Aktuellt Information till Elektriska Installatörsorganisationens medlemmar Nr 10 OKT 2009 Fotograf: Åke Carlfors En av de sex medaljer som Sverige fick i Yrkes-VM i Calgary i början av september gick till Patrik Lindström som tog hem bronsmedaljen i Telekommunikation. Brons till Det allra knivigaste momentet under tävlingarna var fibersvetsningen, eftersom det är det jag tycker är svårast, sa Patrik Lindström som - förutom bronsmedaljen - tog med sig många positiva minnen och upplevelser från Kanada. Det har varit väldig roligt att vara med om det här, nu ska jag hem och sova hela helgen, men på måndag är jag tillbaka på jobbet på Carlfors Nät igen, säger han. Kajsa Eriksson Rosenqvist, som tävlade i Elinstallation, slutade på 24:e plats av totalt 31. Det är en upplevelse för livet att fått varit med och tävlat i WorldSkills. Jag har vuxit väldigt mycket, både proffessionellt och personligt, säger hon. Höstens konjunkturrapport från EIO Positiva signaler bland beställare och installatörer. Sverige i Telekommunikation Ett bra grepp om ekonomin Grundbulten till långsiktig framgång. Del fem i vår guide om lönsamhet. Välkommen till årets EIO-dagar Vi besöker sex orter nära dig. Anmäl dig på www.eio.se. Läs mer på sidan 6 Läs mer på sidan 3 Läs mer på sidan 2 Läs mer på sidan 7 EIO-AKTUELLT nr 10 2009 1 www.eio.se Vi finns också på
Inledaren Förnyelse av byggnadsbeståndet dämpar konjunkturfall #4844 Foto: Peter Hoelstad Jan Siezing, vd, jan.siezing@eio.se, tel 08-762 75 77, 0705-32 10 18 Sluta spela med ungdomarnas utbildning! Många uppmärksammar just nu problemen för nyutexaminerade ungdomar att hitta lärlingsplats efter skolan. Det är emellertid inte så konstigt att det anställs färre elektrikerlärlingar i en lågkonjunktur än när det råder goda tider. Mer anmärkningsvärt tycker jag det är att lärlingar som idag är anställda i företagen för att slutföra sin utbildning vanligen - på grund av turordningsreglerna - inte får vara kvar om företagen tvingas dra ner på personal på grund av lågkonjunkturen. Trots att företagen faktiskt har praktisk möjlighet att sysselsätta sina lärlingar. Jag skulle också vilja att vi, särskilt i en lågkonjunktur som denna, kan ge ungdomar som gått elprogrammet de kortare jobb som eventuellt kan finnas för att förbättra deras situation. Hittills har våra diskussioner med fackförbundet Elektrikerna inte gett det resultat som kan behövas men jag hoppas på fortsatta diskussioner utifrån de siffror som nu presenteras om ungdomsarbetslöshet och det lilla antal lärlingar som anställs i branschen. Rekryteringen till branschen är ju verkligen ett gemensamt intresse för båda parter. Man bör fundera över det kloka i att spela med ungdomar på det här sättet så att deras utbildning bara kan slutföras i högkonjunktur. I Nyköping har vi, tillsammans med fackförbundet Elektrikerna, en egen gymnasieskola där vi - på försök - integrerat lärlingstiden i utbildningen för att alla som påbörjar utbildningen verkligen ska få gå klart. Då är det fråga om praktikplatser under utbildningen, och sådana är betydligt lättare att skapa ute i företagen. Det är också ett sätt att lösa frågan. Men ofrånkomligen hamnar varje ungdom så småningom i samma sits i alla fall. För det gäller ju att få ett jobb i en lågkonjunktur vare sig man söker som lärling eller inte - men det måste vara en klar fördel att vara klar med sin utbildning! EIO-AKTUELLT Ansvarig utgivare: Peter Olofsson Redaktör: Sofia Pettersson, 08-762 75 58, sofia.pettersson@eio.se Redaktionsråd: Peter Olofsson, 08-762 75 71, peter.olofsson@eio.se, Tord Martinsen, 08-762 74 71, tord.martinsen@eio.se Ulf Pettersson, 013-25 30 40, ulf.pettersson@eio.se EIO-Aktuellts adress: Box 175 37, 118 91 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 40 Adressändringar: Åsa Anderberg, 08-762 74 72, asa.anderberg@eio.se Produktion: Odelius, 08-445 87 80. Tryck: Gävle Offset Höstens konjunkturrapport från EIO pekar på en nedgång på elteknikmarknaden med omkring 10 procent 2009 och ytterligare någon procent nästa år. Men det finns en hel del positiva signaler bland beställare och installatörer. Det säger Jan Siezing, vd i EIO, i en kommentar till rapporten. Den snabbt växande bristen på bostäder, som bromsar kommunernas tillväxt, påskyndar återhämtningen av bostadsbyggandet. En annan positiv signal är att förnyelse och energieffektivisering av byggnadsbeståndet nu ser ut att ha kommit igång, fortsätter Jan Siezing. Upprustningsbehov Totalt handlar det om drygt 700 miljoner kvadratmeter byggnadsyta, där en stor del av både bostäder och lokaler måste rustas upp och minska sin energianvändning inom det närmaste decenniet. Enbart i bostadsbeståndet finns till exempel cirka 850.000 lägenheter i flerbostadshus och cirka 475.000 småhus byggda 1961-1975 med omfattande upprustningsbehov. Både småhus och bostadsrätter kan nu dra nytta av ROT-avdraget, som väntas ge ett betydande bidrag till underhållsvolymen både 2009 och 2010. EIO:s konjunkturrapport visar att det minskade bostadsbyggandet bidragit påtagligt till försvagningen på elteknikmarknaden både 2008 och 2009. Redan nästa år pekar dock prognoserna uppåt och ombyggnadsvolymen väntas växa med omkring 10 procent per år både i år och 2010. För att klara förnyelsen av det äldre bostadsbeståndet skulle ombyggnadsinvesteringarna behöva tredubblas under en tioårsperiod och en betydande andel av ökningen utgörs av energirelaterad upprustning. Nybyggande Även installationer i kommersiella lokaler minskar och här kommer återhämtningen av nybyggandet knappast före 2011-2012. Däremot väntas både hyresgästanpassning och konvertering av äldre kontorslokaler öka i omfattning redan från 2010. Det offentliga byggandet har inte följt med i konjunkturnedgången och här pekar prognoserna på tillväxt med 3-5 procent både i år och 2010. Upprustning av bland annat skolor och andra utbildningslokaler bidrar till den po- Den snabbt växande bristen på bostäder påskyndar återhämtningen av bostadsbyggandet. Också förnyelse och energieffektivisering av byggnadsbeståndet ser nu ut att ha kommit igång. sitiva utvecklingen. För installationer inom byggnadsunderhåll visar den nya konjunkturrapporten en försvagning mot nolltillväxt, men utan ROT-avdraget hade man även här haft negativa siffror. Snabb teknikutveckling Mer än två tredjedelar av elteknikmarknaden utgörs av industriinstallationer och tele/data/säkerhet, som i år förutspås minska med ca 10 respektive 5 procent och försvagas med ytterligare någon procent 2010. Även här kan man se dämpande effekter av fler installationer relaterade till energianvändning, driftkostnader, produktivitet samt inte minst säkerhet och trygghet i byggnader och utemiljöer. Inom dessa områden sker dessutom en snabb teknikutveckling, som öppnar nya marknadsmöjligheter för elteknikföretagen. Läs hela konjunkturrapporten på www.eio.se Vill du veta mer? Kontakta gärna EIO:s branschekonom Lars G Andersson, 08-7627569, lars.g.andersson@eio.se 2 EIO-AKTUELLT nr 10 2009
Foto: Joakim Carlsson Foto: Sofia Pettersson Alla Sveriges medaljörer. Foto: Sofia Pettersson Foto: Joakim Carlsson Utbildningsminister Jan Björklund gratulerade Yrkeslandslaget när de kom hem från Kanada. Patrik Lindström, under ett tävlingsmoment i Calgary. Kajsa Eriksson Rosenqvist och Patrik Lindström tackades för goda insatser av EIO:s utbildningschef Ulf Pettersson (tv) och Elektrikernas Pontus Boström på Arlanda när de kom hem från Yrkes-VM i Calgary. Tack Kajsa och Patrik för goda insatser i Yrkes-VM! Det var inte bara branschrepresentanter, anhöriga och media som fanns på plats för att ta emot de svenska ungdomarna på Arlanda när de kom hem från Yrkes-VM i Kanada. Även utbildningsminister Jan Björklund var där för att gratulera de 31 glada men trötta ungdomar som utgjorde den svenska truppen. WORLD SKILLS Sverige slutade som den 14:e bästa nationen i världen. Bäst var Korea följt av Schweiz och Japan. Vi är även bäst i Norden på 10 yrken och bäst i Europa i yrket mekatronik där Sverige plockade hem brons. Brons fick vi även i telekommunikation. Silver togs i yrkena florist, byggnadsplåtslageri och industrielektriker. Se alla resultat på www.yss.se I Sverige har vi satsat på akademiker i 20 år och yrkesutbildningarna har fått falla tillbaka. Det ska vi förändra. Åtgärder har vidtagits för att lyfta yrkesutbildningar. Vi har inrättat en Yrkeshögskola, arbetar med lärlingsutbildningar och för ett nära samarbete med näringslivet, sa Jan Björklund som var mycket stolt över de svenska ungdomarnas insatser i Kanada. Även representanter från LO och Svenska Näringsliv fanns på plats för att gratulera. Sverige 14:e bästa nationen Pontus Slättman, ECY, som har varit engagerad i flera Yrkes-VM, säger att årets tävlingar var den bästa genomförda tävlingen genom åren. Sverige som land placerade sig på 14:e plats av totalt 52 länder. Tävlingen pågår i fyra dagar och att prestera sitt bästa i alla dagar är väldigt tufft och utmanande. Det är beundransvärt att se alla tävlande kämpa in i det sista, säger han. Pontus Slättman berättar vida- re att 52 olika länder deltar i olika tävlingsgrenar. Tolkar, tre officiella språk och massa olikheter är bara några av utmaningarna. Men det är utmaningarna, tävlingen och utbytet mellan länder som samtidigt är en stor del av charmen med arrangemanget, säger han vidare. Bronsmedalj i Telekommunikation En av de som lyckades placera sig bra i tävlingarna var Patrik Lindström. Joakim Carlsson, expert och domare i Telekommunikation, är mycket nöjd med hans insats. Patrik utmärkte sig redan under Yrkes-SM genom att vara noggrann och lugn vilket är en stor fördel i dessa sammanhang då pressen kan bli stor. Dock behövde han jobba på att få upp snabbheten eftersom tiden ofta är den största konkurrenten under tävlingarna. Det lyckades han med genom målmedveten träning. Vi hade målet på en 4-5 plats men att ta bronset var en verklig bedrift av Patrik, säger Joakim Carlsson. Det allra knivigaste momentet under tävlingarna var fibersvetsningen, eftersom det är det jag tycker är svårast, säger Patrik Lindström som - förutom bronsmedaljen - tog med sig många positiva minnen och upplevelser från Kanada. Det har varit väldig roligt att vara med om det här, nu ska jag hem och sova hela helgen, men på måndag är jag tillbaka på jobbet på Carlfors Nät igen säger han. Per Svensson, expert och domare inom Elinstallation, är även han nöjd med Kajsa Eriksson Rosenqvists insats. Jag är mycket stolt över Kajsa och det hon har presterat. Trots två tävlingsdagar med motgångar, bland annat beroende på 30-gradig hetta, bet hon ihop och fortsatte kämpa för Sverige på ett mycket fint sätt. Det har gått nästan ett och ett halvt år sedan SM i Jönköping och det har varit fantastiskt att följa hennes utveckling sedan dess, säger Per Svensson. Kajsa slutade på 24:e plats av totalt 31. Jag är jättglad över att fått vara med om den här resan. Jag har vuxit väldigt mycket, både professionellt och personligt. Det har varit en upplevelse för livet att fått varit med och tävla i WorldSkills, säger hon. Vill du veta mer? Kontakta Joakim Carlsson, 08-762 75 59, joakim.carlsson@eio.se Per Svensson, 0709-952 186, svensson@vitala-el.se Läs även Åke Carlfors krönika på sid 8. Tack till alla våra sponsorer! Elektriker Storel, Schneider Electric,Draka kabel, Panasonic, MP bolagen, Elbranschens Centrala Yrkesnämnd, ECY Teletekniker CUL Centrum för utveckling och lärande, Draka kabel, Storel, Schneider Electric, Tyco Electronics/AMP netconnect, EG Fiberopticts AB, EIO. EIO-AKTUELLT nr 10 2009 3
Visst lönar det sig att vara energismart Se helheten, lär dig marknadens produkter och bli ännu bättre på att kommunicera med dina kunder. Det är tre tips från EIO:s branschchef Daniel Eriksson när det gäller att komma igång med energieffektiva lösningar. Foto: Gunar Ask Vad menas egentligen med energieffektiva lösningar? Energieffektiva lösningar handlar kortfattat om att kunna leverera energismarta produkter och lösningar. Ofta rör det sig om samma produkter som vi alltid har haft i branschen, men att det nu finns flera mer energisnåla och miljösmarta alternativ. För EIO-företagen handlar det om att kunna presentera energismarta lösningar och, om möjligt, kunna argumentera för dess effektivitet, både ekonomiskt och tekniskt. Varför är det viktigt för EIO:s medlemsföretag att satsa på detta? Vi i branschen, som bygger elförbrukningsanläggningarna, är de som är bäst lämpade att ta helhetsgreppet. Kunden vill troligtvis spara el genom att ha en så energieffektiv anläggning som möjligt. Det är därför otroligt viktigt att som elinstallatör kunna hjälpa och vägleda kunderna. Då får vi förtroende, får nöjda kunder och kan sälja mer. Resultatet sparar förhoppningsvis både el och pengar åt kunden, samtidigt som företagaren får mer jobb. Har du några tips på hur man kan gå tillväga utan att behöva satsa så mycket resurser? Ta reda på vilka olika alternativa produkter som finns på marknaden och vad de kan och innebär. Ta för vana att diskutera med kunden och informera om alternativen. Utöver de tekniska argumenten är det givetvis bra att vara förberedd på de ekonomiska, som inte alls behöver upplevas dyra om man argumenterar för komfortökning och energiprestanda. Hur kommer man igång? Lär dig produkterna. Boka in möten med grossisterna, be dem berätta om nyheter och kommande produkter. Många grossister har utvecklat så kallade produktportföljer inom energieffektivitet. Steg två är att ta för vana att fråga kunderna om vad de vill ha ut av installationen, inbjud till dialog och visa alternativa lösningar både när det gäller stort och smått. Se också till att kompetensutveckla dina medarbetare, det finns många bra kurser inom ämnet. Till exempel har EUU en endagskurs i Energibesparing. Målet med den kursen är att ge kunskaper Daniel Eriksson, branschchef på EIO, menar att det är viktigt att som elinstallatör kunna informera och vägleda kunderna. i hur man kan förbättra vanliga elanläggningar så att de blir energieffektiva och hur man bäst planerar en ny installation utifrån energiförbrukningssynpunkt. Kan man som EIO-företag välja att stå utanför? Nej, jag tycker att energismarta lösningar mer eller mindre är en plikt, ett samhällsansvar. Alla behöver inte bli certifierade för att göra energideklarationer, men den miljödebatt som råder är helt klart en trend som är här för att stanna. Det kan man inte ignorera om man vill vara en modern företagare. Varför skulle någon vilja ställa sig på sidan om? Vår bransch är, och ska givetvis fortsätta att vara, framstående i smarta ellösningar! Vill du veta mer? Kontakta Daniel Eriksson, 08-762 74 91, daniel.eriksson@eio.se Under hösten kommer Energieffektiviseringsföretagen EEF att lista olika utbildningar som kan vara kompetenshöjande för dig som arbetar med energieffektivisering. Se www.eef.se. EIO är en av de organisationer som är med och driver arbetet i EEF. Aktuella frågan Frågar era kunder efter energibesparade åtgärder/tjänster? Tänker ni på energi Thore Axelsson, delägare Br. Axelssons El AB, Fjällbacka. Företaget har cirka 20 anställda Det är främst de större fastighetsbolagen som är intresserade av att bygga energieffektivt, till exempel när de ska bygga nya bostäder. Men i övrigt så tycker jag att intresset är ganska svalt. Vi skulle gärna jobba mer med energieffektiva lösningar. Det vi främst gör inom det här området är LED-belysning, vi har faktiskt haft en kund nyligen där vi installerade LED överallt i hela huset. Men när det gäller passivhus, som vi räknar på en hel del, är ju till exempel inte LEDbelysningen lika användbar eftersom den inte värmer upp så bra. Annars handlar det också om styrsystem. Över tid har vi jobbat med sådana här frågor, för 15 år sedan jobbade vi till exempel mycket med närvarobelysning, till exempel i skolor. Men den trenden dog ut då, men har kanske kommit tillbaka nu igen. När det gäller privata kunder ser de främst till plånboken och väljer de alternativ som är billigast. Det är de privatkunder som ska bygga helt nya hus som kanske tänker lite mer på energiåtgång och miljön. Ulf Johnson, vd Johnsons El i Åre El AB, Åre. Företaget har 18 anställda i Åre och 18 i Östersund. Våra kunder efterfrågar det inte så mycket ännu men vi har som målsättning att föreslå minst en energieffektiv lösning per projekt som vi arbetar med. Det kan till exempel vara att byta till mer energisnål belysning eller att effektivisera styrning av belysning, värme med mera. Frank Eklund, Mjäryds Elmontage, Strömsnäsbruk. Företaget har 10 anställda. Kunderna själva är inte så drivande i de här frågorna, utan vi får ligga på. Vi tänker på att effektivisera energianvändningen när vi planerar och projekterar, det ligger i vårt tankesätt. Det är i den fasen av vårt arbete som vi ur miljösynpunkt kan påverka mest. Några exempel på tjänster riktade till främst våra industrikunder är närvarostyrning på belysning och ventilation, effekt- 4 EIO-AKTUELLT nr 10 2009
EIO medverkade på El i Norrland I slutet av augusti gick mässan El i Norrland av stapeln i Sundsvall. EIO-representanter var där för att informera om bland annat EIO Eltest och EIO Elkontroll samt presenterade vad Elförlaget har att erbjuda. På bilden till höger en av besökarna i montern,thomas Jäärf från Midroc i Sundsvall tillsammans med Leif Pettersson, företagsrågivare EIO Mellersta Norrland. EIO-representanterna från Region Norr är nöjda med medverkan på mässa - montern var välbesökt och flera nya medlemsavtal tecknades under mässdagarna. Besök EIO på Hem & Villa i Älvsjö 1-4 oktober Du hittar oss i monter A15:10. Mer information på www.hemochvilla.com. Avtackning av Stig Larsson Det var många som ville vara med vid avtackningen av Stig Larsson, Svenska Elektrikerförbundets förre ordförande. Han avgick som ordförande före sommaren och går nu i pension. Därför samlades förbundskamrater, ordförandekolleger och nära medarbetare innan hans sista arbetsdag den 31 augusti 2009. Med på uppvaktningen i LO-borgen var även Jan Siezing, Thomas Carlsson och Åsa Kjellberg Kahn från EIO. Teledagarna 2009 Var med och skapa framtiden! Malmö 3 november, Göteborg 4 november Stockholm 5 november EIO arrangerar även i år Teledagarna där vi kommer att delge dig och dina kollegor det senaste inom tele, data och säkerhet. Årets tema är Trender och krav inom teleområdet. Branschen består av många delområden som brand-, inbrottslarm, antenn, bredband, kameraövervakning med flera. De har alla sina egna krav och möjligheter. Som branschorganisation ser vi som vår uppgift att fånga upp branschens trender och teknikförändringar. Vi deltar som en av flera i standardiseringskommittéer och som remissinstans för branschens föreskrifter och regler. Missa inte tillfället att hålla dig uppdaterad på vad som händer i branschen och samtidigt framföra dina synpunkter och erfarenheter. Teledagarna är också ett utmärkt tillfälle att under trivsamma former träffa branschkollegor. Pris: 950 kr/deltagare + moms. Kaffe, lunch och dokumentation ingår. Anmälan: Antalet platser är begränsat, först till kvarn gäller. Sista anmälningsdag 20 oktober Anmäl dig på www.eio.se/teledagarna Vill du veta mer? Kontakta Joakim Carlsson, 08-762 75 59, joakim.carlsson@eio.se åtgången när ni installerar en anläggning? styrning och kontroll av den reaktiva effekten. Effektstyrning går ut på att koppla bort effekt som inte behövs. Det gör man genom att analysera belastningsobjekt som kan styras bort när det inte används. När det gäller reaktiv effekt handlar det om att vi efter en mätning föreslår åtgärder som leder till att kunderna inte behöver betala för effekt som de inte har någon nytta av. Det gäller att diskutera med kunderna och kunna visa en kalkyl så de förstår att den kostnad de betalar till en början lönar sig på sikt. Till privatkunder erbjuder vi bland annat rådgivning, till exempel när det gäller utfasning av glödlamporna och övergång till energisnålare alternativ. Jan Andersson, Östergötlands El-service i Norrköping. Företaget har 5 anställda. Kunderna frågar inte självmant, utan vi måste själva ligga på. Vi har satsat mycket på det här med energieffektivisering och tagit ett helhetsgrepp om det. Vi går in för att marknadsföra det bland våra befintliga kunder och seden sprids det vidare genom mun-till-munmetoden. Vi har jourverksamhet för många fastighetsägare, med över 4 000 lägenheter, så vi är i kontakt med många. Eftersom vi har specialkompetens inom många områden som el, fjärrvärme, vvs, ventilation och så vidare, kan vi ta ett helhetsgrepp. Det är viktigt att hänga med i den nya tekniken så vi kan erbjuda det tjänster med smart styrteknik och nya belysningsmetoder. När vi börjar samtala med våra kunder kan de bli förvånade att pay-off-tiden på våra uppdrag kan vara så kort som omkring åtta månader. Ett exempel där beställaren kan se snabba ekonomiska resultat är belysning i trapphus. Men det inte bara de stora kunderna som är intresserade av att spara pengar utan till exempel vanliga villaägare är också intresserade av att spara el. Bo Gustavsson ny VD på Elektra i Hälsingland Bo Gustavsson, som har arbetat som företagsrådgivare i EIO Gävle-Dala i elva år, har nu börjat som vd på EIO-företaget Elektra i Hälsingland AB med huvudkontor i Edsbyn. - Jag har haft ett otroligt utvecklande och roligt jobb som företagsrådgivare på EIO, men jag kunde inte tacka nej till den här chansen när jag blev tillfrågad. Det är en stor och spännande utmaning att bli vd för ett företag i den här storleksordningen, säger han. Bo Gustavsson blir också vd för Elektra i Hälsinglands helägda dotterbolag Gästrike El AB. EIO-AKTUELLT nr 10 2009 5
Att sätta lön Vässa lönedialogen Från ord till handling Att sätta lön Broschyrerna Att sätta lön (art nr 05 2093), Vässa lönedialogen (art nr 05 2092) samt Från ord till handling - möjligheternas val (art nr 05 2091) kan beställas utan kostnad för dig som är medlem på www.elforlaget.se. Broschyrerna finns även som PDF-filer att ladda hem från medlemssidorna på www.eio.se. Möjligheternas avtal 6 Ett verktyg för att dokumentera och följa upp Vässa lönedialogen Vägledning för en fungerande lokal lönebildning Från ord till handling En vägledning för dig som är lönesättande chef Ledaravtalets löneprocess bygger på dialog EIO har tillsammans med VVS Företagen och Ledarna genomfört en partsgemensam undersökning avseende Ledaravtalets löneprocess. En enkät har skickats ut till de som är medlemmar i Ledarna. Martina Höök, förhandlare och ansvarig för lönebildningsfrågor på EIO, svarar nedan på några frågor gällande undersökningen samt Ledaravtalet i stort. Varför har ni genomfört den här undersökningen? Initiativet kom från den fackliga organisationen Ledarna. De ville göra en undersökning på alla sina områden, och EIO har tillsammans med övriga i den byggnära sektorn gått ihop om just denna enkät som skickades ut i våras. Vi på EIO är såklart intresserade av att veta hur avtalet fungerar för våra medlemsföretag som har medarbetare som är chefer/arbetsledare eller liknande och som är anslutna till Ledarna. Vad blev resultatet av undersökningen? I stort sett så är de flesta lönesättande cheferna nöjda med avtalet. Det vi kan se är dock att de som har kortare anställningar och de yngre inte har så goda kunskaper om avtalet. Det märks att vi inte har varit ute och informerat så mycket om avtalet de senaste åren. Kom överens om ny lön Lönebedömning/ lönesamtal Utvärdera Följ upp Lönepolicy Lönekriterier Lokala Riktlinjer Det unika med Ledaravtalet är att det bygger på en lönedialog mellan chef och medarbetare där man gemensamt kommer överens om den nya lönen. Dialogen om mål, kompetensutveckling, resultat och lön kan se olika ut. Se bilden för de viktigaste stegen. Vad ska ni göra för att öka kunskapen om Ledaravtalet? För att förbättra det så kommer vi inom EIO att sprida information till våra företagsrådgivare på EIO:s distriktskontor så de i sin tur kan informera och uppdatera medlemsföretagen om avtalet. Vi kommer även att skicka ut brev med en summering av resultaten till alla som fått enkäten. I samma Martina Höök, förhamdlare och ansvarig för lönebildningsfrågor på EIO utskick bifogas även broschyrerna Att sätta lön, Vässa lönedialogen samt Från ord till handling - möjligheternas val (se bild för artikelnummer). Vad skiljer Ledaravtalet från övriga tjänstemannaavtal? Ledaravtalet är annorlunda på så sätt att det är ett processavtal utan givna nivåer ett så kallat sifferlöst avtal. Det finns inga överenskomna nivåer på löneökning utan lönen ska baseras på bland annat medarbetarens bidrag till produktivitet. Avtalet är också speciellt eftersom lönerevisionen kan ske när som helst under året, till exempel kan det vara det datum som medarbetaren anställdes, födelsedatum eller vad man kommer överens om. Man kan alltså lika gärna ha lönerevision på hösten som på våren. En annan skillnad mot EIO:s andra avtal är att Ledaravtalet är ett löpande avtal. Utvecklingsamtal Sätt nya mål/åtaganden Följ upp Vill du veta mer? Kontakta Martina Höök, 08-762 74 92, martina.hook@eio.se Mer information om Lönerevision Ledaravtalet 2009 finns även i Cirkulär 09-009. Välkommen till årets EIO-dagar! På sex orter i Sverige håller EIO under hösten kostnadsfria informationsmöten om aktuella och intressanta ämnen för dig som är medlem i EIO. Malmö - onsdag 21 oktober Jönköping - torsdag 22 oktober Göteborg - tisdag 10 november Sundsvall - torsdag 12 november Eskilstuna - torsdag 19 november Stockholm - torsdag 26 november Program 09.30-10.00 Kaffe 10.00 Hur står sig Sverige i jämförelse med övriga Norden? Presentation av den nya konjunkturrapporten. Hur jobbar EIO för att branschen ska bli framgångsrik inom energieffektivisering? Vilka EIOfrågor står på programmet under 2010? Daniel Eriksson, branschchef. 11.00 Kaffe 11.15 Nya regler om byggarbetsmiljösamordning BAS-P och BAS-U Kompetenskrav och fler affärsmöjligheter med arbetsmiljöarbete. Rickard Lindberg, arbetsmiljöansvarig. 11.45 Tankar kring och erfarenheter av ROT-avdraget Per Karlsson, entreprenadjurist. 12.15-13.00 Lunch 13.00 ALEM 09 Nyheter och påverkan på inköp av elmateriel och entreprenadens utförande. Per Karlsson, entreprenadjurist. 13.45 Inför Avtalsrörelsen 2010 och ID06 Åsa Kjellberg Kahn, förhandlingschef. 15.00-15.30 Kaffe och avslutning Kostnad: Inga avgifter för information, lunch, kaffe och dokumentation, men 500 kr/person tas ut om den anmälda personen uteblir. Anmälan vill vi ha senast två veckor före den dag du vill delta. Anmäl dig till daniella.ben-david@eio.se eller på www.eio.se. Vill du veta mer? Kontakta Peter Olofsson, 08-762 75 71, peter.olofsson@eio.se eller din lokala företagsrådgivare. EIO-AKTUELLT nr 10 2009
En guide till ökad lönsamhet del fem: Ett bra grepp om ekonomin: Beställ EIO:s företagshandbok på Elförlaget, www.elforlaget.se. Kostnad: 250 kr för medlemmar. 350 kr för övriga. Art nr 052378. Företagshandboken finns även kapitelvis i pdf-format på www.eio.se Detta är den tredje utgåvan av EIO:s företagshandbok. Den första boken gavs ut redan 1992 och följdes upp med en ny utgåva 1997. Bägge böckerna har tagits emot med stort intresse från företag i branschen. Syftet med den här tredje utgåvan är, liksom de tidigare, att på ett e n ke l t o ch lä t t b e g r i p l ig t s ä t t b i d r a t ill e n l ö ns a m u t ve ckling och ett bra ledarskap för EIO:s medlemsföretag. Grundbulten till långsiktig framgång! I boken belyser vi de vanligaste processerna som förekommer i dagens elteknikföretag, alltifrån affärsidé och mål till ett modernt ledningssystem för företaget. En person som inte planerar långt i förväg kommer att stöta på problem redan vid sin dörr. Det är ett av många kloka ordspråk att en genomtänkt projektekonomi och en god ekonomistyrning är grunden till en sund affärsverksamhet, och en bra nattsömn. Det är också det bästa sättet för företagaren att få ett bra helhetsgrepp på sin verksamhet, och inte minst att ha de rätta svaren till hands om banken knackar på dörren. EIO Medlemsservice AB Box 17537 118 91 Stockholm Telefon 08-762 75 00 Fax 08-668 86 17 info @ eio. se www. eio. se ISBN 978-91-975143-6-1 9 789197 514361 Art nr: 05 2378, 3:e utgåvan, 1:a upplagan, 2007, Elförlaget. en guide för ökad lönsamhet Redaktör Johan Lysholm Företagshandboken en guide för ökad lönsamhet Redaktör Johan Lysholm Företagshandboken I EIO:s Företagshandbok finns det inte mindre än 51 läsvärda sidor om ekonomi, budgetering, lager etc som är en ren fröjd att läsa. Kort, koncist och väl utmejslat får vi en och annan nyttig tankeväckare: Hur är det i vår egen verksamhet egentligen, och vad finns det som vi kan göra bättre? Och handen på hjärtat, visst är det så att det finns en stor förbättringspotential hos oss alla! Diskutera igenom bokens ekonomidel, kapitel för kapitel med en kollega, och är du ensam på kontoret, så lista ned punkt för punkt vad just du kan göra bättre. Utmärkt sporre Här är boken en utmärkt sporre till ständig förbättring. Kom ihåg också att EIO Kompetens har en del kurser i projektekonomi, två till tre gånger per år. (Du kan läsa mer om detta på www.eio.se). Ett bra tips i boken är också att se över ditt företags kredittider. En verklighet som de flesta av oss dessutom känner igen är fakturaberget som ligger på hög och väntar på att skrivas och postas. Det här är vad som kallas en ofrivillig kredit, helt enkelt en extra kredit där våra kunder drar nytta av att vi själva inte alltid hinner med vår administration som vi ska. Något som de flesta av oss upplever som svårt är själva prissättningen, vilket pris som ska gälla och vad man egentligen har sagt i avtalet. Detta är verkligen pudelns kärna: AVTALA ALLTID om ett pris i förväg, och se till att det finns ett korrekt, skriftligt avtal mellan dig och kunden. Det är dessutom tryggast för er båda, eftersom ett korrekt avtal är det bästa sättet att undvika en tvist i efterskott. Tvister i efterskott vill ingen av oss ha, framför allt inte när du både har installerat och levererat. Var också tydlig med betalningsvillkor och se till att du preciserat detta redan i din offert. Grundregeln är faktiskt att köparen ska betala kontant, om man inte kommit överens om annat. Ange i förväg Se också till att i förväg noga ange dröjsmålsränta och eventuell faktureringsavgift, respektive påminnelseavgift, som du vill ta ut vid försenad betalning. Om du dessutom säljer produkter med ägarförbehåll, är det av största vikt att detta tydligt framgår av både offert och faktura. Om kunden inte betalar i tid, agera så snabbt som möjligt. Ett bra tips i boken är faktiskt att ringa direkt till din beställare och prata med honom/henne. Det är också ofta mer effektivt än den vanliga skriftliga påminnelsen. Skulle du ändå inte få betalt, så läs mer i Företagshandboken om hur du kan gå till väga med krav, respektive betalningsföreläggande, eller i värsta fall stämning. God lönsamhet En annan viktig sida som boken berör är inköpen. Med risk för att verka tjatig, är det samma sak här: god inköpsplanering, tillsammans med goda inköpsrutiner, är en av grundstenarna till god lönsamhet. Se till att du har fungerande inköpsrutin och inte minst att ni inte bara handlar på av slentrian. Vid stora investeringar är det rätta att VD alltid skriftligt godkänner investeringen. Tänk också på att i alla lägen arbeta professionellt med era inköp. Det finns mycket pengar att spara på att jämföra olika leverantörers och grossisters prisnivåer och erbjudanden. När det gäller lagerhållning, finns det bara ett råd: minimera dina egna lagerkostnader genom minsta möjliga lageruppbyggnad. Använd i så stor utsträckning du bara kan dina grossisters internlager. Arbeta noga Avslutningsvis för den här gången: arbeta noga också med budgetering, se till att göra en budget som också fungerar som en verksamhetsplan för företaget i ekonomiska termer räknat. Kom sedan ihåg följande kloka ord: Att göra upp en budget, är att sörja över utgifterna innan de är gjorda, i stället för efteråt. Det här citatet från René Voltaire (1694 1778) kan vi lära oss mycket av! Och ännu mer finns att lära i Företagshandboken Guiden för ökad lönsamhet. Nu är nya ALEM 09 här Från och med 1 december 2009 gäller ALEM 09 som branschstandard för leveranser av elmateriel. Den stora nyheten jämfört med ALEM 95 är anpassningen till Byggandets Kontraktskommittés allmänna bestämmelser, AB 04 samt ABT 06, avseende ansvarstider för levererat material i en entreprenad med tillhörande bestämmelser kring reklamationsförfarandet. ALEM 09 innehåller också ett antal anpassningar till branschen i övrigt, till exempel regler kring ID06. Det finns inget hinder för att installatören särskilt avtalar med sin grossist att ALEM 09 ska tillämpas på leveranser även före den 1 december 2009. Detta bör dock anges i en skriftlig handling som tydligt anger vilka villkor som tillämpas. Nya ALEM 09, art nr 05 1202 kan redan nu bokas på www.elforlaget.se. Alla medlemmar i EIO kommer att få ett exemplar med posten. Vill du veta mer? Kontakta Per Karlsson, 08-862 75 73, per.karlsson@eio.se nya cirkulär från eio 09-025 Försäkringen för samtliga anställda vid EIO:s medlemsföretag som arbetar på IS-avtalets område. Gruppförsäkringen GF 3100:2 09-026 Information till arbetsgivaren med anledning av den nya influensan, A(H1N1) Cirkulären finns i sin helhet på medlemssidorna på www.eio.se. EIO-AKTUELLT nr 10 2009 7
Posttidning B returadress: Elektriska Installatörsorganisationen EIO Box 17537 118 91 Stockholm Nyhet! Välkommen till EIO! Nya medlemsföretag i augusti 2009 EIO MELLERSTA NORRLAND Elektrikern i Mörtån, Stugun El-Fix Inge Sandström, Bergeforsen Nordisk Hiss Norrland AB, Sundsvall EIO UPPSALA-VÄSTERÅS El & Tele Installation Enköping AB, Enköping EIO ÖREBRO-VÄRMLAND Alltek i Kumla AB, Kumla Frikab Elinstallationer AB, Arvika Värmlands Elmontage AB, Grums EIO SYDÖSTRA SVERIGE E-Light, Lyckeby Ny bok: Teleinstallation Nu förstärker Elförlaget med ytterligare böcker inom teleinstallation. Den nya boken har samma uppbyggnad som den populära Elinstallation Yrkesmannaskap, med en faktabok och en installationshandbok. Boken ger en grundläggande plattform för installation av bland annat telesignal och telefoni, brandlarm, inbrottslarm, passersystem, CCTV, lokala datanät, antenn och kabel-tv samt dokumentation av tele- och datatekniska anläggningar SS 455 12 01, både utgåva 5 och 6. Målgrupper är elinstallatörer, elektriker, konsulter, teletekniker, elever på KY-utbildning och gymnasieskolan. Boken innehåller bland annat följande: Kommunikation inom teletekniska system Gemensamma tekniska grunder Nätuppbyggnad av teletekniska system Dokumentation av teletekniska system Telesignalsystem Säkerhetssystem - gemensamma grunder Säkerhetsteknik - Brandlarm & Inbrottslarm Lås- och passersystem Kameraövervakning Infrastruktur - markförläggning Nätverksuppbyggnad - LAN Installation med fiber Installation med TP-kabel Lagar och regler Du beställer enklast boken på www.elforlaget.se, artikelnummer 05 1825. Boken har 368 sidor, A4-format. Pris för medlem: 600 kr, övriga 700 kr. Alla priser är exklusive moms och frakt. Vill du veta mer? Kontakta Joakim Carlsson, 08-762 75 59, joakim.carlsson@eio.se EIO STOCKHOLM ETB El & Larm AB, Lidingö Friis Johan El AB, Nacka Installera SW AB, Huddinge Moelven Elektro AB, Nacka Södermans El AB, filial, Älvsjö Tyresö El, Tyresö EIO ÖSTGÖTA-SÖRMLAND Förvaltnings AB Nordisk Hiss, Linköping Horney & Rosengren El AB, Trosa Triacen Electro AB, Eskilstuna Åkessons El-Service & Projektledning AB, Motala EIO GÖTEBORG Kommunikationsinstallatörerna i Västra Götaland Entreprenad AB, Alingsås S.O El AB, Hindås Krönikan Med duktiga lärlingar växer företaget I juni 2007 anställdes Patrik Lindström hos oss på Carlfors Nätteknik i Solna. Då hade Patrik tidigare haft praktik på mitt andra företag, Carlfors El. Jag såg tidigt att Patrik var en duktig kille och att han hade ett gott handlag speciellt för uppgifter inom teleområdet. Men inte kunde vi tro att Patrik drygt två år senare skulle stå som bronsmedaljör i Telekommunikation på Yrkes-VM i Calgary! Jag hade förmånen att följa Patriks insats på plats i Kanada. Jag förvånades över att tävlingen var så stor och välordnad. Jag beundrades också av den kunskap som alla deltagarna har i sina respektive grenar. Mest tydlig var de för mig i de typiska byggrenarna som plåtslagare, målare och plattläggning. I grenen Elinstallation, där Kajsa Eriksson Rosenqvist tävlade för Sverige, blev jag dock förvånad över en del märkliga val av installationsmateriel, till exempel användes plåtkanaler och hårda plaströr som måste varmbockas. En annan sak som förvånade mig Åke Carlfors var att några länder, främst de asiatiska, gick in så extremt för tävlingen att flera deltagare inte gjort annat än att träna inför VM under ett helt år. För Patriks del har träningstiden rört sig om betydligt mindre tid. Han har arbetat på hos oss som vanligt, mycket med telebrand- och passersystem, till exempel kodlås och liknande. Själva träningen inför VM har bestått av en kurs i fiber i Härnösand, samt att han fått träningstillfällen med AMP/Tyco. På vårt lager monterade vi ett träningsbås där Joakim Carlsson från EIO har bistått med uppgifter. Vi har också haft en så kallad öppen träning med publik där Patrik fick tävla i fibersvetsning och kopparkontaktering mot några av sina arbetskamrater. Det anordnade vi för att Patrik skulle få en känsla för stressen och hur publiktrycket kan på verka. Som företagare har du mycket att vinna på den fina reklam som det innebär att ha en medarbetare som medverkar i Yrkes- VM. Det är också ett sätt för oss att profilera oss bland befintliga och nya kunder. Ett led till att vi lyckas med våra unga medarbetare på Carlfors tror jag beror på att vi alltid tar emot praktikanter och lärlingar, just nu har vi fyra lärlingar och ett par APU-elever. Mitt tips till andra företagare är att våga ta emot praktikanter, inled gärna ett samarbete med en gymnasieskola i er närhet. Anställ lärlingar. Och utse en bra montör som kan ge dessa lärlingar en rätt start på yrkeslivet. På Carlfors ställer vi tydliga krav på våra lärlingar vilket gör att både de och övriga montörer utvecklas. Med duktiga lärlingar växer hela företagets montörer! Jag skulle absolut inte tveka att anmäla flera unga medarbetare till Telecup, som kan leda till en plats i Yrkes-SM och vidare till Yrkes-VM. Som företag är det bara positivt att ha en anställd som är med i Yrkes-VM. Vi är mycket stolta över våra unga förmågor och inte minst Patriks insats i Calgary. Grattis till bronset Patrik! Åke Carlfors, vd och grundare av Carlfors El och Carlfors Nätteknik AB Läs mer på www.carlforsel.se och www.carlrforsnat.se 8 EIO-AKTUELLT nr 10 2009