Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter
Kommittén för mänskliga rättigheter Kommittén har ett strategiskt och samordnande ansvar för VGRs arbete med mänskliga rättigheter. VGR ska leva upp till FNs konventioner om mänskliga rättigheter. Kommittén har en viktig roll i att stärka det långsiktiga arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götaland. Kommittén ska vara initiativtagare, förslagsställare och rådgivare till regionstyrelsen och verka för att främja alla människors möjligheter att delta i samhället på lika villkor.
För varje människa - plan för mänskliga rättigheter 2017-2020 Första regionala handlingsplanen för mänskliga rättigheter i Sverige Fyra mänskliga rättigheter vårt kärnuppdrag: rätten till bästa möjliga hälsa, kultur, arbete och utbildning Består av tolv mål
Incheckning Vad är mänskliga rättigheter för mig?
Mänskliga rättigheter beskriver Vad som inte får göras mot någon människa Vad som måste göras för varje människa
Mänskliga rättigheter en efterklok vetskap Hur kunde det gå så långt? Reaktion på förintelsen och andra övergrepp under andra världskriget Det måste finnas gränser för vad en stat har rätt att göra!
Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter (30 artiklar 1948) Artikel 1 All human beings are born free and equal in dignity and rights. They are endowed with reason and conscience and should act towards one another in a sprit of brotherhood. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.
forts Allmänna förklaringen Artikel 2 Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. ( ) Artikel 30 Ingenting får tolkas som att det innebär en rätt för en stat, en grupp eller en enskild person att ägna sig åt en verksamhet eller att utföra en handling som syftar till att omintetgöra någon av de rättigheter eller friheter som anges i förklaringen.
Juridiskt bindande konventioner Europeiska konventionen för skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1952 och 1994) Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1976) Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1976) Konventionen mot rasdiskriminering (1972) Konventionen mot diskriminering av kvinnor (1981) Konventionen mot tortyr och annan kränkande behandling (1987) Konventionen om barnets rättigheter (1990) Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2009) Med alla menas också andra än vita Med alla menas också kvinnor Med alla menas också barn Med alla menas också personer med funktionsnedsättningar
Grunden för de mänskliga rättigheterna Universalitet De mänskliga rättigheterna gäller för varje människa alltid och överallt. Ingen diskriminering får förekomma. Rättigheternas odelbarhet De mänskliga rättigheterna hänger ihop och är en del av samma helhet. Utan den ena faller den andra. Värdighet Varje människa har ett inneboende värde och alla har en okränkbar rätt till sin värdighet.
Skyldigheterna respektera skydda uppfylla
Människorättsbaserat arbete i åtta steg FRÅN FNs COMMON UNDERSTANDING och VGRs piloter 1. Allt vi gör - alla processer, all kartläggning, all analys och allt genomförande ska genomsyras av principerna om: Värdighet och egenmakt jämlikhet och icke-diskriminering delaktighet och inkludering ansvar och transparens
Människorättsbaserat arbete i åtta steg FRÅN FNs COMMON UNDERSTANDING och VGRs piloter 2. Gör en analys a) vilka mänskliga rättigheter har verksamheten ansvar för? b) hur ser det ut med olika gruppers tillgång till dessa? 3. Relatera målen uttalat till mänskliga rättigheter. Syftar arbetet exempelvis till att förverkliga rätten till hälsa, rätten till kultur, rätten till arbete och rätten till utbildning? 4. Rikta verksamheten och resurser särskilt på områden eller personer som har störst risk att marginaliseras (koppla till analysen i 2b)
forts. människorättsbaserat arbete i åtta steg 5. Erbjud kunskap och information om de mänskliga rättigheterna för Skyldighetsbärare, det vill säga personal och beslutsfattare Rättighetsbärare, det vill säga de som verksamheten är till för 6. Se till att beslut och prioriteringar sker så nära den som berörs som möjligt. Tänk på att styra både uppifrån-och-ned och nedifrån och upp så långt det går 7. Utveckla samverkan med rättighetsbäraren i centrum 8. Utvärdera mål/effekter och arbetsprocesser
Princip 1: Värdighet och egenmakt
Mänskliga rättigheter och etik Människans värdighet, kapacitet och egenmakt i centrum Kräver helhetsperspektiv och medför att vissa arbetssätt faktiskt är bättre än andra
Vad du säger om mig. Det du tror om mig. Sådan du är mot mig. Hur du ser på mig. Vad du gör mig. Hur du lyssnar på mig. SÅDAN BLIR JAG! Från ett klotterplank, publicerad i Små barn i förskolan Gunilla Niss och Anna-Karin Söderström
Språkets betydelse? Rättighetsbärare alla invånare i Västra Götaland Skyldighetsbärare alla anställda inom VGR som organisation
Synsätt, maktrelationer Från hjälpare till skyldighetsbärare från stackare till rättighetsbärare Välgörenhet Den goda givarens val Beroende Maktlöshet Anpassa den enskilda människan Utsatthet Marginalisering Passiv Rättighet Skyldighet Självständig Expert på sin egen situation - egenmakt Anpassa verksamheten Värdighet Inkludering Aktiv
Människorättsbaserat arbete i psykiatrin Jämbördiga möten är nyckeln
Princip 2: Jämlikhet och icke-diskriminering
Mänskliga rättigheter ställer krav på jämlik service (gott bemötande) + jämlik resursfördelning oavsett: bostadsort kön ålder funktionsnedsättning utbildning social ställning etnisk eller religiös tillhörighet sexuell läggning mm http://offshegoes2013.blogspot.se Särskilt fokus på grupper som i högre grad än andra riskerar att utsättas för diskriminering eller exkluderas
Diskrimineringslag 2008:567 Förbjuder diskriminering som har samband med: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder
Normkritik 1. Synliggöra normer 2. Ifrågasätta normer 3. Synliggöra privilegier och makt 4. Granska sin egen maktposition Att vara normkritisk = att förändra oschyssta strukturer och bidra till ett samhälle utan diskriminering Spana!
Princip 3: Delaktighet och inkludering
Delaktighet och inkludering Att vara informerad om och delaktig i frågor som berör ens liv är en mänsklig rättighet och i sig hälsofrämjande Kartläggningar, analyser, planering och uppföljning måste garantera att samtliga personer/grupper som utgör målgruppen också inkluderas. Inkludering i tankar, planer och analyser såväl som i möten med mera Människor har olika förutsättningar och önskemål - olika insatser och aktiviteter måste utformas på sätt som möjliggör att alla faktiskt kan delta.
Arnsteins deltagandestege (1969) och SKL:s delaktighetstrappa (2009)
Princip 4: Ansvar och transparens
Ansvar och transparens Tydliggöra vem som har ansvar för vad Motverka godtycklig och felaktig maktutövning Information och insyn i beslutsfattande Göra det möjligt att granska verksamheter och utkräva ansvar om rättigheter kränkts eller nedprioriterats
Eleanor Roosevelt, i FN 1953 det är i vardagen, lokalt, nära hemmet, i skolan eller på arbetsplatsen, som människor söker rättvisa, lika möjligheter och lika värde utan diskriminering. Om inte rättigheterna har någon betydelse där så spelar de ingen större roll någon annanstans heller.
www.vgregion.se/manskligarattigheter