Ortopediska proteser och implantat dos and donts. Bo Söderquist, Örebro Staffan Tevell, Karlstad

Relevanta dokument
Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir

Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl

Årsrapport 2016: Registret för Ledprotesinfektioner

Ortopediska infektioner

Ortopediska infektioner Strama

Ledprotesinfektioner och biofilmpraktiska synpunkter på diagnostik och behandling

LEDPROTESINFEKTIONER Symposium Riksstämman Gbg nov Ref: AW

Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning , Uppsala Anders Heimdahl

Neurokirurgiska CNS infektioner

Kurs om ORTOPEDISKA INFEKTIONER

Giltighetstid: längst t om

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd

Spondylit. Bertil Christensson Lund

Kurs om ORTOPEDISKA INFEKTIONER

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Infektionsbenägenhet och vaccinationer

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012

Antibiotikaprofylax vid ortopedisk kirurgi

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern

Överdiagnostik av penicillinallergi

Randare/vikarie vid infektionsklinik Akutmedicin Kirurgi/ortopedi Medicin Annan Okänt. (åååå-mm-dd) (åååå-mm-dd)

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern

Aminoglykosider vid endokardit nytta - risk. Katarina Westling Infektionsläkarföreningens programgrupp för endokardit

Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland

Protesklaffs-IE. Andreas Berge och Magnus Rasmussen. Ulvsunda,

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

Årsrapport endokardit-registret 2012

Årsrapport endokarditregistret 2014

Vårdprogram för Led- och skelettinfektioner 2018

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Årsrapport från Endokarditregistret 2015

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden

Årsrapport från Endokarditregistret 2018

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

ANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly

Årsrapport endokarditregistret 2016

Ny definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Vårdrelaterade infektioner i tandvården

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal

Ortopediska infektioner Anna Stefánsdóttir

Rapport från endokardit-registret för verksamhetsåret 2011

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD

Kvalitetsregister Endokardit Juli 2011

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin

Aminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum. Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Inklusionsuppgift * Patientuppgifter. Inte standard för svenskt personnummer. Personnummer *

Peroperativ profylax. Mårten Prag. STRAMA Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens

Antibiotikabehandling. Neuros eller psykos och hur gör dom i Borås? Anders Lundqvist Regional Stramadag

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Rapport från Pneumoniregistret för år 2008

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015

Antibiotika på sjukhus i Sverige

av MDR gramnegativa bakterier

2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm

2019/2020 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström

ULF GUSTAFSSON ERAS DATABASEN VALIDERING FORSKNING UTVECKLING

Stramas Punktprevalensstudier (PPS) Publicerat på hemsida

antibiotikabruk i praktiken

Strama slutenvård och särskilda boenden 2008

Mikrobiologisk renhet i operationsrum SIS TK 527 SFVH Örebro Anna Hambræus docent tidigare överläkare vårdhygien ordförande TK 527

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Antibiotikaprofylax vid allmänkirurgi

Antibiotikaresistens i blododlingar

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

CIED-infektion Infektion av pacemaker-icd eller CRT-system

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Rapport från Pneumoniregistret 2015

Mikrobiologisk diagnostik av sjukhusförvärvad pneumoni

Aktiv substans 1 kapsel à 25 mg innehåller: Klindamycinhydroklorid 29 mg motsvarande klindamycin 25 mg (vit/gul kapsel).

Antibiotikaresistens i blododlingar

Kvalitetsregister Akut bakteriell meningit

Kontaktpersoner för punktprevalensstudierna är Gunilla Skoog, Folkhälsomyndigheten och Mats Erntell, ordförande i Stramarådet.

Antibiotikaresistens i blododlingar

Altargo (retapamulin)

Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

Diabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?

LINEZOLIDBEHANDLING VID PROTESINFEKTIONER ORSAKAD AV KOAGULASNEGATIVA STAFYLOKOCKER

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Multiple choice frågor

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010

PM URINVÄGSINFEKTIONER

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

Feber på vuxenakuten. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS

Transkript:

Ortopediska proteser och implantat dos and donts Bo Söderquist, Örebro Staffan Tevell, Karlstad

Fall 1 Mobile parts/moduläradelar Alla proteser har inte modulära delar Ex: Armbågsprotes, äldre protesmodeller Sämre utfall påvisat när man inte byter modulära delar Biofilm Åtkomst: Artroskopisk spolning av knä skall ej utföras Wouthuyzen-Bakker et al. J infect 2019

Behandlingstid: DAIR Fall 1 62 THA, 20 HA, 62 TKA. 60% stafylokocker. DAIR (n=60), 1-stage (n= 10), 2-stage (n= 57), explantation(n= 17) Prospektivicke-randomiserad 6 vs. 12 veckor antibiotika 35% fick iv behandling hela tiden DAIR: 29% i 6v-gruppen vs. 54% i 12v-gruppen Success: 80% 20 DAIR i 6v-gruppen: success 90% Retrospektiv kohort före/efter 2006 3 2 månader (THA) 6 3 månader (TKA) 132 patienter (ITT), 86 patienter (PP) PP: 27 TKA/11 THA vs. 27 TKA/21 THA PP -Success: 89% vs. 87% (p=0,78) ITT -Success: 57% vs. 58% (p=0,85)

Behandlingstid Fall 1 Kort: 8 veckor (oavsett led) Lång: THA 3 mån/tka 6 mån Hos 58/175 (33%) patienter ej möjligt att behandla med levofloxacin/rifampicin

Behandlingstid Fall 1 PP: 93% (95% vs 92%) ITT: 65% (58% vs 73%) Whilst this non-inferiority could be proven for patients with infections of hip prostheses, some doubt persisted over the benefit for infection of knee prostheses.

Rifampicin Fall 1 Hämmar proteinsyntesen Effektivt i biofilm Var uppmärksam på biverkningar och interaktioner! Hög mutationsfrekvens En punktmutation räcker för resistens! Rifampicinresistens kan vara kopplat till nedsatt känslighet mot glykopeptider (vancomycin) Rifampicin: används vid stafylokockorsakad implantatassocierad led/skelett-infektion skall ej användas som monoterapi (skydd mot resistensutveckling) skall ej användas om man inte genomfört adekvat kirurgisk revision av implantatassocierad infektion sätts in postoperativt när situationen är stabil och vätskningen upphört

Fall 1 95 patienter, 4 sjukhus, olika typer av streptokocker Utläkning (overall): 70,5% DAIR: 58,2% Levofloxacin/rifampicin: biverkningar 32,7% (9,6% ledde till behandlingsavslut) The main result established in the univariate analysis is the beneficial effect of rifampicin combinations on the outcome of patients treated with streptococcal PJIs. This effect was only significant in the subgroup of patients treated with DAIR

Fall 1 462 DAIR, 52 sjukhus, olika typer av streptokocker 52% hematogen infektion Byte av modala delar hos 53% Variabelt mellan center Utläkning (overall) 57% (44%-91% hos deltagande center) We conclude that classical treatment with betalactams is probably ideal for fighting the planktonic component of the infection. We found a piece of evidence suggesting that addition of rifampin some days or weeks after debridement could improve the outcome, but this should be confirmed in further studies.

Vad säger Infektionsregistret? Antal 65% Etiologi streptokock-pji 6% 29% Alfa-streptokocker Beta-streptokocker Pneumokocker Fall 1 % Man 34 50,0 Kvinna 34 50,0 Höft 33 48,5 Knä 34 50,0 Axel 1 1,5 Vänster 33 48,5 Höger 32 47,1 Saknas 3 4,4 IV antibiotika PO antibiotika n=68 Ålder Vårdtid (dagar) (dagar) CRP SR Medel 73,1 16,6 13,2 111,4 226 66 Median 74,5 14 12 85 227 70 Min 45 2 2 0 7 9 Max 90 46 32 438 600 112 2008-2017 68 Monomikrobiella infektioner Inkompletta registreringar utrensade Totalt % Utläkt % Kvarvarande infektion % DAIR Samtliga 38 55,9 31 81,6 7 18,4 Penicillin V 13 34,2 11 84,6 2 15,4 Amoxicillin 9 23,7 8 88,9 1 11,1 Klindamycin 5 13,2 5 100,0 0 0,0 Klindamycin+rifampicin 3 7,9 2 66,7 1 33,3 Girdlestone 4 5,9 Ingen kirurgi 16 23,5 One-stage 2 2,9 Two-stage 8 11,8 8 100

Vad säger läkemedelsmyndigheterna? Fall 1

Vad säger vårdprogrammet? Fall 1 Fenoximetylpenicillin (PcV) har en låg biotillgänglighet (absorberas endast till 50%) och har dessutom 80% proteinbindning, varför det oftast är svårt att nå effektiva koncentrationer i infektionsfokus. Amoxicillin absorberas till 90% och har 20% proteinbindning, dvs. man når högre fria koncentrationer med peroralt amoxicillin än med PcV. De maximala fria serumkoncentrationer som kan uppnås med peroralt amoxicillin är ändå långt under de som uppnås vid intravenös ampicillinbehandling. Vi har valt att inkludera både fenoximetylpenicillin och amoxicillin, men PcVrekommenderas enbart vid suppression, medan amoxicillin rekommenderas såväl vid suppression som kurativt syftande behandling. Dessa alternativ får vägas mot varandra med hänsyn till biverkningar av, kostnader för, och patienternas följsamhet till behandlingen. Vad gäller övriga patogener föreligger diskussion avseende rifampicins effekt hos exempelvis Cutibacterium spp. (f.dpropionibacterium spp.), enterokocker och streptokocker, men kliniska data som entydigt skulle stödja en behandlingsrekommendation för andra agens än stafylokocker saknas.

Frakturrelaterad infektion Fall 3 Tabell 2. Klassifikation enligt Gustilo-Andersen (Gustilo et al, 1990) Frakturtyp Beskrivning Typ I Såret är <1 cm långt med rent genomstick Infektionsrisk (Papakostidis C et al, 2011) 1,8% (0 3,6) Typ II Typ IIIA Typ IIIB Såret är> 1 cm långt utan extensiv mjukdelsskada, och genomsticket är moderat kontaminerat Utbredd sårskada med möjlighet till adekvat mjukdelstäckning av skadat ben Utbredd mjukdelsskada med periost-avrivning och exponering av ben, vanligen massiv kontamination 3,3% (0 11) 5% (0 28,6) 12,3% (9,4 15,1) Typ IIIC Öppen fraktur med associerad artärskada 16,1% (10,2 22)

Fall 3 Antibiotikaprofylax vid öppen fraktur Ges snarast (definitivt inom 3 timmar) vid kirurgisk behandling av öppna frakturer. Grad I: antibiotikaprofylax under 24 (-48) timmar Grad II-III: antibiotikaprofylax tills mjukdelstäckning uppnås (max 72 timmar, beroende på vad som inträffar först) I första hand Grampositiv täckning Gustilo-Andersen grad I-II S. aureus: Kloxacillin Gustilo-Andersen grad III, starkt förorenat frakturområde är bredare antibiotikaval nödvändigt (cefotaxim eller piperacillin/tazobactam). Tillägg av lokala antibiotika kan vara värdefullt i vissa situationer.

Antibiotikaprofylax: Lokal antibiotika? Fall 3 8 studier: 6 PMMA+tobramycin 1 aminoglykosid (lokal injektion) 1 vancomycin (pulver)

Fall 3 Vad är det vi pratar om? Entydig nomenklatur saknas; orthopaedic device related infections(odri) infection after fracture fixation(iaff) post-traumatic osteomyelitis/osteitis implant-associated ostomyelitis/osteitis 2017: FRI (Fracture-related infection) introduceras

Fall 3

Fall 3

Fall 3

Strategier för antibiotikabehandling i relation till kirurgi vid FRI Fall 3 Infektion med förutsättningar för biofilmsbehandling Infektionsduration patogen resistensmönster interaktioner/patientfaktorer 3 månaders behandling efter adekvat kirurgisk intervention (debridering av infekterade mjukdelar och optimerad frakturstabilisering). Infektion utan förutsättningar för eradikering av bakterier i biofilm (suppressiv behandling under frakturläkning inför senare extraktion av implantat) 4 6 veckor efter implantatextraktion. Infektion vid läkt fraktur där allt osteosyntesmaterial avlägsnas initialt. Som vid osteomyelit utan främmande material, dvs efter att adekvat kirurgisk revision genomförts kan antibiotikabehandlingstiden sannolikt kortas till 6 8 veckor

Behandlingstid osteomyelit? Fall 3 ICM 2018 SILF 2018

Fall 3 Lokal antibiotika behandling av FRI Antibiotikacarriers Vanligen vancomycin eller aminoglykosid Resorberbara/icke-resorberbara Dead-space management Coating Calciumsulfat/hydroxyapatit Kronisk osteomyelit Single-stage intervention 6-12 veckors antibiotika 96% infektionsfria efter 12 månader

Fall 4

Konklusion: Ingen skillnad i outcome mellan monoterapi och kombinationsbehandling med aminoglykosid men mer ototoxicitet. Fall 4

Fall 4

Antibiotikaprofylax reimplantation Risken för postoperativ infektion större efter revision än primärplastik 4,8% jämfört med 1,05% (SHPR, årsrapport 2016) Är det logiskt att inte ge profylax vid reimplantation? Fall 4

AB Profylax steg 2 Fall 4

www.ebjis.org