2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2

Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN... 7 5 REFERENSER... 7 1 SAMMANFATTNING Avesta Vatten avser att ta fram en tillståndsansökan för ny lakvattenhantering vid Karlslunds nedlagda avfallsanläggning. Verksamheten är belägen vid Skogsbo (fastighet Sör Nävde 13:10). I väster avgränsas anläggningen av Karlslundsvägen, med norrgående riktning mot som sjön Nävden och i söder avgränsas anläggningen av Karlslunds avfallsupplag (samma fastighetsägare). Axelsboväg passerar strax öster om anläggningen i riktning mot sjön Nävden. Anläggningens markyta är ca 10 ha varav 3 ha består av ett skogsområde som är miljöcertifierad enligt SFC. Avfallsanläggningen kommer att sluttäckas fram till och med år 2022. Den tekniska beskrivningen för lakvattensanläggningen utgör en av bilagorna till ansökan om nytt tillstånd för anläggningen. 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2.1 Befintlig anläggning Lakvattnet från Karlslunds deponi kommer från den sluttäckta aluminiumdeponin (2,3 ha) samt från de ännu ej sluttäckta deponidelarna med kommunalt avfall respektive aska och slagg (11ha). Nuvarande system för lakvattenbehandling består av två dammar innan överledning till Krylbo reningsverk. Under perioder har grundvattenpumpningar genomförts för att minimera inflödet till lakvattendammarna och därmed mängden överfört lakvatten till reningsverket. Från aluminiumdelen leds lakvattnet i en dräneringsledning till en damm (Al-damm, 1100 m 3 ), där vattnet luftas intensivt. Därefter pumpas vattnet till det norra lakvattendiket, där blandning med lakvatten från ask- och slaggdeponierna sker. Efter luftning leds vattnet till en utjämningsdamm (1500 m 3 ) innan det pumpas till Krylbo avloppsreningsverk genom det kommunala spillvattennätet. Krylbo ARV drivs av Avesta Vatten och antal anslutna är drygt 24000 fysiska personer. Enligt 2013 års analyser (september) utgör lakvattenflöde nästan 3 % av reningsverkets totala inkommande flöde. ph värden (8,7), kloridhalter (6900 mg/l) och ammoniumkväve (240 mg/l) är de parametrar i lakvattnet som orsakar störningar under de biologiska och kemiska reningsstegen. Störningarna under det kemiska fällningssteget försämrar även metallreduktionen i verket. Provtagningar visade stora skillnader mellan inloppet och utloppet av Al-dammen och mellan Al-dammens inlopp och 3

utsläppspunkten till Krylbo, för vissa parametrar. Skillnaderna beror troligen av kraftiga utspädningseffekter på grund av antingen hög nederbörd eller inläckage genom dammens botten. Tabell 1: Kväve- och kloridhalter mellan aluminium damm och utsläppspunkt till Krylbo för 2 olika provtagningspunkter Provtagningspunkt (sept. 2013) Tot-N Klorid Inlopp Al-damm 2 900 34 000 Utlopp Al-damm 530 10 000 Utsläppspunkt till Krylbo ARV 280 6 900 2.2 Ny anläggning Den nya anläggningen är baserad på en vanligt förekommande reningsmetod. Reningen med biologiska metoder (damm som luftas regelbundet under en viss tidsperiod) är en teknik som ger lämpliga förutsättningar för en välfungerad omväxling mellan nitrifikation och denitrifikation. Dammarnas volym dimensioneras för en uppehållstid upp till 5 månader medan lakvattenflödet räknas upp till 54 000 m 3 /år (nuvarande pumpning till Krylbo ARV är 64 000 m 3 per år varav 10 000 m 3 utgör hushållsspillvatten som pumpas i samma ledning). Flödet under sommartid utgör ca 40 % av årsflödet. På lång sikt ska hela Karlslunds avfallsdeponi sluttäckas och lakvattenflödet kommer att minska till 30 000 m 3 per år, förutsatt att infiltrationen genom deponiytan begränsas till 50 l/m 2. Tabell 2: Lakvattenflödets uppgifter Uppmätt lakvattenbildning-2013 54 000 m 3 /år Teoretisk lakvattenbildning efter 30 000 m 3 /år sluttäckningen Infiltration 50 l/m 2 Ytvattenbildning 56000 m 3 /år 400 l/m 2 Totalt dammarnas volym sträcker sig mellan 10 000 15 000 m 3 med en total yta ca 0,5-1,0 ha. Från avfallsanläggningen leds lakvattnet (via pumpning eller självfall) till dammarna som är anslutna antingen i serie (sommartid) eller parallellt (vintertid). En damm är ett utjämningsmagasin som ska reglera flödet och hanterar variationer innan lakvattnet leds till andra dammen vilken ska luftas. Den luftade dammen ska utrustas med flytväggar som möjliggör en jämn luftning och omblandning av lakvattnet. Ovanstående scenario gäller under växtsäsong när anläggningen kommer att vara i funktion under heltid. Den huvudsakliga reduktionen av kväve och i mindre omfattning reduktion av COD sker under sommartid. Varm luft och hög temperatur gynnar effektiv omväxling mellan nitrifikation (ammonium omvandlas till nitrat) och denitrifikation (nitrat omvandlas till kvävgas). I efterföljande steg leds en mindre del av det behandlade lakvattnet till översilningsytor som är valda utifrån deras egenskaper för kväveupptag. Översilningsytorna fungerar som slutpoleringssteg och uppkommet lakvattnet samlas upp i ett dike som leds till recipienten som är antingen överföringsledningen till Krylbo ARV eller Dalälven. Det behandlade lakvattnet passerar en kontrollpunkt där flödesmätning och provtagning sker innan det pumpas till Krylbo ARV. Om tillräcklig reningseffekt inte uppnåtts leds lakvattnet tillbaks till en av dammarna. 4

Figur 1: Anläggningens utformning I och med att temperaturen sjunker ska dammarna fungera som lagringsmagasin för att kunna behandla lakvattnet under nästkommande växtsäsong. Luftningen kommer att fortsätta ända fram till isläggning. Figur 2: Översiktsplan med höjdkurvor över Karlsunds anläggningar 5

2.3 Recipient Avledning av behandlade lakvattnet sker till Krylbo ARV genom det kommunala ledningsnätet. Vid Krylbo undergår avloppsvattnet rening med biologiska metoder och kemisk fällning. Från Krylbo ARV mynnar behandlat vattnet i Dalälven (mot öster) mellan Krylbo och Karlbo. Enligt Svenskt Vatten och Råd vid mottagande av avloppsvatten från industri och annan verksamhet (2009) tar avloppsreningsverken emot spillvatten vars sammansättning liknar hushållsspillvatten. Spillvatten som kommer från industri verksamhet kan inte anslutas rutinmässigt till ARV. I och med att sluttäckning av de olika deponidelarna redan påbörjats, får lakvattnet behandlas separat på lång sikt. Lakvattenbehandling, speciellt med biologiska metoder, är väldigt platsspecifikt och beror på anläggningens karaktär. Som en kortsiktig lösning vilken föreslås regleras med provioriska villkor (prövotidsvillkor), leds det behandlade lakvattnet till Krylbo ARV. Under prövotiden avser vi att pröva anläggningens effektivitet. På det behandlande lakvattnet som leds till Krylbo ARV, sker det provtagningar av både flödet och föroreningar enligt kontrollprogram. Dessutom finns också scenariot att lakvattnet recirkuleras (mellan dammarna eller översilningsytan och en damm) om tillräcklig reningseffekten inte uppnås. Den teoretiska beräkning som ligger till grund för villkorens formulering baseras på andra avfallsanläggningar vars lakvattenreningssystem är likadana, utifrån deras egenskaper och infrastruktur (Löt, Gärstadt, Atleverket, Bubbetorp, Dåva). Kvävehalter När N-villkor formuleras, är behovet av att åstadkomma flexibilitet särskilt stort eftersom den biologiska processen är störningskänslig. Då kan utvärderingsmetoden vara ett sätt att reglera hur strängt villkoret blir i praktiken. Antingen regleras villkorets skärpa via haltnivån och tidsrymdens längd men med en flexibel utvärdering, eller åstadkommer man samma syfte genom en mindre flexibel utvärdering men med tolerantare haltnivåer eller tidsrymder. Halten av Tot-kväve i utgående behandlat vatten från lakvattenanläggningen föreslås som medelvärde för kalenderår inte överstiga 100 mg/l. Metallhalter Vid överledning av lakvatten från reningsanläggningen till Krylbo ARV föreslås halterna av metallföroreningar i inte överstiga nedan angivna begränsningsvärden: Tabell 3: Villkorsförslag för metallhalter Ämne Villkor (μg/l) Arsenik 5 Nickel 60 Zink 80 Koppar 200 Bly 10 Krom 20 Kadmium 0,5 Kvicksilver 0,5 6

3 TEKNISK FÖRSÖRJNING Trafik till anläggningen kommer att ske antingen genom Borgers väg eller genom Skogsbovägen. Luftare och pumpar avgör anläggningens elförbrukning. 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Den föreslagna placeringen av lakvattenanläggningen är i ett område som karakteriseras som ganska flackt med växlande små kullar och dalar med vegetation. Nuvarande och tidigare markanvändning är för jordbruks- och betesmarksändamål. En geoteknisk undersökning (Sweco, 2013) av åkermarken direkt norr om avfallsupplaget visar huvudsakligen på jordarterna lerig silt som överlagrar morän d.v.s. jordarter med låg vattengenomsläpplighet. Den generella tendensen var ett ökat lerinnehåll med djupet samt att grundvattennivån generellt ligger kring 4 meters djup. Ett grundvattenrör i områdets södra del visade på en grundvattennivå av 0,5 meter. 5 REFERENSER Bodén, Birgitta. 2013. MAS-sten som ett möjligt material för att minska föroreningarna från deponin i Karlslund, Examensarbete. Institutionen för mark och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala universitet, Uppsala: Uppsala universitet Formulering av villkor och krav för utsläpp från avloppsreningsverk vägledning, Svenskt Vatten och Naturvårdsverket, 2013 Handbok för Lakvattenbedömning: Metodik för karakterisering av lakvatten från avfallsupplag, Öman C., Malmberg M., Wolf-Waltz C., IVL, 2000, Lakvatten från Deponier, Naturvårdsverket, 2008 Markteknisk undersökningsrapport, Karlslunds deponi, åker norr om deponi. Sweco 2013 Miljörapport 2012 och 2013, Krylbo ARV Nya lakvatten-kemisk sammansättning och lämplig behandling, Junestedt C., Ek M., Stenmarck Å., IVL, 2009 Rening av lakvatten i markbaserade växtsystem, Vägledning vid dimensionering och drift, RVF Utveckling, 2003:01 Råd vid mottagande av avloppsvatten från industri och annan verksamhet, Publikation P95, Svenskt Vatten, 2009 Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter, Svenskt Vatten, 2002 Samordnad recipientkontroll i Dalälven 2012, DVVF, Länsstyrelsen Dalarnas Län Vägen till naturen i Avesta, Avesta kommun, 2003 Översiktsplan för Avesta kommun, 2007 www.naturvardsverket.se/sv/lagar-och-andra-styrmedel/miljokvalitetsnormer/ http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/sv/miljo-och-klimat/tillstandet-i-miljon/pages/default.aspx http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/dalarna/planeringsunderlag/ http://vattenweb.smhi.se 7