Fler jobb efter 3 år med sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster Studie av effekterna på restaurangpriser, restaurangomsättning och anställda i restaurangbranschen Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46 63 14 10 99 www.visita.se
Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 4 Syftet med reformen... 4 Den sänkta momsen har lett till lägre restaurangpriser... 6 Sänkta priser på restaurangtjänster har gett hög tillväxt i restaurangomsättningen... 10 Hög omsättningstillväxt i restaurangbranschen har kraftigt ökat antalet anställda... 12 Sänkt moms har inte ökat restaurangföretagens lönsamhet... 14 Ökad sysselsättning i restaurangbranschen har inte skett på bekostnad av sysselsättning i andra branscher... 15 Den statsfinansiella kostnaden per momsjobb... 17 Bilaga 1 Lönesummestatistiken... 19 Bilaga 2 Beräkning av helårsarbeten i restaurangbranschen... 20 Sid 2 av 20
Förord I denna rapport redovisar Visita effekterna av den sänkta momsen på restaurangmat. Trots tre år av lågkonjunktur och hög arbetslöshet har motsvarande 13 000 fler helårsanställningar skapats inom restaurangföretagen. Visitas bedömning är att 8 300 av dessa har tillkommit som en direkt följd av den sänkta momsen. Denna rapport är den mest aktuella studien och blir ett inlägg i debatten om hur många jobb momssänkningen har genererat. De utvärderingar som gjorts tidigare, av bland annat Konjunkturinstitutet, tar endast hänsyn till en kortare tidsperiod efter sänkningen. Då det saknas uppdaterade utvärderingar är det överraskande att OECD i den nyligen publicerade Sverigerapporten baserar sin syn på den sänkta momsen på en analys gjord av Finanspolitiska rådet. Den analysen gjordes innan några data kring utvecklingen i restaurangbranschen efter momssänkningen fanns tillgängliga. I en utvärdering av en reform av detta slag måste alltid data över den faktiska utvecklingen få sista ordet. Visita välkomnar därför Tillväxtanalys och Konjunkturinstitutets slutrapporter av momsens effekter som ska komma under 2016. Fler jobb för unga och bättre integration är två av de största utmaningarna som Sverige står inför. Restaurangnäringen är idag en fungerande jobb- och integrationsmotor. Våra företag skapar både nya jobb för unga och en väg in i på arbetsmarknaden för utlandsfödda med låg utbildning. Eva Östling, VD Visita Sid 3 av 20
Sammanfattning Tre år efter den sänkta momsen på restaurang- och cateringtjänster är det 13 000 fler helårsanställda i restaurangbranschen. Visita bedömer att 8 300 av dessa helårsanställningar har tillkommit som en direkt följd av den sänkta momsen. Jobbtillväxten i restaurangbranschen har skett utan någon direkt undanträngning av sysselsättning i andra branscher. Den sänkta momsen på restaurang- och cateringtjänster har lett till att prisnivån på restaurangtjänster, enligt Visitas bedömning, var klart lägre än vad den skulle varit om momsen inte hade sänkts. Detta har i sin tur lett till att omsättningsnivån (i volym) i restaurangbranschen är betydligt högre än vad den skulle varit om momsen inte sänkts. Det är detta som lett till att antalet jobb i restaurangbranschen ökat så mycket på tre år. Den sänkta momsen har samtidigt bara marginellt förbättrat restaurangföretagens lönsamhet. Inledning Nu har det gått tre år sedan momsen på restaurang- och serveringstjänster sänktes från 25 procent till 12 procent. Det innebar att momsen sänktes på cirka 50 procent av omsättningen i restaurangbranschen. Ur restaurangbranschens perspektiv var sänkningen av momsen viktig då den skapade mer konkurrensneutrala förhållande till övrig försäljning av livsmedel där momsen under lång tid varit 12 procent. Syftet från den dåvarande regeringen med sänkningen var dock i huvudsak en annan. Man såg sänkningen som en möjlighet att ge bättre förutsättning att skapa arbetstillfällen för personer som stod långt ifrån arbetsmarknaden. Tanken med att rikta sänkningen mot restaurangbranschen, och stimulera efterfrågan på restaurangtjänster, var att branschen erbjuder många arbetsfällen utan att ställa höga krav på utbildning eller erfarenhet. Syftet med den här rapporten är att studera hur restaurangbranschen har utvecklats sedan momsen på restaurang- och cateringtjänster sänktes och försöka kvantifiera i vilken utsträckning utvecklingen är en konsekvens av den sänkta momsen. I rapporten kommer vi att titta på hur restaurangpriserna, restaurangomsättningen och sysselsättningen i restaurangbranschen har utvecklats och jämföra det med vilken utveckling man hade kunnat förvänta sig och momsen inte hade sänkts. Vi kommer också att titta på branschens lönsamhet. I studien går vi även igenom eventuell undanträngning av sysselsättning i andra sektorer och vad den långsiktiga statsfinansiella kostnaden per skapat jobb som är en följd av momssänkningen har varit. Syftet med reformen Skälet att sänka momsen på just restaurangmat är att restaurangbranschen erbjuder många arbetstillfällen utan krav på egentlig utbildning eller arbetslivserfarenhet. Genom att stimulera efterfrågan på restaurangtjänster kan man få in personer på arbetsmarknaden som annars skulle stått utanför och sänka den strukturella arbetslösheten i den svenska ekonomin. Efterfrågan stimuleras genom att den sänkta momsen håller tillbaka prisutvecklingen i restaurangbranschen jämfört med om momsen inte sänktes. Ökad Sid 4 av 20
omsättning (i volym) får omedelbar effekt på sysselsättningen i restaurangbranschen. Ökad produktionsvolym kräver i sin tur fler arbetade timmar i restaurangbranschen. Det historiska sambandet mellan en ökning av produktionsvolymen och ett ökat antal arbetade timmar i branschen är starkt. För att reformen ska anses vara lyckad ska den ökade sysselsättningen ske utan att sysselsättning trängs undan i andra sektorer i ekonomin. Sid 5 av 20
Den sänkta momsen har lett till lägre restaurangpriser I följande avsnitt tittar vi på utvecklingen av de svenska restaurangpriserna sedan momsen på restaurang- och cateringtjänster sänktes. I SOU 2011:24 Sänkt restaurangoch cateringmoms Delbetänkande av Utredningen om sänkt moms på vissa tjänster drogs slutsatsen att på lång sikt kommer en mervärdesskatteförändring i restaurangbranschen påverka konsumentpriset lika mycket som mervärdesskatten förändras, det vill säga ett fullt genomslag i konsumentpriserna kan förväntas. Slutsatsen drogs utifrån att restaurangbranschen är hårt konkurrensutsatt. Fullt genomslag på priset till följd av sänkningen av momsen på mat som serveras på restaurang innebär att prisnivån långsiktigt ligger 10,6 procent [= -[((1,12/1,25)-1) 100] lägre än om momsen inte hade sänkts. Dock påverkades inte all omsättning i restaurangbranschen av momssänkningen. Momsen på alkohol sänktes inte och den omsättning som avser så kallad take-away var redan reducerad till 12 procent. Cirka 45-55 procent av restaurangernas omsättning skulle mot den bakgrunden påverkas av den sänkta momsen. Fullt genomslag på prisnivån långsiktigt på restaurangtjänster är därför 6 7 procent och inte 10,6 procent. Ett fullt genomslag på prisnivån sker dessutom inte omedelbart utan är en process som sker över en längre tidsperiod. En del företag kommer sänka sina priser omedelbart (delvis eller fullt ut), andra väljer att inte höja priserna. På kort sikt kommer därför lönsamheten i branschen att förbättras jämfört med om momsen inte sänktes. Detta kommer att leda till högre nivå på investeringarna i restaurangbranschen och fler startade restauranger. Detta leder i sin tur till en ökad konkurrens, vilket kommer att hålla tillbaka prisutvecklingen. Den sänkta momsen på restaurang- och cateringtjänster ledde till att prisnivån på restaurangtjänster sjönk något under 2012, se diagram 1. Under 2013 och 2014 har priserna ökat men i en historiskt låg takt. Den genomsnittliga prisökningstakten per år under perioden 2012-2014 var 0,9 procent. För 10 årsperioden innan momssänkningen, var den genomsnittliga prisökningstakten drygt tre procent. Sid 6 av 20
%-utveckling %-utveckling Diagram 1 Utvecklingen av restaurangpriserna (dec-dec) perioden 2002-2014 %-utveckling jämfört med december föregående år 7,0 6,0 6,4 7,0 6,0 5,0 5,0 4,0 4,0 3,2 3,2 3,0 2,6 2,3 2,5 2,8 2,6 3,0 2,0 1,7 1,3 1,6 2,0 1,0 1,0 0,0-0,1 0,0-1,0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Konsumentprisindex (SCB) -1,0 Vad hade prisnivån varit om momsen inte hade sänkts? För att försöka svara på frågan gör vi i de följande två olika jämförelser. I diagram 2 jämför vi den faktiska prisutvecklingen på restaurang sedan december 2011 (månaden innan momsen sänktes) med var prisnivån hade legat om den utvecklats som genomsnittet per månad perioden 2002 2011. Av diagrammet framgår att efter den initiala prissänkningen i januari 2012 har den faktiska nivån på restaurangpriserna börjat öka. Dock har ökningstakten varit långsammare än genomsnittet för 10-årsperioden innan momssänkningen. I december 2014 låg prisnivån 6,0 procent lägre än om den utvecklats som genomsnittet 10- årsperioden 2002-2011. Sid 7 av 20
Index dec 2011=100 Index dec 2011=100 Diagram 2 110 108 106 Den faktiska utvecklingen av restaurangpriserna jämfört med den "förväntade" utan momssänkning (genomsnittet 2002-2011), Index dec 2011=100 Momssänkningens effekt på prisnivån på restaurang Prisnivån ligger 6,0 % lägre än om momsen inte hade sänkts 110 108 106 104 104 102 102 100 100 98 2012 2013 2014 Förväntad prisutveckling utan momssänkning Faktisk prisutveckling Källa: Konsumentprisindex (SCB), egna beräkningar 98 I diagram 3 har vi jämfört utvecklingen av restaurangpriserna i Sverige med den i våra nordiska grannländer. Diagrammet visar dels prisutvecklingen på restaurang i Sverige perioden 2003-2014, dels prisutvecklingen på restaurang som ett genomsnitt av ökningstakterna i våra tre nordiska grannländer perioden 2003 2014. Av diagrammet framgår att ökningstakten perioden 2003-2011, i stort sett, var densamma år för år i Sverige och för snittet i våra nordiska grannländer. Undantaget var 2010 då ökningstakten var högre i Sverige. Orsaken till den lägre ökningstakten i norden var att momsen på restaurangtjänster sänktes i Finland 2010. Sedan momsen i Sverige sänkte 2012 har utvecklingen i Sverige kraftigt avvikit från genomsnittet för våra nordiska grannländer. Sedan december 2011 har restaurangpriserna i genomsnitt för våra nordiska grannländer ökat med 3,2 procent per år medan de i Sverige under samma period ökat med 0,9 procent per år. Om prisnivån på restaurang i Sverige hade fortsatt att utvecklas som genomsnittet för våra nordiska grannländer, hade prisnivån i Sverige legat drygt 6 procent högre. I diagrammet illustreras effekten av momssänkningen på prisnivån av den grå arean mellan linjerna perioden 2011-2014. Sid 8 av 20
Diagram 3 7,0 Utveckling av restaurangpriser i Norden (dec dec) %-utveckling jämfört med föregående år 7,0 6,0 5,0 Momssänkningens effekt på prisnivån på restaurang 6,0 5,0 %-utveckling 4,0 3,0 2,0 4,0 3,0 2,0 %-utveckling 1,0 0,0 Prisnivån ligger 6,4 % lägre än om momsen inte hade sänkts 1,0 0,0-1,0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Sverige Medel Norden exkl Sverige Källa: Eurostat, egna beräkningar -1,0 Sammantaget tyder de två olika jämförelser vi har gjort på att momssänkningen har haft en stor påverkan på prisnivån på restaurangtjänster. Visitas bedömning är att momssänkningen efter tre år haft fullt genomslag på prisnivån och att prisnivån därmed ligger 6-7 procent lägre än om momsen inte hade sänkts, vilket var syftet med reformen. Sid 9 av 20
%-utveckling %-utveckling Sänkta priser på restaurangtjänster har gett hög tillväxt i restaurangomsättningen I detta avsnitt kommer vi att visa att omsättningstillväxten i restaurangbranschen har varit historiskt hög med hänsyn tagen till konjunkturläget. Det är enligt Vistas bedömning en konsekvens av den sänkta momsen på restaurang- och cateringtjänster, vilket lett till en lägre prisnivå på restaurangtjänster. I föregående avsnitt visades att utvecklingen av restaurangpriserna varit svag i Sverige sedan momssänkningen, både i ett historiskt perspektiv och i ett nordiskt perspektiv. Visitas bedömning är att prisnivån legat 6-7 procent högre om inte momsen på restaurang- och cateringtjänster hade sänkts. Den lägre prisnivån var tänkt att stimulera efterfrågan på restaurangtjänster. I detta avsnitt ska vi därför titta på omsättningsutvecklingen i restaurangbranschen efter momssänkningen. Det vi studerar är omsättningsutvecklingen i volym, det vill säga omsättningen rensat för prishöjningar. I diagram fyra visas omsättningsutvecklingen i volym under perioden 2003 2014. Som diagrammet visar har omsättningstillväxten sedan 2012, efter momssänkningen, varit stark i ett historiskt perspektiv. Diagram 4 Omsättningsutveckling (volym) i restaurangbranschen %-utveckling jämfört med föregående år 5,0 4,0 4,3 4,5 4,2 5,0 4,0 3,2 3,0 2,3 2,8 2,7 2,7 3,0 2,0 1,5 2,0 1,0 0,4 1,0 0,0-1,0-0,2 0,0-1,0-2,0-2,0-3,0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014-2,6-3,0 Källa: Restaurangindex (SCB) Omsättningstillväxten i volym i restaurangbranschen har varit stark sedan momssänkningen och prisnivån på restaurangtjänster ligger, enligt Visitas bedömning, 6-7 procent lägre än om momsen inte hade sänkts. Detta ger en tydlig indikation på att den sänkta momsen har haft en positiv effekt på restaurangomsättningen. Frågan är om Sid 10 av 20
%-utveckling %-utveckling det går att kvantifiera effektens storlek? Historiskt finns ett mycket starkt samband mellan omsättningstillväxten i restaurangbranschen och omsättningstillväxten i den privata tjänstesektorn. I diagram fem redovisas omsättningsutvecklingen (i volym) för restaurangbranschen respektive för hela den privata tjänstesektorn perioden 2003-2014. Som framgår av diagrammet var sambandet i omsättningsutvecklingen 10-årsperioden före 2012, mellan restaurangbranschen och den privata tjänstesektorn, mycket stark. Efter 2012 har dock sambandet förändrats. Restaurangbranschen har utvecklats mycket starkt samtidigt som tjänstesektorn i sin helhet har utvecklats svagt. Visitas bedömning är därför att momssänkningen haft effekt och att omsättningen i restaurangbranschen hade följt sitt historiska samband gentemot tjänstesektorn om momsen inte hade sänkts. I diagrammet illustreras effekten av momssänkningen på omsättningsvolymen i restaurangbranschen, av den grå arean mellan linjerna perioden 2011-2014. Med den utgångspunkten har momssänkningen stått för 65 procent av ökningen av restaurangomsättningen i volym sedan momssänkningen. Diagram 5 Omsättningsutveckling (volym) i restaurangbranschen respektive privat tjänstesektor (exkl. bank och försäkring) %-utveckling jämfört med föregående år 5,0 4,0 Momssänkningens effekt på restaurangomsättningen 8,0 6,0 3,0 2,0 4,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0 Vi har valt att anända olika skalor för utvecklingen av restaurangomsättningen respektive omsättningen för tjänstesektorn för att illustrera den historiskt starka korrelationen dem emellan 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Restaurangbranschen (vänster skala) Tjänstesektorn (exkl bank och försäkring) (höger skala) 0,0-2,0-4,0-6,0 Källa: Restaurangindex (SCB) & Tjänsteproduktionsindex (SCB) Sammanfattningsvis har den sänkta momsen på restaurang- och cateringtjänster lett till en lägre nivå på restaurangpriserna jämfört med om momsen inte hade sänkts. Detta har i sin tur stimulerat efterfrågan och omsättningen på restaurangtjänster. Visitas bedömning är att momssänkningen kan tillskrivas 65 procent av den omsättningsökning i volym på restaurangtjänster som skett sedan momssänkningen i januari 2012. Sid 11 av 20
Hög omsättningstillväxt i restaurangbranschen har kraftigt ökat antalet anställda I detta avsnitt kommer vi att visa att utvecklingen av antalet helårsanställda i restaurangbranschen varit mycket hög under de sista tre åren. Det beror på den höga omsättningstillväxten under perioden, vilket enligt Vistas bedömning till stor del är en konsekvens av den sänkta momsen på restaurang- och cateringtjänster. I föregående avsnitt visade vi att omsättningstillväxten i restaurangbranschen varit stark sedan den sänkta momsen på restaurang- och cateringtjänster. Enligt Visitas bedömning var 65 procent av omsättningstillväxten en direkt följa av den sänkta momsen. En stark tillväxt i omsättningsvolymen leder historiskt alltid till en stark tillväxt i sysselsättningen i restaurangbranschen. Det var den utgångspunkt som användes i Sänkt restaurang- och cateringmoms SOU 2011:24 Delbetänkande av Utredningen om sänkt moms på vissa tjänster för att bedöma effekten på sysselsättningen. I detta avsnitt ska vi studera hur antalet anställda har utvecklats i restaurangbranschen sedan momssänkningen. För att beräkna utvecklingen av antalet anställda i restaurangbranschen 1 använder vi LAPS-lönesummor (SCB) 2. Vi väljer att använda lönesumman trots att utvecklingen av lönesumman inte är ett direkt mått på utvecklingen av antalet anställda. Orsaken till att vi trots detta använder LAPS är att det, till skillnad från de undersökningar som löpande mer direkt mäter utvecklingen av anställda i restaurangbranschen, är en totalundersökning. Samtliga företag måste på månadsbasis redovisa underlag för preliminärskatt och arbetsgivaravgifter. Andra källor som löpande under året följer utvecklingen av anställda i ekonomin är urvalsundersökningar. Urvalsundersökningar innebär att resultaten är behäftade med statistisk osäkerhet. Det gäller inte minst när resultaten avser mindre branscher som hotell- och restaurangbranschen. Mot den bakgrunden är LAPS, enligt Visitas bedömning, den bästa källan för att löpande uppskatta utvecklingen av anställda i restaurangbranschen. Hur vi utifrån lönesumman beräknar utvecklingen av antalet anställda i restaurangbranschen beskrivs i bilaga 2. I diagram sex visas antalet helårsverken som vi beräknar har skapats utifrån utveckling av branschens lönesumma. Det fjärde kvartalet 2014 var det nästan 13 000 fler helårsarbeten fler jämfört med fjärde kvartalet 2011, kvartalet innan momssänkningen. Hur många av dessa har enligt Visita tillkommit som en direkt följd av den sänkta momsen? I föregående avsnitt redovisades att Visita uppskattar att under den perioden är 65 procent av omsättningstillväxten i volym en direkt följd av den sänkta momsen. Utifrån detta gör vi bedömningen att också 65 procent av ökningen av antalet helårsanställda är en direkt följd av momssänkningen. Av det följer att av de nästan 13 000 helårsarbeten som skapats sedan momssänkningen har nästan 8 300 skapats som en direkt effekt av den sänkta momsen. 1 Med restaurangbranschen avses företag som enligt SCB:s register är klassificerade som restaurangföretag (SNI koden 56). 2 Även Konjunkturinstitutet använder branschens lönesumma för att beräkna effekterna på sysselsättningen till följd av momssänkningen, Specialstudie nr 36, Effekter av sänkt restaurang- och cateringmoms, Konjunkturinstitutet Sid 12 av 20
Diagram 6 Utveckling av antalet helårsverken i restaurangbranschen (säsongsrensat) perioden 4:e kvartalet 2011 tom 4:e kvartalet 2014 14 000 12 000 10 000 4 360 4 397 4 442 3 925 8 000 2 952 3 106 3 325 6 000 2 475 4 000 2 000 0 757 1 406 Momsjobb Övriga jobb 1 238 2 299 1 442 2 678 1 911 3 548 4 597 5 483 5 768 Källa: LAPS (SCB) och Lönestatistik (Visita), egna beräkningar Sammanfattningsvis har den starka omsättningstillväxten (volym) i restaurangbranschen efter momssänkningen lett till nästan 13 000 fler helårsarbeten i restaurangbranschen. Visitas bedömning är att 65 procent, motsvarande 8 300 helårs arbeten, är en direkt följd av den sänkta momsen. 6 174 7 288 8 097 8 166 8 250 1:a kv 2:a kv 3:e kv 4:e kv 1:a kv 2:a kv 3:e kv 4:e kv 1:a kv 2:a kv 3:e kv 4:e kv 2012 2013 2014 Sid 13 av 20
Sänkt moms har inte ökat restaurangföretagens lönsamhet Det direkta momsbortfallet vid sänkningen av momsen på restaurangmat uppskattades till 5,4 miljarder kronor per år. Det har i olika sammanhang påståtts att momssänkningen bara lett till en förbättrad lönsamhet för restaurangföretagen ( momssänkningen har hamnat i restaurangägarnas fickor ). I detta avsnitt ska vi gå igenom hur lönsamheten i restaurangbranschen utvecklats efter den sänkta momsen på restaurang- och cateringtjänster. I dagsläget finns bokslutsuppgifter tillgängliga för restaurangföretagen (SNI-kod 56) för 2012 och 2013. I tabell 1 redovisas det totala resultatet efter skatt för samtliga restaurangföretag i Sverige perioden 2008 till 2013. De i sammanhanget intressantaste uppgifterna är det förändrade resultatet efter skatt perioden 2011 till 2013, det vill säga efter att momsen på mat serverad på restaurang sänktes. Resultatet förbättrades för restaurangbranschen i sin helhet från 4 828 miljoner kronor 2011 till 5 742 miljoner kronor 2013, en ökning på 914 miljoner kronor. Grovt uttryckt skulle man kunna säga att sänkningen av momsen på restaurangmat som uppskattades ge ett skattebortfall på 5,4 miljarder kronor har mindre än 20 procent tillfallit restaurangägarna i ökade vinster efter skatt (914/5 400=0,17). Detta är dock en kraftig överskattning då omsättningen i branschen ökade kraftigt under 2012 och 2013, även inklusive moms. Det betyder att med oförändrad procentuell marginal så hade restaurangägarnas vinster efter skatt ökat till följd av den ökade omsättningen. Den procentuella marginalen ökade med 0,6 procentenheter mellan 2011 och 2012 men föll sedan med 0,4 procentenheter mellan 2012 och 2013. Det betyder av resultatmarginalen 2013 är 0,2 procentenheter högre 2013 jämfört med 2011. Med oförändrad resultatmarginal i förhållande till 2011 hade resultatet efter skatt varit 5 542 miljoner kronor. Det faktiska resultatet 2013 ligger knappt 200 miljoner kronor över det. Mot den här bakgrunden kan man konstatera att den sänkta momsen på restaurang- och cateringtjänster inte har lett till någon direkt ökning av restaurangföretagens vinster. Tvärtom har vinsterna knappt ökat i förhållande till vad man kunde förväntat sig om momsen inte hade sänkts. Tabell 1 Utveckling av resultat efter skatt för Restaurangföretag (SNI 56) perioden 2007-2013, mkr 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Resultat efter skatt, mkr 2 717 3 242 4 329 4 828 5 712 5 742 Förändring, mkr - 297 525 1 087 499 884 30 Resultat i % av omsättningen 4,3 5,0 6,2 6,5 7,1 6,7 Källa: Resultaträkningsposter enligt Företagens ekonomi (SCB) Sid 14 av 20
Ökad sysselsättning i restaurangbranschen har inte skett på bekostnad av sysselsättning i andra branscher En viktig fråga när det gäller sysselsättningsutvecklingen är om de jobb som skapas i restaurangbranschen till följd av momssänkningen är nettojobb, det vill säga att ökningen av anställda i restaurangbranschen inte motsvaras av en minskning av antalet anställda i andra branscher. I delbetänkandet av utredningen om sänkt moms på vissa tjänster Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster, SOU 2011:24 presenterades tre antaganden som måste vara uppfyllda för att de jobb som skapas till följd av momssänkningen ska vara nettojobb. 1. Att lönenivån i restaurangbranschen ligger över den marknadsmässiga nivån. 2. Att lönenivån i restaurangbranschen inte påverkas av den ökade efterfrågan på restaurangtjänster. 3. Att den ökade efterfrågan på arbetskraft inte leder till att lönenivåerna i andra branscher ökar. Givet att dessa tre antaganden gäller så skulle, enligt utredningen, den ökade efterfrågan på arbete i restaurangbranschen motsvaras av ökad sysselsättning i hela ekonomin. Om de tre antagandena ovan inte är uppfyllda kommer en del av sysselsättningsökningen inom branschen att utgöras av överströmning av arbetskraft från andra branscher. Sysselsättningsökningen i den totala ekonomin blir därmed lägre. Utredningen bedömde att ingångslönerna inom restaurangbranschen var högre än den lön som hade rått vid perfekt konkurrens, det vill säga att antagande 1 gäller. När det gäller antagande två och tre så måste de utvärderas empiriskt. I tabell 2 redovisas den genomsnittliga procentuella löneutvecklingen i hotell- och restaurangbranschen, i några närliggande branscher och för hela svenskt näringsliv, under fyra olika perioder. Av tabellen framgår att löneutvecklingen inom hotell- och restaurangbranschen under perioden 2012-2014 inte avviker från den historiska i förhållande till näringslivet totalt eller närliggande branscher. Detta betyder att den ökade arbetskraftsefterfrågan i restaurangbranschen på kort sikt inte verkar drivit upp löneökningstakten i restaurangbranschen eller i närliggande branscher. Antagandena två och tre verkar alltså gälla och den ökade arbetskraftsefterfrågan till följd av momssänkningen bör därför inte ha lett till undanträngning av sysselsättning i andra branscher. Tabell 2 Genomsnittlig procentuell löneutveckling i olika sektorer inom Svenskt Näringsliv (arbetare) under fyra olika perioder Totalt Varuhandel Service Hotell och restaurang 2003-2005 3,1 3,3 2,5 3,0 2006-2008 3,7 3,7 3,0 4,0 2009-2011 2,4 2,3 3,4 2,7 2012-2014 2,4 2,8 2,5 2,5 Källa: Svenskt Näringslivs lönestatistik Sid 15 av 20
Sid 16 av 20
Den statsfinansiella kostnaden per momsjobb En annan viktig fråga kring momssänkningen är vad den långsiktiga statsfinansiella kostnaden för de som skapats till följd av momssänkningen är. I delbetänkandet av utredningen om sänkt moms på vissa tjänster Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster, SOU 2011:24 presenterades en bedömning av reformens effekter. Den ökade restaurangkonsumtionen antas ge upphov till 3 000 helårsarbeten netto i restaurangbranschen. Ökad restaurangkonsumtion antas dessutom frigöra tid från hushållen i hushållsarbete. En del av den tiden antas användas till utökat marknadsarbete motsvarande 2 500 helårsarbeten på hela arbetsmarknaden. Reformen förväntades därmed netto (med hänsyn tagen till undanträngning av sysselsättning i andra sektorer) ge upphov till ökat antal arbetade timmar i ekonomin motsvarande totalt 5 500 helårsarbeten. Det omedelbara bortfallet i momsintäkter till staten till följd av reformen beräknades till 5,4 miljarder. Utredningen beräknade dock den långsiktiga statsfinansiella effekten till 3,6 miljarder, givet resultatet på 5 500 helårsarbeten, varav 3 000 i restaurangbranschen. Kostnaden sjunker då reformen leder till ökad sysselsättning. Ökad sysselsättning förbättrar de offentliga finanserna via ökade skatteintäkter (exempelvis inkomstskatt och arbetsgivaravgifter) och minskade transfereringsutgifter (exempelvis arbetslöshetsersättning och försörjningsstöd). Den långsiktiga statsfinansiella kostnaden per helårsverke i restaurangbranschen, vid ett utfall på 3 000 helårsarbeten i restaurangbranschen, blir då 1,2 miljoner kronor, se tabell 2. Med utgångspunkt från ovanstående beräkning har Visita uppskattat den långsiktiga statsfinansiella kostnaden per helårsverke vid olika utfall på antalet helårsverken (netto) i restaurangbranschen, se tabellen 3. Som framgår av tabellen sjunker kostnaden per helårsarbete relativt snabbt när antalet helårsarbeten ökar. Skälet är att ett ökat helårsarbete sänker den totala kostnaden samtidigt som den nya totala kostnaden ska delas med fler helårsarbeten. Visitas bedömning är att det efter tre år har skapats 8 300 helårsverken netto i restaurangbranschen som en direkt följd av momssänkningen. Den långsiktiga statsfinansiella kostnaden beräknar Vista därmed till drygt 300 000 kronor per helårsverke, se tabell 3. Tabell 3 Långsiktigt statsfinansiell kostnad 3 för sänkt moms på restaurangmat Antal helårsverken i restaurangbranschen (netto) Långsiktig statsfinansiell kostnad, miljarder kronor Långsiktig statsfinansiell kostnad per helårsverke, kronor 3 000 3,6 1 200 000 4 000 3,4 855 000 5 000 3,2 647 000 6 000 3,1 509 000 7 000 2,9 410 000 8 000 2,7 336 000 8 300 2,6 318 000 3 För varje helårsverke i restaurangbranschen bedöms det totala arbetsutbudet öka proportionellt utifrån det beräknade utfallet i Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster, SOU 2011:24. Sid 17 av 20
9 000 2,5 279 000 10 000 2,3 233 000 Källa: Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster, SOU 2011:24, beräkningar Visita Sid 18 av 20
Bilaga 1 Lönesummestatistiken Lönesumma (bruttolön) Denna omfattar hela den kontanta bruttoersättningen till de personer som tas med i redovisningen. Till kontant bruttolön hänförs förutom tidlön bl.a. följande kontantförmåner: diverse ackordsersättningar, bonus, drickspengar, gratifikation, helgdagslön, jour- och beredskapsersättning, kostersättning, tillägg vid skiftarbete samt vid obekväm arbetstid, permitteringslön, provision, reseersättning, semesterersättning, semesterlön, sjuklön, vinstandel och övertidsersättning. Närmare upplysningar finns i broschyren "Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter" (SKV 401 utg. 18) som ges ut av Skatteverket. I redovisningen av lönesumman inkluderas förmånerna. Förmåner Dessa omfattar värdet av andra skatte- och avgiftspliktiga förmåner än kontant lön som till exempel fri kost, bil, bostad och förmånliga lån. Totalundersökning Redovisningen av avdragen A-skatt och arbetsgivaravgift äger rum varje månad. A-skatt, som dragits av under månaden, ska tillsammans med arbetsgivaravgift på under månaden utgivna löner redovisas och betalas till skattemyndigheten senast förfallodagen i närmast påföljande månad. Skattedeklarationer registreras och kommer via skattemyndigheter in till Skatteverket varje månad. SCB får sedan tillgång till materialet cirka sex veckor efter "lönemånadens" slut. Det består då av drygt 306 000 skattedeklarationer. Redovisningen av lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt avser ett kvartal. Statistikens tillförlitlighet SCB:s bearbetningar av skattedeklarationer är en månatlig totalundersökning av uppgifter från ett administrativt register. Resultatens tillförlitlighet är beroende av att uppgifterna på skattedeklarationerna är riktiga och av att SCB får tillgång till samtliga skattedeklarationer. Tillförlitligheten är också beroende av bransch- och sektorskodningen från SCB:s företagsdatabas. För mer information kring statistiken (Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS)), följ länken http://www.scb.se/pages/productdocumentations 18916.aspx Sid 19 av 20
Bilaga 2 Beräkning av helårsarbeten i restaurangbranschen Exemplet Riket Beräkning antal helårsverken (säsongsrensat) Total lönesumma 4:e kvartalet 2011, mkr 4 736 Lönekostnad per helårsanställd 4:e kvartalet 2011, kr 66 797 Antal helårsverken 4:e kvartalet 2011 70 908 Total lönesumma 1:a kvartalet 2014, mkr 5 768 Lönekostnad per helårsanställd 1:a kvartalet 2014, kr 70 201 Antal helårsverken 1:a kvartalet 2014 82 168 Ökning antal helårsverken 11 261 Procentuell ökning antal helårsverken 15,9 Källa: LAPS (SCB) och Lönestatistik (Visita), egna beräkningar Sid 20 av 20