Vallhovskolan Förskoleklassens kvalitetsredovisning 2014 2015



Relevanta dokument
Vallhovskolans kvalitetsredovisning Förskoleklassen

Kyrkåsens kvalitetsredovisning

Smassens förskola arbetsplan

Sätra skola arbetsplan

Pinnhagens kvalitetsredovisning

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN

Blåsippans förskolas kvalitetsredovisning

Vallhovskolans arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse gällande Förskoleklass

Brukets förskolas kvalitetsredovisning

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Förskola. Kunskapsförvaltningen. Sätralinjens förskola - kvalitetsredovisning

Åshammars Förskola kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Åshammars Förskola kvalitetsredovisning

Bullerbyns förskolas kvalitetsredovisning

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS

Arbetsplan

Bakgrund och förutsättningar

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013

Förskola. Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Norum/Westerman- Annerborn

Jäderfors skolas kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2010

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Munkfors kommun Skolplan

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

KVALITETSREDOVISNING

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Alla medarbetare är delaktiga i kvalitetsarbetet och har haft synpunkter på det som står i kvalitetsredovisningen.

Arbetsplan för Herrgårdens förskola Läsåret 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10)

Arbetsplan Dallidenskolan Kils kommun 2015/2016

Smörkransens förskola Leif Engkvist Förskolechef

Träningsskolans kvalitetsredovisning 2013/ 2014

Kvalitetsuppföljning läsår Ullvigårdens förskoleenhet

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Lokal arbetsplan för skolan

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Vallhovskolans kvalitetsredovisning Fritidshemmet

Innehållsförteckning

Sandbäcksskolan. Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan

Kvalitetsredovisning för Fäbogårdens förskola 2012/2013

Elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande.

Arbetsplan för Förskolan Tegelslagaren Läsåret 2015/2016

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :09 1

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

FÖRSKOLA Indikatorer 1. Varje förskolas utveckling 1.1 Systematiskt kvalitetsarbete 1.2 Miljö, lokaler och utrustning 1.3 Barngruppens sammansättning

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Utveckling och lärande. Förskolan Stiglötsgatan 33

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Verksamhetens namn och inriktning: Ulvsättraförskola, Reggio Emilia inspirerad Namn på rektor/förskolechef: P-O Wigsén, Eva Ivarsson

Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem

Vallhovskolans kvalitetsredovisning FÖRSKOLEKLASS

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Verksamhetsplan KÅSAN I UR OCH SKUR

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Smultronbackens förskola arbetsplan

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN MATTEUSSKOLAN. Arbetsplan för Fritidshem och Fritidsklubb på Matteusskolan Läsår 12/13

Visioner. Mål. Arbetsorganisation. Hjälmstaskolan 2011/2012. Arbetsplan

Arbetsplan Träningsskolan

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Akvarellen 2014

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :35 1

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Dokumentation av kvalitetsarbetet för. förskoleklass, grundskola

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola

2012/2013 PÄRLANS FÖRSKOLEKLASS

Bedömningsunderlag förskola

Kvalitetsredovisning ht vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Kvalitetsrapport Så här går det

Arbetsplan/Beskrivning

Kvalitetsarbete för förskolan Stjärnsund period 3 (jan mars), läsåret

Utbildningskontoret. Kvalitetsredovisning Järna Grundskola. Ansvarig chef: Anders Ydebrink

Kyrkåsens förskolas arbetsplan

Transkript:

Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) 2015-02-10 Vallhovskolan Förskoleklassens kvalitetsredovisning 2014 2015 För stöd i arbetet med kvalitetsredovisningen använd dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete, kunskapsförvaltningens metodstöd (SKUM) s 10-12. Följande huvudrubriker ska finnas med 1. Organisation Vallhovskolan har förskoleklass på alla tre avdelningar. Behörig personal finns på samtliga tre tjänster. Förskollärarna har deltagit i kommunens nätverk för förskoleklass. Skolans öppna planlösning inbjuder till och möjliggör nära samarbete mellan skolans verksamheter. Bra utemiljö, nära till skog och pulkabacke, skridskor och fotbollsplan. Förskoleklassen har haft tillgång till fyra datorer och en Ipad. 2. Systematiskt kvalitetsarbete Se bilaga med tidslinje över läsåret och plan för systematiskt kvalitetsarbete. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt samhällsliv och personlig utveckling. Alla barn upplever att förskolan är stimulerande, trygg och lärorik. Alla elever klarar kunskapskraven. Skolan utformas och anpassas så att alla elever får stöd och stimulans att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Barns och elevers inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. Kunskapsförvaltningen

Datum Sidan 2(6) Mål 3. Normer och värden Alla elever ger uttryck för att ha någon att leka med. Resultat Alla elever ger uttryck för att ha någon att leka med. Bedömning Målet uppfyllt till mycket hög grad. Analys Vi har genomfört de aktiviteter som sattes upp i arbetsplanen. Vi har reagerat och agerat snabbt och tydligt vid kränkningar. Vi har haft nära samarbete med föräldrar, ofta daglig kontakt. Klassernas lärare har genomfört utvecklingssamtal där eleverna har uttryckt att de har någon att vara med. Vi har tagit hjälp av ett gemensamt utarbetat frågeformulär. Vi har uppmuntrat barnen till lek i olika konstellationer och har medvetet arbetat för att inspirera och ge utrymme till aktiviteter som leder till gemenskap. Pedagogerna har träffats en gång i veckan bland annat för att delge varandra av goda exempel. För att uppnå målet har vi använt oss av olika material med samarbetsövningar. Vi har satt upp regelbundna mål utifrån vårt förväntansdokument. I arbetslagen har vi samtalat om normer och värden som lett till en gemensam samsyn och förhållningssätt. I vår analys kan vi se att det är flera olika orsaker till att vi lyckats. Vårt aktiva arbete runt leken är en bidragande faktor till det goda resultatet. Samarbete med åk1 har lett till att barnen kunnat utöka sina kamratrelationer. I det främjande och förebyggande arbetet ser vi att samtal kring leken och olika händelser har gett goda resultat. Slutsats av analysen Det har varit ett tydligt och angeläget mål att arbeta med. Trots det höga resultatet vill vi fortsätta med detta mål även nästa år. 4. Kunskaper Matematik Mål 2

Datum Sidan 3(6) Visa förståelse för talområdet 0-10 Utveckla förmågan att lösa enklare problemlösningar. Resultat Alla elever visar förståelse för talområdet 0-10. Vi har under året arbetat med problemlösning i alla förskoleklasser. Bedömning Målet för talområdet är uppfyllt till mycket hög grad. Målet för problemlösning är i ganska hög grad uppfyllt. Analys När vi arbetat med praktiska uppdrag inomhus och utomhus har vi främjat både elevernas förståelse för talområdet 0-10 och deras förmåga att lösa problem. Detta har även lett till ett lustfyllt lärande och kreativa lekar. Matematik har medvetet använts i vardagen vid t.ex. samlingar. Detta har gynnat barnens matematiska förståelse. Vi behöver hitta mer bra utformat problemlösningsmaterial för förskoleklassen. Det har varit svårt att hitta uppgifter med öppna svar. Vi har även i år använd oss av boken Förstå och använda tal för att mäta om eleven uppnått målet att visa förståelse för talområdet 0-10. Vi vill hitta ytterligare material för att göra en säkrare bedömning av måluppfyllelsen. Vi har deltagit i förskoleklassens nätverk. En lärare i förskoleklassen har genomfört handledarutbildning på högskolan Dalarna. Slutsats av analys Vi vill utveckla vårt arbete med problemlösning genom att utöka våra gemensamma problemlösningsuppgifter. Vi vill även utveckla vårt bedömningsmaterial så att det omfattar mer. Språket Mål Fonologisk medvetenhet - Resultat ska minst vara gult i måluppfyllelsen Resultat 95% har uppnått målet. Bedömning 3

Datum Sidan 4(6) Målet uppfyllt till mycket hög grad. Analys Vi har arbetat utifrån Bornholmsmodellen och använt deras diagnosmaterial för att mäta elevernas fonologiska medvetenhet. Det som har varit bra i arbetet med Bornholmsmodellen är att vi har haft ett gemensamt material att förhålla oss till. Diagnosmaterialet har synliggjort elevernas enskilda behov, vilket har underlättat lärarens möjlighet att individualisera undervisningen. Vi har använt oss av ABC på PC vilket har gett en bra förberedelse inför ASL i åk ett. Ljuda har varit ett stöd för eleverna i att koppla ihop ljud och bokstav i arbetet med ABC på PC. ViTal har bland annat används då vi har skrivit gemensamma och enskilda texter, vilket har förstärkt uppbyggnaden av ord och meningar. Elevernas delaktighet har ökat under läsåret exempelvis vid högläsning. Under högläsningen har vi i år arbetat medvetet med läsförståelse med hjälp av Läsfixarna Slutsats av analysen Eftersom vi hela tiden arbetar medvetet med Bornholmsmodellen som utgångspunkt så har vi uppnått ett högt resultat. Vårt arbete med Läsfixarna har gjort att högläsningen har utvecklats och fått eleverna mer delaktiga. Att barnen har fått skriva texter både för hand och på dator har också bidragit till elevernas språkliga utveckling. Hjälp och stöd Vid behov har specialpedagogen haft kontakt/stöd angående pedagogisk kartläggning och handledning. Ett antal elever har haft stöd av talpedagog. Kontakten med specialpedagog och talpedagog har varit vid stor vikt för elevens fortsatt lärande. 5. Ansvar och inflytande En avdelning har fortsatt arbetet med Veckans mål under läsåret. Vi har medvetet frågat eleverna om vilka aktiviteter de vill göra och stöttat egna val i verksamheten. Eleverna har varit med och påverkat via omröstningar och diskussioner. Lärarna i förskoleklassen har utgått från ett gemensamt frågeformulär där frågor om ansvar och inflytande ingår. Ett av ansvarsområdena har varit dukvärd. Eleverna har uppmuntrats till att hålla ordning, vara rädd om skolans gemensamma saker och städa efter sig. 6. Skola och hem Vi informerar föräldrar via veckobrev, hemsida, dagliga kontakter och utvecklingssamtal. 4

Datum Sidan 5(6) 7. Övergång och samverkan Vi följer kommunens överskolningsplan i samarbete med förskolan 1-5. Vi har fått tydlig information om elever med särskilda behov vilket har varit positivt för eleverna. Vi strävar efter ett nära samarbete mellan fritidshem, förskoleklass och skola vilket ger goda förutsättningar för varje elevs mångsidiga utveckling. De tre verksamheterna har gemensamma arbetslagsträffar där vi diskuterar arbetssätt och samsyn. 8. Skolan och omvärlden Förskoleklassen har under året samarbetat tillsammans med bl.a. Högbo GIF/Skidsektionen. Vi har haft möjlighet att förlägga friluftsdagar i Högbo och eleverna har då fått låna längdskidor. Vi har haft en friluftsdag på Göransson arena med skridskoåkning i regi av SAIK bandy. Detta har varit och är ett mycket positivt samarbete för att möjliggöra för eleverna att prova på olika aktiviteter. Under läsåret har förskoleklassen även deltagit i olika kulturevenemang på Kulturcentrum, såsom teater och musikföreställning. Vi har även besökt biblioteket och deltagit i Bokskola. Även detta läsår har förskoleklassen tagit emot PRAO-elever i årskurs 7-9. 9. Bedömning och betyg 95 % av eleverna i förskoleklass har uppnått målet vad gäller språklig medvetenhet. Varje termin genomförs utvecklingssamtal tillsammans med elev, vårdnadshavare och ansvarig pedagog. Under vårterminen fick inte en avdelnings barn och föräldrar något utvecklingssamtal på grund av långvarig sjukdom i personalen. Bedömning av elevernas språkliga medveten och matematiska förmåga genomförs varje termin. Vad gäller den språkliga medvetenheten görs bedömning utifrån screening enligt Bornholmsmodellen, och LUS. Elevernas matematiska förmåga bedöms utifrån Att förstå och använda tal (NCM Nationellt centrum för matematikutbildning). Förskollärarna har under läsåret haft gemensam planeringstid då bl.a. frågor kring bedömd måluppfyllelse diskuterats. Detta har varit positivt för en gemensam samsyn, och en ökad måluppfyllelse för eleverna. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har en hälsosam arbetssituation. Medarbetarna har kompetens för att stödja alla barn och elever så att de når kunskapskraven. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING 5

Datum Sidan 6(6) I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Vi är en grönflaggcertifierad skola. Eleverna har varit delaktiga i källsortering, samlat skräp och haft städdag. Vi har dessutom samtalat om vikten av att minska matsvinnet samt arbetat med återvinning. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet EKONOMI Verksamheterna anpassas till givna ekonomiska ramar. Andelen elever som går vidare till ett nationellt program. Samverkan över nämnds-/förvaltningsgränser samt med andra huvudmän för att stimulera en positiv livsutveckling hos barn och ungdomar vilket även syftar till god ekonomisk hushållning. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet OMVÄRLD Verksamheterna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde präglas av respekt för alla människors lika värde. Verksamheterna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet genom att samarbeta med regionens högskolor. Då vi är en mångkulturell skola berikar detta diskussioner och ger inblick i olika kulturer på ett naturligt sätt för både elever och personal. 6