B O T K Y R K A R I D S Ä L L S K A P



Relevanta dokument
Särskilt utlåtande efter reviderad utställning

Väg 258 Hågelbyleden

DETALJPLAN FÖR DEL AV FAMILJEPARKEN HÅGELBY

Styrelsens proposition om tecknande av avsiktsförklaring och tilläggsavtal med Botkyrka kommun

SOLNA STAD Normalt förfarande 1 (11) Miljö- och byggnadsförvaltningen Jonas Ellenfors BND 2015:129

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

B O T K Y R K A R I D S Ä L L S K A P

Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012.

DOM Stockholm

avseende marktilldelning för bostadsbebyggelse inom Kvarter 4 i kommande detaljplan för Barkarbystaden I, Järfälla kommun, nedan kallad Detaljplanen.

HANDLINGAR PLANENS SYFTE PLANDATA. Lägesbestämning

Plan- och genomförandebeskrivning

DETALJPLAN FÖR LYCKORNA 2:214 OCH 2:224 LYCKORNAS BÅTVARV UDDEVALLA KOMMUN ANTAGANDEHANDLING

Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart Stockholm

Information om berg- och dalbanan i Kolmårdens djurpark

PLANBESKRIVNING 1(6) DETALJPLAN FÖR ÖVERBYN 2:165 M FL (ABBAS STUGBY & CAMPING) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun

Behovsbedömning för planer och program

INKOMNA SYNPUNKTER Följande skriftliga synpunkter har inkommit till och med :

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka

DETALJPLAN FÖR DEL AV FAMILJEPARKEN HÅGELBY

7 Förstudie väg 1000, Orsa

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANPROGRAM UTÖKNING AV CONTAINERTERMINAL INSJÖN Leksands kommun, Dalarnas län

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde)

Behovsbedömning. Bilaga 1. Samrådshandling. PROGRAM till detaljplan för kvarteret JÄRNSKOG Tidaholms centralort, Tidaholms kommun Västra Götalands län

del av Viksberg 3:1, Område B

RIKTLINJER FÖR HÄSTHÅLLNING INOM OCKELBO KOMMUN KF 31/

SOLNA STAD 1 (9) Stadsbyggnadsförvaltningen Caroline Novak SBN 2010:1430. inom stadsdelarna Skytteholm och Hagalund, upprättad i juni 2012

Detaljplan för del av Rödögården 1:5 och 1:33 Rödön, Krokoms kommun

Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Upprättad av: Elin Delvéus

Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk

DETALJPLAN nr 330 Upprättad Reviderad , och samt Kompletterad

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

Detaljplan för Frösö Camping och stugby Valla 11:50 m fl Östersunds kommun

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö

DETALJPLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Planhandlingarna består av: Plankarta, skala 1:1000, med planbestämmelser. Samrådsredogörelse

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö

TÖRINGE 7:40 (f d Vinbygården) Falkenbergs kommun

SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av SELLEBERGA 17:1, i Bjuv Bjuvs kommun

Samrådsredogörelse. Detaljplan för Göken 9 Kristinehamns kommun, Värmlands län. Antagandehandling

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande

4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

PLANUTREDNING FÖR LERBERGET 62:19 ÖSTRA LERBERGET, LERBERGET HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

Behovsbedömning av detaljplan vid Rågången, Alby

Sociala och ekonomiska konsekvenser som berör projekt och planer inom Stadsmiljöavdelningens ansvarsområden

Granskningshandling

SAMRÅDSREDOGÖRELSE SAMMANFATTNING. Detaljplan för Rönnen 14 m.fl. i Hjo stad, Hjo kommun Fastigheten Rönnen 14 m.fl. Dnr

Exploateringskontoret Avdelningen för Projektutveckling. Handläggare Anna Savås Förslag till beslut. Krister Schultz Förvaltningschef

Programhandling DNR BTN 2011/ :M. Planprogram för Arlandastad Norra

ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR FRITIDSHUS I HÅLLANS FRITIDSOMRÅDE HÄRJEDALENS KOMMUN, JÄMTLANDS LÄN. Planområdet 1(14) FUNÄSDALEN 32:25, m fl

DETALJPLAN FÖR VÄSTANVIK 1:452 M FL (INFART NOTNÄS) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN

BESKRIVNING ÖVER OMRÅDESBESTÄMMELSER

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan.

Samrådsredogörelse. Hur samrådet har gått till. Sammanfattning. Ändringar inför granskning

Kullsvedens handels- och småindustriområde

Välkomna till info-träff, VA samt detaljplan för Ekensholm 4:1, Grundby 3:3, Kullersta 1:5 med flera Mälarstranden

DOM Stockholm

HÖGANÄS KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen

Naturskyddsföreningen i Botkyrka-Salem! "#$%&''()*++,#-(./01#'2,3,+4,! 5627*07#!86$$9,! :;<!=>!?9$)#!

Naturvårdens intressen

Behovsbedömning. Gruvstugan 1:9 med närområde SAMRÅDSHANDLING 1(11) SPN 2014/ tillhörande detaljplan för del av fastigheten

Plan- och genomförandebeskrivning, samrådshandling 1 (10) Diarienummer 2015/1105-XX. Ungefärligt planområde

PROGRAM FÖR OMRÅDENA HÅGELBY, ERIKSBERG OCH LINDHOV

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) av miljökonsekvensbeskrivning. Långkärrsvägen vid områdets norra gräns med Pukstensvägens brevlådor

DETALJPLAN. Samhällsutvecklingsförvaltningen DEL AV ÖJE 7:29 M. FL., TRIANGELN VALLMOVÄGEN DEL 1 LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING

Sagobyn och Kv. Laxen

PLANBESKRIVNING. Tallparksgården, Öregrund Östhammars kommun, Uppsala län. Upprättad Reviderad -

Huvudmannaskap för sopsugsanläggning, Kongahällatomten(Dnr KS2011/362-13)

Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra

Sparvvägen, Östra Tyresö OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE

SAMRÅD T.O.M

DOM Stockholm

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

1 NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM meddelad i Nacka Strand. KLAGANDE 1. Gunnar de Freitas, Kopparvägen 180, Täby

Efter godkännande av planprogram skall detaljplaner upprättas. Den första planen rör Erikstorpsområdet med camping, stugby och golfbana.

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Utvecklad talan i överklagande

Dnr: UTSTÄLLNINGSHANDSNDLING. DETALJPLAN för Örmo 3:3 m fl i Konga samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län.

Detaljplan för Gällö samhälle

Detaljplan för Sibbarp 1:18 m. fl. Sävsjö kommun Planbeskrivning

Planhandlingen utgörs av denna planbeskrivning samt en plankarta i skala 1:1 000 med tillhörande bestämmelser.

PLANBESKRIVNING DP 150

Överklagande angående Detaljplan för del av Stångby 5:28 m fl i Stångby, Lunds kommun, 2015, angående utbyggnad på den bästa åkermarken.

Detaljplan för del av familjeparken Sammanställning av samrådsyttranden

Sörby Urfjäll 28:4 mfl Detaljplan för kontor med utbildningslokaler mm Gävle kommun, Gävleborgs län

Utdrag ur ekonomiska kartan SAMRÅDSFÖRSLAG UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG ANTAGANDEHANDLING

Markanvändning och bebyggelseutveckling

FÖR ÖJE 2:28 M. FL. VILLATOMTER VID VALLMOVÄGEN I JÄRVSÖ. Järvzoo. Flygbild över Järvsö, planområdet vid Vallmovägen är markerat med en cirkel.

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

BEHOVSBEDÖMNING OCH AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, MKB, FÖR DEL AV GÄDDVIK 1:10, GÄDDVIK ÖSTRA, NORRA

Detaljplan för del av Virsbo 2:73 m fl. område vid Kvarnängsvägen, Virsbo. Surahammars kommun.

Promemoria

DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETEN SUNNERBO 1:10 I GNOSJÖ KOMMUN

Transkript:

B O T K Y R K A R I D S Ä L L S K A P Medlem I Svenska Ridsportförbundet 2012-07-06 Till Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 STOCKHOLM Ärende: ÖVERKLAGANDE ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfullmäktiges (KF) i Botkyrka kommun beslut den 14 juni 2012, Dnr KS/2012:249, KS/2011:274, att godkänna exploateringsavtal för genomförande av detaljplan för del av familjeparken Hågelby (nr 24 04) med bilagt tomträttsavtal och sidoavtal för markupplåtelse samt att godkänna tilläggsavtal till ramavtal för familjeparken Hågelby med bilagt nyttjanderättsavtal för återstående utvecklingsbar mark för familjeparken. KLAGANDE Botkyrka Ridsällskap (BRS), Skrävsta gård, 147 43 Tumba. Org. nr 812800 1024. BRS är en ideell förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet och därigenom till Sveriges Riksidrottsförbund. BRS bildades 1967 och har sedan dess arrenderat / förhyrt ridanläggningen vid fastigheten Lindhov 15:24, Botkyrka kommun. BRS har cirka 700 medlemmar. YRKANDE BRS yrkar att beslutet vad avser såväl exploateringsavtalet med bilagt tomträttsavtal som tilläggsavtalet med bilagt nyttjanderättsavtal upphävs och att ärendet återförvisas för ny handläggning i samverkan med ridsällskapet. MOTIV FÖR YRKANDET Överklagandet görs på följande grunder: 1. Avtalens skadeverkningar på BRS s verksamhet. 2. Avtalens skadeverkningar på områdets natur och kulturvärden 3. Förfarandet i plan och beslutsprocessen Skrävsta gård Telefon Bankgiro Org.nummer Hemsida 147 43 TUMBA 08-530 391 44 5318-7415 812800-1024 www.brs.nu 08-530 367 03

1. AVTALENS SKADEVERKNINGAR PÅ BRS s VERKSAMHET Ridanläggningen vid Skrävsta gård. Ridanläggningen vid Skrävsta gård är resultatet av fyrtiofem års investeringar från Botkyrka kommun och Botkyrka Ridsällskap. Verksamheten är omfattande, den pågår hela året, engagerar många barn, ungdomar och vuxna samt bygger på avsevärda ideella insatser. Den är väl inarbetad och lätt tillgänglig. Potential finns att utöka och utveckla verksamheten och samhällsnyttan genom investeringar och olika samarbeten. Botkyrka ridsällskaps tävlingsarrangemang marknadsför inte bara ridsällskapet utan också Botkyrka kommun. Marken ägs av Botkyrka kommun som, i nyttjanderättsavtal 1998 04 16 med tilläggsavtal 2010 08 31, till Botkyrka Ridsällskap upplåter mark för ridanläggningen. (Bilaga 1) Till ridanläggningens stall och ridhus leder Skrävsta gårdsvägen och från Hågelby till ridanläggningens tävlingsarenor leder Kyrkvägen som tillsammans med Byvägen, från ridhusen till Kyrkvägen, utgör kommunikationsvägarna vid ridsällskapets tävlingsarrangemang. De områden som, enligt nu aktuellt tilläggsavtal, omfattas av kommande planläggning anges på till avtalet bifogad karta. Det föreslagna och av KF godkända avtalsområdet överlappar mark som genom arrende / hyresavtal disponeras av BRS till år 2023 med förlängningsrätt 5 år om avtalet inte sägs upp. Avtalsområdet innefattar också den väg som leder till ridsällskapets tävlingsplats och som, för undvikande av störningar i sådan grad att ridsällskapets verksamhet försämras, därför inte skall ingå i avtalsområdet. BRS inbjöds 2010 05 25 av Botkyrka kommun till ett samarbete för att fastställa familjeparkens negativa påverkan på ridsällskapets verksamhet och föreslå ny lämplig plats för verksamheten. 2011 12 06 avbröt kommunen arbetsgruppens arbete och kommunen uttrycker nu att man skall behålla Botkyrka Ridsällskaps verksamhet vid Skrävsta i en samexistens med familjeparken. 1 Fortsatt arbete med att långsiktigt finna en ny plats för ridverksamheten kommer, enligt kommunen, att ske i takt med projektets fortskridande. 2 BRS yrkar att kommunen utreder och i samråd med BRS, i de nu aktuella avtalen och detaljplanen, visar att ridsällskapets verksamhet inte utsätts för störningar som i sådan grad försämrar dess faktiska möjligheter att bedriva sina verksamheter, att de skäligen inte bör tålas. BRS yrkar sin rätt att kunna nyttja arrenderad / förhyrd mark för avsett ändamål utan inskränkningar i den verksamhet ridsällskapet bedriver. Förtydliganden och avtal härom skall ske innan detaljplanen kan vinna laga kraft. Rekreation och friluftsliv Hästar och hästsport fyller en viktig funktion för många människor. Ridning har utvecklats till att bli en av landets mest populära fritidssysselsättningar. Den svenska ridskolan är unik i ett internationellt perspektiv, genom att vara brett tillgänglig för barn och ungdomar. Till grund ligger ett mångårigt 1 Botkyrka kommun, KS: ordförandeförslag 2012 06 04. 2 Botkyrka kommun, utlåtande detaljplan för del av familjeparken, 24 04, 2011 04 29, sid 19.

samhällsstöd i kombination med ett omfattande föreningsarbete. Verksamheten ligger helt i linje med Botkyrka kommuns ambition att satsa på flickor/kvinnor i idrotten. De flesta människor som rider vill kunna rida utomhus på ett säkert sätt. Helst utan biltrafik och asfaltunderlag, i likhet med andra motionärer. Ridslingor kan i framförallt hästtäta områden vara lösningen på många problem och undvika konflikter mellan ryttare, övriga trafikanter, markägare och boende. Men framförallt för att minska antalet allvarliga olyckor. 3 Avtalsområdet är i översiktsplanen utpekat som område värdefullt för det rörliga friluftslivet. Området norr och öster om Aspen är väl kända och utnyttjade av det lokala friluftslivet både med och utan häst. Med friluftsliv avses, enligt Naturvårdsverket, vistelse i naturen för naturupplevelser, fysisk aktivitet och avkoppling. Här innefattas exempelvis strövande i skog och mark, promenader, ridning etc. 4 I sin landskapsanalys 5, som också varit källa till nu aktuell landskapsanalys 6, noterar Vägverket Konsult, under slutsatser och för bruksvärden, att området är ett regionalt viktigt center för hästsport. Naturvårdsprogrammet Botkyrkas gröna värden arbetar mot mål som att värna och utveckla naturvärdena och de gröna kulturmiljövärdena med syfte att bl a stimulera friluftsliv. 7 Enligt kommunens utredning om friluftslivet i Botkyrka, FIN 88, 8 är hela området nordost om Södra Aspen klassificerat som friområde med högsta prioritering och bedöms enligt FIN 88 omistligt för friluftslivet. Botkyrka Ridsällskap upplever att familjeparken med camping och sagoinspirerande byggnader etc kommer att negativt påverka värden knutna till rekreation och friluftsliv med eller utan häst. Med den föreslagna gestaltningen kommer bevarandeområdet att förändras så till den grad att påtaglig skada uppstår. Ljud och bullernivåer En kvalitet som allt mer uppmärksammas inom grönområdesplanering är tysta områden. 9 Trenden är att antalet tysta platser i storstadsregionerna minskar till följd av ökande trafikmängder, ny bebyggelse och nya aktiviteter. I det här fallet är stora delar av området påverkat av relativt höga bullernivåer från Hågelbyleden och E4/E20. I rekreationssammanhang brukar riktvärdet för ekvivalent trafikbuller ligga runt 55 db(a) för att rekreationsvärden inte skall gå förlorade. Delar av planområdet ligger i spannet 50 och 55 db(a). Den tystaste platsen inom utredningsområdet är nordväst om Hågelby, vilket ger denna plats ytterligare en viktig upplevelsekvalitet. 10 Kommunen upplåter ett markområde till Bolaget för tillfälliga evenemang och aktiviteter riktade mot allmänheten som t.ex. konserter, cirkusföreställningar etc och med rätt att uppställa härmed sammanhängande tillfälliga anordningar eller utrustning. Upplåtelsen gäller för en period om fem år 3 Kultura AB, C Risshytt Collman, 2009, Häst och ridverksamhetens framtid i programområdet. 4 Naturvårdsverket, Allmänna Råd 97:1 5 Vägverket Konsult, Karin Jansson, juli 2008, Landskapsanalys av området Lindhov Hågelby Eriksberg i Botkyrka kommun 6 Novamark AB, Åsa Wilke, februari 2010, Hågelby Familjepark, landskapsanalys. 7 Botkyrka kommun: Botkyrkas gröna värden naturvårdsprogram för Botkyrka kommun, Dnr sbf/2008:396 8 Botkyrka kommun, Fritid i naturen en utredning om kommunens friluftsliv, 1998 (Ref. WSP: MKB 2010) 9 Regionplane och trafikkontoret: Bornsjökilen. Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar. 10 Vägverket Konsult: Landskapsanalys av området Lindhov Hågelby Eriksberg, Botkyrka kommun.

efter den tidpunkt då detaljplan 1 vunnit laga kraft och med automatisk förlängning med ett år i taget. Som undantaget område noterar vi under punkt 6 i avtalet det till BRS som hästhagar upplåtna området samt ridsällskapets rätt till transportväg och förflyttning av hästar över markområdet. Ur avtal om nyttjanderätt 2012 05 21 framgår att man inför tillfälliga evenemang och aktiviteter planerar att t ex anlägga en utomhusscen för konserter. Poängen med popmusik är inte att man skall lyssna på den utan att man skall känna den med hela kroppen. Genrer som reggae, metal, hiphop och techno är helt beroende av hög decibelnivå. Socialstyrelsens råd vid konserter är 100 db(a) under en spelning med 115 db(a) som max. Om barn under 13 år finns med rekommenderas inte mer än 97 db(a) under spelning och maximalt 110 db(a). Detaljplaneförslagets formulering att eventuellt buller och andra störningar som kan uppstå från verksamheten får inte överstiga de rekommenderade bullernivåer som finns är inte tillfredsställande. Inte heller kommunens kommentar att frågan om befarade ljudstörningar inte regleras i detaljplan utan genom miljöbalken är tillfredsställande. 11. Ljudnivåer av ovan nämnda magnitud är helt oacceptabelt för hästar. 12 Risken att ridsällskapets hästar utsätts för skada är påtaglig. Botkyrka ridsällskap yrkar att en ljud och bullerutredning görs i syfte att fastställa maximala värden för djurhållning vid Skrävsta gård, såväl i stall som på beten och att kommunen i nu aktuella avtal anger maximala värden alternativt ändrar planens innehåll och omfattning. Fyrverkerier och andra skarpa ljud är på motsvarande sätt inte acceptabla för djurhållning och ur säkerhetsaspekt för ryttare i området helt oacceptabelt och skall därför inte vara tillåtna och skall detta framgå ur kommunens myndighetskrav på exploatören. Stugor och temabyar Inom planområdet planerar man att bygga ett flertal uthyrningsstugor fördelade på stugbyar. De olika byarna kommer att ges skilda karaktärer med nöjesparkspromotion. Detta kan t.ex. vara en piratby, vildavästernby eller en cirkusby. Stugorna kommer att uppföras i 1 2 våningar. Inslaget av nöjesparkpromotion för att förstärka sagomiljöer och kommersiella upplevelser kan inte anses ingå i riksintresset för kulturmiljövård. Enligt till detaljplanen hörande MKB kommer den tillkommande bebyggelsen att fragmentisera den helhetsmiljö som Skrävsta och Hågelby utgör idag och förståelsen för det kulturhistoriska landskapet kommer att försvagas. 13 Exploatören har hämtat inspiration och idéer från Efteling i Holland, Europa Park i Tyskland och kanske från Park Fantasia i Polen och Kneipebyn på Gotland. Gemensamt för dessa nöjesparker är att de bebyggs med byggnader som bär tivolikaraktär varvid de på ett oacceptabelt sätt skulle avvika från kravet att bevara landskapets höga natur och kulturvärden. Föreslagen bygglovsbefrielse och ändrad lovplikt kan i praktiken komma att skapa oacceptabla miljöer och därigenom en negativ och oacceptabel påverkan på ridsällskapets verksamhet. 11 Botkyrka kommun, Utlåtande: Detaljplan 24 04, 2011 04 29, sid 23 12 Lunds Tekniska Högskola: Teknisk akustik. 13 Sweco Environment AB: MKB detaljplan 24 04, 2010 12 07, sid 26

Botkyrka Ridsällskap yrkar att gestaltningsprogrammet för detaljplanen, bilaga 4 till exploateringsavtalet, tydligt uttrycker normer för byggnation och tydliggör krav på design av alla stugor och temabyar, i enlighet med befintliga kulturvärden. Botkyrka Ridsällskap motsätter sig projektörens önskemål att bygglovsbefrielse skall gälla vid bygge och ombyggnad av temabyar etc då detta i praktiken kan komma att skapa oacceptabla miljöer. Camping Etablering av en campingplats medför för det mesta att allmänhetens tillträde begränsas bl.a. genom att de som inte campar på campingplatsen oftast utestängs eller avhålls från tillträde till området. Campingen stänger av eller ger en avhållande verkan eftersom tält och husvagnar och området som sådant mycket ofta uppfattas som privat zon. En campingplats kan vara ett riktigt stökigt ställe med fest och fylla, höga bullernivåer och störningar på omgivningen. Ett flertal exempel på detta finns över landet. Enligt beslut från Miljööverdomstolen 2008 04 09 anges att buller från camping kan utgöra en olägenhet för människors hälsa i den mening som avses i 9 kap. 3 MB och att regelmässig hög musik under t ex midsommarhelgen inte kan bedömas som en helt tillfällig störning. De bullervärden som angivits av miljödomstolen ska gälla. Vidare anges att miljö och hälsoskyddsnämnd inte bör ha rätt att medge undantag från bullervärdena. På motsvarande sätt utgör höga bullernivåer och störningar en stor olägenhet för djurhållning i nu aktuella, till campingen angränsande, hagar. I den i detaljplaneprocessen ingående miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) noteras att sammantaget bedöms utbyggnaden medföra marginella konsekvenser med avseende på bullerpåverkan från planområdet till omgivningen. 14 Botkyrka Ridsällskap delar inte denna uppfattning och får påpeka att planområdet saknar berättigande utan de för exploatörens affärsidé viktiga och i utställningshandlingen angivna tillfälliga evenemang som konserter, cirkusföreställningar och dylikt. Risken för skador på hästar på bete förekommer och får anses ske av sjuka eller påverkade personer. Företeelsen är inte vanlig men förekommande och skall på alla sätt undvikas. Campingplatsen som en riskkälla, som kan tänkas hota djur och egendom, bör tydliggöras. Campingplatsen och stugbyn skall, för att undvika obehörigt spontant tillträde till angränsande hagar och fara för hästarna, vara hägnad mot dessa och skall detta regleras i exploateringsavtalet. MKBn ska beskriva campingverksamhetens påverkan beträffande höga bullernivåer och störningar på omgivningen och då i detta fall på djurhållningen i angränsande hagar. En risk och sårbarhetsanalys bör vara ett komplement. Åtgärder och regler för campingverksamheten kan inte regleras i detaljplanen men skall dessa regleras på annat sätt, exempelvis genom exploateringsavtal. 14 Swedeco Environment AB: MKB detaljplan 24 04, 2010 12 07, sid 49

Avfall och teknisk service Ett serviceområde för varuomlastning, sophantering m m har placerats utanför detaljplaneområdet och ramavtalsområdet i direkt anslutning till BRS tävlingsområde. Byggnaden/byggnaderna är helt nödvändiga för verksamheterna inom aktuell detaljplan varför kommunens kommentar i samrådsredogörelsen att anläggningen finns inte inom denna detaljplan får anses irrelevant. Placeringen av ett serviceområde för avfallshantering i anslutning till BRS tävlingsområde är helt olämplig och därigenom skadligt för BRS verksamhet. Avfallshantering får betraktas som nödvändig för planerade verksamheter inom detaljplaneområdet varför byggnader för ändamålet skall placeras inom detsamma efter att ha varit föremål för samråd. Trafik och parkering En avgörande faktor för verksamheten vid BRS ridsportanläggning är trafikfrågan för såväl unga, icke bilburna trafikanter, som för skjutsande föräldrar och andra bilburna intressenter. Tung trafik för leverans av foder och strö samt hämtning av gödsel skall, liksom transporter av hästar och framförande av lantbruksmaskiner, kunna ske på ett säkert sätt. Gång och cykelvägar samt ridvägar skall separeras från övrig trafik. I syfte att möta trafikbehovet anlades, för ett antal år sedan, Skrävsta Gårdsvägen som är en asfalterad väg med en för den tunga trafiken acceptabel standard. Kyrkvägen och byvägen mellan ridanläggningen och Korshagen (fortsatt kallad Byvägen) är smal och har inte en acceptabel standard för biltrafik framförallt inte för den tunga trafiken till och från ridanläggningen. Transporter till och från stallen sker på Skrävsta Gårdsvägen. Transporter till och från tävlingsarenorna sker enkelriktat p g a vägarnas beskaffenhet. Till tävlingsvallen åker man Skrävsta Gårdsvägen, Byvägen österut och Kyrkvägen norrut. Från tävlingsvallen åker man Kyrkvägen söderut och Skrävsta Gårdsvägen österut. (Bilaga 2) I tomträttsavtalet föreslaget tomträttsområde ingår den väg till och från ridsällskapets ridhus och stall som anlades för ett antal år sedan i syfte att tillfredsställa verksamhetens krav på trafiksäkerhet och framkomlighet med tung trafik. I exploateringsavtalet 5.1.e med hänvisning till detaljplaneförslaget görs antagandet att områdets huvudsakliga in och utfartstrafik kommer att ske från en ny nordlig anslutningsväg från Eriksbergs industriområde. Byvägen, som leder till ridanläggningen, föreslås bevarad och sammankopplad med vägen från norr. Förslaget, som ligger utanför detaljplaneförslaget, saknar stöd i program för Hågelby, Eriksberg och Lindhov. Aktuell programhandling lägger fast att BRS anläggning vid Skrävsta kommer att nås från Skrävsta Gårdsväg. 15 Exploateringsavtalet anger att Kyrkvägen, från Skrävsta Gårdsväg till norra spetsen av planområdet, anläggs som ny väg medan Byvägen norr om planområdet upprustas. Kommunen skall omgående, efter det att detaljplanen antagits av kommunfullmäktige, ansöka om fastighetsbildning varigenom servitut bildas för tillfartsvägar till Skrävsta ridanläggning. 16 15 Botkyrka kommun: Samrådshandling oktober 2010, sid 27 16 Botkyrka kommun / Familjen Lindgren AB. Exploateringsavtal 2012 05 21, sid 4

Föreslagen nedläggning av befintlig vägsträckning mellan Hågelbyleden och Skrävsta ridanläggning förändrar trafiksituationen så till den grad att påtaglig skada uppstår. Botkyrka Ridsällskap yrkar 1. att befintlig asfalterad väg från Hågelbyleden till ridanläggningen, den s k Skrävsta gårdsvägen, behålles med sin dragning omedelbart norr om Småstaden och Söderkåkar och vidare till Skrävsta och att vägen undantages från upplåtelse med tomträtt till tomträttshavaren. Vägen ska förbli kommunal och vara fortsatt anpassad till tung trafik. 2. att Kyrkvägen breddas och förses med ändamålsenlig beläggning för att klara tung trafik och hålls öppen för trafik mellan BRS tävlingsarenor och Skrävsta gårdsvägen. Vägen ska vara kommunal. 3. att Byvägen, mellan Skrävsta gårdsvägen och Kyrkvägen förses med mötesfickor och ändamålsenlig beläggning för att klara tung trafik. Vägen ska vara kommunal. Kommunen ska efter samråd med Familjen Lindgren AB projektera och anlägga en enskild väg som kan komma att negativt påverka ridsällskapets tävlingsanläggning och vara färdig till byggstart efter det att detaljplanen vunnit laga kraft. 17 BRS har som sakägare inte getts tillfälle att lämna synpunkter på förslaget. Ridvägar Allmänheten ska ha möjlighet att utan onödig omväg kunna ta gång och cykelväg i öst västlig riktning från Hågelby Gård till Skrävsta ridanläggning. 18 Ridvägar nämns inte i detaljplanens gestaltningsidéer för trafik och inte heller i exploateringsavtalet. Utbyggnad av ridvägar och att behålla befintliga ridvägar är angeläget. Ridvägar skall anläggas för att tåla högt nyttjande och otjänlig väderlek. Ridvägar skall skyltas för undvikande av missförstånd om vem som får nyttja ridvägarna. Missförstånd minskar därmed och olaga användning kan påtalas och säkerheten ökar. Ridvägar ska i likhet med motionsspår vara belysta. Den långsamma takten i skapandet av nya ridleder är i flera kommuner ett bekymmer för hästnäringen. Länsstyrelsen har tillsammans med Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) tagit ett initiativ för planering och utveckling. 19 Botkyrka Ridsällskap yrkar att befintlig gång, rid och cykelväg till ridanläggningen behålls samt att ridväg projekteras för att sammanbinda ridvägen efter Skrävsta gårdsvägen med ridvägen efter Hågelbyleden och att den säkerställs genom avtalsservitut. Trafikhinder Det har hänt vid samtida evenemang på Hågelby och BRS ridanläggning att onödiga köer uppstått vid infarten från Hågelbyleden. Hästtransporter har blivit stående på leden i avvaktan på besökares parkeringsproblem vid Hågelby parkering och biljettförsäljning. 17 Botkyrka kommun / Familjen Lindgren AB. Exploateringsavtal 2012 05 21, sid 9, Bilaga 6. 18 Botkyrka kommun / Familjen Lindgren AB. Exploateringsavtal 2012 05 21, sid 5 19 Länsstyrelsen i Stockholms län: Hästkluster i Mälarregionen, seminarium 2008.

BRS yrkar att gestaltningen av korsningen mellan Hågelbyleden och Skrävsta gårdsväg skall säkerställa att samtida evenemang i Familjeparken och Botkyrka Ridsällskap inte förhindras och att trafikflödet till och från ridanläggningen kan bibehållas utan fördröjningar. BRS yrkar vidare att ridsällskapet, i likhet med Familjeparken, ska beredas möjlighet att lämna synpunkter på nya lösningsförslag för trafikplats Hågelbyleden Skrävsta gårdsvägen innan Kommunen träffar eventuellt följdavtal med Trafikverket. Störningar och risker Skyddsavstånd Botkyrka Ridsällskaps verksamhet kan, enligt till detaljplaneförslaget bifogad MKB, uppfattas som störande för dem som kommer att vistas inom området, genom störningsmoment i form av lukt och störande ljud. För skyddsavstånd mellan bostadsbebyggelse och djurhållning finns angivna riktlinjer (dock inga bindande) framtagna av Socialstyrelsen, Boverket m.fl. Skyddsavstånd mellan bostadsbebyggelse och djurstallar rekommenderas till mellan 100 500 meter. För beteshagar varierar skyddsavståndet mellan 50 200 meter, beroende på lokala förutsättningar och hur många djur som vistas i hagen. Skyddsavståndet baseras bland annat på risken för störningar i form av skadedjur, flugor, lukt och ljud från djur samt spridning av allergener. Vad gäller allergener, så är det framförallt hästallergener som studerats och som ligger till grund för skyddsavstånd. Enligt kommunens översiktsplan från 2002 bör etablering av hästverksamhet ske med övervägande av platsens lämplighet och följa Socialstyrelsens rekommendationer med minst 200 meters avstånd från stall och ridanläggning till närmaste permanenta bostadsbebyggelse. Botkyrka Ridsällskap motsätter sig alla krav mot ridverksamheten som kan tänkas uppkomma som en följd av krav på skyddsavstånd mellan ridverksamheten och familjeparken. BRS yrkar att detta bekräftas av Botkyrka kommun. Störningar under byggtiden Med störningar under byggtiden avses tillfälliga störningar som uppstår under hela eller delar av byggtiden. Störningar under byggtiden för kommande familjeparksprojekt skall minimeras så att ridsällskapet inte utsätts för störningar som påverkar djurhållningen eller försämrar ridsällskapets faktiska möjligheter att bedriva sin verksamhet. 20 Exploateringsavtalet tydliggör under 4.11 att enbart projektörer och entreprenörer som har tillfredsställande planer och rutiner för sitt kvalitetsoch miljöarbete får anlitas. För att säkerställa att alla krav klaras yrkar BRS att kommunen, genom tillägg till exploateringsavtalets 4.11, säkerställer att man upprättar en s.k. MEG (Miljökrav för Entreprenadens Genomförande) inför upphandling av entreprenörer. I MEG samlas miljökrav som gäller för entreprenaden, vilka kontroller som minst krävs, vilka åtgärder som blir aktuella om inte uppställda krav kan uppfyllas samt vilken rapportering och dokumentation som krävs. 20 Botkyrka kommun/botkyrka ridsällskap. 2010. Avsiktsförklaring om utveckling av ridverksamheten i Botkyrka kommun.

2. PLANENS SKADEVERKNINGAR PÅ OMRÅDETS NATUR OCH KULTURVÄRDEN Landskapsbild och kulturmiljö Hela exploaterings och avtalsområdet ingår i riksintresse för kulturmiljövård och berör flera känsliga miljöer. Dagens landskapsbild präglas av det storskaliga säterilandskapet med stora sammanhållna åkrar med inslag av moränimpediment och alléer, parker och generationer av vägsystem. Ett tydligt landskapsrum utgör den dalgång som sträcker sig från Tullingesjön och Älvesta i öster till Skrävsta gård och Aspen i väster. Idag består området av jordbruksmark som nyttjas för foder och hästbete och f d ängsmarker med stort inslag av ek och hassel och lummiga skogspartier. Den tänkta campingen är svår att förena med såväl riksintresse som lokalt intresse då de ca 200 husvagnarna kommer att innebära ett påtagligt intrång i landskapet. Hästen ingår som ett naturligt led i kretsloppet och bidrar i stor utsträckning till att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald, kultur och skönhetsvärden. Som betesdjur hjälper hästarna till att upprätthålla de betesgynnande växtarterna. 21 Betesmarkerna har inte bara biologiska värden. De innehåller ofta, som i det aktuella området, spår från tidigare generationers markutnyttjande. Markerna vid Skrävsta och Hågelby är vårt kulturarv, som även har mycket höga rekreations och skönhetsvärden. Håller inte betesdjur markerna öppna så förfulas landskapet och skapar otrivsel. Hästen och ridverksamheten utgör således en viktig resurs för natur och kulturmiljövård. Vägverket Konsult stryker under synsättet då man i sin landskapsanalys 22 noterar att för att upprätthålla landskapets särprägel och de kulturhistoriska värdena är området beroende av ett aktivt jordbruk. Planområdet ingår i den regionala Bornsjökilen. Den regionala grönstrukturen består bl a av gröna kilar och gröna värdekärnor. 23 De gröna kilarna utgör en sammanhängande struktur av områden med höga natur och kulturmiljöer. De karakteriseras också av höga rekreationsvärden och knyter samman rekreationsstråk och gröna värdekärnor. Varje grön kil bör, enligt RUFS 2010, hållas samman och dess funktioner och kvaliteter behållas och förbättras, bl a genom att eftersträva att kilen har en minsta bredd på 500 meter. Etablering av störande verksamheter i en grön kil bör, enligt RUFS 2010, konsekvensbedömas utifrån hela kilens värde och funktion. Särskilda kvaliteter som bör uppmärksammas är tysta områden och stränder. Enligt detaljplaneförslagets MKB bedöms planförslaget inte vara i linje med vare sig kommunens översiktsplan eller RUFS 2010. 24 Botkyrka Ridsällskap anser, i likhet med till detaljplaneförslaget fogad miljökonsekvensbeskrivning, att föreslagen utbyggnad, stugbyar, camping, receptions och servicebyggnader, parkeringsytor, husvagnar etc medför stora negativa konsekvenser för landskapsbilden och påverkan på riksintressant kulturmiljö. 25 Ridsällskapet yrkar att hela konceptet ska omformas med särskild hänsyn till omgivningens egenart och höga rekreationsvärden. BRS yrkar att den del av campinganläggningen som omfattar de ca 200 husvagnarna skall utgå då miljön p g a dessa förändras på ett oacceptabelt sätt. 21 Sveriges lantbruksuniversitet, 2008, Hästen i kommunen betyder mer än du tror. 22 Vägverket Konsult: Landskapsanalys av området Lindhov Hågelby Eriksberg, Botkyrka kommun. 23 Regionplanekontoret: Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 24 Sweco Environment AB: MKB detaljplan 24 04, 2010 12 07, sid 43 25 Sweco Environment AB: MKB detaljplan 24 04, 2010 03 12, sid 26

Strandskydd Strandskydd omfattar både landområde och vattenområde med dess undervattenmiljö. Strandskyddet syftar till att åt allmänheten trygga tillgången till platser för bad och friluftsliv samt att bevara goda livsvillkor för växt och djurlivet genom att upprätthålla förutsättningarna för värdefulla naturmiljöer både på land och i vatten. 26 Strandskyddet regleras i 7 kap. i miljöbalken och syftar inte bara till att värna om allmänhetens tillgång till rekreativa miljöer utan också och främst om att säkerställa att goda livsmiljöer för växtoch djurlivet på land och i vatten bevaras. Länsstyrelsens beslut 2011 02 18 om upphävande av strandskydd inom delar av detaljplan för del av familjepark vid Hågelby, Lindhov 15:24 och Tumba 7:5, Botkyrka kommun, har av BRS m fl överklagats till regeringen. (Bilaga 3) Sjön Aspen är utpekad som en värdefull rastplats för fåglar och betande gäss är vanligt förekommande i hästhagarna vid Skrävsta. Den klibbalsstrandskog som finns mellan hästhagarna och sjön bedöms ha naturvärden som främst är av framtidskaraktär då sjöns fluktuation kvarstår och en mer genuin sumpskog på sikt kan bildas. 27 Strandskogen är noterad som biotopskyddad. I exploateringsavtalet läser vi nu att strandområdet skall projekteras för åtgärder och anläggningar syftande till att främja allmänhetens tillgänglighet till området. Man hänvisar till exploateringsavtalets gestaltningsprogram för detaljplan 24 04 (bil 4). Illustrationsbilden i bilagan skiljer sig från samma bild i antagandehandlingen för detaljplanen på så sätt att bryggor med byggnader för vattenanknuten aktivitet har suddats ut. Botkyrka Ridsällskap yrkar att strand och biotopskyddet skall kvarstå som skydd för växt och djurliv och till glädje och stimulans för friluftslivet. 3. FÖRFARANDET I PLAN OCH BESLUTSPROCESSEN Nyttjanderättsavtal m m En samrådshandling med programförslag för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov har upprättats i oktober 2010. Botkyrka Ridsällskap (BRS) har i december 2009 och november 2010 uttryckt sina synpunkter i samrådet. 28 Programarbetet präglas i hög grad av prospektiv planering. Den lobbyverksamhet som familjeparkens kommersiella intressenter utsatt politiker och kommuninnevånare för har varit framgångsrik. Ett synsätt har utvecklats att konsekvenser och fortsatt planering skall utgå från familjeparkens vision och kommersiella värden och den befintliga verksamheten, såväl samhällsnyttig som ideell, får anpassas därtill. Programmet strider mot intentionerna i översiktsplanen då stora delar av programområdet är avsatta som s.k. bevarandeområde. Nu aktuell detaljplan är ett uttryck för samma synsätt och förutsätter att anläggningen i sin helhet får den attraktionskraft som planeras. För att uppnå denna attraktionskraft har ett nyttjanderättsavtal 26 Naturvårdsverket: Allmänna råd 97:1 27 Calluna AB: Natur i Hågelby Eriksberg Lindhov värden och bevarande, underlag till program för området, 2008, sid 12 28 Botkyrka Ridsällskap, Synpunkter i det tidiga samrådet, december 2009 och Synpunkter i samrådsskedet, november 2010.

tecknats mellan Botkyrka kommun och Familjen Lindgren AB för att möjliggöra viss rådighet över markområden i kommande etapper för tillfälliga evenemang. 29 Kommunen har uttryckt en tydlig viljeinriktning att BRS, med ridskola och som utövare av ridsport i Botkyrka kommun, ska tryggas och erbjudas möjligheter att utvecklas vidare. 30 Nu aktuellt avtal om nyttjanderätt av markområde för konserter, cirkus etc, direkt angränsande till av BRS arrenderad hagmark markerat S32 på till nyttjandeavtalet bifogad bilaga och med ridsällskapets rätt att förflytta hästar över markområdet, är direkt skadligt för ridsällskapets verksamhet. Skadlig för verksamheten är också exploateringsavtalets 4.2 som tillåter att hägnad vid genomförande av tillfälliga evenemang får uppföras. BRS har heller inte deltagit i samtal / förhandlingar innan parterna 2012 05 21 tecknat avtal om nyttjanderätt och inte heller tidigare erhållit information i ärendet. BRS konstaterar att nu aktuellt avtal om nyttjanderätt mellan Botkyrka kommun och Familjen Lindgren AB och exploateringsavtalets 4.2 utformats utan samverkan med ridsällskapet och att avtalet i sådan grad försämrar ridsällskapets faktiska möjligheter att bedriva sina verksamheter, att det skäligen inte kan tålas. BRS yrkar att nyttjanderättsavtalet och exploateringsavtalets 4.2 upphävs och återförvisas för ny handläggning i samråd med ridsällskapet. Brukningsvärd jordbruksmark Hästnäringen är en areell näring och därför en aspekt som är relevant för planområdet och som behöver belysas i planeringen. Enligt miljöbalken (MB) och plan och bygglagen (PBL) gäller att mark skall användas för det eller de ändamål för vilka de är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en, från allmän synpunkt, god hushållning. Vidare gäller enligt MB att Jordbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får endast tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Ridsällskapets nyttjanderättsavtal är ett jordbruksarrende och kännetecknas av att marken ska användas för traditionellt jordbruk och djurhållning. Med hänvisning till nämnda bestämmelser yrkar BRS att förutsättningarna för i exploateringsavtalet, nyttjanderättsavtalet och tomträttsavtalet, till privatägd camping och stugbyar avsatt jordbruksmark, skall utredas och ställas mot de behov av betes och jordbruksmark som ridsällskapet har innan avtalen och detaljplanen fastställs. Avsiktsförklaring Kommunfullmäktige godkände 2010 03 25 en avsiktsförklaring om utveckling av ridverksamheten i Botkyrka kommun. Kommunen, som värnar om och vill bidra till en möjlig utveckling av ridverksamheten, kommer att i nära samverkan med BRS genomföra en utredning i syfte att finna en alternativ plats för en ny ridanläggning. 31 (Bilaga 4) En arbetsgrupp med representation från såväl kommunen som BRS bildades 2010 05 25. 29 Botkyrka kommun, Anna Holm: tjänsteskrivelse, 2012 05 22 30 Botkyrka kommun och BRS, Avsiktsförklaring om utveckling av ridverksamheten, mars 2010. 31 Botkyrka kommun, KF protokoll 2010 03 25 62

Arbetsgruppen har undersökt fem alternativa placeringar och efter jämförelser mellan de olika alternativen kommit fram till att två alternativ är mer lämpliga än övriga. 32 Vidare studier av alternativen har inte skett och kommunen har avbrutit arbetsgruppens verksamhet. Ur tilläggsavtalet till ramavtalet läser vi nu att kommunen och familjeparkens kommersiella intressenter gemensamt gör bedömningen att familjeparken och ridverksamheten långsiktigt kan samexistera. Då Botkyrka kommun inte utfört erforderliga utredningar och med hänsyn till vad som här i övrigt anförts, hemställer Botkyrka Ridsällskap att kommunfullmäktiges beslut den 14 juni 2012, Dnr KS/2012:249, KS/2011:274, att godkänna exploateringsavtal för genomförande av detaljplan för del av familjeparken Hågelby (nr 24 04) med bilagt tomträttsavtal och sidoavtal för markupplåtelse samt att godkänna tilläggsavtal till ramavtal för familjeparken Hågelby med bilagt nyttjanderättsavtal för återstående utvecklingsbar mark för familjeparken, upphävs och att ärendet återförvisas för ny handläggning i samverkan med ridsällskapet. Botkyrka Ridsällskap Sonny Hellberg Ordförande sonny.hellberg@bredband.net Tel.: 08 711 23 25 0705 64 32 50 Bilagor: 1. Nyttjanderättsavtal 1998 04 16 med tilläggsavtal 2010 08 31 2. In och utfartsvägar till Skrävsta Ridanläggning 3. Överklagande till regeringen över Länsstyrelsens beslut i ärende 511 2011 61 4. Avsiktsförklaring 2010 03 25 om utveckling av ridverksamheten i Botkyrka kommun 5. Reviderad detaljplan för del av familjeparken BRS synpunkter 2012 05 15. 6. Detaljplan 24 04 för del av familjeparken Hågelby. BRS synpunkter januari 2011 7. Program för områdena Hågelby, Eriksberg etc. BRS synpunkter november 2010 32 Botkyrka kommun, Daniel Edvardsson m fl, Alternativ lokalisering av BRS verksamhet, 2010 12 17.