Fö 2 Problematisering och design Samhällsvetenskaplig metod 2015 Rebecca Stenberg
Agenda Syftet med föreläsningen är att du ska börja förstå och få överblick över forskningsprocessen vid en studie eller en utredning. Utgångspunkten alltid ett kunskapsintresse (eller flera)och en kunskapssyn (eller flera) som leder till hur problematisering går till och leder fram till ett syfte, som Leder fram till design och urval Checklista inför fredag rebecca.stenberg@liu.se 2
Ett realistiskt scenario - Från praktik till en design I sundet mellan Lidingö och Nacka i Stockholm passerar 50.000 personer en julidag. Flera stora hamnar, finlandsbåtar, skärgårdstrafik, fritidsbåtar. Kollision mellan två kryssningsfartyg totalt 7000 passagerare, 400 skadade varav 300 allvarligt Praktiska konsekvenser? Samhällelig relevans för att utreda? Vilka kunskapsområden? Vilken kunskapssyn? Exempel på problemställningar som kan teoretiseras? Andra tänkbara exempel på samma problem? Hur kan problemet studeras? Tänkbara designer? rebecca.stenberg@liu.se 3
Ontologi - epistemologi styr vad vi ser som ett problem och vad som är möjligt att studera Ontologi - Vad är sant och verkligt? Var finns verkligheten? Sjunger fåglarna i skogen om vi inte är där och hör det? Finns verkligheten där ute eller inne i huvudet? Naturvetenskapliga paradigm samhällsvetenskapliga paradigm Observerbart ej observerbart Objektivitet-subjektivitet Positivism, hemeneutik, pragmatism Epistemologi - Hur kan det studeras (Vad är kunskap)? Bevisa och generalisera? Förstå innebörd? Beskriva? Utföra, utveckla? Vad är viktigast? Din utgångspunkt eller avnämarnas? rebecca.stenberg@liu.se 4
Olika Kunskapsintressen (ansatser)ger olika problemformuleringar som ger olika syften osv Alvesson & Sköldberg trilaterala sanningsbegrepp 1994 Kvantitativ ansats vill förklara och bevisa. Syftar till objektiv sanning och bevis Frågor som Hur mycket? Hur länge? Positivism Interaktiv/aktionsansats vill prova, förändra och värdera. Syftar till praktisk nytta och kunskap. Frågor som Vad händer om? Postmodern ansats syftar till att genomskåda myter och sprickor i verklighetsbygget och skriva om det tex när det gäller tex genus, sexualitet och etnicitet Kvalitativ ansats vill förstå subjektiv innebörd eller mening. Frågor som Hur? Varför? Pragmatism Hermeneutik rebecca.stenberg@liu.se 5
Forskningsprocessen vad passar med vad för att få ut det jag vill? Kunskapsintressen och kunskapssyn utgångspunkt för : Problem Typ av syfte Strategi/ansats Design Metod/teknik/urval X Explorativt kvalitativ Experiment Intervjuer Y Deskriptivt kvantitativ Tvärsnitt Observationer Z Hypotespröv. kombination Longitudinell Enkäter Normativt interaktiv ansats Fallstudie Skuggning utvärdering Komparation Dokument Interaktiv Future workshops Utecklad utifrån Lena Högberg, 2011 rebecca.stenberg@liu.se 6
Vad innebär problematisering? INTE att gnälla vilket är en vanlig missuppfattning!!! Problematisera = formulera problem = att se något som något Problem är inte av naturen givna utan måste formuleras av människor samma fenomen kan därför problematiseras på olika sätt utifrån olika utgångspunkter, intressen och kunskapsperspektiv Viktigt att hitta ett fenomen i samhället man finner av tillräckligt stort samhällsintresse, kunskapsintresse OCH eget intresse - för att studera närmare. Viktigt att det inte bara blir bekväma, för tama eller tråkiga eller komplicerade problem. Viktigt tänka igenom sin egen roll som kunskapsproducent rebecca.stenberg@liu.se 7
En bra problematisering Problematiseringen hjälper till att skapa fokus och avgränsningar i studien.- ger den en ram för vad som ska studeras. Problemformuleringen leder till studiens syfte, uppläggning och metoder. Problemformuleringen hjälper till att identifiera andra exempel på samma problemställning viktigt för att diskutera giltighet utöver den undersökta praktiken i resultaten. rebecca.stenberg@liu.se 8
Hur går man till väga? 1. Identifiera och välj ett tema/ämne 2. Formulera en frågeställning/problem som berör en avgränsad del av temat 3. Uttryck din frågeställning/problem som ett exempel på en viss sorts problem välj perspektiv! 4. Ringa in och avgränsa problemområdet genom litteratursökningar vad har gjorts och vilken kunskap finns om problemet? 5. Bearbeta det du får fram och snäva successivt in och förfina din frågeställning/problem 6. Leta efter kunskapsluckor 7. Framställ argument för hur din studie blir ett kunskapsbidrag 8. Formulera ett (genomförbart) syfte för studien 9. Bearbeta argumentationen till dess att syftet framstår som en logisk följd på problemdiskussionen rebecca.stenberg@liu.se 9
Var börjar man? Att välja tema Tänkbara ingångar och inspiration Intressen och erfarenheter vad händer runtomkring dig? Nu? Förr? Teori aspekter av teorier som är intressanta att testa etc. Forskningslitteratur tidigare undersökningar om intressanta fenomen eller med spännande vinklar och metoder Oklarheter och sådant som är uppseendeväckande kommunala friskolor Spännande fall viss organisation, plats, person, händelse etc. Utvecklingstrender ökad medvetenhet om miljö, hälsa mm. Sociala problem integration, arbetslöshet, tillväxt mm. Välj ett ämne av eget intresse men som även är angeläget för andra! rebecca.stenberg@liu.se 10
Obs! Skillnad mellan att utgå från teoretiskt problem eller en praktisk erfarenhet Utgångspunkt i teori, lättare finna vad det är exempel på för kunskapsområde viktigt att formulera hur det ter sig i praktiken som bakgrund. Utgångspunkt i egen erfarenhet svårt att urskilja det teoretiserbara problemet, mer intressant, mer angeläget att jobba med Utgångspunkt i behov vad är fenomenet exempel på? rebecca.stenberg@liu.se 11
Ett bra problem: En kunskapslucka Något som fältet inte är eller borde vara helt klart med En observation som inte fått sin förklaring eller är motstridig Något som ännu inte katalogiserats, analyserats Något som skorrar Motsättningar som fortfarande kan diskuteras Något som kan och bör argumenteras för Något som inte stämmer överens med gängse uppfattning Något som ska (om)värderas, förändras, konstrueras osv. (Rienecker & Jörgensen, 2008) rebecca.stenberg@liu.se 12
Hitta intressanta vinklar och skaffa argument för studien Mot bakgrund av tidigare forskning hävda brister och kunskapsluckor i befintlig kunskap relaterat till: Geografiskt argument ett annat sammanhang Branschargument en annan sektor/bransch/verksamhet Storleksargument en annan typ av organisation Metodargument välja andra metoder Teoriargument använda andra teorier (Forslund, 2009) rebecca.stenberg@liu.se 13
Vad kan vara ett bidrag? Din studie kan vara ett svar på olika typer av brister i den befintliga kunskapen om något dvs den studie du gör ska behövas!, Tex en brist på t.ex.: Beskrivning av Förklaring på Kategorisering av Förslag till Tolkning av Värdering av Kvalificering av Dokumentation för Handlingsföreskrifter för (Rienecker & Jörgensen, 2008) rebecca.stenberg@liu.se 14
Problematisering en process Varje studie måste ta sin början någonstans Utveckla formuleringen av problemet i ett nära samspel med formandet av användbara metoder för att studera det I genomförandet av studien tvingas man ofta tänka om There is something wrong with a study which went according to plan! (Gummensson 1991) Var alltid öppen för att tänka om och revidera problemformuleringen! rebecca.stenberg@liu.se 15
Checklista förberedelser fredagens draknäste 1. Identifiera och välj ett tema/ämne, läs in er på vad som gjorts tidigare googla, wikipedia, sedan vetenskapliga artiklar 2. Formulera en frågeställning/problem som berör en avgränsad del av temat 3. Uttryck er frågeställning/problem som ett exempel på en viss sorts problem/fenomen välj perspektiv/kunskapsområde! 4. Ringa in och avgränsa problemområdet genom litteratursökningar vad har gjorts och vilken kunskap finns om problemet? Vad finns inte? 5. Bearbeta och snäva successivt in och förfina er frågeställning/problem 6. Leta efter kunskapsluckor 7. Argumentera för hur studien blir ett kunskapsbidrag 8. Formulera ett (genomförbart) syfte för studien 9. Bearbeta argumentationen till dess att syftet framstår som en logisk följd på problemdiskussionen 10. Presentera för 2 andra team på fredag. Ha gärna uppritat/utskrivet rebecca.stenberg@liu.se 16
Olika ansatser ger olika problemformuleringar som ger olika syften osv Alvesson & Sköldberg trilaterala sanningsbegrepp 1994 Kvantitativ ansats vill förklara och bevisa. Syftar till objektiv sanning och bevis Frågor som Hur mycket? Hur länge? Interaktiv/Aktionsansats vill prova, förändra och värdera. Syftar till praktisk nytta och kunskap. Frågor som Vad händer om? Postmodern ansats syftar till att genomskåda myter och sprickor i verklighetsbygget och skriva om det tex när det gäller tex genus, sexualitet och etnicitet Kvalitativ ansats vill förstå subjektiv innebörd eller mening. Frågor som Hur? Varför? rebecca.stenberg@liu.se 17
Kvantitativ-, kvalitativ- och interaktiv ansats Syftet avgör hur studien ska designas 1. Hur bedömer företagare risker? 2. Är det skillnad på mäns och kvinnors riskperception? 3. Hur många använder cykelhjälm? 4. Varför ägnar man sig åt risksporter? 5. Hypotes Fler män än kvinnor överskattar sin förmåga att hantera en risk. 6. Vilket är farligast? - Att många kör en aning för fort än att några få kör som dårar. 7. Hur kan off pist åkning bli säkrare? 8. Hur många unga kvinnor resp. män har tittat på ett Youtubeklipp om Ghost Rider? 9. Varför har man oskyddat sex? 10. Går det att utveckla metoder för massevakuering till sjöss? 2015-02-22 rebecca.stenberg@liu.se 18 18
Ansatser och designer Hur en undersökning läggs upp för att uppfylla syftet Kvantitativ, kvalitativ eller interaktiv (aktions)ansats Deduktiv/Induktiv Från teori till empiri eller tvärtom Extensiv-intensiv Bredd/djup Fallstudier avgränsad enhet med hög komplexitet Tidsaspekter - ex post facto, test-retest, longitudinell Kontroll och jämförelse rebecca.stenberg@liu.se 19 19
Från tanke till handling eller tvärtom Induktion Utgångspunkt i verklighetens praktiska problemställning (empiri) som ses som undersöks i termerav ett exempel på ett fenomen inom ett teoretiskt fält Som ett lås (empirin) som man provar olika nycklar (teorier) i. Deduktion Utgångspunkten i en teoretisk hypotes man vill testa i just den här verkligheten/gruppen etc. Som att ha en nyckel som man vill testa om den passar i just det här låset. I praktiken.går man ofta emellan på olika sätt. rebecca.stenberg@liu.se 20 20
Designer - Bredd, djup, tid Mängd enheter som undersöks = bredd Extensiv Idealisk sällan möjlig Tid Källa: Jacobsen, 2000 Intensiv Antal variabler = Djup rebecca.stenberg@liu.se 21
Designer av studien Mängd enheter som undersöks = bredd Experimentell design Tvärsnitt/survey Komparativa studier Triangulering Longitudinell design Flerfallstudier Test/retest Interaktiv design Källa: Jacobsen, 2000 Fallstudie design Antal variabler = Djup rebecca.stenberg@liu.se 22
Kontroll och jämförelse I viktiga aspekter likvärdig grupp Den undersökta enheten/gruppen etc Intervention Jämföra utfall Kontrastering, induktiva jämförelser rebecca.stenberg@liu.se 23
Forskningsstrategi, design och metod, urval Undersökningsdesign Experiment Tvärsnitt/survey Longitudinell Fallstudie Komparativ / jämförande Urval Kvantitativ undersökningsstrategi Typisk form (jmf experimentgrupp och kontrollgrupp) Typisk form (ex strukturerade observationer vid viss tidpunkt) Typisk form (ex enkät till samma urval vid flera tillfällen) Typisk form flerfallsstudie som undersöks på samma sätt och jämförs Typisk form ex enkätstudier som direkt jämför två eller flera befolkningsgrupper, typer av objekt, fall Alla av relevans har samma chans att komma med Kvalitativ undersökningsstrategi Aktionsforskning. Medveten interaktion där effekterna undersöks Typisk form (ex kvalitativa fokusgrupper vid viss tidpunkt) Typisk form (ex etnografisk forskning. Leva med under längre tid) Typisk form ex etnografiskt inriktad intensivstudium av ett fall Typisk form ex etnografisk undersökning av två eller fler fall som kontrasteras, induktiva jämförelser av liknade fenomen Riktat mot typiska eller relevanta representationer (Bryman & Bell, 2005/Bryman, 2011) rebecca.stenberg@liu.se 24
Utvärderingsdesign Uppföljning - Uppfylldes de avsedda målen? Effektutvärdering Vad var målen? Vad uppnåddes? Vilka avvikelser från planerade mål? Processutvärdering Hur genomförs projektet? Vad uppnås? Vem gör vad? Ofta pågår simultant med projektet som utvärderas med regelbunden återkoppling. Programutvärdering Såväl bakomliggande planer, tankar om utförande, medverkande aktörer, genomförande och utfall tas in i utvärderingen. rebecca.stenberg@liu.se 25 25
Referenser och lästips om problematisering Asplund, J. (1970). Om undran inför samhället. Argos: Lund. Bryman, A. & Bell, E. (2011). Business Research Methods. Oxford University Press: Oxford. Forslund, M. (2009). Organisation & ledning. Nordstedts Hultén et al (2007). Kritiskt tänkande. Liber: Malmö. Mattsson, P. & Örtenblad, A. (2008). Smått och gott: Om vetenskapliga rapporter och referensteknik. Studentlitteratur: Lund. Morgan, G. (1986). Images of organization. SAGE: London. Rienecker, L. & Stray Jörgensen, P. (2008). Att skriva en bra uppsats. Liber: Malmö. Scott, RW (1987). Organizations: Rational, natural, and open systems. Prentice-Hall: Englewood Cliffs. rebecca.stenberg@liu.se 26