre frustrationer mer kärleksfull hemma i nära relationer
Sida 6 av 10 fler kompisar hör av sig och vill leka glädje över att det är fredag och lekarbete har uttryckts Då är det så roligt att gå till skolan! 3.1 Uppnådda projektmål Samtliga projektmål har uppfyllts; d v s genomförande, tidsplan, pedagogiska caféer och information/inspiration till föräldrar och personal. 3.2 Kvarstående aktiviteter med aktivitetsplan Projektet pågår och är förlängt ett år till. Jag är ansvarig som tidigare. Barnen/eleverna är fortfarande desamma med undantag för ett barn där föräldrarna efter en termin valde att avbryta lekarbetet för annan insats. En ny elev fick platsen. I lekarbetet är det barnet som signalerar att de är redo att avsluta. Det visar sig genom att barnet/eleven uttrycker att det t e x föredrar andra aktiviteter i skolan eller är ovilligt att komma till lekarbetet. Barnet ger själv signaler när lekarbetet trappas av. Då kan man säga att målet är nått, barnet har byggt upp sin styrka, sin självkänsla, kan gå vidare på egen hand tillsammans med sina kamrater. En given plan upprättas för avslutet. Ett barn kan behöva lekarbete allt emellan en termin till flera år. I projektansökan beskrivs att man kan utbilda personal i lekarbete med internutbildning. Min upplevelse är att det idag finns fler barn/elever som ej behärskar lekkoderna samspel turtagning och ömsesidighet. Detta kan leda till komplikationer med samarbete, ofrivillig ensamhet, prestationsproblem av olika slag vilket i sin tur ställer stora krav på läraren. Idag är det flera utvecklings/förändringsarbeten i förskolans/skolans värld som i sin tur gör att det blir allt svårare att observera och bidra att utveckla barnens lekförmåga i skydd av vuxen. Lek är något man tillägnar sig tillsammans med vuxen förebild som man litar på och relaterar till. 3.3 Bedömd uppfyllelse av effektmål Två tredjedelar av lärarna har uttryckt att eleverna presterar över förväntan i b l a matte. Två tredjedelar av eleverna har utvecklat sin sociala förmåga bland kamraterna och har fler kamrater, är inte längre ensamma på rasterna i samma utsträckning. De visar glädje över lekarbetet, lärarna har upplevt att de tar mer av sin plats i klassrummet, utstrålat mer säkerhet En lärare har uttryckt att elevens
Sida 7 av 10 kompetens blivit mer synlig i klassen. Föräldrar har uttryckt att de har färre konflikter på hemmaplan. Lärarna har avlastats under lekarbetet, fått mer tid till andra elever. Eleverna har genom lekarbetet fått andrum i presterandet och fått möjlighet att fylla på energi till det väntande skolarbetet. När lekarbetsbarnet mår bättre (tex genom lekarbete) kan det komma klassen till del. 4 Erfarenheter och förslag till förbättringar av genomfört projektarbete 4.1 Metoder, processer med mera En idé är att utbilda fler lekpedagoger i kommunen (tex i form av internutbildning) samt anordna pedagogiska forum med obligatorisk närvaro för lärare och personal inom skolans ram. Detta med tanke på att lekförmågan har en avgörande betydelse för livskvaliteten hela livet och en människas förmåga att lära, vara framgångsrik; prestera; tillföra sin kompetens till samhället i stort. Lärare, fritidspedagoger, specialpedagoger, förskollärare är behöriga för utbildningen till lekpedagog. Kunskaperna är användbara generellt i mötet med barn/elever och kan praktiseras som en del av tjänst. Det kan finnas medel att söka till vidareutbildningen. 4.2 Projektorganisation, mottagare och samspel Det har visat sig förenat med vissa svårigheter att hitta tid för avstämning med föräldrar och lärare m f l om hur utvecklingen framskrider. Alla har tidspress p g a många förändringsarbeten, uppdrag och engagemang. En i förväg uppgjord tidsplan med inbokade möten kan underlätta sammankomsterna. Läraren behöver också inkluderas i att gör observationer i klassrummet om elevens utveckling inom olika områden. 4.3 Resurser och tidplan Tidsplanen och resursplanen har fungerat väl även om det stämmer som antytts att projektarbete tar mer tid i anspråk än man föreställer sig. En del tid med ideella ansatser kan behövas. Samarbete med resursteamet har inte skett ännu. En anledning är att det inte varit aktuellt att ta in flera barn med åtgärdsprogram, kvoten inom projektet är för närvarande fylld. 4.4 Framgångsfaktorer Vid projektets början hade jag inte så mycket erfarenhet av lekarbete men jag fann att det var mycket stimulerande att arbeta med och att
Sida 8 av 10 barnen/eleverna svarade väl på metoden. Det var barnen/eleverna som inspirerade mig att söka förlängning av projektet, det kändes viktigt att fortsätta projektet för deras skull. En framgångsfaktor var att min önskan att fortsätta projektet beviljades. De pedagogiska caféerna har också varit mycket uppskattade. Önskemål finns om fler liknande satsningar. Det finns också redan en plan på ett nytt cafétema med lekfullhet som ram. Glädjande var att Gabriella Signäs, kommunens kommunikatör, skrev om senaste caféet på kommunens hemsida. Sist men inte minst har jag inbjudits som föreläsare till 2011 års riksomfattande kongress för föreningen i Lekarbetspedagogik att berätta om mitt projekt. Styrelsen i föreningen visar stort intresse för Lekarbetsprojektet i Sollentuna. Representant från styrelsen i föreningen deltog också vid ett av våra pedagogiska caféer med Lek som övergripande tema..
Sida 9 av 10 5 Överlämning vid projektslut 5.1 Mottagare Barnen/eleverna, lärarna och föräldrarna har mottagit insatsen med lekarbete väl. Efterfrågan på utökade insatser med lekarbete finns bland lärare. En större spridning av lekens betydelse kan förhoppningsvis ske som ringarna på vattnet genom olika beskrivna insatser. Även projektrapporten kan vara bidragande att sprida kunskap omkring lekens/lekarbetets betydelse. 5.2 Uppföljning av effektmål Målen kommer att följas upp av mig tillsammans med lärare och föräldrar i det förlängda projektet som pågår fram till VT 2011. Jag är intresserad av att ev. förlänga projektet ytterligare då jag upplever att det är så välgörande för barnen/eleverna och erfarenheten visat kvalitativa framsteg i skolan och hemmet. Ett antal lärare har efterfrågat fler platser till elever som har problem av olika slag, b l a med sina sociala relationer, koncentrationsförmåga mm. Ett barn har ett introvert beteende, tar inte sin plats. Även om det inte är fullt mätbart vilken betydelse lekarbetet utgör i den positiva utveckling som sker visar forskning att det givit tydliga resultat i skolarbetet i matte och svenska i C/D-uppsatsen Elfving A., Sandén, I. Att i lek arbeta med sin utveckling, Göteborg universitet, Institutionen för pedagogik (1992). Studien är jämförande mellan barn som deltagit och de som inte deltagit i lekarbete. Givetvis är det många faktorer som samspelar för barnets positiva utveckling, det viktigaste trots allt är att processen går i önskad riktning mot målen. Barnen leker. När de leker ekar livets låt i deras lekar. Gäll och yster eller dystert dov, ekar den så långe den får lov. Alla de tror och vet om verkligheten Gör de lek av, det är märkligheten. Vuxna tror att lek är tidsfördriv. De har fel i detta, lek är liv. Signaturen Kajenn
Sida 10 av 10