Detaljplan för del av familjeparken Sammanställning av samrådsyttranden
|
|
- Lisbeth Lundqvist
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 52] Referens Jenny Borheim Detaljplan för del av familjeparken Sammanställning av samrådsyttranden Nedan redovisas yttranden som inkommit från statliga instanser, bolag, kommunala nämnder med flera. Övriga yttranden redovisas inte här. I samrådsredogörelsen som är en handling i utställningsskedet besvarar kommunen de frågor som inkommit under samrådstiden. Yttranden som inkommit under samrådstiden Länsstyrelsen Ett förslag till ny detaljplan, benämnt Del av familjeparken, Hågelby, har inkommit till Länsstyrelsen för samråd. Kommunen avser att utveckla Hågelby gård norr om Tumba till en familjepark med bl.a. camping, vattenland, sagopark och handel. Den nu aktuella planen utgör endast den del som berör camping, boende och den s.k. småstaden. Länsstyrelsen har tidigare yttrat sig över ett förslag till planprogram för området Hågelby, Eriksberg och Lindhov. Inledning Familjeparken kommer att ha stor betydelse för bl.a. besöksnäring, integration och sysselsättning, både i kommunen och för regionen som helhet. Länsstyrelsen anser därför att det är lovvärt att Botkyrka kommun försöker utveckla Hågelby. De omfattande synpunkterna som framförs i detta yttrande ska inte tolkas som att Länsstyrelsen anser att kommunen bör avbryta projektet. Även om mycket arbete återstår anser Länsstyrelsen att det bör vara möjligt att etablera familjeparken, förutsatt att området avgränsas och utformas med hänsyn till motstående intressen samt att byggrätten förses med sådana villkor att anläggningen inte kan antas påtagligt skada riksintresset. Detta förutsätter dock att problem och möjligheter kan behandlas samlat utifrån ett helhetsperspektiv.
2 BOTKYRKA KOMMUN 2 [52] Planavgränsning Som Länsstyrelsen anförde i programskedet är planerna för området omfattande och berör ett område med starka bevarandeintressen för bl.a. naturvården och kulturmiljövården. Stor hänsyn måste tas till bevarandeintressena för att en exploatering ska kunna komma till stånd. Länsstyrelsen påtalade även att det inför det fortsatta arbetet är angeläget att kommunen säkerställer att den övergripande strukturen är genomförbar och att det är angeläget att förändringarna kan behandlas i ett sammanhang samt att kommunen inte bör gå vidare med enskilda delprojekt innan den övergripande strukturen har fått en tillfredsställande utformning. Fortfarande råder emellertid stor osäkerhet om framtida vägdragningar och områdets övergripande utformning. Området är av riksintresse för kulturmiljövården och enligt 3 kap. 6 miljöbalken ska detta område skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Mot bakgrund av den omfattande exploatering som planeras inom riksintresseområdet och Naturvårdsverkets allmänna råd 2005:17, finns risk för att riksintresseområdet kommer att förändras så till den grad att påtaglig skada uppstår. Kommunens val att nu endast planlägga en del av den planerade familjeparken försvårar Länsstyrelsens möjligheter att göra en helhetsbedömning av vilken påverkan som den planerade anläggningen kan antas få. Mot bakgrund av de komplexa natur- och kulturvärden som området för familjeparken omfattar, anser Länsstyrelsen att det underlag avseende områdets utveckling som redovisats i samband med det tidiga programsamrådet är alltför knapphändigt och inte på ett tillfredställande sätt ger en helhetsbild av den tänkta utvecklingen inom familjeparken. Bedömningen av hur framför allt kulturvärdena inom området kommer att påverkas av nu aktuell planetapp försvåras därför väsentligt. Detta särskilt som den östra delen av familjeparken, som inte omfattas av denna etapp, avses innehålla den högsta graden av exploatering. Även om påtaglig skada på riksintresset inte kan tillåtas får den planerade familjeparken anses vara av stort allmänintresse. Detta kan motivera ett förhållandevis stort ingrepp i riksintresset, framför allt till följd av det relativt stora antal arbetsplatser som kan komma att etableras i området. Detta förutsätter emellertid att anläggningen får den attraktionskraft som planeras. Innehållet i den nu aktuella planen är, om det betraktas skiljt från den planerade parken i sin helhet, inte av samma allmänintresse. Om planarbetet av någon anledning avbryts efter den nu aktuella etappen framstår det som oförsvarligt att medge det intrång som den nu aktuella planen medför eftersom denna inte kan anses medföra sådana mervärden att den motsvarar intrånget i riksintresset. Det är därför av stor betydelse att familjeparken kan behandlas
3 BOTKYRKA KOMMUN 3 [52] samlat. Länsstyrelsen anser att kommunen bör revidera planförslaget så att hela den planerade familjeparken kan behandlas i en gemensam plan. Om så inte görs torde risken vara överhängande att planen kommer att prövas utifrån bestämmelserna i 12 kap. plan- och bygglagen. Kulturmiljö Området är, som redan nämnts, av riksintresse för kulturmiljövården. Området är mycket rikt på fornlämningar och har pekats ut som kulturhistoriskt värdefull miljö i såväl Regionplanekontorets underlag avseende grönkilarna som kommunens översiktsplan och kommunala kulturmiljöunderlag. Mot bakgrund av de komplexa kulturmiljövärdena inom området har Länsstyrelsen vid tidigare samråd med kommunen pekat på nödvändigheten av att se på landskapets värden utifrån ett helhetsperspektiv. Till planförslaget har bifogats en landskapsanalys där de övergripande riktlinjerna för exploateringen inom det större dalgångsområdet fastställs. Enligt analysen ska landskapets struktur respekteras genom att lägre bebyggelse placeras i dalgången, medan högre bebyggelse placeras i anslutning till de kringliggande höjderna. Kyrkkulla ska även fortsättningsvis dominera dalgången, och den gamla kyrkvägen bevaras som GC-väg jämte nytillkommande bilväg. Siktlinjerna mellan Kyrkkulla och lämningarna vid Skrävsta avses även de bevaras genom att campingplatsen som förläggs mellan dessa båda områden motsvarar en låg exploatering. Vyerna över vattnet ska förstärkas, och den kulturhistoriskt värdefulla park- och gårdsmiljön vid Hågelby ska bevaras. Länsstyrelsen anser att de tankar som ligger till grund för landskapsanalysen, där tillkommande bebyggelse följer landskapets form, i stort utgör en riktig utgångspunkt för områdets fortsatta utveckling. Länsstyrelsen noterar dock att koncepthandlingen för den kommande familjeparken delvis motsäger ambitionerna i landskapsanalysen genom att bl.a. vattenlandet kommer att uppföras i upp till fyra våningar. Länsstyrelsen har invändningar mot sättet att illustrera landskapets förutsättningar för tillkommande bebyggelse. På sidan 27 i landskapsanalysen återfinns en karta över området. Kartan visar de kantzoner som anses tåla högre bebyggelse. Vissa av dessa kantzoner omfattar områden som utgör fast fornlämning. Dessa har på kartan samtidigt markerats som att de är olämpliga att bebygga av kulturskäl, men det är otydligt hur kommunen ser på möjligheten att exploatera området. I planbeskrivningen på sidan 6 har hela detta område utpekats som ett område för sagoparken. Länsstyrelsen anser att det av allt kart- och illustrationsmaterial som produceras i anslutning till planprocessen tydligt måste framgå att dessa områden inte är aktuella för bebyggelse eller andra anläggningar av någon form.
4 BOTKYRKA KOMMUN 4 [52] Inom planområdet finns vid sidan av gravfälten vid Skrävsta och Hågelby en rad fornlämningar i åkermark, i form av boplatslägen. Planens genomförande kräver att dessa lämningar slutundersöks. Länsstyrelsen anser att planen behöver kompletteras med bestämmelser som anger hur tillkommande temaboenden ska utformas i fråga om bl.a. största byggnadsarea, färgsättning och material. En återhållsam utformning av dessa stugor, genom t.ex. tak med gräs eller sedum, medför att risken för påtaglig skada på riksintresset kan reduceras. I förhållande till det nuvarande kulturlandskapet framstår den tänkta campingen som svår att förena med riksintresset, där de ca 200 husvagnarna kommer att innebära ett påtagligt intrång i herrgårdslandskapet. Länsstyrelsen anser att den del av campinganläggningen som omfattar uppställning av husvagnar bör utgå. Om kommunen anser att campinganläggningen ska finnas kvar måste planen förses med bestämmelser som gör att husvagnsplatserna bäddas in i växtlighet på ett sådant sätt att anläggningen smälter in i landskapet i övrigt. Samtidigt bör stödplantering av större träd undvikas på sådana platser i dalgången där dessa riskerar att ytterligare försvaga förståelsen för hur den tidigare jordbruksmarken varit disponerad. I detta avseende framstår området kring Kyrkkulla och mellan Kyrkkulla och Skrävsta som särskilt känsligt. Hågelby gård har stora kulturhistoriska värden som exempel på en herrgårdsanläggning från 1900-talets början, och med stort personhistoriskt värde genom LM Ericsson och hans innovativa tankar kring mönsterjordbruk. Gården avses i stort bevaras med dess byggnader, park och andra anläggningar. Inom gårdsmiljön planeras två nya byggnader, dels ett orangeri och dels en byggnad för Lekande Lärande. Länsstyrelsen anser att det är av stor vikt att den kulturhistoriskt värdefulla miljön bevarar sin integritet och i stort fredas från nya tillägg. Med tanke på den dansbana som redan uppförts inom området kan dock orangeriet möjligen accepteras, förutsatt att anpassningen till befintliga byggnader och park blir stor. På plankartan har den nya byggrätten för orangeriet givits en varsamhetsbestämmelse, bestämmelsen k4. Varsamhetsbestämmelser avser reglera befintliga kulturvärden, och är således inte tillämplig i detta fall. En hänsynsbestämmelse, f, bör istället användas för att reglera tillkommande bebyggelse. Länsstyrelsen anser att den stora byggrätten för Lekande Lärande är olämplig. Av kulturmiljöskäl bör inte heller nya byggnader eller anläggningar tillåtas i form av marknadsbodar söder om stallarna eller kompletteringar till uteserveringar i form av terrasseringar, väderskydd etc. Länsstyrelsen anser istället att utgångspunkten för den inre gårdsmiljön bör vara att i möjligaste mån rekonstruera de kulturhistoriska värdena i anläggningar och park. En
5 BOTKYRKA KOMMUN 5 [52] bibehållen och förstärkt integritet för gårdens historiska miljö kan dels ses som en kompensation för negativ kultur kulturmiljöpåverkan av planen i övriga delar, dels som en självklar attraktionsfaktor inom området. Höjdryggen nordväst om Hågelby gårds ekonomibyggnader bör hållas helt fri från tillkommande bebyggelse, så att den ursprungliga gårdsmiljön behåller ett respektavstånd i förhållande till tillkommande bebyggelse. På sidan 23 i miljökonsekvensbeskrivningen anges att en befintlig betongcistern kommer att rivas. Enligt Länsstyrelsens rapport 2008:12 utgör cisternen en värdefull byggnad som bör beläggas med varsamhetsbestämmelser enligt 3 kap. 10 PBL. Länsstyrelsen anser att cisternen utgör en betydelsefull del av arvet efter LM Ericsson och att denna tydligt visar de innovationer som gör Hågelby intressant ur såväl kulturhistoriskt som teknikhistoriskt perspektiv. Länsstyrelsen anser därför att cisternen bör bevaras. Sammantaget bedömer Länsstyrelsen att planens genomförande kommer att få starkt negativa konsekvenser på kulturmiljön inom området, genom att relationen mellan gårdsmiljön vid Hågelby och jordbruksmarken bryts när dalgången bebyggs, och den mycket långa brukningstraditionen inom området upphör. Den negativa inverkan som planen får skulle i någon mån kunna kompenseras genom att Hågelby gård bevaras och underhålls med bibehållen integritet, samt genom planer för vård, underhåll och information i anslutning till områdets fornlämningsområden. Strandskydd Som redovisas i planförslaget omfattas en del av stranden utmed Aspen av 300 meter strandskydd på land och 100 meter i vatten, medan en mindre del av stranden och Älvestabäcken omfattas av 100 meter strandskydd på land och i vatten. Strandskyddsbestämmelserna ändrades 1 juli Enligt gällande övergångsbestämmelser gäller de äldre bestämmelserna för ärenden som har inletts före denna tidpunkt, vilket innebär att det är Länsstyrelsen som beslutar om upphävande av strandskyddet. Länsstyrelsen bedömer emellertid att det inte innebär någon skillnad i sak om det är de nuvarande bestämmelserna eller de äldre bestämmelserna som tillämpas i det nu aktuella fallet. I planbeskrivningen anges att parken är en utvidgning av den pågående verksamheten vid Hågelby gård och att denna inte kan genomföras utanför strandskyddsområdet. Länsstyrelsen delar inte denna bedömning, men bedömningen försvåras även i detta fall av att kommunen har valt att dela upp
6 BOTKYRKA KOMMUN 6 [52] arbetet i olika etapper. Det bör understrykas att strandskyddets syfte inte enbart avser att trygga förutsättningarna för att trygga allmänhetens friluftsliv utan även avser att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Även om förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv delvis kan förbättras genom de åtgärder som föreslås kan ökad närvaro av människor påverka livsvillkoren på land och i vatten för djur- och växtliv negativt inom strandskyddsområdet, bl.a. för fågellivet och störningskänsliga arter. I planen anges att ett 900 m 2 stort aktivitetshus kan etableras inom WB1- området. Det framgår inte vad detta aktivitetshus är tänkt att inrymma. Länsstyrelsen anser att det kan finnas skäl att upphäva strandskyddet för att anlägga bryggor i vattenområde. Några skäl för att upphäva strandskyddet för aktivitetshuset har emellertid inte framkommit. För att Länsstyrelsen ska kunna ta ställning till om det finns förutsättningar för att upphäva strandskyddet inom WB1-området måste planen kompletteras med uppgift om varför denna byggnad måste ligga inom strandskyddsområde. Bryggorna och de aktiviteter som planeras i anslutning till bryggorna kommer sannolikt att påverka växt- och djurliv i strandskyddszonens vattendel. Hågelbyviken är mycket grund med rik undervattens- och flytbladsvegetation. Denna vegetation är dels av stor betydelse som produktiv födosöksmiljö för sjöns fågelliv, dels har den en viktig funktion för att mildra de negativa effekterna av sjöns övergödning. Vegetationsbekämpning eller muddringar skulle skada naturtypen och sjöns vattenkvalitet. Kommunen behöver därför utveckla vilken verksamhet som planeras i vattenområdet. Länsstyrelsen påminner om att såväl byggande av bryggor som eventuell muddring även utgör tillstånds- eller anmälningspliktig vattenverksamhet. Länsstyrelsen anser att det inte har framkommit några särskilda skäl som kan ligga till grund för ett upphävande av strandskyddet för den planerade bebyggelsen Söderkåkar och Lekande Lärande. Ingen av de planerade byggnaderna synes vara avsedd för en sådan användning att de måste ligga i närheten av vattnet för att fungera. Med tanke på de höga naturvärden som finns på platsen i form av ekar m.m. (se bilaga) saknas förutsättningar för att upphäva strandskyddet i denna del. Eftersom familjeparken i sig kommer att fungera som en barriär inom Bornsjökilen är det angeläget att spridningskorridoren utmed vattnet upprätthålls. Planen bör därför utformas så att ny bebyggelse förläggs minst ca 100 meter från Aspen. Länsstyrelsen har emellertid inget att erinra mot att en varsam gallring av områdets växtlighet sker eller att en ny strandpromenad anläggs på spänger genom strandskyddsområdet. Strandskyddet bör kunna upphävas för de delar av Q-området som idag omfattas av bebyggelse och det planerade orangeriet. Älvestabäcken är delvis
7 BOTKYRKA KOMMUN 7 [52] kulverterad genom parken vilket bör kunna utgöra ett särskilt skäl för upphävande i denna del. I den västra delen av området är strandskyddet utökat till 300 meter. Länsstyrelsen anser att strandskyddet i den del som ligger utanför det generella strandskyddet (dvs. inom meter från Aspen) bör kunna upphävas. Till följd av förändringar i strandskyddslagstiftningen kommer Länsstyrelsen att se över utbredningen av det utökade strandskyddet inom länet senast år Det torde då vara möjligt att reducera strandskyddet inom det nu aktuella området till 100 meter. Parkering och trafik Det finns uppgifter i planhandlingarna som pekar på att parkeringsbehovet inte är fullständigt utrett. I koncepthandlingen, sidan 25, anges att erforderlig parkeringsyta för fullt utbyggd park inte redovisas och att lämplig placering för parkering ska utredas utanför ramavtalsområdet. I planbeskrivningen anges möjliga framtida parkeringslösningar på andra sidan Hågelbyleden, i anslutning till gångtunneln. Där finns bl.a. en allé som omfattas av det generella biotopskyddet och som därför behöver beaktas i det fortsatta arbetet. I planbeskrivningen anges att en hästhage utanför det nu aktuella planområdet, som nu tillfälligt används som parkering, skall användas mer frekvent och att den kommer att stabiliseras. Denna hästhage ligger i direkt anslutning till Älvestabäcken. För att använda den ytan för parkering behövs alltså en bra dagvattenlösning med oljeavskiljning och renings- /uppehållsmagasin innan dagvattnet släpps ut i bäcken. Länsstyrelsen anser att de områden som behövs för att tillgodose parkeringsbehovet för planerade verksamheter bör inkluderas i planområdet med tanke på att flera delar, bl.a. längs med Älvestabäcken, ligger i ett miljömässigt känsligt område. Länsstyrelsen delar uppfattningen att åtgärder behövs i korsningen väg 258 (Hågelbyleden) och Skrävsta gårdsväg och att detta är en förutsättning för att trafiksäkerheten ska bli acceptabel. Övrigt I en bilaga till detta yttrande lämnas mer detaljerade uppgifter och synpunkter angående bl.a. naturmiljö, vattenfrågor och jordbruk samt upprättad miljökonsekvensbeskrivning.
8 BOTKYRKA KOMMUN 8 [52] Bilaga till Länsstyrelsens yttrande Denna bilaga innehåller mer detaljerade uppgifter och synpunkter beträffande bl.a. naturmiljö, vattenfrågor och jordbruk samt upprättad MKB. Bornsjökilen och spridningssamband De delar av Bornsjökilen som ligger öster om Tullingesjön är starkt barrskogsdominerade. Det innebär att i ett större regionalt perspektiv har den smala flaskhalsen vid Hågelby störst betydelse som spridningskorridor för barrskogsorganismer. Långsiktig utarmning av barrskogens biologiska mångfald i bl.a. det kommunala naturreservatet Gömmaren i Huddinge kan alltså förvärras om den planerade parken skär av kontakten med landsbygdens natur. Detta berörs främst av den planerade sagoparken, men även till följd av den nu aktuella planen påverkas barrskogsorganismer av belysning, spridd trafik och ökad mänsklig närvaro inom planområdet. Planområdet och de omgivande delarna av Bornsjökilen utgör för ekberoende organismer i första hand ett kärnområde, snarare än en spridningskorridor. Inåt i kilen, mot nordost, är förekomsten av ek begränsad, medan större förekomster finns runt Bornsjön och längs Mälaren vid Sturehov. Spridningssamband mellan dessa förekomster och det som planområdet är en del av påverkas knappast av planen, men planområdet ligger relativt centralt i ekområdet. Inom planområdet finns gammal grov ek i anslutning till parken. Utanför planområdet finns ek i brynområden runt åkrarna kring Hågelby i nordväst, nord och nordost, samt solitärt längre upp mot nordost. Väster om planområdet, finns områdets finaste eklokal vid Ekholmen, ca en km bort. Gammal grov ek behöver finnas tillräckligt tätt inom detta landskapsavsnitt för att bära populationer av sådana arter. De gamla ekarna nära Hågelby kommer enligt planen att hamna i ett mycket intensivt utnyttjat område. Dessa gamla långsamt döende träd kommer att innebära säkerhetsrisker för såväl människor som de byggnader som planeras i deras närhet. För att undvika sådana skador torde risken vara överhängande för att mycket lite kommer lämnas kvar av de rötade delar och döda grenar som hyser stora delar av de naturvärden som karakteriserar gammal grov ek. Några av de inmätta gammelekarna med trädfällningsförbud ligger bara några meter från eller inom kvartersmark i den s.k. småstaden. Det innebära stor risk för att dessa träds kronor och rotsystem kommer att skadas, liksom för att trädens stora tunga kronor snabbt kommer att utgöra säkerhetsrisker för de byggnader som de står nära. Redan i nuläget framstår det som att det kommer att vara svårt att upprätthålla dessa trädfällningsförbud i praktiken. I planbeskrivningen beskrivs att man avser att förstärka områdets funktion som spridningsväg genom att nyplantera ekar. Det finns risk att en sådan
9 BOTKYRKA KOMMUN 9 [52] nyplantering kan påverka de befintliga ekarna negativt. De gamla ekarna är känsliga för konkurrens och bör stå glest med gott om trädfritt område runt omkring sig. De goda ambitionerna att plantera ny ek som efterträdare till nuvarande gammelekar i området tar minst 200 år innan de får avsedd effekt. Dessa ambitioner påverkar alltså inte den negativa inverkan på sällsynta ekorganismer som planens genomförande kan antas medföra under överskådlig tid. Nyplanteringen bör sannolikt kunna ske i andra områden där uppväxande nya ekar inte riskerar att förkorta livet på de befintliga träden. Var detta kan ske bör utredas inom ramen för den planerade ekutredning som diskuteras i miljökonsekvensbeskrivningen. Belysning stör framför allt på sommaren insekter, fåglar och fladdermöss som lever i gamla grova ekar. Därigenom påverkar belysning de sparade trädens värde negativt, såväl i sig själva som värdet som spridningskorridor för djur knutna till ek. Det är möjligt att belysningens utformning kan påverka hur mycket insekter som dras till belysningen. Om sådan kunskap kan hittas kan sådana anpassningar kanske mildra effekterna, men tyvärr kvarstår problemet att de gamla ekar som under de närmaste 200 åren kan fungera för sällsynta ekorganismer befinner sig i den hårdast utnyttjade delen av området där behovet av belysning är som störst. Sammantaget är planen, trots goda ambitioner, starkt negativ för sambanden för eklevande organismer i ett för dem viktigt landskapsavsnitt. Även i övrigt kommer omfattande belysning av hela familjeparken för många djur att på motsvarande sätt försämra spridningsmöjligheter tvärs över hela kilen. Det innebär att många barrskogsanknutna djur får svårigheter att röra sig vidare in mot Huddinge kommuns delar av Bornsjökilen. Biotopskyddade områden De områden som omfattas av det generella biotopskyddet inom planområdet synes vara ofullständigt redovisade. Åkerholmar Norr om Kyrkkulla ligger två åkerholmar med bergkärna. Den ena åkerholmen finns redovisad, medan den utan träd och buskar inte redovisats. Båda åkerholmarna är planerade som campinganläggning i planen. I miljökonsekvensbeskrivningen och dagvattenutredningen finns ett parkstråk med dagvattendike som går över åkerns högsta delar med berg i dagen, medan infartsvägen är förlagd i den svacka som avvattnar åkern idag. Den trädbeklädda åkerholmen är beskriven i miljökonsekvensbeskrivningen och illustrerad som park i illustrationskartor och andra beskrivningar.
10 BOTKYRKA KOMMUN 10 [52] För att ianspråkta ett biotopskyddat område krävs dispens från Länsstyrelsen enligt bestämmelserna i 7 kap. 11 miljöbalken. Planen bör då ange vilka särskilda skäl som anses föreligga. Öppna diken Även öppna diken i jordbruksmark omfattas av det generella biotopskyddet. Ett dike finns omnämnt i miljökonsekvensbeskrivningen, men finns inte redovisat i planbeskrivningen eller på plankartan. På Länsstyrelsens flygbilder syns även andra diken som torde omfattas av det generella biotopskyddet. Planen behöver därför kompletteras med en tydligare redovisning av biotopskyddade öppna diken. Om den visar att sådana förekommer i planområdet behöver man endera skydda dem i planbestämmelse eller lyfta fram att planens genomförande görs beroende av att man får dispens från Länsstyrelsen för att ta bort dem. Även här bör de särskilda skälen redovisas. Natura 2000 Länsstyrelsen har i yttrande över planprogrammet upplyst om att det kan behövas Natura 2000-prövning, bl.a. gällande sumpskogen som skulle kunna påverkas av ändrad flödesregim vid ökad andel dagvatten i sjöns tillrinning. Av 4 kap. 8 miljöbalken följer att planen inte får antas innan det är utrett om en sådan prövning behövs. Prövningen ska ske utifrån de kumulativa effekterna av pågående och planerad verksamhet. Det innebär att planens påverkan på Aspens vattenståndsregim ska prövas tillsammans med annan nu pågående verksamhet inom tillrinningsområdet tillsammans med övriga delar inom Aspens tillrinningsområde enligt upprättat planprogram. MKB:n måste kompletteras med uppgifter så det är möjligt att bedöma vilka risker som är förenade med en ökad andel dagvatten i sjöns tillrinning och hur detta påverkar dynamiken i sjöns vattenstånd. I planbeskrivningen används begreppen betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. och betydande påverkan på miljön i 7 kap. miljöbalken på ett delvis felaktigt sätt. Tillståndskravet i 7 kap. 28 a har en annan betydelse än begreppet betydande miljöpåverkan, med följden att kravet på tillstånd inträder vid en lägre påverkansnivå. I händelse av att kommunen anser att en Natura 2000-prövning inte erfordras bör skälen för denna uppfattning utvecklas. Vattenfrågor I programskedet påtalade Länsstyrelsen bl.a. följande angående vattenförvaltningen: Sjön Aspen har otillfredsställande ekologisk status och problem med övergödning. Bedömningen är att god ekologisk status, dvs. miljö-
11 BOTKYRKA KOMMUN 11 [52] kvalitetsnormen, inte kommer att nås till målåret Det innebär att insatser kommer att behövas för att normen ska klaras till, i Aspens fall, senast år Tillkommande exploatering runt sjön får inte medverka till en försämring av sjöns kvalitet utan ska helst medföra en förbättring. Kommunen måste därför visa i kommande planarbete hur vattenkvaliteten påverkas av planerna. Länsstyrelsen anser att kommunen arbetar med dagvattenhanteringen för området på ett ambitiöst sätt. Länsstyrelsen menar dock att kommunens intentioner behöver säkras upp genom att mark avsätts på plankartan för dagvattendammar och att bestämmelser införs som reglerar hur dagvattenhanteringen ska ske. Först därigenom kan det säkerställas att planen inte strider mot gällande miljökvalitetsnormer för vatten. Jordbruk Planområdet omfattar ca 31 hektar som till största delen består av odlad åkermark och inhägnade hästhagar, mark som i allt väsentligt kommer att tas i anspråk för andra ändamål. Huvuddelen av denna jordbruksmark har i en äldre inventering av jordbruksmark hänförts till klass fem på en femgradig skala, där fem är högsta värde. I gällande översiktsplan pekas området ut som bevarandeområde. I programskedet framförde Länsstyrelsen bl.a. att stora delar av området utgörs av värdefull jordbruksmark som kommer att tas i anspråk för bebyggelse och att förutsättningarna beträffande jordbruksmark och jordbruksföretag bör utredas och beskrivas i planprogrammet, att konsekvenserna av förslagen för jordbruket bör redovisas i programmet och att kommunen i det fortsatta planeringsarbetet bör redovisa sina överväganden beträffande dessa frågor utifrån bestämmelserna i 3 kap. 4 miljöbalken. Som Länsstyrelsen tidigare påtalat anger 3 kap. 4 miljöbalken att Jordbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får endast tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Även om jordbruksmarken idag inte kan beträdas av allmänheten och till viss del utgör en biologisk barriär så är jordbruksmark ur nationell synvinkel en viktig resurs. Vad som framfördes om behandlingen av jordbruksmarken i planprogrammet för Hågelby, Eriksberg och Lindhov är relevant även i detta planärende. Länsstyrelsen anser att förutsättningarna beträffande att brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk bör behandlas och kommunen bör också i det fortsatta planeringsarbetet redovisa sina överväganden beträffande dessa frågor utifrån bestämmelserna i 3 kap. 4 miljöbalken.
12 BOTKYRKA KOMMUN 12 [52] Hästhållning I programskedet diskuterades en flytt av ridanläggningen vid Skrävsta till Lindhov. Länsstyrelsen påtalade i programyttrandet att hästallergener är mycket potenta och att hänsyn till dessa därför behöver tas vid samlokalisering av hästar och bostäder. Även spridningsrisken för lukt och flugor m.m. behöver beaktas i den fortsatta planeringen. I MKB:n, sidan 45, anges att den planerade stugbyn och campingplatsen kommer att ligga för nära befintligt stall sett i förhållande till Socialstyrelsens rekommendationer för permanent bebyggelse, men att stugorna utgör ett temporärt boende samt att hästverksamheten avses att flytta från området inom en relativt snar framtid, varför konsekvenserna på denna verksamhet anses som ringa. Länsstyrelsen anser att inte heller temporära boenden bör förläggas inom sådan närhet av hästgårdar att enskilda kan drabbas av allergiska reaktioner. I händelse av att det finns ytterligare planer för den eventuella flytten av ridanläggningen bör dessa planer redovisas i MKB:n. Eftersom ridanläggningen avsågs få en ny placering inom Bornsjöns vattenskyddsområde, där bl.a. förbud för ny bebyggelse gäller, uttalade Länsstyrelsen att det är angeläget att konsekvenserna för vattenskyddsområdet utreds ytterligare. MKB:n Miljökonsekvensbeskrivningen pekar bl.a. på stora negativa konsekvenser för landskapsbilden och kulturmiljön samt att nollalternativet, sett från miljösynpunkt, är att föredra framför den planerade utbyggnaden. Länsstyrelsen anser att MKB:n huvudsakligen är ändamålsenligt utformad. Det bör framhållas att MKB:n ska omfatta samtliga de miljökonsekvenser som de planerade verksamheterna ger upphov till, jfr. Miljööverdomstolens dom i mål M Ur denna synvinkel är det inte acceptabelt att vissa delar av projektets miljöpåverkan inte har behandlats, t.ex. den planerade vägdragningen som krävs för att trafikförsörja området norrifrån, att ridverksamheten vid Skrävsta sannolikt kommer att behöva avflytta till annan plats, att det inte är utrett var järnåldersbyn och 4H-gården ska placeras eller att det inte är utrett var serviceområdet för avfall och teknisk service kommer att placeras. Utöver redan nämnda iakttagelser redovisas nedan felaktigheter eller brister i MKB:n som uppmärksammats inom ramen för Länsstyrelsens granskning. Det montage som redovisas på sidan 17 framstår som irrelevant eftersom det endast redovisar bebyggelsen inom det nu aktuella planområdet. För att
13 BOTKYRKA KOMMUN 13 [52] bedöma den samlade påverkan bör montaget redovisa den fullt utbyggda anläggningen. MKB:n anger att det krävs en särskild anmälan till Länsstyrelsen för att ta bort eller skada biotopskydd. Denna beskrivning är inte helt korrekt. Enligt 7 kap. 11 miljöbalken är det förbjudet att ta bort eller skada biotopskydd. För detta krävs dispens som söks hos Länsstyrelsen. För att dispens ska kunna beviljas krävs särskilda skäl. I MKB:n anges felaktigt att kommunen kan upphäva strandskyddet inom området. I detta fall har planprogrammet påbörjats innan 1 juli 2009, varför det enligt gällande övergångsbestämmelser är Länsstyrelsens uppgift att besluta om ett eventuellt upphävande av strandskyddet. Förhållandena som beskrivs för sjön Aspen bygger på ett begränsat antal undersökningar och blir därmed en ögonblicksbild. Det finns indikationer på att sjöns båda delar växlar osynkroniserat mellan en planktondominerad fas och en bottenvegetationsdominerad fas. Den senare har betydande fördelar såväl från vattenkvalitetssynpunkt som naturvärdessynpunkt. Bland annat är det den bottenvegetationsdominerade fasen som gör sjön intressant för rastande sjöfåglar. Av sentida flygbilder att döma verkar denna fas åtminstone nyligen ha rått i södra Aspen. När sjön blir mindre övergödd kommer den vattenväxtdominerade fasen att bli mer stabil och risken för planktonalgfas blir mindre. De delar av Bornsjökilen som ligger öster om Tullingesjön, Flottsbro, Glömsta och Gömmarens naturreservat är starkt barrskogsdominerade. Som påtalats ovan innebär det att i ett större regionalt perspektiv har den smala flaskhalsen vid Hågelby störst betydelse som spridningskorridor för barrskogsorganismer. Långsiktig utarmning av barrskogens biologiska mångfald i det kommunala naturreservatet Gömmaren i Huddinge kan alltså förvärras om familjeparken skär av kontakten med landsbygdens natur. Detta berörs främst av sagoparken, men även i den nu aktuella planen påverkas barrskogsorganismer av belysning, spridd trafik och omfattande mänsklig närvaro i planområdet. Detta är inte tillräckligt beskrivet i MKB:n, vare sig vad gäller planområdet eller under Fortsatt utbyggnad av familjeparken. Redovisningen av det generella biotopskyddet inom planområdet bör förtydligas. Inom planområdet finns tre åkerholmar varav en, Kyrkkulla, troligen är för stor för att omfattas av biotopskyddet. Redovisningen i MKB:n är otydlig och planen beaktar inte slutsatserna i detta avseende. MKB:n nämner ett öppet dike norr om Kyrkkulla, vilket är svårt att återfinna i det flygbildsmaterial som Länsstyrelsen förfogar över. Däremot finns ett
14 BOTKYRKA KOMMUN 14 [52] öppet dike ca 150 m VNV om ekonomibyggnaderna. Såvitt kan bedömas i flygbild är det troligt att detta dike har permanent vatten eller fuktig jord i botten, vilket är kriteriet för att det skall omfattas av det generella biotopskyddet. Det finns fler diken, men det framstår som sannolikt att de periodvis torkar ur och därför inte är biotopskyddade i enlighet med kriterierna ovan. Sammanfattningsvis behövs en inventering av öppna diken som omfattas av bestämmelserna om biotopskyddet. På sidan 47 uppmärksammas att Mälaren sannolikt kommer att få en ny reglering. Där uttalas även uppfattningen att havsnivåhöjningen bedöms hålla jämna steg med landhöjningen. Sett i ett längre perspektiv delar Länsstyrelsen inte denna uppfattning. Länsstyrelsen avser att inom kort utge riktlinjer för hur ny bebyggelse bör lokaliseras i anslutning till havet på grund av förväntade havsnivåhöjningar. Eftersom havsnivåhöjningen endast perifert berör risken för översvämningar i sjön Aspen kan skrivningen om havsnivåhöjningen i MKB:n utgå. Hågelbyleden utgör idag en transportled för farligt gods. Detta bör uppmärksammas och konsekvensbeskrivas. Länsstyrelsens rapport 2000:01 (Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer) och Länsstyrelsens faktablad Riskhantering i detaljplaneprocessen (2006) ger råd och riktlinjer om vilka skyddsavstånd som rekommenderas mellan riskkällor och ny bebyggelse. I den fortsatta processen behöver en riskbedömning tas fram för samtliga områden där bebyggelse planeras inom 150 meter från Hågelbyleden. Söder om Hågelby gård diskuteras möjligheten att etablera en scen eftersom detta, enligt koncepthandlingen, är det bästa läget för att inte störa omgivande bebyggelse visuellt eller ljudmässigt. Länsstyrelsen önskar att bullerfrågan redovisas ytterligare eftersom ljud sprids väsentligt längre sträckor över vatten än över land. Därmed skulle bebyggelsen vid Skårdal kunna utsättas för störande buller vid konserter m.m. Nu upprättad detaljplan innehåller inga uppgifter om hur pumpstationer för VA ska förläggas. Enligt Boverkets skrift Bättre plats för arbete bör skyddsavståndet mellan bebyggelse och pumpstationer vara minst 50 meter för att förebygga luktolägenheter och bakteriespridning. Länsstyrelsen önskar därför att planerade pumpstationer redovisas översiktligt i MKB:n samt att planen, vid behov, kompletteras med E-områden för dessa anläggningar. Trafikverket Rubricerat ärende har inkommit till Trafikverket för yttrande i samband med samråd. Detaljplanen syftar till att skapa förutsättningar att utveckla Hågelby
15 BOTKYRKA KOMMUN 15 [52] gård till en familjepark. Denna första etapp innehåller i huvudsak camping med stugor samt en utveckling av området som besöksmål. Trafikverket yttrar sig som väghållare för väg 258, Hågelbyleden. Planområdet trafikförsörjs via Skrävsta Gårdsväg som ansluter till väg 258. En utbyggnad av Hågelby familjepark medför kapacitetsproblem på denna korsning vilket kommunens trafikanalys visar. Trafikverket har studerat analysen och diskuterat lösningar med kommunen. För att klara den ökade trafikmängd som etapp ett innebär krävs en ombyggnad av korsningen. Förslaget är att korsningen förses med trafiksignaler och breddas för att ge plats åt ytterligare körfält. Den hållplats som finns på Hågelbyledens västra sida, söder om anslutningen till Skrävsta Gårdsväg behöver eventuellt flyttas längre från korsningen for att möjliggöra ombyggnad. Kommunen bör diskutera detta med SL. Trafikverkets bedömning är att en ombyggnad av korsningen kan göras inom befintligt vägområde. Innan detaljplanen antas ska ett avtal tecknas mellan Trafikverket och kommunen som reglerar att ombyggnaden av anslutningen mellan Skrävsta Gärdsväg och väg 258 sker enligt en av Trafikverket godkänd principskiss som visar körfält, trafiksignaler, busshållplatser och gränserna för vägområdet. Innan några byggnadsåtgärder, som berör den allmänna vägen, påbörjas ska bygghandlingar granskas och godkännas av Trafikverket samt ett genomförandeavtal, som reglerar byggnadstekniska detaljer och mellanhavanden under byggnadstiden, upprättas mellan parterna Enligt PBL ska exploateringar bära kostnaderna för de åtgärder som erfordras för deras genomförande. Om en exploatering inte kan bära kostnaden för de åtgärder som är nödvändiga, i detta fall, ombyggnaden av korsningen mellan Skrävsta Gårdsväg och väg 258, måste kommunen, om man finner utbyggnaden angelägen, vara beredd att stå för dessa kostnader. Trafikverket har ingen möjlighet att bekosta ombyggnaden. För vidare utbyggnad av familjeparken krävs mer omfattande åtgärder, och eventuellt ytterligare en tillfart till området. Diskussioner om detta förs mellan kommunen och Trafikverket. Regionplanekontoret Detaljplanen syftar till att skapa förutsättning för att utveckla Hågelby gård till en familjepark samt bevara gärdens kulturvärden så att landskapets höga kulturoch naturvärden kan bestå. För kommunen är det viktigt att utveckla Hågelby gärds funktion som viktig mötesplats i kommunen och att familjeparken fungerar som ett komplement till kommunens satsningar inom upplevelseområdet. Detta beskrivs i programmet för Hågelby - Lindhov - Eriksberg. Denna detaljplan utgör en viktig del av programområdet och överrensstämmer väl med de utvecklingsmål som ställs upp där. Detaljplanen är den första etappen i familjeparken, som innehåller camping, boende och en s.k. småstad. I senare etapper planeras bl.a. vattenland och sagopark.
16 BOTKYRKA KOMMUN 16 [52] I handlingen ingår förutom plankarta, planbeskrivning och genomförandebeskrivningen MKB ( ). Dessutom ingår sju bilagor, bl.a. en landskapsanalys, en dagvattenutredning och en utredning om korsningen Hågelbyleden och Skrävsta gårdsväg. I Botkyrka kommuns översiktsplan från 2002, som aktualitetsförklarades 2006 redovisas området som bevarandeområde. Området är inte detaljplanelagt. Kontorets tidigare synpunkter I ett tidigt samråd för programmet för Hågelby - Eriksberg - Lindhov träffades regionplanekontoret och kommunen i nov 2009, för att kommunen ville stämma av om programmets innehåll överhuvudtaget var möjligt att pröva. Kontoret framförde på mötet bl.a. att programmet innehöll flera inslag som bidrar till att utveckla regionens attraktivitet och sammanhållningen i kommunen men också en del målkonflikter. Exempel på frågor som kontoret ansåg bör belysas ordentlig i ett framtida programarbete var; påverkan på områdets kultur- och naturvärden, hur den gröna kilens funktioner och värden påverkas som helhet, behov av mer externhandel, lämpligheten av olika trafiklösningar, behov av parkering samt hur planerad utbyggnad kan stärka kommunens sociala kapital. Mot bakgrund av dessa oklarheter samt programmets omfattning och komplexitet, föreslog kontoret att det borde tillsättas en regional referensgrupp som stöd i programarbetet, vilket kommunen var positiv till. På mötet var man även överens om att denna avstämning räckte som tidigt samråd, vilket föranledde att kontoret ej skickat ett formellt remissvar på programsamrådet. Detta innebär att kontoret i detta yttrande gör en del kopplingar till programmet för hela området, eftersom denna detaljplan utgör en viktig del av programmet. Detaljplanen och RUFS 2010 Kontoret anser att detaljplanens syfte i huvudsak ligger i linje med åtagandena i RUFS 20 l O. Kontoret anser dock att planen och delvis MKBn måste kompletteras för att möjliggöra en bra avvägning mellan olika intressen. Denna komplettering blir ett underlag inte bara för denna detaljplan utan även för kommande etapper i utbyggnaden av familjeparken samt för samråd om programområdet som helhet. Under förutsättning att detta sker, är kontoret positiv till att etablera en familjepark och utveckla området i linje med planens syfte. Planen bidrar till regional utveckling i linje med RUFS 20 l O framförallt vad gäller att göra befintliga mötesplatser mer attraktiva, att stärka regionen som besöksdestination, att stärka sammanhållningen (mellan olika bostadsområden) samt att tillgängliggöra stränder för allmänheten. Platsen har ett strategiskt läge nära E4 och är av tradition en plats för möten och upplevelser. Familjeparken kommer med stor sannolikhet att ha stor betydelse för bl.a. besöksnäringen,
17 BOTKYRKA KOMMUN 17 [52] integrationen och sysselsättning i kommunen. Kontoret ser att planen kan stärka många av kommunens satsningar på kreativa näringar och upplevelseindustrin. Däremot riskerar planen att komma i konflikt med åtaganden om att säkra och utveckla värdena i mark-och vattenlandskapet samt att bevara, utveckla och tillgängliggöra de gröna kilarna. Detta utvecklas under rubriken "Frågor som behöver klargöras". Kontoret utgår i detta yttrande från ett regionalt, övergripande perspektiv och berör därför inte frågor av mer detaljerad karaktär. Det gäller t ex synpunkter på kulturhistoriska värden. Området är av riksintresse för kulturmiljövården och enligt 3 kap. 6 miljöbalken ska detta område skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Kontoret förutsätter att kommuner beaktar de expertsynpunkter som länsstyrelsen och andra instanser lämnar inom detta sakområde. Helhetsperspektiv, planprocess och krav på flexibilitet I ett tidigt samråd för programområdet Hågelby - Eriksberg - Lindhov har kontoret och andra remissinstanser tydligt uttryckt behovet av att behandla frågorna i ett helhetsperspektiv. Att kommunen väljer att pröva en etapp inom en begränsad del av programområdet, gör det svårt att bedöma vilken påverkan och utvecklingspotential som den planerade anläggningen kan antas få som helhet i området, vilket är en viktig regional fråga. Planhandlingen anger att det krävs en flexibilitet i planbestämmelserna för att planen ska uppfylla sitt ändamål samt att vissa delar ska vara bygglovsbefriade. Kontoret vill påtala att även detta kan ge upphov till målkonflikt i ett område med många olika intresseanspråk och höga bevarandevärden, som kan behöva villkoras i planbestämmelser och exploateringsavtal. Frågor som behöver klargöras Kontoret välkomnar kommunens ambition att klargöra och öka kunskapen om planens konsekvenser och ser att fdrslaget i olika avseenden har anpassats till olika värden som finns inom området. Det framgår inte tydligt om resultatet av miljöbedömningen har inarbetats i planen eller inte. Det finns dock fortfarande ett behov att klargöra hur en utbyggnad enligt planens intentioner tillför området så pass stora värden att de väger tyngre än de värden som finns där idag. För att skapa en bättre grund för denna avvägning anser kontoret att en del frågor behöver utvecklas och preciseras. Några av dessa frågor har även en koppling till programmet Hågelby - Eriksberg - Lindhov. Ett uttalat syfte med denna detaljplan tillika programmet, är att utveckla Hågelby som viktig mötesplats i kommunen samt att stärka sammanhållningen mellan
18 BOTKYRKA KOMMUN 18 [52] Norra och Södra Botkyrka. Det är därför nödvändigt att planen beskriver hur detta ska ske, exempelvis med en karta som visar hur omgivande bostadsområden, skolor, dagis, andra mötesplatser samt service ligger i relation till Hågelby samt hur man idag och i framtiden ska nå området via exempelvis vägnät, gång- och cykel nät, kollektivtrafik. Hur i praktiken ser man att Familjeparken kan bidra till en stärkt sammanhållning mellan olika bostadsområden och inte främst bli en attraktion för externa besökare. Hur kan familjeparken bidra till att stärka kommunens sociala kapital? Ett annat viktigt syfte i programmet och indirekt denna detaljplan, är att tillföra strategiska landmärken för skapande av identifikation. I RUFS 2010 anges upplevelseparken i Botkyrka som en av tre exempel på områden som har förutsättningar att bli ett strategiskt landmärke. Detta behandlas inte uttalat i detaljplanen men nämns i olika presentationer. Vad innebär detta för denna detaljplan, finns det någon målkonflikt i detta avseende vad gäller ambitionen/kraven på att anpassa bebyggelsen till det öppna kulturlandskapet som är av riksintresse? Ett annat huvudsyfte med planen är att utveckla Hågelby gård till en familjepark samt att bevara gårdens kulturvärden så att landskapets höga kultur- och naturvärden kan bestå. Landskapet inom planområdet runt Hågelby är i RUFS 20l0 angivet som grön kil (Bornsjökilen) med flera gröna, svaga samband, se karta bilaga l. En grön kil är ett större sammanhängande tätortsnära område som tillför funktioner och värden som mindre, utspridda grönområden inte kan tillföra. Denna regionala aspekt utvecklas i miljökonsekvensbeskrivningen men bör även behandlas i planbeskrivningen, eftersom det är en viktig regional fråga i detta område. I RUFS uttrycks det regionala förhållningssättet till gröna kilar som att; "En grön kil bör hållas samman och dess funktioner och kvaliteter bör behållas och förbättras. En grön kil bör ha en bredd på ca 500 m och lokalisering av ny bebyggelse, anläggningar och verksamheter bör undvikas. Tillgängligheten till kilarna bör öka. Särskilda kvaliteter som bör uppmärksammas är tysta områden, vattenområden och stränder. Områden som knyter samman gröna kilar med lokal grönstruktur bör stärkas. Etablering av störande verksamheter i en grön kil bör konsekvensbedömas utifrån hela kilens värde och funktion." I RUFS 2010 anges minst fem svaga samband i Bornsjökilen inom eller i anslutning till detta område. Motiv och bakgrund till denna klassning anges på sidan 168 i RUFS Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar främst Bornsjökilens lokala funktion i detta område som spridningskorridor och ur rekreationssynpunkt. Här konstateras att utbyggnaden inom detaljplaneområdet medför positiva
19 BOTKYRKA KOMMUN 19 [52] konsekvenser avseende rekreation och tillgänglighet till bl.a. stranden och vattnet. Planförslaget innebär att området totalt sett får sämre spridningsmöjligheter med måttlig påverkan på den biologiska mångfalden men att planen lokalt sett medför större diversitet och positiva konsekvenser för den biologiska mångfalden. Påverkan på kulturmiljön och landskapsbilden är mycket stora. Kontoret anser att även den gröna kilens landskapsbildsvärden och kulturmiljövärden särskilt bör uppmärksammas. Det är viktigt att åtgärder som föreslås för att säkra och förbättra spridnings funktionen i kilen säkerställs i planhandlingen och exploateringsavtal, så att genomförandet säkras. Detta gäller även utbyggnad av anläggningar som stärker tillgängligheten till natur- och kulturmiljöer för allmänheten, exempelvis strandpromenaden och bryggor. Mot bakgrund av planområdets och familjeparken utbredning (exempelvis Sagoparken) och dess påverkan på Bornsjökilens kvaliteter och funktion som helhet, vill kontoret starkt understryka vikten av att denna klargörs och kommuniceras innan planen går till utställning. Vilka värden har Bornsjökilen sett i ett regionalt perspektiv t ex med Hågelbyparken, Flottsbro, Gömmarens naturreservat, natur- och rekreationsvärden vid vatten, betydelsen som bostadsnära natur och mötesplats mellan kommunens olika stadsdelar etc. Även häst- och ridverksamhetens betydelse bör lyftas i detta sammanhang. Hur stora förändringar kan ske i en del av kilen för att dess värden och funktioner ska bestå eller utvecklas som helhet? Hur kan de svaga sambanden stärkas? Ett projekt som detta innebär inte bara en stor förändring inom en grön kil i ett lokalt, utan även i ett regionalt perspektiv. Eftersom stadens tillväxt innebär ett ökat tryck på de gröna kilarna, är det enligt RUFS 2010 mycket viktigt att belysa hur denna förändring påverkar kilarna som en resurs för regionens attraktivitet i ett långsiktigt helhetsperspektiv. Som stöd för att kunna precisera en sådan avvägning vill kontoret förorda att en fördjupad studie genomförs. I sammanhanget rekommenderas en pilotstudie som utförts i Upplands Väsby (Järvakilen), som presenterar en metod att bedöma hur ett större projekt påverkar kilens regionala värde som helhet, se bilaga 2. Denna metod är delvis finansierad av landstingets miljöanslag. På motsvarande sätt kan kommunen söka bidrag för att ytterligare fördjupa frågan. Kontoret kan konstatera att det fortfarande råder stor osäkerhet om framtida vägdragningar och programområdets övergripande utformning. Kontoret delar uppfattningen att åtgärder behövs i korsningen väg 258 (Hågelbyleden) och Skrävsta gårdsväg och att detta är en förutsättning för att trafiksäkerheten ska bli acceptabel.
20 BOTKYRKA KOMMUN 20 [52] Kontoret anser att de områden som behövs för att tillgodose parkeringsbehovet för planerade verksamheter bör inkluderas i planområdet med tanke på att flera delar, bl.a. längs med Alvestabäcken, ligger i ett miljömässigt känsligt område. Kontoret vidhåller att en regional referensgrupp bör bildas, för att stödja kommunen och exploatören i tidiga skeden. SYVAB SYVAB har mottagit förslaget till detaljplan för Del av familjeparken Hågelby, Botkyrka kommun. Syvabs anläggningar i närområden är en regional spillvattentunnel samt en ventilations anläggning. Ingen av dessa berörs direkt av planen för familjeparken i detta skede. Vi vill dock uppmärksamma att dessa installationer är placerade öster om Hågelbyleden och är vitala för regionens avloppshantering och får ej påverkas. Verksamheten som Syvab bedriver kan innebära viss störning- eller luktpåverkan vid ogynnsamma väderriktningar eller vid tekniska problem. SRV återvinning SRV återvinning AB som beretts tillfälle att yttra sig beträffande rubricerad Programförslag får härmed meddela att vi inget har att erinra mot förslaget. I samrådshandling Planeras Avfallshanteringen utanför berörd detaljplan 1 och anges igenomförandebeskrivning att hanteringen studeras vidare under samrådstiden. SRV förutsätter samråd gällande avfallsfrågan. Vattenfall Vattenfall Eldistribution AB, nedan kallad Vattenfall har tagit del av samrådshandlingarna för rubricerad detaljplan och lämnar följande yttrande. Vattenfall har elanläggningar inom och i närheten av planområdet vilket visas av bifogad karta, lila linje = 70 kv högspänningsledning, denna ledning är av regionnätsstyp och av stor vikt för hela regionens eldistribution och innehas med linjekoncession. Linjekoncession innebär att ledningens sträckning är bestämd av Energimarknadsinspektionen och kan inte flyttas eller kablifieras utan att ett nytt tillstånd eventuellt ges av myndigheten. Processen är dyrbar och tar lång tid och kan endast ske på initiativ av ledningsägaren. Man kan se
Särskilt utlåtande efter reviderad utställning
ANTAGANDEHANDLING 1 [7] Referens Jenny Borheim Särskilt utlåtande efter reviderad utställning Detaljplan för DEL AV FAMILJEPARKEN, 24-04 Hågelby, Botkyrka kommun Bakgrund Ett förslag till detaljplan för
Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54
Utlåtande 2010:129 RIII (Dnr 311-1704/2010) Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Detaljplan
Detaljplan för Sibbarp 1:18 m. fl. Sävsjö kommun Planbeskrivning
Detaljplan för Sibbarp 1:18 m. fl. Sävsjö kommun Planbeskrivning SAMRÅDSHANDLING Handlingar Planhandlingarna består av: plankarta med planbestämmelser denna planbeskrivning (inkl. miljöbedömning) fastighetsförteckning
Behovsbedömning. Bilaga 1. Samrådshandling. PROGRAM till detaljplan för kvarteret JÄRNSKOG Tidaholms centralort, Tidaholms kommun Västra Götalands län
Bilaga 1 TIDAHOLMS KOMMUN Miljö- och byggkontoret Dnr:2014/133 Röd linje visar programområdet Samrådshandling Behovsbedömning PROGRAM till detaljplan för kvarteret JÄRNSKOG Tidaholms centralort, Tidaholms
Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk
Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk 1(8) Miljö- och Byggnämnden Kiruna kommun Upprättad i mars 2004 Reviderad juni 2004 PLANBESKRIVNING Handlingar Planens
PLANBESKRIVNING. Antagandehandling 2009-08-12. Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål
STENUNGSUNDS KOMMUN Antagandehandling 2009-08-12 PLANBESKRIVNING Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål Stenungsunds kommun Västra Götalands län Normalt Planförfarande 1 Normalt
Miljökonsekvensbeskrivning
Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra
GRANSKNINGSHANDLING. Detaljplan för expansion av Östra Olofstorp, Mantorp, Mjölby kommun Del av Viby-Olofstorp 4:4 Upprättad 2014-12-15
SAMRÅDSREDOGÖRELSE GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för expansion av Östra Olofstorp, Mantorp, Mjölby kommun Del av Viby-Olofstorp 4:4 Upprättad 2014-12-15 Detaljplanen har varit på samråd under tiden den
UTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Naturskyddsföreningen i Botkyrka-Salem! "#$%&''()*++,#-(./01#'2,3,+4,! 5627*07#!86$$9,! :;<!=>!?9$)#!
Naturskyddsföreningen i Botkyrka-Salem! "#$%&''()*++,#-(./01#'2,3,+4,! 5627*07#!86$$9,! :;!?9$)#! Naturskyddsföreningen, NSF lämnar följande remissvar till detaljplanen för del av familjeparken, 24-04
del av Viksberg 3:1, Område B
Samhällsbyggnadskontoret SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan 2013-00033-214 Detaljplan för del av Viksberg 3:1, Område B i Södertälje kommun Upprättad 2015-12-08 Beslut Samhällsbyggnadskontoret fick 2013-02-19
Byggnadsnämnden antog 2011-09-21 165 Ändring av detaljplan för INGELSTAD 3:121, I INGELSTAD
BYGGNADSNÄMNDEN LAGA KRAFTBEVIS Datum Dnr 2011-10-17 2011-BN0287 Byggnadsnämnden antog 2011-09-21 165 Ändring av detaljplan för INGELSTAD 3:121, I INGELSTAD Såvitt här fört diarium, har detta beslut inte
Kullsvedens handels- och småindustriområde
Detaljplan för UTSTÄLLNINGSHANDLING Kullsvedens handels- och småindustriområde i Säters kommun, Dalarnas län SAMRÅDSREDOGÖRELSE HUR SAMRÅDET BEDRIVITS Miljö- och byggnadsnämnden beslutade 2007-06-20, 120,
Detaljplan för del av fastigheten Gräddö 7:2 i Rådmansö församling enligt PBL Dnr 13-1406.214 Ks 13-1156.214
SAMRÅDSFÖRSLAG 2014-11-28 Detaljplan för del av fastigheten Gräddö 7:2 i Rådmansö församling enligt PBL Dnr 13-1406.214 Ks 13-1156.214 PLANBESKRIVNING P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L
Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.
Behovsbedömning Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen
SOLNA STAD Normalt förfarande 1 (11) Miljö- och byggnadsförvaltningen Jonas Ellenfors 2015-10-05 BND 2015:129
SOLNA STAD Normalt förfarande 1 (11) Miljö- och byggnadsförvaltningen Jonas Ellenfors 2015-10-05 BND 2015:129 Granskningshandling Planbeskrivning Detaljplan för Palsternackan 2 m.fl. inom stadsdelen Huvudsta,
Detaljplan för del av Rödögården 1:5 och 1:33 Rödön, Krokoms kommun
Detaljplan för del av Rödögården 1:5 och 1:33 Rödön, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING Samrådshandling 23 oktober 2014 HANDLINGAR Planhandlingarna består av: Planbeskrivning med illustrationer Plankarta med
Programhandling DNR BTN 2011/0225-214:M. Planprogram för Arlandastad Norra
Programhandling DNR BTN 2011/0225-214:M Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-18 118 regeringsbeslut 2006-06-26 NORMALT PLANFÖRFARANDE Planprogram för Arlandastad Norra Omfattande del av fastigheterna Broby
Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01
Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45 Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen 8 Tel. 0640-161 00 Fax 0640-161 05 krokoms.kommun@krokom.se
Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012.
PROGRAMSAMRÅDSREDOGÖRELSE Dnr KS/2012:80 Hur programsamrådet har bedrivits Plansamrådet har pågått under tiden 2012-09 03 2012-09-30 Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012. Förutsättningar
Behovsbedömning för planer och program
BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)
GRANSKNINGSUTLÅTANDE 1 (10)
Byggnadsnämnden GRANSKNINGSUTLÅTANDE 1 (10) Detaljplan för Hede 3:122 i Kungsbacka stad Genomförande Byggnadsnämnden godkände 2014-06-05 det i maj 2014 upprättade planförslaget som underlag för granskning.
KEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun 2008-10-16
Detaljplan för KEBAL 1:33 Kebal, Strömstads kommun Samrådshandling 2008-10-16 PLANBESKRIVNING Till detaljplanen hör följande handlingar: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser,
P L A N B E S K R I V N I N G
1 Diarienummer 2006/0082 214 Detaljplan för NÄSET, Etapp 2 Kinna 24:169 Kinna, Marks kommun, Västra Götalands Län P L A N B E S K R I V N I N G UPPRÄTTAD 2006-05-04 reviderad 2006-11-30, 2007-05-07 Plan-
PIREN TILL STORTÅNGSKÄR
Detaljplan för Antagandehandling Antagen av Miljö- och Byggnämnden 2001-03-19 Sotenäs kommun, 2004-04-22. Justerad 2004-04-22 Laga kraft 2006-12-07. PIREN TILL STORTÅNGSKÄR Kungshamn, Sotenäs kommun PLANBESKRIVNING
Naturvårdens intressen
Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för
SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING
BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan
Granön Detaljplan för del av fastigheten Ava 1:5, Granön, Nordmalings kommun, Västerbottens län
1(3) SAMRÅDSHANDLING 1(5) Granön Detaljplan för del av fastigheten Ava 1:5, Granön, Nordmalings kommun, Västerbottens län HANDLINGAR - Plankarta med bestämmelser - Planbeskrivning med Genomförandebeskrivning
PLANBESKRIVNING. Tallparksgården, Öregrund Östhammars kommun, Uppsala län. Upprättad 2014-03-11 Reviderad -
Dnr 2011SBN1258 1 (14) Samhällsbyggnadsförvaltningen PLANBESKRIVNING Tallparksgården, Öregrund Östhammars kommun, Uppsala län Upprättad 2014-03-11 Reviderad - Detaljplanen omfattar följande handlingar:
Yttrande över program för Älta centrum.
1 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2014-02-02 KFKS 2012/696-214 Planenheten Nacka kommun 131 81 Nacka Yttrande över program för Älta centrum. Sammanfattning En fördjupad översiktsplan bör tas fram för Älta
PLANPROGRAM UTÖKNING AV CONTAINERTERMINAL INSJÖN Leksands kommun, Dalarnas län
Godkänt av BN 2007-11-26 255 PLANPROGRAM UTÖKNING AV CONTAINERTERMINAL INSJÖN Leksands kommun, Dalarnas län Maj 2007, kompletterat i november 2007 1(5) Planprogram UTÖKNING AV CONTAINERTERMINAL I INSJÖN
Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2009-05-05 Dnr: 08KS542 Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande översiktlig utredning för Stora Vall Gävle kommun, Gävleborgs län FYSISK
Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri
Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri UTSTÄLLNINGSUPPLAGA 2015-10-26 Innehåll Översiktskarta... 1 Ögrimsvägen... 2 Östralid... 5 Dalbovägen... 8
SAMRÅDSHANDLING 2014-10-29 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av SELLEBERGA 17:1, i Bjuv Bjuvs kommun
PLANBESKRIVNING Dnr 2014/0297 Detaljplan för del av SELLEBERGA 17:1, i Bjuv Bjuvs kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro E-post Org.nr Box 501 Mejerigatan 3 042 458 50 00 042
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Detaljplan för Ås-Hov 1:13 mfl, Ås, Krokoms kommun
SAMRÅDSHANDLING 2015-10-09 Detaljplan för Ås-Hov 1:13 mfl, Ås, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING KROKOM1000, v1.0, 2012-10-09 Samrådshandling Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen
Detaljplan för Vallsjöbaden. Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun GRANSKNINGSHANDLING. Vallsjön
Detaljplan för Vallsjöbaden Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun GRANSKNINGSHANDLING Handlingar Planhandlingarna består av: plankarta med planbestämmelser denna planbeskrivning (inkl. miljöbedömning) fastighetsförteckning
Utställningsutlåtande
Utställningsutlåtande Detaljplan för Hemmeslöv 8:2 m.fl. i Båstad, Båstads kommun Detta detaljplaneförslag har varit utställt under tiden 2011-10-25 till 2011-11-28 för att ge sakägare, boende, myndigheter
Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl
Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl Fritidshus på Ringkallen Nordingrå, Kramfors kommun Upprättad av Palle Sjölander AB 2014-01-16 Ringkalleberget sett från Mädan (nordväst om planområdet) PLANBESKRIVNING
Detaljplan för Vallsjöbaden Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun
Detaljplan för Vallsjöbaden Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun Planbeskrivning GRANSKNINGSHANDLING Handlingar Planhandlingarna består av: plankarta med planbestämmelser denna planbeskrivning (inkl. miljöbedömning)
Detaljplan för Ope 1:38, 4:14 och 7:1 Bostäder vid Ope fd skola Östersunds kommun
Detaljplan för Ope 1:38, 4:14 och 7:1 Bostäder vid Ope fd skola Östersunds kommun 1 Dnr Ädh 2004/2013 Dnr planmodul: P 17/2014 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplanen har hållits tillgänglig för granskning i
planprogram 2012-11-27 Detaljplan för KUNGBÄCK 1:38 m. fl. (Stensvik) Strömstads kommun, Västra Götalands län 1. (12)
planprogram --7 Detaljplan för KUNGBÄCK :38 m. fl. (Stensvik) Strömstads kommun, Västra Götalands län. () Innehållsförteckning INLEDNING 3 Bakgrund Planens syfte och huvuddrag PLANDATA 3 Läge, areal och
BEHOVSBEDÖMNING OCH AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, MKB, FÖR DEL AV GÄDDVIK 1:10, GÄDDVIK ÖSTRA, NORRA
Söderköpings kommun BEHOVSBEDÖMNING OCH AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, MKB, FÖR DEL AV GÄDDVIK 1:10, GÄDDVIK ÖSTRA, NORRA FINNÖ Behovsbedömning I enlighet med bestämmelserna i Plan- och bygglagen,
Detaljplan för Gräsvallen 5 inom Gräsvallen 5, Karlstads kommun, Värmlands län
Detaljplan för Gräsvallen 5 inom Gräsvallen 5, Karlstads kommun, Värmlands län Arkivnr. 1780K-36-P2014/20 Upprättad 2014-10-06 Antagen av SBN 2014-10-22, 12 Laga kraft 2014-11-19 Stadsbyggnadsförvaltningen
Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor samhällsbyggnad Diarienummer: KS.2015.296 Datum: 2015-10-29 Planarkitekt Elin Celik E-post: elin.celik@ale.se Kommunstyrelsen Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.
2008-12-10 Dnr: 2007-0937-214 UTSTÄLLNINGSHANDSNDLING. DETALJPLAN för Örmo 3:3 m fl i Konga samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län.
2008-12-10 Dnr: 2007-0937-214 UTSTÄLLNINGSHANDSNDLING DETALJPLAN för Örmo 3:3 m fl i Konga samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län. PLANBESKRIVNING HANDLINGAR SYFTE OCH HUVUDDRAG Plankarta med bestämmelser,
Spånstad 4:19 och 2:14
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för del av Spånstad 4:19 och 2:14 ÅLED, HALMSTADS KOMMUN plan 1056 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-04-16 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR
DETALJPLAN FÖR CISTERNEN2, 3 OCH 8 VADSTENA KOMMUN
2014-05-23 SBK 2014-13 DETALJPLAN FÖR CISTERNEN2, 3 OCH 8 VADSTENA KOMMUN BEHOVSBEDÖMNING BETRÄFFANDE MILJÖKONSEKVENSER Bakgrund Vadstena bil & Däckservice AB har framfört behov av större yta för uppställning
Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart Stockholm
Kommunledningskontoret Planbeskrivning Helena Johansson Sidan 1 av 10 Planarkitekt 08-579 216 57 Planbeskrivning Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart
Kinnekulle Camping DETALJPLAN. Kinnekulle Camping. Hällekis tätort, Götene kommun
Kinnekulle Camping HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Karta med text från ÖP del 2 Bilagor Fastighetsförteckning dat 2010-02-03 Planen antagen Laga kraft Genomförandetiden
SAMRÅDSHANDLING. Planbeskrivning För Detaljplan gällande: Tjärhovet Södra del av Haparanda 8:1, Bostäder. Haparanda kommun, Norrbottens län
SAMRÅDSHANDLING Planbeskrivning För Detaljplan gällande: Tjärhovet Södra del av Haparanda 8:1, Bostäder Haparanda kommun, Norrbottens län DETALJPLAN FÖR Del av Haparanda 8:1 Bostäder Haparanda kommun Norrbottens
Information om berg- och dalbanan i Kolmårdens djurpark
Information om berg- och dalbanan i Kolmårdens djurpark Naturskyddsföreningen Norrköping 1 maj 2016 Djurparkens utveckling Från början var Kolmårdens Djurpark en lugn anläggning som visade djur och hade
Markanvändning och bebyggelseutveckling
54 Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun Markanvändning och bebyggelseutveckling Tätorterna Ellenö Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 km söder om Färgelanda.
Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri
Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Ögrimsvägen Checklista för miljöbedömning PLANEN Beskrivning / Påverkan Verksamheter och åtgärder Andra planer
Behovsbedömning av detaljplan vid Rågången, Alby
Behovsbedömning av detaljplan vid Rågången, Alby Tumba, maj 2013 Behovsbedömningen av detaljplan vid Rågången är framtagen som ett underlag inför plansamrådet. Ett syfte med behovsbedömningen är att avgöra
PLANBESKRIVNING med genomförandefrågor
PLANBESKRIVNING med genomförandefrågor Detaljplan för Lofsdalen 32:19 m.fl. Härjedalens kommun Jämtlands län Upprättad i februari 2014 av Bygg-Teknik i Malung AB Reviderad i maj 2014 samt augusti 2014
Samrådsredogörelse. Detaljplan för Göken 9 Kristinehamns kommun, Värmlands län. Antagandehandling
Antagandehandling Samrådsredogörelse Detaljplan för Göken 9 Kristinehamns kommun, Värmlands län Hur processen har bedrivits Detaljplanen har varit på samråd under tiden 2015-02-17 till 2015-03-24 Kungörelse
Tillägg till Översiktsplan 2009 SÄRSKILT UTLÅTANDE. - LIS-områden i strandnära lägen
Tillägg till Översiktsplan 2009 SÄRSKILT UTLÅTANDE - LIS-områden i strandnära lägen Bygg- och miljökontoret 2013 SÄRSKILT UTLÅTANDE, LIS-OMRÅDEN I STRANDNÄRA LÄGE Tillägget till översiktsplanen, angående
Söbacken 1:17 ANTAGANDEHANDLING 2005-12-14 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Stenungssunds kommun Västra Götalands län HANDLINGAR
1(9) Detaljplan för Söbacken 1:17 Stenungssunds kommun Västra Götalands län ANTAGANDEHANDLING 2005-12-14 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planen hör följande handlingar: - fastighetsförteckning - plankarta
Detaljplan för del av Virsbo 2:73 m fl. område vid Kvarnängsvägen, Virsbo. Surahammars kommun.
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2011-10-31 Dnr:2011.0275.211 Detaljplan för del av Virsbo 2:73 m fl. område vid Kvarnängsvägen, Virsbo. Surahammars kommun. SAMRÅDSREDOGÖRELSE Samrådet Detaljplanen har varit utsänd
Lina Magnusson, Klara Falk och Karl Evald
Lina Magnusson, Klara Falk och Karl Evald Regeringsuppdrag PBL Kompetens Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen. Bild: Boverket Del 1 nationella utvecklingsprojekt Syftet med
SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö
SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ Planområdet i Järvsö LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum 2016-02-26 Dnr 0370/13
DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län
DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING Tänkt lokalisering på stranden i rött 1(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingar...
Planhandlingarna består av: Plankarta, skala 1:1000, med planbestämmelser. Samrådsredogörelse
GRANSKNINGSHANDLING PLANBESKRIVNING Detaljplan för Säters Camping (Säter 4:24) mm Säters kommun, Dalarnas län HANDLINGAR Planhandlingarna består av: Plankarta, skala 1:1000, med planbestämmelser Samrådsredogörelse
B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde)
1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde) inom Dagsberg i Norrköpings kommun, fysisk planering den 22 oktober 2010 A N
DETALJPLAN FÖR VÄSTANVIK 1:452 M FL (INFART NOTNÄS) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN
1 av 7 DETALJPLAN FÖR VÄSTANVIK 1:452 M FL (INFART NOTNÄS) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av plankarta med bestämmelser, denna beskrivning, genomförandebeskrivning,
Utan synpunkter. Med synpunkter. Utlåtande. Detaljplan PEPPARROTEN 1, Sandsbro, Växjö kommun. Dnr 2014BN0191 Dpl 214
Handläggare Patrik Karlsson 0470-436 21 Utlåtande Detaljplan PEPPARROTEN 1, Sandsbro, Växjö kommun Dnr 2014BN0191 Dpl 214 Syftet med detaljplanen är att ändra användningen från lägergård till bostadsändamål.
4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö
4.6 ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil. Samhället har vuxit upp kring en hållplats
Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14
Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten Tumba 2014-02-14 Förord Följande behovsbedömning av detaljplan för Dioriten1/Grönstenen 4 i Storvreten
SAMRÅD MED LÄNSSTYRELSEN OCH ANDRA STATLIGA MYNDIGHETER
Granskningshandling Februari 2016 Sektorn för samhällsbyggnad Detaljplan för Mölnlycke 1:55 m fl ALHAGEN i Mölnlycke Granskningsutlåtande Under tiden 24 november 19 december 2014 har detaljplanen varit
DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun
DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun Upprättad i januari 2008 reviderad i mars 2008 Miljö- och byggnämnden antog planen 2008-04-29 87. Planen vann laga kraft 2008-05-20
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Planprogram för del av TYLUDDEN 1:1 m fl Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2012-06-18 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM
Behovsbedömning. Gruvstugan 1:9 med närområde SAMRÅDSHANDLING 1(11) SPN 2014/0364 214. tillhörande detaljplan för del av fastigheten
Behovsbedömning 1(11) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Gruvstugan 1:9 med närområde inom Kolmården i Norrköpings kommun den 17 april 2015 SAMRÅDSHANDLING 2(11) 1 Behovsbedömningens syfte Enligt
del av Östra Karup 23:1 m fl
Detaljplan för del av Östra Karup 23:1 m fl i Östra Karup, Båstads kommun, Skåne län Samrådsredogörelse Detta detaljplaneförslag, har varit utsänt för samråd under tiden 2014 06 11 till 2014 07 23 för
Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m fl, Torsås kommun
Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m fl, Torsås kommun Utsikt mot Nötholmen Samrådshandling 2011-11-22 PLANBESKRIVNING 1 Handlingar Till detaljplanen hör följande handlingar: Miljöbedömning, daterad 2011-11-22
PLANBESKRIVNING 1(6) DETALJPLAN FÖR ÖVERBYN 2:165 M FL (ABBAS STUGBY & CAMPING) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN
1(6) DETALJPLAN FÖR ÖVERBYN 2:165 M FL (ABBAS STUGBY & CAMPING) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av plankarta med bestämmelser, denna beskrivning, genomförandebeskrivning,
Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson
Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Översiktlig beskrivning av planområdet och dess influensområde
PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande
Dnr Plan.2011.9 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för Jägarparken del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-10-29
Överklagande av Länsstyrelsens i Stockholms län beslut rörande detaljplan för Stallmästaregården
1 Mark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Överklagande av Länsstyrelsens i Stockholms län beslut rörande detaljplan för Stallmästaregården Förbundet för Ekoparken bildades 1992 för
ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för Montören 9. Stuvsta-Snättringe kommundel, Huddinge kommun. Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning SBN 2012-1059
MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN 2012-1059 ANTAGANDEHANDLING Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Kartan visar planområdets utbredningsområde. Detaljplan för Montören 9 Stuvsta-Snättringe
Myndigheter, organisationer, föreningar, kommunala nämnder med flera
2015-11-03 Dnr PLAN 2014.25 Detaljplan för del av Söderby 1:751 m.fl., Biltema Handen SAMRÅDSREDOGÖRELSE BAKGRUND Kommunstyrelsen beslutade 2014-05-26, 130 att ge stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta
PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHET OKNÖ 1:394 M FL. MÖNSTERÅS KOMMUN, KALMAR LÄN
DETALJPLAN FÖR FASTIGHET OKNÖ 1:394 M FL. MÖNSTERÅS KOMMUN, KALMAR LÄN PLANBESKRIVNING 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Planprocessen... 3 Tidsplan... 3 Planhandlingar... 4 Planens syfte och huvuddrag...
P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping
1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G
DOM 2013-05-10 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT 060207 DOM 2013-05-10 Stockholm Mål nr P 8575-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-09-17 i mål P 508-12, se bilaga A KLAGANDE Bergs kommun MOTPART
DETALJPLAN för del av BYN 1:4 "SÅNGHUSVALLEN 1" Ås, Krokoms kommun
DETALJPLAN för del av BYN 1:4 "SÅNGHUSVALLEN 1" Ås, Krokoms kommun BESKRIVNING AV PLANEN OCH DESS MILJÖKONSEKVENSER 1 PLANHANDLINGAR Planhandlingarna består av denna beskrivning med bl.a. redovisning av
Hyltegärde 2:2 Bouleklubben
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING FÖR HYLTEGÄRDE 2:2 OCH DEL AV 2:3, KOMMUN Bouleklubben Handlingar Plan och genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser Behovsbedömning Fastighetsförteckning 1 2
Detaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun
1(6) Detaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun Handlingar Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser Fastighetsförteckning Handelsutredning (finns tillgänglig
DETALJPLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
PROGRAM FÖR ALMÖSTRAND Tjörns kommun BEHOVSBEDÖMNING - Behövs miljöbedömning? MILJÖBEDÖMNING AV DETALJPLANER Enligt plan- och bygglagen samt miljöbalken ska kommunen genomföra en miljöbedömning av alla
Ändring och upphävande av detaljplan för Industriområde i Bu
Ändring och upphävande av detaljplan för Industriområde i Bu Malung-Sälens kommun Dalarna län Upprättad i december 2014 av Bygg-Teknik i Malung AB Instans Datum Beslut om samråd BN 2014-06-25 Beslut om
Sparvvägen, Östra Tyresö OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE
Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Planeringsavdelningen Bertil Eriksson, 1:e miljöingenjör Göran Bardun, kommunekolog KOMPLETTERANDE MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Sparvvägen,
Dnr BTN14/86. Detaljplan för Stavsjö 2:191, 2:187 samt del av 2:186. Stavsjö. Nyköpings kommun. Samrådshandling. Planbeskrivning. Upprättad 2015-03-03
Dnr BTN14/86 Detaljplan för Stavsjö 2:191, 2:187 samt del av 2:186 Stavsjö Nyköpings kommun Samrådshandling Planbeskrivning Upprättad 2015-03-03 Dnr BTN 14/86 2/11 Planhandlingar Detaljplanen består av
Granskningsutlåtande. Detaljplan för del av Söder 3:43, söder om kv. Guldsmeden. Antagandehandling 2015-10-21 Standardförfarande Dnr.
Granskningsutlåtande Detaljplan för del av Söder 3:43, söder om kv. Guldsmeden Antagandehandling 2015-10-21 Standardförfarande Dnr. 2015-017 2(12) 3(12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning
PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Förskolan Kattfoten
Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Soon Hammarström, Planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Förskolan Kattfoten Kattfoten 2, 3 och del av Näsby 51:2 samt del av Kumla 3:1264 i Skälsätra.
A N T A G A N D E H A N D L I N G 593
A N T A G A N D E H A N D L I N G 593 Handlingen består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Samrådsredogörelse Utlåtande Fastighetsförteckning Planområde Detaljplan för
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING
DETALJPLAN FÖR AMBJÖRNARP 1:85 M FL AMBJÖRNARP, TRANEMO KOMMUN PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING INNEHÅLL I NNEHÅLL... 1 HANDLINGAR... 2 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG... 2 FÖRENLIGT MED 3 OCH 5 KAP I MB...
Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.
GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Följande handlingar utgör förslaget: Plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser
SAMRÅD GRANSKNING LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR STORBYN 22:1 FÖRENINGARNAS HUS I FÄRILA LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN
SAMRÅD GRANSKNING LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR STORBYN 22:1 FÖRENINGARNAS HUS I FÄRILA LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum 2014-08-11 Dnr KS 0232/14 ljusdal.se PLANBESKRIVNING Planhandlingar
PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Kvantumvallen, Del av fastigheten Vägskälet 17 m.fl. Katrineholms kommun. Dnr. Plan.2012.2.
Dnr. Plan.2012.2 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för Kvantumvallen, Del av fastigheten Vägskälet 17 m.fl. Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm
Plan- och genomförandebeskrivning
1 tillhörande detaljplan för del av Vimmerby 3:3, del av ALV:s stugby SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-32 Planbeskrivning Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Inledning En planbeskrivning skall underlätta förståelsen
Behovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg
Kommunledningskontoret Mats Lindström Planarkitekt 08-579 215 17 Behovsbedömning 2015-01-07 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0679 KS 203 Behovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg Inför att förslag till