Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson

Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen. Prevalensen (förekomsten) av övervikt och fetma i den vuxna befolkningen har ökat både i världen och Sverige de senaste decennierna. 1 Även bland barn har prevalensen ökat och det är särskilt allvarligt då fetma i barndomen innebär en ökad risk för typ II diabetes, riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom och sämre psykisk hälsa. 2 Barn med fetma löper också högre risk än normalviktiga barn att ha fetma även som vuxna. 3 En Jönköpingsstudie visar samtidigt att de flesta 20-åringar med övervikt eller fetma var normalviktiga vid 5,5 års ålder och nästan hälften var normalviktiga vid 15 års ålder. 5 Sedan år 2004 har Landstinget särskilt följt utvecklingen av övervikt och fetma bland barnen i Jönköpings län och hade ett mål att prevalensen av fetma bland 4-åringar skulle minska med 20 procent mellan åren 2009-2012. 4 Resultatet blev en minskning med 11 procent. Målet att prevalensen av fetma bland 4-åringarna ska minska med 20 procent gäller även under perioden 2013-2015. Denna rapport omfattar endast en presentation av förekomsten av övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län. Analys av resultaten måste göras i respektive kommun eller annan verksamhet med kunskap om lokalsamhället, liksom planering av insatser och utvecklingsarbeten. Här kan Landstingets avdelning Folkhälsa och sjukvård erbjuda ett stöd. Metod Information om längd och vikt insamlas årligen från barnhälsovårdsjournaler (4-åringarna) och skolhälsovårdsjournaler (förskoleklass, år 4, år 7 alt. 8 och år 1 i gymnasiet). Från dessa uppmätta värden beräknas body mass index, (vikten i kg/längden i m 2 ). För vuxna går gränsen för övervikt vid på 25 kg/m 2 och för fetma vid på 30 kg/m 2, enligt WHO:s definition. För barn och ungdomar varierar kraftigt med ålder och kön, vilket medför att man måste ta hänsyn till dessa faktorer vid skattning av övervikt och fetma bland barn. Prevalens av övervikt och fetma beräknas här genom en metod utvecklad av primärvårdens FoU-enhet utifrån den av WHO rekommenderade metoden. 6 Bortfallet är inte dokumenterat för samtliga kommuner varför det inte redovisas. Data från barnhälsovården finns för samtliga och från skolhälsovården för alla kommuner utom Mullsjö för årets undersökning. Resultat och kommentarer Tabell 1-5 visar -medelvärde samt prevalens av övervikt (motsvarande 25 <30) respektive fetma (motsvarande 30) uppdelat på kön samt totalt i varje åldersgrupp. Prevalensen av övervikt har minskat bland 4-åringarna och gymnasieungdomarna medan den var små förändringar i övriga åldersgrupper jämfört med förra året. Prevalensen av fetma har minskat bland gymnasieungdomarna, ökat barnen i skolår 7 eller 8 medan det var små förändringar i övriga åldersgrupper. Det finns skillnader mellan pojkar och flickor. 1 - problem och åtgärder. SBU-rapport 160. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2002. 2 Goran MI, Ball GD, Cruz ML. Obesity and risk of type 2 diabetes and cardiovascular disease in children and adolescents. J Clin Endocrinol Metab. 2003;88(4):1417-27. 3 Guo SS, Wu W, Chumlea WC, Roche AF. Predicting overweight and obesity in adulthood from body mass index values in childhood and adolescence. Am J Clin Nutr. 2002 Sep;76(3):653-8. 4 Budget 2010. Landstinget i Jönköpings län. 5 Fåhraeus C1, Wendt LK, Nilsson M, Isaksson H, Alm A, Andersson-Gäre B. Overweight and obesity in twenty-year-old Swedes in relation to birthweight and weight development during childhood. Acta Paediatr. 2012 Jun;101(6):637-42. 6 Cole TJ, Bellizzi MC, Flegal KM, Dietz WH. Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ. 2000;320:1240-3.

Tabell 1. -medelvärde samt prevalens av övervikt (motsvarande 25 <30) och fetma (motsvarande 30) bland 4-åringarna, uppdelat på kön och födelseår. Flickor Pojkar Totalt Födelseår N N N 2000 1503 16,0 13,9 2,3 1549 16,2 10,9 2,2 3052 16,1 12,4 2,3 2001 1567 16,1 13,5 4,2 1615 16,1 10,0 1,8 3182 16,1 11,7 3,0 2002 1718 16,0 12,7 2,4 1784 16,1 10,2 2,2 3502 16,1 11,5 2,3 2003 1656 16,1 14,5 3,4 1784 16,2 11,2 2,0 3440 16,1 12,8 2,7 2004 1724 16,1 14,3 3,2 1789 16,1 10,2 2,0 3513 16,1 12,2 2,6 2005 1573 16,0 13,4 2,1 1741 16,1 10,5 1,8 3314 16,1 11,9 1,9 2006 1729 16,0 12,7 2,5 1844 16,1 10,0 2,2 3573 16,0 11,3 2,4 2007 1489 16,0 12,0 3,0 1623 16,1 9,9 2,0 3112 16,0 10,9 2,4 2008 1686 16,0 13,3 2,9 1760 16,1 9,3 2,2 3446 16,0 11,2 2,5 2009 1754 16,0 13,0 2,9 1787 16,0 8,2 1,8 3541 16,0 10,6 2,3 Totalt 16399 16,0 13,3 2,9 17276 16,1 10,0 2,0 33675 16,1 11,6 2,4 Tabell 2. -medelvärde samt prevalens av övervikt (motsvarande 25 <30) och fetma (motsvarande 30) bland barnen i förskoleklass, uppdelat på kön och läsår. Flickor Pojkar Totalt Läsår N N N 0405 1655 16,2 15,5 4,4 1707 16,3 11,8 4,7 3362 16,2 13,6 4,6 0506 1522 16,1 13,1 4,5 1647 16,2 10,4 4,2 3169 16,2 11,7 4,3 0607 1625 16,1 12,7 3,8 1685 16,4 12,0 3,6 3310 16,3 12,4 3,7 0708 1706 16,2 13,9 4,1 1770 16,2 10,6 3,3 3476 16,2 12,2 3,7 0809 1737 16,2 13,8 4,6 1833 16,2 11,9 3,5 3570 16,2 12,8 4,0 0910 1601 16,4 16,3 5,7 1697 16,3 13,2 3,4 3298 16,4 14,7 4,5 1011 1741 16,2 14,1 4,9 1813 16,2 10,9 4,1 3554 16,2 12,5 4,5 1112 1575 16,2 14,5 4,5 1744 16,3 11,8 3,3 3319 16,2 13,1 3,9 1213 1713 16,2 13,9 4,6 1805 16,3 12,1 3,5 3518 16,2 13,0 4,0 Totalt 14875 16,2 14,2 4,6 15701 16,3 11,6 3,7 30576 16,2 12,9 4,1 Tabell 3. -medelvärde samt prevalens av övervikt (motsvarande 25 <30) och fetma (motsvarande 30) bland barnen i skolår 4, uppdelat på kön och läsår. Flickor Pojkar Totalt Läsår N N N 0405 2103 18,2 17,5 3,4 2077 18,3 16,8 4,5 4180 18,2 17,2 4,3 0506 1949 18,2 18,9 3,4 1960 18,2 17,7 3,3 3909 18,2 18,3 3,4 0607 1763 17,9 16,3 2,8 1868 18,2 17,2 3,9 3631 18,1 16,8 3,4 0708 1643 18,1 16,0 3,8 1823 18,2 16,2 4,7 3466 18,2 16,1 4,3 0809 1758 18,0 16,2 4,0 1809 18,3 16,5 4,5 3567 18,2 16,3 4,2 0910 1563 18,1 16,1 3,7 1638 18,3 18,2 4,2 3201 18,2 17,2 3,9 1011 1587 18,2 17,6 3,7 1621 18,5 19,0 5,1 3208 18,4 18,3 4,4 1112 1598 18,3 19,3 3,4 1652 18,3 17,1 4,3 3250 18,3 18,2 3,9 1213 1760 18,3 18,1 4,4 1836 18,5 18,7 5,6 3596 18,4 18,4 5,0 Totalt 15724 18,1 17,4 3,7 16284 18,3 17,4 4,4 32008 18,2 17,4 4,1

Tabell 4. -medelvärde samt prevalens av övervikt (motsvarande 25 <30) och fetma (motsvarande 30) bland barnen i skolår 7 eller 8, uppdelat på kön och läsår. Flickor Pojkar Totalt Läsår N N N 0405 2294 20,5 14,3 3,0 2347 20,1 15,6 3,3 4641 20,3 15,0 3,1 0506 2166 20,5 14,3 3,4 2211 20,2 15,3 4,0 4377 20,3 14,8 3,7 0607 2035 20,4 13,4 2,6 2148 20,0 14,8 3,4 4183 20,2 14,1 3,0 0708 2142 20,6 15,8 2,8 2078 20,5 16,2 5,3 4220 20,6 16,0 4,1 0809 1840 20,5 14,2 3,3 1885 20,4 17,3 4,6 3725 20,5 15,8 3,9 0910 1627 20,6 16,4 2,9 1631 20,6 17,0 6,1 3258 20,6 16,7 4,5 1011 1590 20,5 12,1 4,3 1668 20,6 15,8 5,7 3258 20,6 14,0 5,0 1112 1532 20,7 15,6 4,2 1661 20,6 17,9 5,4 3193 20,6 16,8 4,8 1213 1631 20,6 14,5 3,7 1718 20,7 18,5 5,5 3349 20,6 16,5 4,6 Totalt 16857 20,5 14,5 3,3 17347 20,3 16,4 4,7 34204 20,4 15,5 4,0 Tabell 5. -medelvärde samt prevalens av övervikt (motsvarande 25 <30) och fetma (motsvarande 30) bland barnen i skolår 1 i gymnasiet, uppdelat på kön och läsår. Flickor Pojkar Totalt Läsår N N N 0405 1554 22,1 14,2 3,6 1608 22,0 15,0 3,9 3162 22,0 14,6 3,8 0506 1704 21,9 13,4 2,8 1756 22,2 16,7 5,1 3460 22,0 15,1 3,9 0607 1927 21,9 13,0 3,0 1948 22,0 16,7 3,8 3875 22,0 14,9 3,4 0708 1942 22,0 14,0 3,8 2128 22,1 16,4 4,8 4070 22,1 15,3 4,3 0809 1916 22,2 15,4 3,7 2041 22,2 16,2 5,1 3957 22,2 15,8 4,4 0910 1696 21,9 12,4 2,9 1830 22,2 16,3 4,5 3526 22,0 14,4 3,7 1011 1600 22,0 14,1 3,4 1489 22,4 16,3 7,3 3089 22,2 15,2 5,2 1112 1444 22,0 14,8 3,3 1462 22,5 17,7 7,7 2906 22,3 16,2 5,5 1213 1389 22,0 13,8 3,2 1437 22,4 17,7 6,3 2826 22,2 15,8 4,8 Totalt 15172 22,0 13,9 3,3 15699 22,2 16,5 5,3 30871 22,1 15,2 4,3 I figur 1 presenteras prevalens av övervikt+fetma sammantaget (motsvarande 25) för respektive kön och åldersgrupp. Ser man över hela perioden har andelen med övervikt varierat mellan undersökningsåren i de flesta åldersgrupperna. Möjligen ses en svagt nedåtgående trend i andel med övervikt bland 4-åringarna, i alla fall bland pojkarna, medan det ser mer bekymmersamt ut bland pojkarna i skolår 7 eller 8 och gymnasiet. Figurerna tydliggör också att det i de två yngsta åldersgrupperna är en större andel flickor än pojkar som har övervikt eller fetma, medan det bland de äldre barnen är tvärtom.

Figur 1. Prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) i respektive åldersgrupp per födelseår/läsår. För barnen födda mellan år 2000 och 2006 finns två mätpunkter; vid 4 års ålder och i förskoleklass och för dem födda år 2000, 2001 och 2002 finns tre mätpunkter; vid 4 års ålder, i förskoleklass och i skolår 4. I figur 2 presenteras prevalens av övervikt (motsvarande 25 <30) samt fetma (motsvarande 30) vid 4 års ålder, i förskoleklass och, där data finns, i skolår 4 för barnen födda 2000-2006. Prevalensen av både övervikt och fetma har ökat mellan mätningarna både bland flickor och pojkar. Då vi endast har avidentifierade data kan vi ej justera för ut- och inflyttning, vilket medför att de födda t ex år 2000 inte består av exakt samma barn som 4-åringar, i förskoleklass respektive skolår 4 (figur 2).

Figur 2. Andel av barnen födda år 2000-2006 med övervikt (motsvarande 25 <30) respektive fetma (motsvarande 30) vid 4 års ålder, i förskoleklass samt skolår 4. Geografisk indelning I följande diagram presenteras 3-årsmedelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) för varje skolår uppdelat på kommun. De olika staplarna visar medelvärdet för läsåren 04/05-06/07, 05/06-07/08, 06/07-08/09, 07/08-09/10, 08/09-10/11, 09/10-11/12 respektive 10/11-12/13. Det finns ganska tydliga skillnader i andel överviktiga barn mellan kommunerna, där prevalensen ökat i vissa kommuner och åldrar och minskat i andra. Totalt i länet har 3-årsmedelvärdet ökat mellan första och sista mätperiod i samtliga årsklasser utom bland 4-åringarna, där en minskning har skett de senaste åren.

Figur 3. 3-årsmedelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) bland 4-åringarna, uppdelat på kommuner och födelseår. Figur 4. 3-årsmedelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) bland barnen i förskoleklass, uppdelat på kommuner och läsår. Gislaved saknar data läsår 09/10. Sävsjö saknar data 11/12. Mullsjö saknar data 10/11, 11/12 och 12/13, varför resultat inte presenteras för de två senaste mätningarna.

Figur 5. 3-årsmedelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) bland barnen i skolår 4, uppdelat på kommuner och läsår. Gislaved saknar data läsår 09/10. Habo saknar data 10/11. Mullsjö saknar data 10/11, 11/12 och 12/13, varför resultat inte presenteras för de två senaste mätningarna. Figur 6. 3-årsmedelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) bland barnen i skolår 7 eller 8, uppdelat på kommuner och läsår. Vaggeryd saknar data läsår 06/07, Eksjö saknar data läsår 08/09, Gislaved saknar data läsår 09/10 och Sävsjö saknar data 11/12. Mullsjö saknar data 10/11, 11/12 och 12/13, varför resultat inte presenteras för de två senaste mätningarna.

Figur 7. 3-årsmedelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) bland barnen i skolår 1 i gymnasiet, uppdelat på kommuner och läsår. Gnosjö saknar data läsår 04/05, Gislaved saknar data läsår 09/10. Sävsjö saknar data läsår 11/12. Mullsjö har väldigt få gymnasieelever och har inte rapporterat för dessa på tre år, varför de ej finns med i diagrammet. I figur 8-12 presenteras prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) i de tre sjukvårdsområdena per födelseår/läsår. Minskningen av andel 4-åringar med övervikt+fetma tycks ha skett främst i Jönköpings och Värnamo sjukvårdsområde, medan Höglandet startade från en lägre nivå. Däremot ser även här en negativ utveckling i de äldre åldersgrupperna.

Figur 8. Medelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) bland 4-åringarna, uppdelat på sjukvårdsområden och födelseår. Figur 9. Medelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) bland barnen i förskoleklass, uppdelat på sjukvårdsområden och läsår.

Figur 10. Medelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) bland barnen i skolår 4, uppdelat på sjukvårdsområden och läsår. Figur 11. Medelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) bland ungdomarna i skolår 7 eller 8, uppdelat på sjukvårdsområden och läsår.

Figur 12. Medelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) bland ungdomarna i gymnasiet år 1, uppdelat på sjukvårdsområden och läsår. I tabell 6 presenteras 5-årsmedelvärdet för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) på kommunnivå. Totalt i länet har prevalensen minskat något bland 4-åringarna under de fem mätperioderna, läsår 04/05-08/09, 05/06-09/10, 06/07-10/11, 07/08-11/12 respektive 08/09-12/13, medan den ökat något i övriga årsklasser. Det finns stora variationer mellan kommunerna.

Tabell 6. 5-årsmedelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) i respektive årsklass, uppdelat på kommuner. Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Totalt 4-åringar Förskoleklass Skolår 4 Skolår 7 el 8 År 1 gymnasiet 2000-2004 15,1 12,3 16,2 18,3 15,6 14,9 17 14,3 13,1 10,9 14,4 13,8 15 14,7 2001-2005 16,4 12,6 16,4 16,9 15,5 14,4 17,6 13 13,7 13 13,4 14,2 15,1 14,5 2002-2006 18,3 12,8 16,4 15,9 13,7 13,8 15,4 12,8 12,9 13,4 13,1 16,6 14,6 14,3 2003-2007 19,5 12,7 17,4 16,5 12,5 13,6 15,4 12,7 13,0 13,5 12,8 17,0 13,8 14,2 2004-2008 19,2 13,2 16,5 17,6 12,4 13,1 13,9 11,6 14,2 13,3 12,7 17,4 13,2 13,9 2005-2009 17,6 12,3 15,5 18,1 12,5 12,6 12,8 11,6 13,9 14,1 13,4 16,4 13,0 13,5 0405-0809 15,5 14,9 16,8 19,3 18,9 15,8 12 16,8 21,1 10,9 16,2 20,6 18,3 16,6 0506-0910 19 15,6 16,2 d 19,1 17,2 16 13,7 17,7 19,6 11,6 16,8 20,5 18,6 16,8 0607-1011 22,7 15,9 16,8 18 18,4 15,9 13,5 g 17,9 20,2 12,1 17,5 20,6 18,8 17 0708-1112 22,7 15,9 16,8 18,0 18,4 15,9 13,5 g 17,9 20,2 12,1 17,5 20,6 18,8 17,0 0809-1213 23,0 15,6 18,0 17,9 17,0 15,7 g 18,3 17,6 14,3 19,8 22,4 19,4 17,3 0405-0809 22,7 19 21,6 24,5 18 19,4 19,5 21,9 25,3 18 20,3 24,2 22,9 20,9 0506-0910 21,6 18,8 21,6 d 24,6 17,5 19,5 20,1 23,5 26,4 16,1 20,2 23,3 22,1 20,8 0607-1011 22,1 19,4 22,5 24 16,9 h 19,7 20,1 g 23,8 23,5 15,8 21,8 23,3 22,3 20,9 0708-1112 21,8 19,3 22,7 25,4 17,8 20,1 21,1 g 23,5 24,4 16,5 22,5 23,0 23,1 21,3 0809-1213 22,7 19,1 24,0 26,6 18,5 21,2 g 24,1 22,1 16,2 22,8 22,8 23,9 22,0 0405-0809 20,4 22,6 f 19 20,2 17,3 17,6 16,8 17 21,7 16,5 21,7 e 20,2 19,4 18,7 0506-0910 21,6 21,4 f 19,6 d 19,7 16,8 17,8 19,8 19,6 23,2 16,8 21,2 e 21,1 20 19,2 0607-1011 22,7 20,7 20,1 18,6 16,3 18 21,5 g 20,1 23,9 16,9 21,3 20,9 20,3 19,4 0708-1112 22,1 21,3 21,2 18,0 19,1 18,8 21,3 g 22,0 26,1 17,2 22,2 22,6 20,7 20,3 0809-1213 19,5 21,0 20,0 20,7 18,7 19,6 g 23,6 26,5 17,7 21,5 21,2 21,4 20,5 0405-0809 a 21,1 18,9 16,9 b a 18 19,4 19,7 23,3 19,7 21,5 20,5 18,8 19,1 0506-0910 a 22,4 19,1 c 16 a 18,1 20 19 23,1 19,3 23,2 18,7 19,6 19,1 0607-1011 a 22,6 19,7 c 17 a 18,4 17,8 g 18,5 21,2 19 24,3 19,7 20,3 19,3 0708-1112 a 23,9 19,8 c 18,1 a 19,5 g 17,6 21,6 19,7 24,8 20,4 20,8 20,0 0809-1213 a 22,5 21,3 18,4 a 19,7 i 18,7 22,4 19,0 20,7 20,1 21,6 20,2 a Har inget gymnasium b Saknar data för gymnasiet läsår 04/05 c Saknar data för gymnasiet läsår 09/10 d Saknar data för samtliga skolår läsår 09/10 (4-åringar finns) e Saknar data för skolår 7 alt. 8 läsår 06/07 f Saknar data för skolår 7 alt. 8 läsår 08/09 g Saknar data för samtliga skolår läsår 10/11, 11/12 samt 12/13 (4-åringar finns) h Saknar data för skolår 4 läsår 11/10 i Har ej rapporterat för gymnasiet de senaste fem åren.

Sammanfattning Sammanfattningsvis har det skett en del förändringar i prevalens av övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län sedan 2004, då Landstingets sammanställningar inleddes. Det har skett en positiv utveckling bland 4-åringarna där andelen har minskat under perioden. Däremot är det en negativ utveckling bland skolbarnen. Både 3-års- och 5-årsmedelvärdena har ökat i dessa åldersgrupper under perioden. Framför allt är utvecklingen oroväckande i de högre åldersgrupperna. En viktig observation är att variationen både mellan och inom kommunerna är ganska stor. I vissa åldersgrupper har det skett en ökning i andra en minskning i samma kommun. Analys av resultaten måste göras i respektive kommun eller annan verksamhet med kunskap om lokalsamhället, liksom planering av insatser och utvecklingsarbeten. Här kan Landstingets avdelning Folkhälsa och sjukvård erbjuda ett stöd.