Att arbeta med jämställdhet och unga i dialog

Att arbeta med jämställdhet och unga i dialog Ett inspirationshäfte

Inledning Detta inspirationshäfte handlar om dialog där målet varit att med unga tjejer som medskapare gestalta och bygga en jämställd offentlig mötesplats i Umeå. Allt är skrivet utifrån våra erfarenheter från dialogarbetet i projektet Frizon- jämställda offentliga miljöer. Projektet genomfördes av Umeå kommun med stöd från Boverket under perioden 2015-2016. Tillsammans med målgruppen unga tjejer i Umeå växte dialogen fram för att förverkligas på plats i Årstidernas park vid Umeälven i november 2016. Här hittar du ett kreativt arbetssätt för dialog att inspireras av, använda eller utveckla efter egna önskemål inför din dialog med unga. Materialet är lättillgängligt och vänder sig till alla som är intresserade av enkla och användbara metoder för att arbeta med unga i dialog för en jämställd stadsplanering. Vi ger tips om en välfungerande arbetsgång där allt ifrån frågeställning till planering och genomförande av metod beskrivs. Genom att arbeta med tydliga frågeställningar som engagerar och använda bilder som utmanar och sätter igång tankar är målet att starta en diskussion som i slutändan ger resultat. Resultat som sedan kan omsättas i praktiken oavsett vilket ditt syfte med dialogen är. 2

Med jämställdhet som metod Byggd miljö påverkar. Staden är både spännande och skrämmande och upplevelsen varierar under dygnets ljusa och mörka timmar. Var vi stannar upp för att vistas i stadsrummet säger något om hur stadsmiljön upplevs. Den offentliga miljön är en arena där könsroller skapas och återskapas. Här är bland annat parken viktig för ungdomars identitetsskapande genom att betrakta och att bli betraktad. Den gemensamma visionen i projektet var att bygga en mötesplats fri från förväntningar, rädslor och otrygghet. Med jämställdhet som metod har vi frågat unga tjejer i Umeå vad en jämställd mötesplats betyder för dem. Vi har arbetat tillsammans med 4 olika grupper, ett 30-tal unga tjejer mellan 13-19 år varav ett par grupper under skoltid och övriga två grupper på deras fritid. Under projektets gång har vi haft stöd och vägledning av en vetenskaplig grupp med fokus på genus och jämställdhet från Umeå universitet. På så vis har vi själva kunnat hitta svar på frågor och utveckla arbetssättet. Vi har också haft vägledning av en projektgrupp och styrgrupp med deltagare från kommunen vilka bidragit med sitt kunnande och stora intresse av projektet. Med jämställdhet som metod har vi nått ett större djup i frågor om exempelvis deltagarnas erfarenheter av förväntningar på unga tjejer i staden och hur en bra plats att vistas på i staden är planerad. Vi har genom deras medverkan utvecklat en rak och öppen dialogform mottaglig för det oväntade genom att så lite som möjligt styra samtalet. Syftet har varit att inte påverka deltagarnas tankebanor med ett specifikt slutresultat i åtanke, eller styra deras idéer kring utformningen av en jämställd plats. Arbetssättet bygger på att deltagarna ska känna sig delaktiga i processen. Alla workshops, diskussioner och visioner om en jämställd plats har till stor del handlat om att inspirera deltagarna till att själva utforma och styra dialogen framåt. Förhoppningen var att det skulle ge deltagarna en större frihet att visionera och fantisera kring gestaltningen av en jämställd plats. Oavsett antalet träffar sammanfattade alltid workshopdeltagarna sina erfarenheter och önskemål om en plats att umgås på i texter, bilder och fotografier. Förutom att ge riktlinjer till mötesplatsens slutliga gestaltning har materialet använts för att återkoppla och uppmärksamma deltagarnas insatser och resultat i ett utställningsmaterial. 3

Workshop I projektet jämställda offentliga miljöer har vi ar betat med workshop. Varje workshop var unik och hade olika förutsättningar vad gäller antalet träffar. Vissa grupper träffades vid 1-2 tillfällen medan andra grupper träffades vid 5-6 tillfällen. Varje workshop byggde på diskussioner utifrån en frågeställning med staden som utgångspunkt. Nya frågeställningar att diskutera kring under nästa workshop växte fram efter varje träff. För att inspirera till att starta en diskussion tittade vi bland annat på gatukonst som berörde jämställdhetsfrågor. Poängen har varit att få flickorna att upptäcka och bryta normer och bli uppmärksamma på och upptäcka hindrande strukturer i staden som begränsar deras möjligheter att vistas i vissa miljöer. Diskussioner har ofta handlat om upplevelser i staden och önskan om kontakt med andra människor. Tyngdpunkten har legat på att våga vara social, att känna sig välkommen och kunna umgås på en trygg plats i en park med utsikt och ryggen fri. Det fanns en önskan om en kiosk och roliga färgglada sittplatser på olika nivåer. Flera har drömt om en alldeles särskild plats att umgås på. Här skulle platsen ge en känsla av paradiset med gratis musik i träden för att kunna spela musik för andra vilket samtidigt var en inkörsport till att våga ta kontakt med andra. Workshopdeltagarna har också belyst varför olika platser i staden upplevs som bra att vistas på och andra som hotfulla. De har fantiserat och spekulerat kring olika mer eller mindre science fiction- liknande åtgärder för att undanröja hinder vilka ofta representerats av oönskade personer. Vi har strävat efter att handleda deltagarna med raka och öppna frågor och hjälpt dem att synliggöra nya möjligheter, tankar och idéer som de sedan arbetat vidare med i nästa workshop. Återkoppling har varit en mycket viktig del av dialogarbetet. Återkoppling ger deltagarna respons på sitt engagemang och deras arbete blir betydelsefullt. Först gjordes en kort film som sammanfattade dialogen på skolor i Umeå. Allteftersom projektet och dialogarbetet utvecklades växte workshopmaterialet med vykort, skyltar, fotografier, citat och illustrationer. Materialet blev till en utställning som har visats på olika ställen i Umeå under hela projekttiden bland annat i Årstidernas park där mötesplatsen skulle byggas, på Väven och på Västerbottens museum. Workshopdeltagarna har också medverkat på plats vid de flesta tillfällena samt blivit uppmärksammade och intervjuade i media och i ett reportage i P1- kulturnytt. En annan viktig del är att projektet haft en egen hemsida som hela tiden uppdaterats. 4

Exempel 1: Workshop med 5-6 träffar Varje workshop i projektet, oavsett tidslängd, byggde som sagt på diskussioner utifrån en given problemformulering. Varje diskussion startade med en frågeställning. Till vår hjälp använde vi bilder/filmer/konst som belyste jämställdhetsfrågor. Material hittade vi bland annat på internet. Verken valdes ut i förhand för att inspirera till en diskussion. Här följer ett exempel på arbetsgång med några workshoptillfällen som bygger vidare på den föregående: Planering av workshop som ska sätta igång tankar och idéer om hur stadens offentliga miljöer skapar förväntningar som påverkar oss. Steg 1: val av workshop DISKUSSION utifrån normbrytande gatukonst och film. Steg 2: introduktion/presentation med fika. Väcka intresse för uppgiften. Steg 3: genomförande/diskussion Att diskutera: Vad tror du bilden/filmen vill berätta? Vilka känslor väcks inom dig? Steg 4: resultat workshopdeltagarna sammanfattar åsikter och tankar under dagen. Planering av workshop som ska ge förståelse av normer och maktrelationer i det offentliga rummet. Steg 1: val av workshop DANS med gruppen UTMANA- gestalta en inre bild med kroppen. Steg 2: introduktion/information med fika. Väcka intresse för uppgiften. Steg 3: genomförande/diskussion Att diskutera: egna erfarenheter och upplevelser i stadens offentliga rum. Steg 4: resultat FILM Efter några fler träffar med workshopdeltagarna och många fler diskussioner så bad vi dem individuellt att skriva ner ett ord eller en mening som sammanfattade det viktigaste för en jämställd plats. Planering av workshop som ska påverka gestaltningen av platsen. Steg 1: val av workshop VISUALISERA DISKUSSIONER Steg 2: introduktion/information med fika. Väcka intresse för uppgiften. Steg 3: genomförande/diskussion Att diskutera: Vad är en jämställd plats? Vad skulle finnas/inte finnas där? Vilket ord/mening kan bäst sammanfatta din bild av en plats du vill vistas på? 5

Steg 4: resultat- ett sammanfattande RUBRIKORD/MENING för en inbjudande mötesplats. Efter det fick deltagarna fundera kring ordet eller meningen, var det en bild eller en symbol som skulle få illustrera ordet/meningen? Uppgiften var sedan att göra en stämpel av sudd. Med en vass kniv fick deltagarna karva ut en bild eller symbol som de själva valt. Planering av workshop som ska påverka gestaltningen av platsen. Steg 1: val av workshop VISUALISERA RUBRIKORD/MENING Steg 2: introduktion/information med fika. Väcka intresse för uppgiften. Steg 3: genomförande/ göra en stämpel av ett sudd utifrån en bild eller symbol. Att diskutera: Vilken bild/symbol kan bäst illustrera ditt rubrikord/mening som sammanfattar en mötesplats där du vill vara i staden? Steg 4: resultat en BILD/SYMBOL blir en STÄMPEL av ett sudd. Stämplarna trycktes på vykort och skyltar för utställningsmaterial. Några av symbolerna som togs fram i workshopen. De togs med i utformningen av platsen Frizon och finns utstansade i strukturen. Exempel på en tråd av diskussioner utifrån en given frågeställning/uppgift under ett workshoptillfälle: Beskriv en lycklig tjej i staden utifrån vad normen tycker är viktigt. Vad gör tjejer, enligt normen, lyckliga? Diskutera och skriv ner en sammanfattning av er diskussion. Deltagarnas svar: skönhet, pengar, popularitet, många kompisar, kläder, shopping, ha en pojkvän/flickvän. Beskriv en lycklig tjej i staden utifrån vad du/ni tycker är viktigt? Vad gör dig/er lyckliga? Diskutera och skriv ner en sammanfattning av er diskussion. Deltagarnas svar: frihet är att våga vara den man vill. Att kunna vara den man vill utan att andra dömer en. Att göra det som man tycker är kul. Att det som jag tycker är kul behöver inte du tycka är kul att göra, och det ska vara ok. Alla är så olika så alla tycker olika saker är roliga. Att kunna gå dit man vill utan rädsla. En lycklig tjej är en trygg tjej som har en familj och fina vänner (och det behöver inte vara många). 6

Stämmer svaren överens med varandra? Eller finns det skillnader? Om så, vilka är de största skillnaderna? Diskutera och skriv ner en sammanfattning av er diskussion. Deltagarnas svar: största skillnaden mellan samhällets förväntningar på dem och deras egna önskningar på hur en tjej bör vara/se ut/vara lyckliga är att de önskar att det inte finns färdiga mallar eller krav på vad en tjej förväntas vara. Tjejerna diskuterar kring att det är jobbigt att normen har förväntningar på dem, hur de ska se ut/vara/tycka om att göra osv. Workshopdeltagarna upplever dubbla förväntningar och att det är jobbigt att aldrig kunna vara rätt. Hur menar ni då? Kan ni göra en sammanfattning av vad ni upplever som jobbigast när det kommer till dubbla förväntningarna. Diskutera och skriv ner en sammanfattning av er diskussion och de dubbla förväntningarna. Deltagarnas svar: Du förväntas vara ansvartagande och driven. Det förväntas av dig att du säger vad du tycker och att aldrig påpekar när du tycker att något är fel - för det kan uppfattas som gnäll. Det förväntas av dig att du aldrig gnäller men att du alltid säger vad du tycker. Du förväntas sminka dig så du ser osminkad ut Du förväntas vara välutbildad och smart- men inte smartare än din kille. Du förväntas du vara smal och vältränad och kurvig. Det förväntas att du smal på rätt ställen och vältränad på rätt ställen och kurvig på rätt ställen. Du förväntas vara lång och kortare än en kille Du förväntas vara social och att vara hemma Du förväntas vilja skaffa barn och skaffa utbildning Du förväntas vara populär i alla sociala sammanhang och vara neutral i alla sammanhang Du förväntas ha långt, fint och tjockt hår på huvudet och det förväntas att du inte har någon hårväxt någon annanstans på kroppen. Du förväntas vara vältränad och svag 7

Exempel 2: Workshop med 1-2 träffar Här följer ett exempel på arbetsgång med 1-2 träffar. Workshopen kan med fördel genomföras under ett tillfälle om det finns gott om tid med deltagarna. Planering av workshop som dokumenterar deltagarnas olika upplevelser av trygghet och rädslor i stadens offentliga miljöer. Steg 1: val av workshop FOTOGRAFERING med tillhörande TEXT. Steg 2: (träff 1): introduktion på ett av stadens caféer. Väcka intresse för uppgiften. Steg 3: (träff 2): genomförande i stadsmiljön/diskussion. Att diskutera: Vad gör platsen bra/dålig? Vad har hänt på platsen? Steg 4: resultat- FOTOGRAFIER med kort TEXT som beskriver en händelse på den fotograferade platsen. Vi träffade en grupp tjejer som var intresserade av att medverka i en workshop då fältgruppen berättat om projektet. Första mötet var på ett café där vi presenterade projektet och uppgiften. Uppgiften var att med en kamera dokumentera olika positivt/negativt laddade platser eller objekt i staden. Efter en vecka träffades vi på nytt och nu med kamera och biobiljetter till deltagarna som tack för deras medverkan. Under en sen eftermiddag gick vi tillsammans runt i olika stadsmiljöer för att fotografera och diskutera olika platser/ objekt. Efteråt sammanfattade varje deltagare sitt foto med en text som kort beskrev en händelse som hade påverkat deras upplevelse av platsen. Denna workshop genomfördes även under ett tillfälle med en grupp tjejer på en fritidsgård. 8

Sammanfattning - tips och råd Inspirationshäftet om dialog med jämställdhet som metod beskriver ett kreativt arbetssätt som har utvecklats tillsammans med olika grupper unga tjejer i Umeå. Det har varit lärorikt och roligt att få följa hela processen från workshops, diskussioner, erfarenheter och önskningar om en jämställd plats till en unik mötesplats vid Umeälven. Förhoppningen är att häftet inspirerar till att använda och/eller utveckla metoden i andra stadsutvecklingsprojekt med andra målgrupper i fokus. Vi hade en tydlig projektbeskrivning och visste vad vi skulle uppnå. Vi visste också att målgruppen var unga tjejer i Umeå. Tydligheten gav frihet till att våga experimentera och utveckla samtalet allteftersom diskussionerna utvecklades, vilket det inte alltid finns tid till i det dagliga arbetet med invånardialog. Att flera träffar med samma målgrupp ger en djupare bild av erfarenheter och önskningar är ganska självklart. Men även enstaka samtal ger svar på frågor om hur den offentliga miljön kan formas till en trygg plats där många kan känna sig välkomna. Vår egen påverkan på dialogen som maktpersoner har vi hela tiden försökt vara medvetna om. Här har vår vetenskapliga referensgrupp från universitet 9

med kunskaper om genus och jämställhet varit ett stort stöd och bollplank. Goda tips och råd om kontakter, idéer och nya möjligheter i projektet har kommit från vår projektgrupp, styrgrupp och andra engagerade tjänstepersoner i kommunen. Det viktiga är att ha en engagerande frågeställning att arbeta kring. Att frågeställning och metod relaterar till målgruppens verklighet är en förutsättning för ett gott samtal. Sedan ska frågeställningen ha ett tydligt mål och ge ett konkret resultat, helst inom en inte alltför lång tidshorisont. Det ska också finnas en frihet att tänka om och tänka nytt tillsammans med målgruppen som är experterna. Att vara öppen och låta deltagarna påverka frågeställningen utifrån dialogens syfte kan vara viktigt att tänka på vid samtal i andra stadsutvecklingsprojekt. Här var jämställdhet metod och temat var jämställdhet i offentliga miljöer vilket engagerade deltagarna. Majoriteten av tjejerna fortsatte komma på träffarna, några få försvann efter första träffen vilket kan förklaras med att de inte var särskilt intresserade av ämnet. Det ska vara lustfyllt och avslappnat att arbeta med workshops och fika är alltid välkommet. För att engagera alla dessa olika grupper unga tjejer så har också stadens caféer varit en bra utgångspunkt och mötesplats inför enstaka workshops, vid utvärdering av projektet och inför stadsvandringar. Det har varit viktigt att presentera vad som skapats under olika workshops. Här har vi som ledare haft det övergripande ansvaret för vad som ska visas på utställningar. Deltagarnas arbete har dokumenterats på film och ljud, på fotografier med citat, på vykort och skyltar i olika färger med deltagarnas symboler och citat. En del av materialet finns arkiverat för intresserade idag och inför framtiden på Västerbottens museum. Deltagarna fick utgå från att allt var möjligt när vi skulle tänka oss att bygga en ny jämställd plats. Pengar var inga problem och det var tillåtet att använda magi för att skapa denna plats. Det var vid detta tillfälle som tjejerna började fundera på en plats fri från förväntningar, fri från trygghet och fri från rädslor. Med hjälpmedel som portaler för att snabbt teleporta bort människor och idéer kring objekt som man kunde scanna av och förutse människors intentioner, och ändra dem om man inte gillade vad andra var ute efter. De fantiserade kring att kunna avkoda andras förväntningar på unga tjejer och tjejerna började diskutera andra människors påverkan och ansvar för deras känsla av exempelvis trygghet. Behovet blev på så sätt tydligt för tjejerna att vad de saknade i staden var en plats fri från förväntningar, en plats fri från otrygghet och fri från rädslor. De tjejerna önskade göra på en sådan plats är att tillsammans lyssna på musik och snacka men på en plats där de slipper oroa sig för andras förväntningar på dem eller känslor av otrygghet och rädslor. En frizon. 10

Mer om vårt arbete med jämställd planering: www.umea.se/jamstalldhet www.genderedlandscape.umea.se www.umea.se/umeakommun/byggaboochmiljo/naturvardparker/parkerochgronomraden/ arstidernaspark/frizonenjamstalldmotesplats