180612 Arbetsplan för Stora Mellby förskola Läsåret 2018/2019
Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. Barn och ungdomsförvaltningens målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära. Systematiskt kvalitetsarbete Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Ett fungerande kvalitetsarbete i förskolan är avgörande för att utbildningen ska kunna främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att identifiera och prioritera utvecklingsområden för att uppfylla de nationella målen. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister.
Kvalitetssystem för förskolan - Förklaringar Arbetsplan Arbetsplanen utgör stommen i förskolans kvalitetsarbete och utgör grunden för fortsatt planering, genomförande, uppföljning, utvärdering och utveckling som dokumenteras i Pluttra. Verksamhetens arbetsplan ska revideras inför varje verksamhetsår. Arbetsplanen är en grovplanering där er förskolas verksamhetsidé beskrivs övergripande. Arbetsplanen består av två huvuddelar. Del 1 utgör underlag för kategorier i Pluttra där vidare planering av verksamheten beskrivs genom ögonblick och reflektion. Del 2 innehållet områden som särskilt följs upp parallellt med arbetet i Pluttra och som dokumenteras enligt instruktioner för respektive område. Rubriker i del 1 Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Övergång och samverkan Rubriker i del 2 Pluttra Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn i behov av särskilt stöd Innehållet under rubrikerna i del 1 överförs och bildar kategorier i Pluttra. Kategorierna utgår från läroplanen och utgör grunden för förskolan arbete. Genomförandet av verksamheten dokumenteras och följs upp med hjälp av ögonblick i Pluttra (enligt mall intern kommentar ) och analyseras därfter i månadsanalysen (enligt mall intern kommentar månadsreflektion.
Årsplanering Varje förskola ska ha en tydlig årsplanering. Denna innehåller struktur för kontinuerlig uppföljning av fokuserade mål och styrande planer samt andra årligen återkommande rutiner och moment. Årsplaneringen kan t.ex. innehålla datum för uppföljning och planering, tillfällen för samverkan barnhälsa, uppföljning av plan mot diskriminering och kränkande behandling, inskolning, föräldramöte, utvecklingssamtal, övergångar, föräldraenkät, fester och traditioner m.m. Nulägesanalys I slutet av varje verksamhetsår sammanställs en nulägesanalys. Nulägesanalysen är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för fortsatt arbete och belyser vad verksamheten behöver fokusera ytterligare på under kommande verksamhetsår. Nulägesanalysen är en samlad bild av årets kontinuerliga arbete utifrån arbetsplanen och verksamhetsårets processer. Utgångsläget jämförs med nuläget efter årets arbete med stöd av följande underlag: Dokumentation av barns lärande och utveckling i Pluttra. Rundan/Verksamhetsbesök, förskolechefens regelbundna besök i verksamheten som belyser: 1. Normer och värden, 2. Utveckling och lärande, 3. Barns inflytande GR-enkät årlig enkät till alla föräldrar med barn i förskola Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (Plan mot diskriminering och kränkande behandling) Arbetet med barn i behov av särskilt stöd (Barn- och elevhälsoplan) Övrigt som förskolan bedömer ger en bild av nuläget i verksamheten, självskattningsmaterial, bedömningsstöd, ALP-besök.
DEL 1 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö 98 reviderad 2016) Varje förskola har också en plan mot diskriminering och kränkande behandling där främjande, förebyggande och åtgärdande arbete kring normer och värden beskrivs i det vardagliga värdegrundsarbetet. Denna hittar ni på vår hemsida. Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Verksamheten ska utgå från barnens intressen. Så här arbetar vi På Stora Mellby förskola ska alla barn och föräldrar trivas, känna sig välkomna och delaktiga. Vi strävar efter att tillsammans skapa en verksamhet som är rolig, lärorik och utvecklande. Vi lägger stor vikt vid värdegrundsarbetet där trivsel, trygghet och ett respektfullt förhållningssätt står i centrum vilket skapar grund samt förutsättning för en god lärmiljö. Vi har rutiner och strukturer som ger barnen trygghet och arbetar med att stärka känslan av gemenskap i barngrupperna. Pedagogerna diskuterar kontinuerligt rutinsituationer och planerar verksamheten för att skapa LUST ATT LÄRA. Vi samtalar kring värdegrunden och tar tillvara på barnens tankar och erfarenheter. Pedagoger och barn kommer gemensamt överens om de regler som ska gälla på förskolan. Genom att ha ett gemensamt förhållningssätt vill vi lära barnen ta ansvar för det sociala samspelet samt förstå att de som individer har rätt att säga nej och stopp. Alla barn ska få ta del av gemenskapen på förskolan och förstå att alla människor är lika mycket värda. Vi använder oss av gruppstärkande lekar och konflikthantering för att ge barnen verktyg att hantera olika situationer som kan uppstå i det sociala samspelet. På förskolan arbetar vi efter vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling. I det främjande arbetet finner vi de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Ett lek- och lustfyllt lärande är en förutsättning och utifrån detta arbetar vi både i vardagssituationer och temaarbeten med känslor, självkänsla, grupptillhöriget samt allas lika värde.
Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Observationer i barngruppen Utvärderingsenkäter till vårdnadshavare Vårdnadshavares respons Vi arbetar utifrån barnens styrkor och förmågor och bygger vidare på dessa. Vi har upprättat en Plan mot Diskriminering och kränkande behandling. Där finns en gång att följa om problem uppstår. Den är väl förtrogen i personalgruppen. Planen finns på förskolans hemsida. Dialog på planeringskonferenser med alla tre avdelningarna kring normer och värden. Förskolechefs verksamhetsbesök och uppföljningar. 2.2 Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Utveckla dokumentation och reflektion i Pluttra så det blir ett stöd till verksamheten. Så här arbetar vi Utveckling och lärande sker under hela dagen i alla situationer. Barn lär genom att prova, undersöka, fantisera, uppleva, dra slutsatser, lösa problem och imitera. Vi vill prioritera den lärande leken, det vi kallar barnens egna lekar och låta verksamhetens innehåll utgå från barnens egna intressen. Vi strävar efter att skapa en god lärmiljö genom att erbjuda en inspirerande miljö där barnen får möjlighet att utforska och fantisera. Genom att vara lyhörda och närvarande pedagoger vill vi ge alla barn möjlighet att lyckas och därigenom stärka tilliten till
sin egen förmåga. Trygghet är en förutsättning för att kunna skapa en god lärmiljö och vi arbetar aktivt med vårt förhållningssätt och bemötande gentemot varandra. Vi tar tillvara vardagliga situationer för att lyfta barnens tankar och idéer. Vi arbetar även med olika metoder som drama och teater för att lyfta fram olika situationer och händelser som inträffat. Vi uppmuntrar barnens lärande och genom att ta tillvara på deras intressen, tankar och idéer vill vi genomföra lustfyllda samlingar. Vi vill att barnen ska bli inspirerade av naturkunskap, teknik, matematik och problemlösningar och vi strävar efter att använda oss av vår närhet till skog/mark och av våra utegårdar till detta. Vi försöker tydliggöra vårt arbete kring utveckling och lärande, för vårdnadshavare och barn, genom konkreta exempel på till exempel föräldramöten. Vi strävar efter att erbjuda barnen en verksamhet med varierande innehåll där de bland annat ska få möjlighet att utforska och upptäcka språk och kommunikation på olika sätt. Vårt mål är att alla barn ska få möjlighet att nå sin fulla potential. Vi arbetar utifrån ett styrkebaserat och positivt förhållningssätt gentemot barnen, vilket innebär att vi tar tillvara på deras styrkor och uppmuntrar dem i sitt utforskande och lärande. Det ska vara roligt att lära och därför lägger vi stor vikt vid att ta tillvara barnens intressen. Vi utmanar barnen i sitt lärande, bland annat med olika former av problemlösningar. Alla barn ska utveckla en stark tilltro till sin egen förmåga och vi arbetar för att alla barn ska få känna hur det är att lyckas. Vi arbetar för en LUST ATT LÄRA för ALLA. Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Lyhörda och närvarande pedagoger som ser barnens utveckling Vi använder arbetsmaterialet TRAS (Tidig registrering av språkutveckling) Utvecklingssamtal Föräldramöte Daglig kontakt i tamburen Observationer i barngruppen Synliggöra barnens lärandeprocesser via dokumentation. Barnkonferens 1 gång/termin tillsammans med specialpedagog och förskolechef.
2.3 Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Verksamheten ska utgå från barnens intressen. Så här arbetar vi I vår verksamhet vill vi visa att vi värdesätter barngruppens åsikter och idéer genom att lyssna in barnens tankar och vi strävar efter att låta verksamhetens innehåll ta sin utgångspunkt i barnens intressen. Barnen kommer tillsammans med pedagogerna överens om vilka regler som ska gälla på förskolan. Genom att ha inflytande över de gemensamma reglerna underlättar det för barnen att ta ansvar för det sociala samspelet. Alla barns tankar och idéer är lika mycket värda och alla barn ska få komma till tals. Vi arbetar för att barnen ska respektera och vara rädda om varandra och sig själva. Vi arbetar även för att barnen ska vara aktsamma om våra gemensamma saker och vår närmiljö. Vi vill lära barnen att ta ansvar för sina handlingar genom att uppmärksamma dem på dessa och dess konsekvenser. Vi vill att barnen ska känna att de kan påverka sin vardag och strävar efter att ge dem förutsättningar att agera självständigt, ta egna initiativ och göra egna val. Vi försöker anpassa våra miljöer efter barngruppens önskemål, intressen och behov så att alla barn får möjlighet att lyckas utifrån sin egen förmåga. Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Observationer i barngruppen, bl.a. i den lärande leken och i vardagssituationer Föräldrarnas iakttagelser som berättas för oss i tamburen Utvecklingssamtal 1ggn/år Nulägesanalys skrivs varje år GR s utvärderingsenkät
Kontinuerlig utvärdering av verksamheten 2.4 Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande (Lpfö 98, reviderad 2016) Prioriterat utvecklingsområde 18/19 : Bli mer tydliga med vad naturvetenskap och matematik är och hur vi väljer att arbeta med dessa områden i förskolan. Detta ska vi visa under föräldramöte genom olika aktiviteter och genom Pluttra. Så här arbetar vi Genom ett nära samarbete med vårdnadshavare skapas goda förutsättningar för varje barns utveckling och lärande. Vi värdesätter den dagliga kontakten i tamburen vid hämtning och lämning. Vidare gör vi vårdnadshavarna delaktiga i vår verksamhet genom föräldramöten, firande av högtider, utvecklingssamtal, nyhetsbrev och drop-in fika. Vi använder oss även av vårt digitala dokumentationsverktyg PLUTTRA, där vi delar med oss av verksamhetens innehåll samt barnens utveckling och lärande. Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen Resultatet av utvärderingsenkäten (GR-enkäten) diskuteras på personalplanering och gemensamt bestämmer personalen hur vi ska gå vidare för att förbättra vår verksamhet. Resultatet redovisas för vårdnadshavare på Pluttra och på föräldramöte. Utvecklingssamtal i förskolan är ett dokument som ligger till grund för utvecklingssamtalet. Uppföljningssamtal sker några månader efter inskolningsstart för att utvärdera inskolningen. På föräldramöte diskuterar vi med föräldrarna hur vi ska utveckla vår
verksamhet. 2.5 Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98, reviderad 2016) Prioriterat utvecklingsområde 18/19: Så här arbetar vi Vi strävar efter att göra övergången mellan förskola,förskoleklass och fritidshem trygg och lustfylld för alla barn. För att uppnå detta samverkar vi på olika sätt med lärare i förskoleklass och fritidshem. Inför övergång sker överlämning av barnens styrkor och kunskaper från lämnande till mottagande pedagoger. Vi försöker skapa en naturlig övergång till förskoleklass och fritids där lokalernas närhet till förskolan ger möjlighet till daglig kontakt med deras miljöer och pedagoger. Övergång till förskoleklass och fritidshem pågår under en längre tid med olika aktiviteter. Under hösten ges tillfälle för förskoleklass och fritids att återkoppla med förskolan. Vi följer Stora Mellbys lokala handlingsplan gällande överskolning förskola - förskoleklass - fritids. Så här kvalitetssäkrar och följer vi upp processen Resultatet av utvärderingsenkäten (GR-enkäten) diskuteras på personalplanering och gemensamt bestämmer personalen hur vi ska gå vidare för att förbättra vår verksamhet. Resultatet redovisas för föräldrarna på Pluttra och på föräldramöte. Dokumentet Utvecklingssamtal i förskolan ligger till grund för utvecklingssamtalet. Uppföljningssamtal sker några månader efter inskolningsstart för att utvärdera inskolningen.
På föräldramöte diskuterar vi med föräldrarna hur vi ska utveckla vår verksamhet. Inför barnens förskoleklasstart har vi en överlämningskonferens med förskolechef, fritidspersonal och förskoleklasslärare. DEL 2 Arbete med barn i behov av särskilt stöd Barn- och Elevhälsoplan Så här arbetar vi Alla barn behöver stöd i sin utveckling, några behöver särskilt stöd under vissa delar eller hela förskoleperioden. Vi vill att alla barn ska få uppleva känslan av att göra framsteg, övervinna svårigheter och få uppleva sig vara en tillgång i gruppen. En av grunderna för att skapa goda förutsättningar för detta i förskolan är en god vårdnadshavarsamverkan. I arbetet med barn i behov av särskilt stöd lägger vi stor vikt vid samverkan med vårdnadshavare och andra som har god kunskap om barnen. På barnkonferenserna får vi i arbetslagen hjälp att upptäcka, åtgärda och följa upp insatser till barn i behov av särskilt stöd. Tillsammans med vår specialpedagog planerar vi arbetet runt barnet och barngruppen. Så här kvalitetssäkrar vi processen Barnkonferenser 1ggn/termin med specialpedagog och förskolechef. Specialpedagogens åtgärdsprogram Utvecklingssamtal Utvärderingsenkät Förskolechefens iakttagelser vid verksamhetsbesök.
Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Enligt skollag och diskrimineringslag ska det på varje förskola finnas en plan mot diskriminering och kränkande behandling där främjande, förebyggande och åtgärdande arbete ska finnas beskrivna. Varje förskola ska årligen, undersöka analysera, åtgärda och följa upp detta arbete. Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och aktivt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Planen ska vara en naturlig del i läroplanens beskrivning kring normer och värden. Planen ska finnas tillgänglig på hemsidan. Prioriterat utvecklingsmål 18/19: Försöka fokusera på att prata med barnen om deras upplevelser och sträva efter att hela tiden få dem berätta om hur de känner och mår. Att se varje barn under dagarna. Så här arbetar vi Verksamhetens lokaler används på ett sätt som gör att man undviker otrygga situationer, t ex genom att dörrarna hålls öppna mellan rummen. - Ökad vuxennärvaro vid toalettsituationer - Vuxna finns nära barnen i deras lek och val av aktiviteter - Vara uppmärksamma på det språkbruk som råder - Kontinuerliga samtal och reflektioner kring värdegrundsfrågor Kartlägga Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som ni har identifierat ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen bör inte bara omfatta förekomsten av trakasserier och kränkande behandling utan även en översyn av den egna verksamheten på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Verksamheten kan genom sin organisation, regler, gruppindelningar, schemaläggningar och andra inslag oavsiktligt medverka till att diskriminering uppstår. Rutiner och regler behöver därför ses över för att minimera risken för att det uppstår strukturer som bidrar till det. Kartläggningsmetoder såsom enkäter,
trygghetsvandringar, samtal etc. ska komplettera skolans arbetsmiljö- och trivselarbete. - Barnobservationer -Filma barngruppen i olika situationer - Barnintervjuer: Vi frågar barnen och kartlägger olika platser. Var de känner sig trygga respektive otrygga. - Sociogram, Vi observerar så att alla har någon att leka med. - Utvecklingssamtal - Barnkonferens med förskolechef och specialpedagog - Arbetslagets planeringsmöten - Samtal med föräldrar vid daglig kontakt i tamburen - Förebyggande arbete syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i verksamheten. Arbetet utgår från konkreta problem som upptäckts vid kartläggningen av situationen i verksamheten. Så här kvalitetssäkrar vi processen - Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling följs upp på arbetslagsplaneringar. - Kontinuerlig avstämning med vårdnadshavare. - Pedagogers iakttagelser i barngruppen, barnobservationer. - Pedagogers samtal och intervjuer med barnen.
Hur vi integrerar läroplansmålen med varandra: