Föreskrifter och riktlinjer för krishantering



Relevanta dokument
Krisstöd och förebyggande åtgärder

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö.

Lagar och avtal inom arbetsmiljö- och samverkansområdet

Krisplan för Sotenäs Golfklubb Fastställd av styrelsen Handlingsplan

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

Våld och hot om våld i arbetet Riktlinje och riskbedömning

Krisberedskap i företaget Om det otänkbara inträffar...

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

Olycksfall och krisstöd

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd

Krisplan för Gråboskolan

Rapport. Arbete med arbetsmiljön på sysselsättningsenheten Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

Vid akuta incidenter sekundär intervention

Krishanteringsplan för

Med kränkande särbehandling

Ur Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter AFS:1999:07 går följande att läsa.

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen Omvårdnad

Alkohol & Drogpolicy för anställda i Orust kommun

Arbetsmiljöpolicy för Vingåkers kommun

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET

Arbetsmiljöutbildning för nya skyddsombud inom Polisen

Rutiner vid arbetsskador och tillbud

Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS

Attitydkampanjen (H)järnkoll

HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Allvarlig olycka på/utanför skolan med flera inblandade Våld och hot på skolan med en eller flera inblandade... 19

Krisstödsrutin. för social- och omsorgsförvaltningens anställda

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB Lars Jönsson

Trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN VÅLD & HOT I ARBETSMILJÖN

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Ansvaret för arbetsmiljön

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Policy och handlingsplan vid kränkande särbehandling

Personalenheten Åstorps kommun 2005

Varför säkerhetsarbete? Varför systematiskt arbete?

Protokollsutdrag dokument till Landstingsstyrelsens personalutskott Akten

Beredskapsplan för krishantering inom PN7, Biomedicinprogrammen

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs

Övergripande handlingsplan

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

GYF Handlingsplan mot hot och våld

Handlingsplan för att förebygga och hantera situationer med våld, hot om våld och trakasserier inom Vuxenutbildningsenheten

Handlingsplan för krissituation

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

I II ~ landstinget )73. Dm LD10/00557

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Brukarundersökning. Tingsryds Jobbcenter 2009

KRISHANTERINGSPLAN HSB SKÅNE

Kränkande särbehandling i arbetslivet. Haparanda Stad. Antagen av kommunstyrelse

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Krisplan 2012/13 För Skiftingehus, Ärstaskolan & Vallby skola. Vår plan för krishantering vid speciella händelser då följer vi denna mall.

DELEGERING AV ARBETSMILJÖANSVAR

- Ett hjälpdokument vid kris eller olycksfall

BEREDSKAPSPLAN Komplettering till Göteborgs universitets katastrofplan UFS

Sjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig

Rutiner vid kriser, olyckor, hot och våld för anställda i Enköpings kommun

Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav.

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling

Svar på skrivelse från Österåkers kommuns revisorer gällande den psykosociala arbetsmiljön

TILLÄMPNING. Kränkande särbehandling. och. trakasserier

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Handlingsplan vid olycka/kris. Stiernhööksgymnasiet. Vt 2014

Våra utbildningar våren 2016

Handlingsplan POSOM. Gäller fr.o.m Antagen av kommunstyrelsen , 53

Alkohol och droger på arbetsplatsen

CHECKLISTA FÖR VÄRDEHANTERING

Originalet på begäran skickas till personalstödsenheten för diarieföring och distribuering till berörda parter.

Policy Kränkande särbehandling och. diskriminering

VÄGLEDNING FÖR FÖRTROENDEVALDA OCH HÖGRE TJÄNSTEMÄN VID HOT, VÅLD OCH TRAKASSERIER

Österlengymnasiet. Riskbedömning och handlingsplan för våld- och hotsituationer på Österlengymnasiet.

Rävekärrs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET

Krisstödsrutin. för omsorgsförvaltningens anställda

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Policy och handlingsplan mot sexuella trakasserier

Provocera inte och avstå själv från att hota då undviker du att trappa upp konflikten.

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Plan mot hot och våld. Vittra Väsby

Södertörns brandförsvarsförbund. Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

PRAO åk 8 vecka 13 och Vecka 14 är Påsklov och eleverna är också lediga annandag Påsk vecka 15!

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun

Våld och hot RIKTLINJER

Transkript:

1(7) Föreskrifter och riktlinjer för krishantering Målet för krishantering Att ge ökad kunskap och psykologiskt stärka förutsättningarna i och för arbetet. Att skapa en arbetsmiljö som främjar bearbetning av starka upplevelser. Att förebygga yrkesmässig utbrändhet. Att förhindra utveckling av plågsam stress och psykiska och fysiska sjukdomar. HÄNVISNING AML Arbetsmiljölag (1977:1160) AMF Arbetsmiljöförordningen (1977:1166) AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön Mental träning i nationell bastaktik Psykosocialt omhändertagande i polisen TILLÄMPNING Dokumentet gäller all verksamhet och omfattar alla personalkategorier i myndigheten. AML kap 3 2 Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall AML kap 3 3 Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren får god kännedom om det förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och arbetstagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet AFS 2001:1 6 Arbetsgivaren ska fördela arbetsuppgifter i verksamheten på ett sådan sätt att en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås

2(7) AFS 1993:2 11 Arbetstagare som utsätts för våld eller hot om våld ska snabbt få hjälp och stöd för att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada. Arbetsgivaren ska ha särskilda rutiner för detta. DEFINITIONER Kamratstöd: Avlastningssamtal Debriefing Debriefingledare Stöd från arbetskamrater, chefer, familjer, vänner som kamrat i dessa sammanhang är det inte nödvändigt att ge råd utan mer att finnas till hands och lyssna. Avlastningssamtal kan definieras som ett dialoginriktat samtal mellan chef/arbetsledare och medarbetare i ett tidigt skede efter en belastande händelse. Samtalet sker i första hand i grupp och syftar till att mildra händelsens efterverkningar och underlätta normalisering. Ytterligare ett syfte är att chefen/arbetsledaren kan bedöma det individuella stödbehovet och behovet av ytterligare hjälp. En debriefingledare kan vara till stöd och råd för arbetsledaren. Chefen/arbetsledaren kan även delegera samtalet till utbildad debriefingledare. Debriefing är en metodik för känslomässig bearbetning av yrkespåförd stress som syftar till att lindra chockupplevelser och psykiska stressreaktioner. Debriefing innehåller fler faser än avlastningssamtalet. Samtalet leds av utbildad debriefingledaren i grupp. Person som genomgått adekvat utbildning i en specifik teknik/metod att hjälpa och stödja anställda som i sitt yrkesutövande utsatts för psykiskt belastande händelser. Utbildade debriefingledare se bilaga 3, larmplan. FÖRESKRIFTER Tillämpningsområde: Exempel på händelser/situationer som kräver krisstöd Hot eller våld mot eget liv eller annans liv Svåra skador och dödsfall bland anställda Brukande av tjänstevapen mot person, varningsskott eller vådaskott Katastrofer

3(7) Speciellt psykiskt påfrestande situationer/händelse, särskilt om barn eller ungdomar är inblandade När medarbetare har en relation till offret/offren När medarbetare blivit kraftigt kränkt såväl genom kränkande särbehandling av medarbetare som av person som inte arbetar inom polisen När medarbetare utsätts för stort massmedialt intresse På medarbetarens egen begäran ÅTGÄRDER/ ANSVARSFÖRDELNING Medarbetarens ansvar: Den som får kännedom om någon händelse som bör föranleda krisstödsåtgärder ska snarast underrätta närmaste arbetsledare. Arbetsledarens ansvar: Efter arbetsinsatser där det kan förutsättas att medarbetare utsatts för stark psykisk press, har närmaste arbetsledare ett särskilt ansvar att pröva behovet av krisstöd. Vid svårare händelser ska vakthavande befäl/ enhetschef underrätta myndighetschef omedelbart. Arbetsledaren ska: Bedöma behovet av information, kamratstöd, avlastningssamtal och debriefing. Om behov finns, ska arbetsledaren tillse att avlastnings samtal genomförs. Samtalsledaren avgör efter avlastningssamtal om det finns behov av debriefing. Debriefing ska ledas av utbildad debriefingledare. Efter genomfört avlastningssamtal/debriefing ska samtalsledaren meddela Jessica Johansen, myndighetens debriefingsamordnare som för loggbok HR-enhetens Ansvar Arbetstid: HR-enheten ska fungera som samordnande enhet för myndighetens debriefingledare. HR-enheten äger rätt att avropa externa resurser. Närvaro vid avlastningssamtal och debriefing är obligatorisk och räknas som arbetstid.

4(7) UPPFÖLJNING UTBILDNING Närmaste arbetsledare följer upp eventuell sjukfrånvaro hos drabbade medarbetare. Har debriefingsamtal genomförts ska debriefingledaren följa upp samtalet/en efter 2 3 månader. All personal ska informeras om innebörden av kamratstöd, avlastningssamtal, och debriefing. Samtliga arbetsledare ska få utbildning att hålla avlastningssamtal STÖDRESURS En stödresurs/ person arbetar alltid på HR-chefens uppdrag. Det är HR-chefens ansvar att vidta åtgärder vid behov och att uppföljning sker av de vidtagna åtgärderna. När stödpersoner anlitas är det viktigt att chefen tillsammans med de/ dessa och den drabbade klargör var och ens roll i det fortsatta arbetet. Alla parter vet därmed vem som ska göra vad. I myndigheten finns utbildade debriefingledare se larmplan, bilaga 3 Externa resurser: Previa 0243-488100 Borlänge 023-85200 Falun S:t Lukas 023-70 50 40 Bo Svensson 0243-19 112, 070-491 79 65

5(7) Checklista för arbetsledare: Bilaga 1 Samla information och göra en bedömning av situationen Bedöm om det finns behov av - information/utse eventuell informationsansvarig ytterligare personal - avlastning till arbetsledningen - stöd åt medarbetarna Är någon medarbetare skadad/avliden? - var finns de skadade? - om sjukhus måste uppsökas, ordna sällskap dit och se till att någon stannar där tills de drabbade tagits om hand - kontakta anhöriga - stöd de anhöriga Samling av berörda medarbetare för avlastningssamtal Information till övriga medarbetare Medarbetare, som visar tecken på stressreaktion, ska om möjligt inte avrapportera skriftligen Se till att medarbetare inte lämnas ensamma och att de inte utsätts för kontakt med massmedia Underrätta arbetsmiljöverket vid dödfall eller svårare personskada eller när flera medarbetare drabbats samtidigt. Detsamma gäller vid tillbud som inneburit fara för liv och hälsa ( 2 AMF) Vid behov av råd och stöd vänd dig till någon av myndighetens utbildade debriefingledare. Använd dig av mallen Avlastningsbågen. Följ upp sjukfrånvaro hos medarbetarna Se till att medarbetarna får sällskap av annan person, t.ex. arbetsledare eller arbetskamrat till en eventuell rättegång. En rättegång kan riva upp minne och känslor från t ex våldshändelse. Efter rättegången kan eventuellt finnas behov av avlastningssamtal eller debriefing

6(7) Syfte och mål med avlastningssamtal Bilaga 2 Reducera stress Underlätta återhämtning Normalisera de egna reaktionerna Klargöra hur var och en har upplevt händelseförloppet Hålla samman gruppen Skapa positiv reaktionsförväntan Konstatera behov av uppföljning/debriefing FYRA R Rummet Ostört utan insyn Stäng av mobilen Se varandra i ögonen Alla stannar kvar hela tiden Chefen pratar sist Regler Samtalsledaren leder samtalet Låta samtalet inte tiden styra Inga resonemang om befälsföring, utrustning etc. Bara egna upplevelser Ingen skuldbeläggning Inga värderande kommentarer Tystnadslöfte Respekt Ge utrymme tid för alla Lyssna aktivt på alla Visa ödmjukhet för ev. brister Våga vara ärlig/prestigelös Se/hör/respektera varandra Rutiner Hålla sig strukturen/mallen Skapa trygghet Hälsa välkommen presentation Visa till rätta redogör för syfte/mål Ömsesidigt ansvar att följa rutiner Uppföljning Använd mallen för AVLASTNINGSBÅGEN Samtalsledaren avgör efter avlastningssamtal om det finns behov av debriefing. Efter avlastningssamtalet delas foldern UPPLEVELSER OCH REAKTIONER ut.

7(7) Bilaga 3 LARMPLAN Ärende Debriefingledare Tidsnummer 241100 Namn Adress Hem Privat Arbete Mobil Övrigt Marie Åkerlund S Esplanaden 32, 813 33 HOFORS 0290-235 16 023-462 09 070-629 69 74 Henrik Bodegrim Karlsgatu 9, 783 95 GUSTAFS 0243-24 10 21 070-622 74 66 -- -- Lena Nilsson Bolagsvägen 1, 790 91 IDRE 0253-209 07 070-257 11 94 0253-321 34 -- Jessica Johansen Bergskolegränd 8 b, 791 30 FALUN 023-238 66 070-320 86 32 023-462 01 -- Ove Johansson Busgården Grova vägen 36, 792 94 MORA 0250-313 08 070-677 23 77 0250-286 10 070-618 06 48 Förhandlingsutb. Yasemin Mollaoglu Blindgatan 20, 791 72 FALUN 023-120 44 073-983 85 31 023-474 41 070-654 19 20 Larmplan aktualiserad i KC-Polis fr o m 1 november 2005. Samo-debriefingledare ansvarar för att uppdateringar sker.