Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Brunnshult och Sjunnen i Vetlanda kommun

E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Brunnshult och Sjunnen i Vetlanda kommun Maj 2017 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2 Org. Nr: 556070-6060 Säte: Malmö

Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö eon.se Rejlers Sverige AB Fålhagsleden 61 753 23 Uppsala www.rejlers.se Rapporten har upprättats av Johanna Fransila och Greta Lindberg Granskad av Fredrik Nystrand Ansvarig teknikfrågor, Adam Larsson För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/20

Innehållsförteckning 1 Inledning 5 1.1 Bakgrund 5 1.2 Tillstånd 6 1.2.1 Genomförande av samråd 6 1.2.2 Ansökan och MKB 6 2 Befintlig ledning 7 2.1 Lokalisering, omfattning och utformning 7 2.2 Teknisk utformning 8 3 Studerade alternativ 9 3.1 Nollalternativ 9 3.2 Alternativ luftledningssträckning 10 3.3 Alternativ markkabelsträckning 11 3.4 Förordat alternativ 12 4 Beskrivning av berörda intressen 12 4.1 Landskapsbild 13 4.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 13 4.3 Natur- och vattenmiljö 13 4.4 Kulturmiljö 15 4.5 Friluftsliv 15 4.6 Infrastruktur 16 4.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 16 5 Konsekvensbedömning 17 5.1 Landskapsbild 17 5.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 17 5.3 Natur- och vattenmiljö 18 5.4 Kulturmiljö 19 5.5 Friluftsliv 19 5.6 Infrastruktur 19 sid 3/20

5.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 19 6 Preliminär utformning MKB 20 sid 4/20

1 Inledning 1.1 Bakgrund E.ON Elnät ansökte 2011 om förlängning av nätkoncession för linje (tillstånd) avseende befintlig 40 kv kraftledning, benämnd L45S1, mellan Brunnshult och Sjunnen, Vetlanda kommun. Ledningen är en del av 40 kv ledning som bl.a. sammanbinder Vetlanda och Kvillsfors. Energimarknadsinspektionen har nu förelagt E.ON Elnät att komplettera ansökan med bl.a. en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Rejlers Sverige AB har fått i uppdrag att göra denna komplettering där ett första steg är aktuellt samråd enligt miljöbalken. Den aktuella kraftledningen är belägen nordost om samhället Vetlanda i Jönköpings län, se karta i figur 1. Ledningens längd är ca 6 km. Figur 1. Aktuell ledning är markerad med rött och är en del av ledningen mellan Vetlanda och Kvillsfors, markerad med svart. Ytterligare en del av ledningen, markerad med grått, är föremål för förlängning av tillstånd. Detta sker parallellt med föreliggande ärende men hanteras separat. sid 5/20

1.2 Tillstånd För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. Miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt. 1.2.1 Genomförande av samråd Samråd ska enligt miljöbalken genomföras i första hand med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda berörda. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan enligt länsstyrelsens bedömning ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter, organisationer och den allmänhet som kan komma att beröras. För att ge möjlighet för berörda att tidigt följa utvecklingen i projektet avser E.ON Elnät att redan från början samråda brett med ovan nämnda instanser. Förutom direktutskick kommer information om projektet att finnas tillgängligt på www.eon.se/regionnat, samt kungöras i lokala tidningar för att även nå ut till allmänhet. Samrådets huvudsyfte är att informera om pågående koncessionsansökan och ge berörda parter möjlighet att lämna synpunkter och komma med frågor, samt ge förslag på alternativa lösningar, preliminär utformning av MKB m.m. Inkomna yttranden kommer att sammanställas i en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen och samrådsunderlaget utgör underlag för Länsstyrelsen i Jönköpings läns bedömning om den planerade verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. 1.2.2 Ansökan och MKB Efter genomförd samrådsprocess kommer en MKB att upprättas. MKB:n kommer att ingå i den ansökan om förlängd nätkoncession för linje som beslutas av Energimarknadsinspektionen. Innan beslut skickar myndigheten ansökan på remiss och inhämtar yttranden från bl.a. länsstyrelse, kommun, fastighetsägare och andra som berörs av ansökan. sid 6/20

2 Befintlig ledning 2.1 Lokalisering, omfattning och utformning Den aktuella kraftledningen utgör del av E.ON Elnäts 40 kv ledning som bl.a. sammanbinder Vetlanda och Kvillsfors. Kraftledningen försörjer bl.a. samhället Sjunnen innefattandes bl.a. bostäder, skolor och den stora industrin Sapa profiler AB och har således en samhällsviktig funktion. Aktuell ledning (L45S1) är uppförd som en 6 km lång luftledning, se figur 2. Ledningen utgår från fördelningsstation i Brunnshult, på norra sidan om Solgenån och sträcker sig österut mellan befintlig bebyggelse och ån. Efter ca 200 meter viker ledningen av söderut, över ån och genom skogsmark fram till E.ON Elnäts 130 kv kraftledning som sammanbinder Nässjö och Virserum (punkt A på karta). Ledningen fortsätter parallellt med nämnda ledning, i sydostlig riktning i ca 2 km och passerar söder om byn Hällaryd. Strax före väg 896 viker aktuell ledning av från parallellgången med 130 kv ledningen (punkt B på karta), och löper därefter i sydlig riktning i ca 3 km. På sträckan mellan väg 896 och Sjunnen följer ledningen parallellt med Solgenån i ca 400 meter innan ledningen slutligen korsar ån vid Källehult. Därefter sträcker sig ledningen ca 2 km genom skogsmark i sydvästlig riktning innan den ansluter till anslutningspunkten vid Sjunnen (SAPA kundstation). Sista 1 km är kraftledningen byggd parallellt med en annan av E.ON Elnäts 40 kv kraftledningar, L45S2 (från punkt C på kartan). sid 7/20

Figur 2. Karta över befintlig ledningssträckning, markerad med rött, som är föremål för samråd. 2.2 Teknisk utformning Den aktuella ledningen har en systemspänning om 40 kv och är en del i E.ON Elnäts regionnät. Ledningen är utförd som luftledning och är byggd i huvudsak med ca 15-20 meter höga tvåbenta portalstolpar i trä med de tre faslinorna i horisontal placering. Andra stolpkonstruktioner kan förekomma vid t.ex. vinkelstolpar. Där ledningssträckningen går genom skogsbevuxen mark finns en röjd, ca 40 meter bred ledningsgata. Vid parallellgång är ledningsgatan ca 50-60 meter för båda ledningarna. Utöver det har även träd som står längre bort och riskerar att falla på ledningarna, s.k. farliga kantträd, tagits bort. Ledningsgatan röjs kontinuerligt ca var 8e år och kommer att göras så fortsättningsvis om ledningen får fortsatt tillstånd. sid 8/20

Figur 3. Fotot till vänster visar en portalstolpe i trä av samma typ som i aktuell ledning. Fotot till höger illustrerar luftledningar i en ledningsgata där aktuell ledning (till vänster i bilden) löper parallellt med en 130 kv ledning. 3 Studerade alternativ Alternativa lokaliseringar och tekniska utföranden har utretts på en översiktlig nivå. För att en alternativ sträckning inte ska bli orimligt lång har utredningsområdet för alternativa sträckningar begränsats. Utredningsområdet avgränsas av området mellan Brunnshult i nordväst, Skede i nordost Sjunnen i sydväst samt Holsbybrunn i sydöst. Vid utredning av alternativa sträckningar har hänsyn tagits till kända natur- och kulturmiljövärden, bebyggelse, infrastruktur mm. I samrådsunderlaget presenteras förutom befintlig kraftledning ett nollalternativ, en alternativ luftledningssträckning, samt en alternativ markkabelsträckning. 3.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att den aktuella kraftledningen inte får förnyat tillstånd och därmed måste tas ur drift. Det skulle innebära allvarliga konsekvenser för elförsörjningen i området kring Sjunnen. En ny alternativ ledning skulle då behöva anläggas för detta syfte vilket skulle innebära ett nytt markintrång och ny miljöpåverkan. Eftersom den aktuella ledningen går parallellt med andra kraftledningar skulle det betyda att den dessa parallellgående ledningar kommer står kvar även om aktuell ledning flyttas. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som aktuell kraftledning utgör idag uteblir, undantaget den påverkan som kan förväntas följa av raseringen av densamma. sid 9/20

3.2 Alternativ luftledningssträckning En alternativ ledningssträckning har studerats, se karta i figur 4. Luftledningsalternativet innebär att en ny luftledning byggs längs en sträcka på ca 4,4 km. Den alternativa sträckan utgår från Brunnshult och korsar Solgenån strax öster om kraftverket. Sträckningen passerar en mast och fortsätter sedan i sydlig riktning i obruten skogsmark fram till den befintliga 130 kv kraftledningen mellan Nässjö och Virserum. Sträckningen följer denna ledning i ca 900 meter, från punkt A till B i karta i figur 4. Därefter viker sträckningen av från parallellgång och fortsätter i en mer sydlig riktning. Sträckningen passerar väg 895 och fortsätter därefter återigen i obruten skogsmark. Strax norr om Emån ansluter sträckningen till befintliga ledningar, vid punkt C, och följer 40 kv ledningen L45S2 söderut till station Sjunnen. Investeringskostnaden för luftledningsalternativet har beräknats till ca 5,7 MSEK, exkl. kostnader för rasering av befintlig ledning. Figur 4. Alternativ luftledningssträckning, markerad i blått. Sträckningen går parallellt med befintliga luftledningar mellan punkt A och B samt mellan C och Sjunnen. sid 10/20

3.3 Alternativ markkabelsträckning Ett alternativ med markkabel har studerats för den aktuella ledningen, se figur 5. Generellt är det till fördel att förlägga markkablar intill befintliga vägar eftersom den befintliga vägen kan användas som arbetsväg vid förläggningsarbetet, samt att det är lättare att lokalisera markkabeln vid t.ex. framtida underhåll och felsökning. Vägar har därför nyttjas i så stor grad möjligt vid lokalisering av alternativ markkabelsträcka. Figur 5. Alternativ markkabelsträckning markerad som blå streckad linje Markkabelsträckan är ca 6 km lång och utgår från Brunnshult och vidare söderut under Solgenån vid kraftverket. Sträckningen följer vidare mindre grusvägar till Hällaryd. Sträckningen fortsätter igenom Hällaryd längs gatumark och passerar ett tjugotal bostäder. Sträckningen följer sedan länsväg 895 fram till Ulvalid där sträckningen viker av i sydostlig riktning och följer sedan en mindre grusväg fram till befintlig ledning L45S2 (punkt A) varifrån de båda ledningarna går i parallellgång genom skogsmark sista biten till stationen, knappt 1 km. Notera dock att L45S2 är utförd som luftledning. Utförandet för en markkabel för aktuell kraftledning kräver ett kabelförband med tre enledarkablar som förläggs i ett ca 1 meter djupt schakt. Förutom själva schaktet behövs sid 11/20

också ett trädfritt arbetsområde i samband med förläggningen om ca 10-20 meter. När ledningen förläggs längs befintliga vägar kan vägbredden delvis nyttjas. Efter genomfört arbete återställs mark som påverkats så långt det är möjligt. Dock tillåts inte stora träd att växa upp inom en ett område på ca 4 meter på ledningens vardera sidor. Investeringskostnaden för markkabelalternativet har beräknats till ca 8,4 MSEK, exkl. kostnader för rasering. 3.4 Förordat alternativ E.ON Elnät förordar att ledningen kvarstår i befintlig sträckning och i befintligt utförande, då ledningen är fullt funktionell och bedöms ha lång tid kvar av sin livslängd. Ett bibehållande av befintlig kraftledning bedöms även innebära minst påverkan på omgivningen samt vara lämpligast ur såväl ett ekonomiskt- som tekniskt perspektiv. En alternativ luftledningssträckning medför ny ledningssträckning i obruten terräng på en stor del av sträckan mellan Brunnshult och Sjunnen. Detta innebär bl.a. ny ledningsgata i obruten skogsmark, tillkommande fragmentering och en förändrad landskapsbild. Kostnaden för att rasera befintlig ledning och etablera en ny luftledning är betydande. Såväl nyetablering som rasering av den nuvarande ledningen kommer att ge upphov till påverkan i form av körning och arbeten i skogsmark mm. De ledningar som aktuell ledning löper parallellt med kommer att bibehållas, vilket gör det samlade markintrånget och övrig påverkan avsevärt större än idag. Markförläggning av aktuell ledning bedöms inte vara ett bättre alternativ vare sig med avseende på teknik, ekonomi eller miljöpåverkan. Det är förknippat med stora kostnader att rasera ledningen och ersätta denna med en markkabel. Alternativet bedöms därtill vara mindre driftsäkert, då ett fel på en markförlagd kabel normalt tar avsevärt längre tid att lokalisera och åtgärda än fel på en luftledning. Såväl nyetablering som rasering av den nuvarande ledningen kommer ge upphov till påverkan i form av körning och arbeten i skogsmark mm. De ledningar som aktuell ledning löper parallellt med kommer att bibehållas, vilket gör det samlade markintrånget och övrig påverkan avsevärt större än idag. Nollalternativet bedöms inte relevant då den aktuella ledningen fyller en viktig funktion för att säkerställa elförsörjningen i det aktuella området. 4 Beskrivning av berörda intressen Berörda intressen i det aktuella området har identifierats genom kartstudier. Digitala data har hämtats från länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Kända intresseområden finns presenterade i kartor nedan. Föreliggande samråd är också ett led i att identifiera ytterligare intressen som kan finnas sid 12/20

4.1 Landskapsbild Befintlig ledning samt föreslagna alternativa sträckningar går mestadels genom kuperad uppväxt skogsmark. Den befintliga ledningen passerar flacka och relativt öppna marker vid parallellgången närmast Solgenån. Enligt Vetlanda kommuns översiktsplan går sträckningarna i utkanten av ett s.k. visuellt känsligt landskap. Detta område innefattar främst de öppna markerna norr och öster om Skede samt Emåns dalgång. 4.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Den primära markanvändningen bedöms bestå av skogsbruk. Bebyggelsen i området är främst koncentrerad till Skede och Hällaryd samt Sjunnen. I övrigt finns spridd bebyggelse vid Brunnshult samt vid Marebäck, söder om Hällaryd. Både den befintliga ledningen och den alternativa luftledningssträckningen går nästan helt och hållet genom sluten skogsmark. Sista biten innan ledningen ansluter till station Sjunnen sträcker sig ledningen genom ett industriområde. Markkabelsträckningen går däremot nära bebyggelse då sträckningen följer befintliga vägar i Skede/Hällaryd. Markkabelalternativet passerar ett flertal bostadshus på ett avstånd av ca 15 meter. Befintlig ledning passerar närmaste bostad vid Brunnshult på ett avstånd av ca 38 meter. Det finns inga bostäder inom 50 meter från det studerade luftledningsalternativet. Vetlanda kommun har en översiktsplan beslutad 2010. I Skede finns sedan 1983 detaljplan för verksamheter kring befintlig industri. Befintlig ledning går strax utanför denna detaljplan. Enligt aktuell detaljplan finns inga verksamheter i det område där de alternativa sträckningarna är lokaliserade. Mellan Skede och Sjunnen finns ett område med förekomst av naturgrus, klass 2. Kommunen anger att de inte ska ge sitt godkännande till varken nya eller utvidgning av befintliga grustäkter i klass 1- och 2-områden. 4.3 Natur- och vattenmiljö Befintlig ledning sträcker sig genom ett våtmarksområde med vissa värden (MAD 2 km SO Skede), se karta i figur 6 samt foto i figur 7. Området finns upptaget i den svenska våtmarksinventeringen, VMI. Ungefär vid samma geografiska läge passerar den befintliga ledningen också strax utanför ett betesområde. Inom betesområdet står en glasbjörk som är ett skyddsvärt träd enligt länsstyrelsens inventering. Vid Solgen, strax söder om Brunnshult, går befintlig ledning strax utanför en nyckelbiotop som utgörs av en barrskog/lövsumpskog intill slingrande vattendrag. Vid sista vinkeln innan befintlig ledning samt de studerade alternativen når station Sjunnen finns en ek upptagen i länsstyrelsens skyddsvärda trädinventering. Här passerar också befintlig ledning samt de studerade alternativen strax utanför Natura 2000-området Emån sid 13/20

(västra) vars syfte är att skydda de mycket höga naturvärden som är knutna till vattendraget och de arter som lever där, framförallt hotade stormusslor och utter. I aktuellt området utgörs Emån också av område av riksintresse för naturvård (NR06063 Emån). Befintlig ledning och de studerade alternativen passerar strax utanför riksintresset. Befintlig ledning och de studerade alternativa sträckningarna sträcker sig inom Emån och Solgeåns strandskyddsområde. Längs den alternativa luftledningssträckningen finns inga ytterligare registrerade naturvärden. Markkabelsträckningen berör skyddsvärda träd vid Sjunnen och Hällaryd. Figur 6. Naturvärden längs befintlig ledning och alternativa sträckningar. sid 14/20

Figur 7. Våtmarksområdet MAD 2 km SO Skede 4.4 Kulturmiljö Inom 50 meter från befintlig ledning och alternativa sträckningar finns inga registrerade fornlämningar. Kraftverket vid Brunshultdammen, invid fördelningsstationen, har varit i bruk sedan länge och är av länsstyrelsen utpekad som kulturhistorisk industrimiljö. Markkabelalternativet passerar en plats för en kvarn (Skede 82:1) som har den arkeologiska bedömningen uppgift om. 4.5 Friluftsliv Den befintliga kraftledningen sammanfaller med ett elljusspår söder om Skede, se foto i figur 8. Solgenån används för bl.a. paddling och iläggsplatser finns markerade i terrängen. I övrigt används troligen skogsmarken, särskilt i närheten till bebyggelse, för t.ex. promenader och svamp- och bärplockning. sid 15/20

Figur 8. Befintlig ledning som passerar elljusspår vid Skede. 4.6 Infrastruktur Både befintlig kraftledning och alternativa sträckningar korsar länsväg 895. Markkabeln går dessutom parallellt med denna väg längs en sträcka av 900 meter. Befintlig luftledning och den alternativa luftledningssträckan sträcker sig också parallellt med E.ON Elnäts 130 kv kraftledning mellan Nässjö och Virserum. Sista 1 km in mot Sjunnen löper ledningen parallellt med annan av E.ON Elnäts 40 kv ledningar. Där dessa ledningar går samman korsar aktuell ledning även ytterligare en 130 kv ledning, vilken sammanbinder Vetlanda med 130 kv ledningen mellan Nässjö och Virserum. 4.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Kring kraftledningar uppkommer elektromagnetiska fält med den nominella frekvensen 50 Hz. Magnetfältet från en kraftledning har en styrka som beror på hur mycket ström som transporteras i ledningen, avståndet till ledningen samt faslinornas höjd och inbördes placering. Magnetfältets styrka mäts i enheten mikrotesla (µt) och styrkan avtar snabbt med avståndet från ledningen. sid 16/20

I dagsläget har forskningen inte entydigt kunnat fastställa om det finns några negativa hälsoeffekter av magnetfält från kraftledning. Därför har svenska myndigheter inte kunnat fastställa några gränsvärden för allmänhetens exponering för magnetfält. Inte heller har några skyddsavstånd avseende magnetfält tagits fram. Eftersom negativa hälsoeffekter inte kan uteslutas rekommenderar ansvariga myndigheter i Sverige att försiktighet tillämpas. Markanvändning i ledningens omedelbara närhet och frågor som rör säkerheten regleras i de markupplåtelseavtal/ledningsrätter som upprättas med berörda fastighetsägare. De säkerhetsbestämmelser som måste iakttas vad avser uppförande och/eller anordnande av byggnader, upplag och annat i ledningarnas närhet samt de verksamheter som får/kan bedrivas i ledningarnas närhet anges i markupplåtelseavtalen/ledningsrätterna och regleras i elektriska starkströmsföreskrifter. 5 Konsekvensbedömning Nedan följer en översiktlig konsekvensbedömning avseende förutsättningen att den befintliga luftledningen bibehålls, samt en konsekvensbedömning i det fall ledningen byggs om som luftledning eller markförlagd kabel i alternativa sträckor. Konsekvenserna kommer att analyseras och beskrivas närmare i den MKB som kommer att biläggas kommande koncessionsansökan. 5.1 Landskapsbild Den befintliga ledningen, liksom den alternativa luftledningssträckningen, sträcker sig i huvudsak genom skogsmark där den inte bedöms påverka landskapsbilden nämnvärt. Den befintliga ledningen är delvis byggd parallellt med en andra ledningar, vilket innebär att ledningarnas påverkan på landskapsbilden är samlad. Den alternativa sträckningen innebär en kortare parallellgång. Resterande del av den alternativa sträckningen innebär större påverkan på landskapsbilden då en ny sträckning innebär ett helt nytt intrång i landskapet. Markkabelalternativet innebär inte någon betydande påverkan på landskapsbilden. Vad det gäller det visuellt känsliga landskapet enligt Vetlanda kommuns översiktsplan bedöms varken befintlig ledning eller studerade alternativ inte beröra varken öppna marker eller Emåns dalgång. 5.2 Markanvändning, bebyggelse och planer I samband med uppförandet av befintlig ledning avverkades skog och vid ett bibehållande av befintlig ledning uppstår ingen ytterligare påverkan avseende pågående markanvändning. sid 17/20

Vid ett eventuellt uppförande av ny ledning i alternativ sträckning kommer ny skogsmark att bli ianspråktagen medan skogsmarken längs befintlig ledning kan återgå till tidigare markanvändning. Avstånden till befintlig bebyggelse bedöms för alla alternativ vara förhållandevis stora. Varken befintlig ledning eller de föreslagna alternativa sträckningarna innebär någon påverkan på planerade verksamheter eller planerade bostadsområden. Befintlig ledning sträcker sig strax utanför en detaljplan för verksamhetsområde och E.ON Elnät bedömer att ledningen inte påverkar möjligheten att genomföra detaljplanen. Inom området med förekomst av naturgrus planeras ingen framtida utvinning av material, varför en ledning i detta område inte innebär något hinder. 5.3 Natur- och vattenmiljö Vid ett bibehållande av befintlig ledning uppstår ingen påverkan på Natura 2000-området samt riksintresseområdena kring Emån. Markkabelalternativet innebär schaktarbete nära vattendraget vilket kan komma att påverka förutsättningarna för en gynnsam bevarandestatus för bl.a. Flodpärlsmusslan som är mycket känslig för grumling av vattnet och sedimentation. Den befintliga ledningen innebär i sig ingen påverkan på det våtmarksområde som ledningen passerar genom. Däremot kan markskador uppstå vid underhåll av ledning och skogsgata om inte skadeförebyggande åtgärder vidtas. Exempel på sådana åtgärder kan vara att röjning utförs manuellt i områden som är mycket blöta, alternativt att åtgärder görs på tjälad eller väl upptorkad mark eller endast med bandgående fordon. Lämpliga försiktighetsåtgärder kan variera över tid beroende på rådande förutsättningar vid det enskilda underhållstillfället. Inför planerade åtgärder som väsentligen kan påverka natur/kulturmiljö genomförs samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken med länsstyrelsen. Detsamma gäller vid betesmarken och nyckelbiotopen. De två träd som är upptagna i länsstyrelsens trädinventering kan behöva toppas/beskäras om det finns risk att växande eller fallande grenar kan komma i kontakt med ledningen. Det bedöms dock inte nödvändigt att avverka dessa träd. Förutsatt att försiktighetsåtgärder vidtas vid underhållsåtgärder bedöms ledningen innebära liten eller obetydlig påverkan på naturmiljön. Skulle ledningen uppföras i en ny luftledningssträckning innebär det avverkning av en ca 40 meter bred ledningsgata samt uppförande av en ny ledning och nya stolpar. Inga registrerade naturvärden finns dock längs denna sträckning bortsett från skyddsvärda träd, men påverkan bedöms dock bli betydligt mer omfattande än om befintlig ledning kan stå kvar. Vid byggnation enligt det studerade markkabelalternativet krävs under själva byggfasen ett arbetsområde på ca 10-20 meter. När kablarna väl ligger i marken så måste ca 4 meter på vardera sida om kablarna hållas fritt från träd, byggnader, markanläggningar mm. Eftersom sid 18/20

altarnativutredningen endast har genomförts på en översiktlig nivå är det svårt att bedöma hur de skyddsvärda träden i Hällaryd kan komma att påverkas vid en förläggning av markkabel. 5.4 Kulturmiljö Varken inom 50 meter från befintlig ledning eller de alternativa sträckningarna finns några fornlämningar. Ledningen påverkar inte heller kraftverket vid Brunnshultdammen. 5.5 Friluftsliv En luftledning kan upplevas som störande för friluftsupplevelser. Dock är luftledningen inget som konkret hindrar möjligheten till friluftsliv. Att det finns en kraftledning vid elljusspåret söder om Skede påverkar troligen inte nyttjandet av spåret. Kraftledningen är dessutom inget nytt inslag. En ny ledningssträckning innebär ett nytt intrång i naturmark vilket i sin tur innebär nya främmande inslag i tidigare opåverkad naturmark. 5.6 Infrastruktur Förlängt tillstånd för befintlig ledning bedöms inte påverka väg 895. Vid en nyanläggning av kraftledning enligt alternativ luftledningssträckning uppstår en ny korsningspunkt över länsväg 895. Eventuellt kan tillfälliga störningar uppstå under anläggningstiden av den nya ledningen och vid raseringen av den gamla. Dessa störningar bedöms som begränsade. Vid anläggning av markabel enligt studerat markabelalternativ kan en större tillfällig påverkan förväntas, då sträckningen går längs både lokalgator och länsväg. Ingen påverkan bedöms uppstå på de andra kraftledningar som förekommer i området. 5.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Gällande boendemiljö, hälsa och säkerhet bedöms den befintliga ledningen ge upphov till mycket liten påverkan på näraliggande bostäder etc. Magnetfält från befintlig ledning eller alternativa sträckningar bedöms inte medföra förhöjda magnetfält vid varken bostäder eller andra lokaler där människor stadigvarande vistas. Ledningen kommer att vara utförd i enlighet med gällande elsäkerhetsföreskrifter. sid 19/20

6 Preliminär utformning MKB Nedan visas förslag till huvudrubriker i innehållsförteckningen till den MKB som kommer att tas fram och bifogas ansökan om nätkoncession för linje. 1. Icke teknisk sammanfattning 2. Bakgrund och syfte 3. Lagstiftning 4. Samråd 5. Huvudalternativ 6. Andra studerade alternativ 7. Utförande, drift och underhåll 8. Beskrivning av intresse 9. Konsekvensbedömning 10. Samlad bedömning 11. Referenser sid 20/20