Likabehandlingsplan- Plan mot kränkande behandling Lugnets förskola 2015/2016
Eva Häggström/Ninni Hyleborg Inledning Verksamheten på Lugnets förskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag som den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö-98, anger. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som vi skall hålla levande i arbetet med barnen. Likabehandlingsplanens syfte är att främja och säkra barns lika rättigheter. Förskolechefen tar avstånd från alla former av diskriminering eller annan kränkande behandling. Det vill säga: inget barn i förskolan skall utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig, funktionshinder, ålder eller för annan kränkande behandling. Alla anställda inom verksamheten omfattas av likabehandlingsplanen och har ett ansvar för att den efterlevs i det dagliga arbetet. Förskollärarna har ett särskilt ansvar för att föräldrarna blir delaktiga genom att informera om planen och ge möjlighet till diskussion. Förskolechefen har det övergripande ansvaret. Definitioner Med diskriminering avses vad gäller denna plan: - direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. - indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder eller viss sexuell läggning, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. - trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. - sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. - instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett visst sätt som avser kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt ovan kränker ett barns värdighet. 2
Främjande arbete Genom att ständigt diskutera och reflektera över intentionerna i den reviderade läroplanen, Lpfö-98, aktuell verksamhetsplan och övriga styrdokument, säkrar vi att all personal omfattas av och arbetar utifrån gemensamma värderingar. Vår verksamhet ska regelbundet granskas via diskussioner och observationer av barns och vuxnas förhållningssätt, under medarbetarsamtal, samt då personalen reflekterar och utvärderar verksamheten. För att stärka barnens rätt har barn, föräldrar och personal formulerat ett gemensamt ställningstagande utifrån vad som är viktigt och som bidrar till att alla ska kunna trivas hos oss: alla får vara med och leka, vi är kompisar med varandra vi hjälper den som behöver hjälp, tröstar den som behöver tröst vi lyssnar på varandra vi är snälla och trevliga mot varandra vi har roligt och lär oss saker som är bra att veta Detta ställningstagande ska vara väl känt av barn, föräldrar och personal. Respektive arbetslag ansvarar för att så sker. Daglig kontakt, samt utvecklingssamtal som bygger på pedagogisk dokumentation med föräldrar och barn ska garantera att alla barn blir uppmärksammade. Alla barn har möjlighet att delta i arbetet med livskunskap för att främja social och emotionell utveckling. För de yngre barnen, mellan 1 och 3 år, används idag materialet Start, och för de äldre barnen, 3-5 år, används StegVis. Arbetet med livskunskap fokuserar på barns utveckling av empati, impulskontroll och problemlösning samt självkontroll. Parallellt med detta stärks barns sociala färdigheter och förslag ges till hur vanliga samspelssituationer kan hanteras i vardagen. Vid regelbundna enskilda samtal med barnen fångar vi in barnens upplevelser av trivsel och eventuell rädsla. Barnens synpunkter ska dokumenteras och beaktas. Föräldrarna svarar årligen på en enkätundersökning som innefattar barnens trivsel och trygghet. Under utvecklingssamtal, 1 gång/ termin, ställs direkta frågor till barn och föräldrar som rör barnens trivsel på förskolan t ex - tycker du om att komma till din förskola? - har du några vänner på din förskola? - har du roligt på din förskola? Vid dagliga möten, framförallt vid lämning och hämtning, förmedlas information mellan barn/ föräldrar/ pedagoger. Att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling Specifikt vad gäller diskriminering på grund av kön: 3
Alla som arbetar i förskolan ska vara väl insatta i de grundläggande värden som anges i Lpfö- 98 och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Områdets plan för det genuspedagogiska arbetet ska hållas levande. Referenslitteratur som beskriver genusmedveten pedagogik i praktiken finns på förskolan, t ex - Flickor, pojkar och pedagoger av Kajsa Wahlström - Modiga prinsessor och ömsinta pojkar av Birgitta Olofsson - På genusäventyr av Eva Helén och Magdalena T Granholm - Ge ditt barn hundra möjligheter i stället för 2 av Kristina Henkel och Marie Tomicic. Könslösa dockor är inköpta. Inköpt litteratur Kivi och Monsterhund av Jesper Lundqvist. Litteratur som beskriver genus lånas från Stadsbiblioteket t ex. Svärdprinsessan av Per Gustavsson. Den fysiska miljön och materialval diskuteras regelbundet. Personalen signalerar direkt, eller i efterhand, till varandra för att förhålla sig på bästa sätt. Specifikt vad gäller diskriminering på grund av etnisk tillhörighet: Genom att ständigt hålla läroplanen för förskolan, Lpfö-98 aktuell och diskutera vad det svenska samhällets internationalisering innebär förebyggs diskriminering. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska stärka förmågan och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Barn görs medvetna om det egna kulturarvet och delaktiga i andras kultur, t.ex. lär man sig ord och enkla fraser, i samverkan med föräldrarna, på varandras modersmål. De traditioner som uppmärksammas utgår från de barn och de familjer som för tillfället ingår i grupperna. Personalen lägger stor vikt vid interkulturellt arbete; föräldrarna har uppmanats att ta med litteratur, musik, bilder som beskriver familjens hemländer och traditioner t ex. kring dop. Genom samtal i vardagen kring mat från olika länder, medvetna litteraturval som beskriver olika kulturer och tvåspråkig personal som används på området vid t.ex. inskolning bidrar vi till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Specifikt vad gäller religion eller annan trosuppfattning: All personal i förskolan skall arbeta efter de grundläggande värden som beskrivs i läroplanen, Lpfö-98. Alla föräldrar skall med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Personalen arbetar för att förskolan ska kännas som en fristad. Föräldrarna möts med respekt inför sin religion och trosuppfattning och inför det de själva väljer att delge. Specifikt vad gäller funktionshinder: Alla barn välkomnas i vår verksamhet. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra får detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Specialpedagogiskt stöd ges till enskilt barn eller i form av handledningssamtal till arbetslaget som tar emot barnet med funktionshinder. Barn som kommunicerar via tecken integreras i verksamheten. Åtta pedagoger är utbildade i TAKK, tecken som alternativ, kompletterande kommunikation. Teckenanvändning förmedlas till alla barn. Litteratur och aktiviteter som tar upp olika funktionshinder anpassas efter den aktuella situationen; ett barn som fick glasögon 4
lekte optiker tillsammans med en pedagog, sedan gjorde alla barn glasögon av piprensare, när ett barn brutit armen lånade man litteratur som handlade om det. Specifikt vad gäller sexuell läggning: Förskolan strävar efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. Barnen får ta del av litteratur som beskriver olika sexuella läggningar t.ex. Zlatan och morbror raring av Pija Lindenbaum och Malenes mor gifter sig med Lisa av Annette Lundborg. Föräldrar uppmanas att göra familjecollage av vuxna och barn som är betydelsefulla för barnet, för att på så sätt påvisa att familjer kan se ut på olika sätt. Man hittar på egna berättelser, sjunger och läser sagor som bryter mot heteronormen. Specifikt vad som gäller ålder: Förskolans personal anpassar rummen så att barnen, oavsett ålder, får delta. Miljön signalerar vilket material som kan användas. Bilder på väggarna underlättar för de yngsta barnen som kan peka och förmedla vad de vill leka med. Barnen är välkomna att besöka varandras avdelningar, de bjuds kontinuerligt in för att t ex hitta kamrater i sin egen ålder. Personalen uppmuntrar till lek där barn i olika åldrar deltar, t ex rollekar, Björnen sover, Kom alla mina kycklingar. Att upptäcka diskriminering och annan kränkande behandling: Genom att ständigt diskutera och reflektera över intentionerna i läroplanen, Lpfö-98 säkrar vi att all personal omfattas av och arbetar utifrån gemensamma värderingar. Vår verksamhet granskas regelbundet via diskussioner och observationer av barns och vuxnas förhållningssätt, under medarbetarsamtal, samt då personalen reflekterar och utvärderar verksamheten regelbundet. Rutiner nedan gäller vid all diskriminering p.g.a. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder: All personal ska ingripa vid misstanke om att något barn blir diskriminerat eller utsatt för kränkande behandling. Förskolechefen ska alltid informeras via avdelningspersonal. Föräldrarna ska informeras. Specialpedagogen ska kartlägga den uppkomna situationen och göra upp en handlingsplan med uppföljning. Detta görs utifrån samtal med avdelningspersonal. Även observationer av barn/vuxna ska förekomma. Handlingsplanen skrivs ner av specialpedagog, avdelningspersonal och föräldrar och innefattar frågeställningarna: Vad har hänt? Hur har det hänt? Vilka mål ska uppnås långsiktigt och kortsiktigt? Samt åtgärder som ska vidtas på förskolan och hemma. Då det gäller pedagogiska stödåtgärder på förskolan bestäms det när dessa ska utföras och vem som är ansvarig för att arbetet blir gjort. Förutom underskrifter av föräldrar, avdelningspersonal/specialpedagog och förskolechefen bestäms plats och datum för uppföljning, då en utvärdering görs. Inget barn lämnas utan uppsikt någon längre tid på förskolan. Arbetslagsprincipen gör att det hela tiden cirkulerar vuxna över alla utrymmen och platser där barnen befinner 5
sig. Vid misstanke om kränkning av barn av någon vuxen uppmärksammas förhållningssätt som kartläggs av förskolechefen på liknande sätt som ovan. Att utreda diskriminering och annan kränkande behandling: Rutinerna nedan gäller vid all diskriminering p.g.a. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder Förskolechefen gör en bedömning av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra myndigheter bör göras. I första hand informerar avdelningspersonal vårdnadshavaren. Specialpedagogen ska kartlägga den uppkomna situationen och ansvara för att en handlingsplan görs upp. Samtal med avdelningspersonal och observationer av barn/vuxna ligger till grund för kartläggningen och för att försöka hitta och analysera orsakerna till den uppkomna situationen. Handlingsplanen skrivs ner av specialpedagog, avdelningspersonal och föräldrar och innefattar frågeställningarna: Vad har hänt? Hur har det hänt? Vilka mål ska uppnås långsiktigt och kortsiktigt? Samt åtgärder som ska vidtas på förskolan och hemma. Då det gäller pedagogiska stödåtgärder på förskolan bestäms det när dessa ska utföras och vem som är ansvarig för att arbetet blir gjort. Förutom underskrifter av föräldrar, avdelningspersonal/specialpedagog och förskolechef bestäms plats och datum för uppföljning, då en utvärdering görs. Att åtgärda diskriminering och annan kränkande behandling: Rutinerna nedan gäller vid all diskriminering p.g.a. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning sexuell läggning eller ålder Rutiner för all personal vid en akut situation: Ingrip omedelbart Kartlägg situationen dvs. samla in fakta utifrån frågeställningarna: Vad har hänt. Hur har det hänt? Uppmana berörda att svara i jagform - Jag vill inte Ge positivt stöd till barnet som kränks Ge positivt stöd till barnet som kränker Tillämpa nolltolerans mot olämpligt beteende Punktmarkera vid behov Utvärdera situationen dagligen Långsiktiga åtgärder: För barnet som kränks eller kränker finns i respektive handlingsplan en plan på långsiktiga lösningar som görs upp på förskolan med alla berörda parter. På förskolan har 4 förskollärare och specialpedagogen gått en processledarutbildning. Processledargruppen har tillsammans med förskolechefen ett ansvar för att likabehandlingsplanen efterlevs av alla anställda. 6
Alla anställda ska diskutera förhållningssätt och attityder med kollegor i det dagliga arbetet, på arbetsplatsträffar, pedagogiska träffar och utvecklingsdagar. Ansvarsfördelning uppföljande åtgärder: Det juridiska ansvaret har kommunen. Förskolechefen har det övergripande ansvaret för att likabehandlingsplanen hålls aktuell och efterföljs. Vid upptäckt av diskriminering ska alltid förskolechefen informeras av avdelningspersonal. Förskolechefen har ansvar för att handlingsplan upprättas, följs upp och utvärderas. Detta görs i samråd med specialpedagog, berörd avdelningspersonal och föräldrar. Ansvaret att agera omfattar all personal på förskolan t.ex. förskollärare, barnskötare, kökspersonal och lokalvårdare Planerade åtgärder Åtgärderna nedan syftar till att motarbeta varje form av diskriminering p.g.a. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är de vuxna viktiga som förebilder. Tillsammans med likabehandlingsplanen ska den reviderade läroplanen för förskolan, som gäller fr.o m juli 2011, ligga till grund för att hålla diskrimineringsgrunderna aktuella i vår verksamhet. Likabehandlingsplanen följs upp årligen i samband med utvärdering av arbetsåret. Littertur som beskriver s.k. Regnbågsfamiljer ska köpas in till förskolan. Familjecollage ska göras på alla avdelningar. Material från pedagogiska utlåningsenheten som t ex Genusdramaten ska lånas till förskolan. Referensbiblioteket ska hållas aktuellt. Barnlitteratur som beskriver olika funktionshinder ska köpas in. Anslag som utesluter barn pga. ålder ska tas ner. Stängda grindar ska användas restriktivt; endast vid fasta aktiviteter, t ex Start och Stegvis, och vid övergångar som underlättas om barnen delas in i mindre grupper. Pedagogerna ska uppmärksamma lekarna på gården, vara närvarande och göra observationer av t ex vilka barn som får tillgång till cyklarna. 7
Bilaga 1 Att reflektera kring: Hur avspeglas förskolans likabehandlingsarbete i lokaler och utrustning? Vilka affischer sitter uppe? Hur ser dockor och utklädningskläder ut? Kan visst material böcker, affischer med mera uppfattas som kränkande utifrån kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder? Hur kvalitetsgranskar vi det pedagogiska material vi använder? Behandlas frågor som rör homo-, bi- och heterosexualitet på lika villkor? Synliggörs till exempel olika familjekonstellationer på ett självklart sätt oavsett föräldrarnas sexuella läggning? Hur arbetar vi med frågor som rör genus och jämställdhet? Belyser vi olika teman utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv? Har barn lika stort utrymme i verksamheten oavsett kön? Finns det könsmönster i hur arbetsuppgifter fördelas? Vilka föreställningar förmedlar vi om hur flickor och pojkar är och ska vara? Hur behandlas olika etniska grupper, kulturer och religioner i verksamheten? Sker det på ett likvärdigt sätt? Finns det risk att svenska traditioner och kristendomen framställs som norm? Finns det rutiner och arbetssätt som är införda för att underlätta för barn med funktionsnedsättning men som samtidigt bidrar till ökat utanförskap? Tänk på att: se över pedagogiskt material utifrån de olika diskrimineringsgrunderna se till att barn deltar i granskningen av verksamheten använd affischer, böcker och annat material som visar på mångfald och möjligheter så att förskolan inte förmedlar en stereotyp och normgivande bild av vissa grupper och osynliggör andra 8