Inkludering och ökad måluppfyllelse - Att nå framgång med alla elever UCN 18 november 2011 BENGT PERSSON HÖGSKOLAN I BORÅS
ZAREMBADEBATTEN: (Macei Zaremba, kulturjournalist, Dagens Nyheter) - Skolan och lärarutbildningen blir allt sämre - Pedagogikforskare är katederflyktingar - Pedagogisk forskning saknar vetenskaplighet och empiriskt intresse - Pedagogikforskare är ointresserade av att förbättra skolan
Pågående utbildningsreformer: Ny skollag Nya läroplaner en för varje skolform Kunskapskrav och nya betyg Spetsutbildningar i grundskolan Ny gymnasieskola Lärlingsutbildning Ny lärarutbildning Lektorer i förskolan och skolan
En förenklad kunskapssyn: Kunskaper är fakta Kunskaper är mätbara Kunskaper är överordnade värden Kunskaper förmedlas av läraren Kunskaper ska kontrolleras i fler nationella test
Läroplanspropositionen: Begreppen inkludering, integrering eller en skola för alla nämns inte. Däremot förekommer kunskap 58 gånger, oftast i sammansättning med -krav.
Educational disadvantage should be addressed by providing high quality education and targeted support, and by promoting inclusive education.... Education should promote intercultural competences, democratic values and respect for fundamental rights and the environment, as well as combat all forms of discrimination, equipping all young people to interact positively with their peers from diverse backgrounds. (Council of the European Union 2009, s. 4)
PROJEKTET INKLUDERING FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE 2010-2014 BENGT PERSSON JULIE ALLAN ELISABETH PERSSON
Essunga kommun i siffror Yta Invånare Anställda Företagare (exkl jordbruk) Kommunal skattesats 236 km 2 5 595 st 512 st 275 st 22,00 kr
ESSUNGA KOMMUN 3 små skolor Ingen gymnasieskola 20 % av 25-åringarna har högskolestudier < 50 % av 19-åringarna behöriga för högskola 2009
UTGÅNGSLÄGE 1: Den nationella statistiken visade att Essunga kommun var bland de absolut sämsta i landet
UTGÅNGSLÄGE 2: Heldagsskola Liten grupp (Oasen, Amiralen) Flera särskolegrupper Elever plockades ut till specialundervisning Flera elever valde bort ämnen (anpassad studiegång) Flera skolvägrare 25 % av eleverna var någon annanstans än i ordinarie klassen
Öppna jämförelser, grundskola år 9 vårterminen 2007 2010, Essunga kommun Uppnått målen i alla ämnen, andel elever Behörighet till gymnasieskolan, andel elever Procent Rangordning Procent Rangordning 2007 62,8 287 76,9 289 2008 78,1 120 91,4 90 2009 80,6 99 93,1 67 2010 96,3 3 100,0 1
Framgångsfaktorer enligt skolans ledning Inkludering Forskningsbaserat arbetssätt Kunskapsfokusering Specialpedagogisk verksamhet på tre nivåer Tydligt pedagogiskt ledarskap Tilltro och förtroendefulla relationer Individkontroll Alternativ användning av resurser Två lärare/pedagoger i klassrummet Kompetensutveckling Samverkan mellan socialtjänst och skola
Ur Skolinspektionens pressmeddelande 2010 Ansvariga för skolan i Essunga kommun arbetar aktivt för att fler elever skall nå målen i skolan och fler elever än tidigare går också ut grundskolan med godkända betyg. Grundskolan tar ett stort ansvar för att eleverna skall lyckas och präglas av höga förväntningar på eleverna. Inställningen är att det är skolans insats som skall utvärderas, inte eleven.
Pressmeddelande, forts Genom ett inkluderande arbetssätt har elever i behov av särskilt stöd möjligheter att öka sitt självförtroende och sin kunskap i bibehållen klassgemenskap. Arbetssättet ger fler lärare per klass jämfört med att särskilja de elever som behöver stöd. Lärarna har också blivit bättre på att ge individanpassat stöd.
The question of how we define inclusive education has become increasingly important because of the way in which the language of inclusion has been colonised by various advocates who represent different interpretations and practices. (Barton, 2008)
Projektets syfte: Att identifiera och analysera faktorer av betydelse för den ökade måluppfyllelsen Att följa två årskullar under gymnasieåren med fokus på ämnena engelska, matematik och svenska
Datainsamling skriftliga dokument intervjuer med politiker, chefer, rektorer, specialpedagoger, lärare, elever, föräldrar informella samtal med elever och personal observationer, lektioner, läxhjälp, lovskola
Några resultat
Ett forskningsbaserat arbetssätt Det har ju varit en massa tyckande i skolan och när vi nu bygger detta arbete på forskning och lyckas väldigt bra så vallfärdar världen hit. Om ingen tidigare har byggt någonting på forskning i skolan utan bara gissat och chansat och kört efter eget huvud, det är en katastrof i så fall.
Ett auktoritativt och trovärdigt ledarskap Någonstans en bit in på terminen så insåg jag att nu måste jag bestämma, nu måste jag säga att jag bestämmer. Jag tror att det har varit en trygghet. Jag tror att det har haft betydelse att jag sa att nu har vi tre mål, alla ska lyckas, alla ska lyckas i klassrummet, alla ska vara inkluderade. Fanns inget att välja på. Nu är det detta vi ska göra.
Att dra åt samma håll Det tycker jag är en gåta. Det är ju så att det är ju det första man tänker att nu kommer några, man har ju sett den här teorin att en tredjedel går i framkant och så är det en massa som hänger med och så är det några som släpar efter och protesterar.
Bryggan mellan socialtjänsten och skolan Det handlar om elever som har bekymmer på fritiden, som har en svår social situation men där vi kan se att genom att finnas till för dem i skolan så ökar chansen att de lyckas i skolan. Och genom att lyckas i skolan ökar förutsättningarna för dem att lyckas på fritiden. Att inte hamna i skiten.
Att lyckas i den vanliga klassen Det var ju den enda lösningen, ja, vad ska vi göra nu? Vi skickar dem till Oasen. Men vi kan ju inte vara hur många som helst. Det blir ju ingen specialundervisning att ha så många elever av olika typ samlade, med olika behov. De var ju jätteolika. Det finns ju många anledningar till att man behöver specialundervisning.
Inkludering i praktiken Jag var ju lite grann skeptisk till att börja med måste jag säga. Jag var ju lite rädd när man talade om det här inkluderande att nu helt sluta med det här individuella för dom här som har jättesvårt. Det trodde inte jag på. Det tror jag fortfarande inte på.
Förändringsarbete med eller utan extra resurser calls for inclusion eliminating special education placements and redeploying resources into mainstream settings will be understood to mean that all children can survive on a regular education diet; that money saved by downsizing special education can be returned to taxpayers. (Fuchs och Fuchs, 1997)
Litenhetens förtjänster och svagheter Ett problem med litenheten är sårbarheten. Det är svårare att nå synergieffekter i en liten organisation och konsekvenserna av t ex en felrekrytering kan bli svåra. Den danske pedagogikforskaren Niels Egelund (2006) hävdar med stöd i en analys av PISA-resultat att elever i stora skolor presterar bättre än elever i små skolor.
Pedagogiskt ledarskap i klassrummet Forskning visar att ett auktoritativt ledarskap i klassrummet präglat av såväl värme och stöd som struktur och kontroll, är framgångsrikt. (Baker, Clark, Maier & Viger 2008).
Att använda tiden effektivt I en omfattande norsk studie (Haug, 2011) har en forskargrupp vid Høgskolen i Volda studerat knappt tusen lektioner i 26 skolor i en vecka vardera. Resultaten visar att man under mer än hälften av tiden arbetar med ämnen i klassrummen och då huvudsakligen med arbetsuppgifter som är individuella. Lärarledd verksamhet har enligt Haug minskat väsentligt under senare år samtidigt som eleverna får lite av direkt stöd från läraren. Den kraftiga betoningen av eget arbete gynnar duktiga elever medan elever som har svårare att lära sig, missgynnas. Ett annat resultat från undersökningen är att en stor del av tiden i klassrummet går åt till aktiviteter som att städa, gå på toaletten, äta, vässa blyertspennor eller att helt enkelt vänta.
Att inte slå sig till ro Men vi är ju inte klara på något sätt. Vi får aldrig tro att vi är klara för då är det kört tror jag. Och det skulle ju se väldigt illa ut om vi har pratat inför andra människor om vad vi har gjort för bra saker, och så börjar det gå dåligt för oss. Så därför måste vi hel tiden hålla oss i framkant.
Motivation Intresse Subjektivt Objektivt Formativt Nyfikenhet Kreativitet Ansvarstagande I
Ett auktoritativt ledarskap Mandat Legitimitet Målmedvetenhet Start- och sluttid Tillvaratagande av underströmmar Tilltro till projektets möjligheter
En vetenskaplig bas Inventering av aktuell forskning Argumentationskraft Avkontextualisering Professionell trygghet
Kännedom om styrdokumenten Gemensam tolkning Skolans uppdrag Elevers och föräldrars roll Tillit och ansvarstagande
Förväntningar på lärarna Capacity of staff Kollektiv kompetens Komplementaritet Uppslutning kring förändringsarbetet
Eleverna syn på sin skolgång Har man gjort något bra så får man beröm av lärarna. Det är bra att de håller koll och att de gör kollen till en positiv grej. Lärarna säger att om eleverna inte klarar det dom vill, så ligger det på dom, på skolan. Då känns det som att om dom säger så då ska jag göra mitt bästa också. Att om dom gör sitt bästa och inte jag gör det, då kan ju inte jag säga att jag har försökt allt och att dom inte möter mig.
Lärarna är bra och nu när det är fler lärare på lektionerna är det större chans att man verkligen får hjälp. Jag vet vad jag vill, vad jag satsar på och då kan jag gå och be att få hjälp och då får jag det. Men pluggar man upp till MVG, så får jag kunskaperna och lättare på gymnasiet.
Elev: Det är bra att alla får gå i samma klass. Det är bra för de umgås på fritiden också, några killar. Intervjuaren: Blir det inte jobbigt för er då? Elev: Hur då? Intervjuaren: Ja, de tar en massa extra tid, behöver mer hjälp? Elev: Nej, de har ju med sig en lärare från den klassen som kan hjälpa dem. Och sedan kan hon hjälpa oss också. Då är det två eller tre lärare i klassen. För de jobbar ju självständigt precis som vi gör. Jag tycker det fungerar bra. Det känns som att de tycker det är roligare att vara med oss också när de är med. Det känns bättre för alla tror jag.
Utan skolan så är man ingen. Man vill inte vara losern som inte kommer någonstans, man vill inte leva på socialen.