Förstudie inför kartläggning av klimatpåverkan från Sollentuna kommuns inköp

FOI Dnr: FOI-2011-1173:2 Förstudie inför kartläggning av klimatpåverkan från Sollentuna kommuns inköp Reviderad 2012-12-14 Rapportförfattare: Jessica Johansson och Johan Lindgren, FOI på uppdrag av Sollentuna kommun 1

Sammanfattning För att kunna sätta in effektiva åtgärder för att minska klimatpåverkan från Sollentuna kommuns verksamheter behövs en heltäckande bild av hur stor klimatpåverkan kommunens olika verksamheter ger upphov till. En viktig pusselbit tros vara klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv till följd av kommunens inköp. FOI har fått i uppdrag att i en förstudie ta reda på hur en kartläggning av klimatpåverkan från kommunens inköp skulle kunna göras med hjälp av ett verktyg för energianalys som FOI har tillgång till. I uppdraget har också ingått att ge förslag på möjliga inriktningar för en sådan kartläggning. För att få en första överblick över vilka utsläpp som uppstår har de ungefärliga utsläppen av växthusgaser som sker till följd av Sollentuna kommuns inköp beräknats med hjälp av emissionsfaktorer från de svenska miljöräkenskaperna. Beräkningen antyder att de största utsläppen genereras av byggnadsentreprenader, följt av äldrevård, skola och barnomsorg. Valet av inriktning för den fortsatta kartläggningen kan göras utifrån olika utgångspunkter. Förslag ges med följande inriktningar: Redan specificerade material och varor Temaområden (t ex mat, resor, transporter, etc.) Stora utsläppskällor Utvärdering av enkla åtgärder Exempelverksamheter (t ex en viss skola, ett visst äldreboende, etc.) Förbättrad bild av de totala utsläppen 2

Inledning Enligt Sollentuna kommuns klimatstrategi är ett av huvudområdena för kommunens klimatarbete att minska klimatpåverkan från kommunens egna verksamheter. För att kunna identifiera var de mest effektiva åtgärderna kan sättas in behövs en heltäckande bild av hur stora utsläpp olika verksamheter ger upphov till. Uppgifter finns redan om klimatpåverkande utsläpp från kommunens och Sollentunahems fastigheter, byggmaterial, kommunens fordon och kommunens flyg och tågresor, samt om nettoinlagring av kol inom natur- och parkmark. Det finns också en uppfattning om hur utsläpp respektive inlagring kan påverkas av de åtgärder som föreslås i den åtgärdsplan som följer av klimatstrategin. De utsläpp som uppstår till följd av kommunens inköp av varor och tjänster är dock för närvarande inte kända, men det noteras i strategin att de skulle kunna stå för en betydande andel. En av åtgärderna i åtgärdsplanen är därför att kartlägga de klimatpåverkande utsläppen från de varor och tjänster som kommunen köper in. FOI har i tidigare studier beräknat energianvändning och klimatpåverkande utsläpp från varor och tjänster med ett livscykelperspektiv, framför allt kopplat till hushållens konsumtion. Till sitt förfogande har FOI en modell och en databas som har byggts upp för detta ändamål och som har använts i flera forskningsprojekt. Dessa kan användas för att göra motsvarande beräkningar av energianvändning och klimatpåverkande utsläpp till följd av en kommuns konsumtion. Modellen och ingående data behöver då anpassas till de utgiftsposter som finns i kommunens budget. FOI har fått i uppdrag av Sollentuna kommun att i en förstudie ta reda på hur omfattande en sådan anpassning skulle bli, samt att ge förslag på några möjliga fördjupningsområden. Detta arbete redovisas i föreliggande PM. Modellen för energianalys För att beräkna energianvändning och utsläpp av växthusgaser använder vi oss av en modell för energianalyser som har utvecklats av forskare vid Groningens Universitet i Nederländerna. 1 Modellen kallas på engelska för Energy analysis program (EAP). Modellen bygger på en kombination av processanalys och input-outputanalys. I en processanalys kartläggs den energianvändning och de utsläpp av växthusgaser som uppstår under en produkts 2 hela livscykel, från råvaruutvinning, produktion, användning, underhåll och avfallshantering, inklusive alla transporter. Att göra en fullständig sådan kartläggning kräver oftast en mycket omfattande arbetsinsats. I en input-outputanalys kartläggs flödet av pengar mellan olika branscher i en ekonomi. Inom ramen för de nationella miljöräkenskaperna samlas också information in om bland annat energianvändning och utsläpp av växthusgaser i de olika branscherna. Med hjälp av dessa uppgifter kan man sedan räkna ut hur stor energianvändning och hur stora utsläpp av växthusgaser produktionen i en viss bransch ger upphov till per krona. På så sätt kan man få en schablonmässig bild av den energianvändning och de växthusgasutsläpp som genereras totalt i ekonomin. Man kan också få en indikation om hur stor klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv blir per krona spenderad i en viss bransch. I EAP beräknas energianvändning och utsläpp av växthusgaser från produktion av de huvudsakliga råvarorna och förpackningsmaterialen, transporter, konsumtion samt, avfallshantering med processanalys. Energianvändning och växthusgasutsläpp till följd av produktionen av övriga insatsvaror och kapital, tillverkning samt handel i grossist- och detaljistleden beräknas med input-outputanalys. 1 Modellen beskrivs i Wilting, H.C., R.M.J. Benders, R. Kok, W. Biesiot & H.C. Moll (2004) E A P Energy Analysis Program. Manual Version 3.5. IVEM research report no. 98. 2nd revisited edition Groningen, June 2004. Tillgänglig på http://ivem.eldoc.ub.rug.nl/files/ivempubs/software/eap/eapmanual.pdf 2 En produkt kan vara en fysisk vara eller en tjänst. 3

Möjligheten att kartlägga klimatpåverkan från Sollentuna kommuns inköp Med hjälp av EAP har FOI sedan tidigare beräknat energi- och växthusgasintensiteter, det vill säga energianvändning och växthusgasutsläpp per krona och per kg, för 192 produkter när de inhandlas av ett hushåll. 3 Efter några mindre justeringar är dessa energi- och växthusgasintensiteter tillämpbara även på en kommuns inköp. 4 I ett första steg jämfördes posterna i Sollentuna kommuns kontoplan med befintlig data i EAP för att se hur stor del av inköpen som skulle kunna analyseras med en relativt liten arbetsinsats. När vi hade tagit bort de poster som inte är relevanta att ta med, såsom till exempel löneutbetalningar och utbetalning av försörjningsstöd, visade det sig att ca 100 av de 418 posterna i kontoplanen skulle gå att beräkna med befintlig data. De flesta av utgifterna i kontoplanen redovisas dock inte på ett sådant sätt att det går att utläsa vilka varor det är som har köpts in. Stora poster redovisas istället som klumpsummor, exempelvis för inköp av äldrevård, barnomsorg och fastighetsförvaltning. För att dessa ska gå att beräkna med EAP måste deras sammansättning av varor och tjänster vara känd. En översiktlig beräkning av klimatpåverkan från Sollentuna kommuns alla inköp För att få en indikation om var det kan vara befogat att göra sådana mer detaljerade studier har vi beräknat de totala utsläppen av växthusgaser som genereras av Sollentuna kommuns inköp med hjälp av emissionsfaktorer hämtade från miljöräkenskaperna. På så sätt har vi relativt snabbt kunnat skaffa oss en heltäckande, om än grov, bild av klimatpåverkan från alla kommunens inköp. Som nämndes ovan tas statistik fram inom ramen för de svenska miljöräkenskaperna rörande bland annat utsläpp av växthusgaser från olika branscher. Med hjälp av uppgifter om hur de olika branscherna handlar med varandra beräknas sedan den det totala växthusgasutsläppet som är knutet till produktionen i respektive bransch med hjälp av input-outputanalys 5. De emissionsfaktorer som blir resultatet representerar medelvärdet av utsläppet för produktionen i de olika branscherna. Miljöräkenskaperna har också ett beräkningsverktyg 6 där man bland annat kan ta fram olika typer av utsläppsintensiteter, dvs. utsläpp per krona. Vi har gjort beräkningar med hjälp av två typer av utsläppsintensiteter. Den första av dem utgår från baspriser och visar utsläppet av växthusgaser per krona som producenter av varor och tjänster får i olika branscher, exklusive handels- och transportmarginaler, skatter och subventioner. Den andra typen utgår från mottagarpriser och visar utsläppet av växthusgaser per krona som slutkonsumenterna spenderar på olika varor och tjänster. Här ingår handels- och transportmarginaler, samt skatter och subventioner. Inget av beräkningssätten är fullt ut anpassat för att beskriva utsläppen som uppstår till följd av en kommuns inköp. Det första sättet ger lite för höga utsläppsintensiteter för vissa poster eftersom de bara tar hänsyn till de utsläpp som sker i producentleden. Det andra sättet ger å andra sidan lite för låga utsläppsintensiteter eftersom de bygger på konsumentpriser i butik 3 Johansson, J., J. Lindgren, A. Carlsson-Kanyama & B. Johansson (2010) Nya växthusgasintensiteter för 192 varor och tjänster. Exempel på hur ett verktyg för analys av konsumtionens miljöpåverkan kan användas. FOI underlagsrapport FOI-R 2997 SE. Rapport till Energimyndigheten. 4 Bland annat behöver momsen tas bort från inköpspriset, detaljistledet kan i många fall tas bort och inköpspriserna kan behöva ändras. 5 Se beskrivning på Miljöräkenskapernas hemsida http://www.scb.se/pages/product 38161.aspx, samt Statistiska centralbyrån (2002) Miljöräkenskaper. Innehåll, användning och användare. Rapport 2002:3. 6 Tillgänglig på http://www.mirdata.scb.se/mdinfo.aspx 4

ton CO2e inklusive moms. Båda beräkningssätten används för att få en uppfattning om vilken storleksordning utsläppen till följd av kommunens konsumtion kan ha. I båda fallen används utsläppsintensiteter för år 2008 som är det senaste året det finns data för i verktyget. Statistiken som emissionsfaktorerna bygger på är insamlad i Sverige och gäller för svenska produktionsförhållanden. En stor del av de varor som konsumeras i Sverige är dock importerade från andra länder. 7 Produktionen av de importerade varorna har här modellerats som om de var producerade under svenska förhållanden, vilket i många fall leder till en viss underskattning av utsläppen. För att få fram den första uppsättningen utsläppsintensiteter har vi dividerat det totala växthusgasutsläppet för varje bransch år 2008 med slutlig användning i löpande baspriser. Utsläppsintensiteterna redovisas då per bransch enligt Svensk Näringsgrensindelning (SNI) på tvåsiffernivån (52 branscher). För att kunna beräkna utsläppen från kommunens inköp har utfallet för år 2010 för alla relevanta poster i kommunens kontoplan förts till den bransch som bäst beskriver dess innehåll. Detta har gjorts genom att vi har jämfört posten med indelningen i branscher ner till SNI-kodernas femsiffernivå. Utgifterna för varje post har sedan multiplicerats med utsläppsintensiteten för den bransch den har förts till för att få fram det utsläpp av växthusgaser som den ger upphov till. I några fall har det varit svårt att bestämma vilken bransch en viss post ska föras till, bland annat för att har varit svårt att avgöra vad den egentligen innehåller. Det betyder att vissa justeringar kan behöva göras, vilket kan komma att påverka resultatet i någon mån. Det totala utsläppet av växthusgaser från samtliga analyserade poster i kontoplanen var enligt dessa beräkningar ca 30 000 ton koldioxidekvivalenter. I diagram 1 har vi sorterat ut de 24 poster som gav upphov till de största utsläppen av växthusgaser. De största enskilda posterna var byggnadsentreprenad och platsköp äldreomsorg ospec som genererade ett utsläpp om ungefär 2 300 ton koldioxidekvivalenter vardera år 2010. 2500 2000 1500 1000 500 0 Förbrukningsavgifter, el BO-check heltid 3-5 år Byggnadsentreprenad Platsköp äldreomsorg ospec Gymnasiepeng Gatu- och vägentreprenad Köp av skolmåltider Förvaltningsavtal Övriga livsmedel Förbrukningsavgifter, värme BO-check heltid 1-2 år Underhåll/reparation fastigh. Skolpeng år 1-5 Skolpeng år 6-9 Ersättning för räddningstjänst Lokalhyror, varmhyra Assistansersättning Hyra omsorgsboende,momspliktig Hyra omsorgsboende, momsfritt Skolskjutsar inkl terminskort Städning Övriga energiavgifter Diagram 1. De poster i kontoplanen som medför de största utsläppen av växthusgaser räknat i ton koldioxidekvivalenter. 5 Inst.placeringar, avgifter Mark-, renhålln o trädgårdsarb Den andra uppsättningen utsläppsintensiteter har vi räknat ut genom att dividera det totala utsläppet av växthusgaser för olika varugrupper år 2008 med den privata konsumtionen i 7 Värdet av importen motsvarar ca 40 % av Sveriges BNP enligt uppgift i Naturvårdsverket (2010) Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan.

ton CO2e respektive varugrupp i löpande mottagarpriser. Utsläppsintensiteterna redovisas per varugrupp enligt COICOP-nomenklaturen för 104 varugrupper. På samma sätt som ovan förde vi de olika posterna i kommunens kontoplan till de varugrupper som bäst representerade deras innehåll och multiplicerade med den aktuella utsläppsintensiteten. Med detta sätt att räkna blev det totala utsläppet av växthusgaser som genereras av kommunens inköp ca 20 400 ton koldioxidekvivalenter. En översiktlig beräkning av klimatpåverkan från inköp inom Vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde Det kan också vara intressant att se hur stora växthusgasutsläpp som genereras uppdelat på kommunens olika verksamhetsområden. Som exempel har vi, med hjälp av samma metod som ovan, gjort en översiktlig beräkning av växthusgasutsläppen från de inköp som gjordes inom Vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde under år 2010. Det sammantagna utsläppet från dessa verksamheters inköp uppgick då till ca 5 600 ton koldioxidekvivalenter, beräknat med den första uppsättningen utsläppsintensiteter. Det motsvarar ca 19 procent av det totala utsläppet av växthusgaser från Sollentuna kommuns alla inköp. Det absolut största utsläppet kommer från platsköp inom äldreomsorgen. Denna post består av inköp av omsorg från privata vårdföretag och de inköp av varor och tjänster som dessa företag i sin tur gör vid driften av sina verksamheter är inte närmare specificerad. Om vi bortser från denna post så bidrar poster som har att göra med hyror och uppvärmning, resor och transporter samt livsmedel med en stor andel av de utsläpp som uppkommer till följd av inköp inom Vårdoch omsorgsnämndens ansvarsområde (se diagram 2). 2500 2000 1500 1000 500 0 Platsköp äldreomsorg ospec Hyra omsorgsboende,momspliktig Hyra omsorgsboende, momsfritt Övriga livsmedel Turbundna resor Färdtjänst Förbrukningsavgifter, el Platsköp äldreomsorg vårdk. Restaurang entreprenad Lokalhyror, varmhyra Matlådor t pensionärer Övriga administr konsulter Kost Bensin och dieselolja Färdtjänst Transportmedel, hyra Möbler, skåp, hyllor mm Hyror omsorgsboende Sondmat Inkontinensskydd Inventarier/Maskiner Övriga avgifter Pa/Löneadministration Övriga bostads- o lokalhyror Diagram 2. Diagrammet visar de poster bland Vård- och omsorgsnämndens inköp som ger upphov till de största växthusgasutsläppen. Beräknat med den andra uppsättningen utsläppsintensiteter var det totala utsläppet av växthusgaser som genererades från inköp gjorda inom Vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde ca 4 200 ton koldioxidekvivalenter. 6

Exempel på inriktningar för den fortsatta kartläggningen Miljöräkenskapernas utsläppsintensiteter ger endast en grov indikation om vilka utsläpp som sker från olika verksamheter. Det beror bland annat på att många sinsemellan olikartade verksamheter och varor ryms under en och samma SNI- eller COICOP-kod med gemensam utsläppsintensitet. Det betyder att den utsläppsintensitet som använts inte alltid är representativ. Ett sätt att fördjupa och förfina resultatet är att göra energianalyser med hjälp av EAP. För att kunna göra sådana mer detaljerade analyser krävs dock att utgiftsposterna specificeras med avseende på de ingående varorna och tjänsterna. En mer detaljerad kunskap om vilka varor och tjänster som leder till vilka utsläpp är också nödvändig att ha för att kunna sätta in effektiva åtgärder för att minska utsläppen. Att göra sådana detaljerade analyser kan vara ett relativt omfattande arbete. Valet av vilka områden som kan vara aktuella att börja med i det fortsatta arbetet kan ske utifrån olika kriterier. Här nedan ger vi några exempel på fördjupade studier som skulle kunna göras utifrån lite olika utgångspunkter. Redan specificerade material och varor Ett alternativ kan vara att börja med att analysera de poster som redan är specificerade som material och varor. Här finns de varor som köps in till verksamheter som drivs i kommunens egen regi, exempelvis kommunal skola och äldreomsorg. Ungefär hälften av posterna skulle vara relativt enkla att analysera tack vare att det finns lätt tillgänglig data. För att få ett mer fullständigt resultat skulle även de övriga posterna under material och varor behöva analyseras, vilket skulle innebära att en del ny data behöver samlas in. I detta steg skulle dock endast en mindre del av kommunens totala inköpsvolym täckas in av analysen, men den information som tas fram skulle sedan kunna användas när motsvarande tjänster som upphandlas av andra aktörer ska analyseras. Man kan då göra antagandet att inköpen i exempelvis en kommunal skola liknar inköpen i en privat skola, eller en skola i en annan kommun. Tidsåtgång: ca 1 personmånad Temaområden Ett annat angreppssätt kan vara att välja ut ett eller flera temaområden, exempelvis mat, kontorsmaterial, resor, transporter, etc. och specialstudera det eller dessa. Det skulle innebära att man först får plocka ut de andelar som utgörs av till exempel mat ut alla poster och sedan göra antaganden om vilka typer av livsmedel som ingår. Det skulle kunna gå till så att man tittar på ett antal menyer från olika verksamheter och sedan antar att sammansättningen av livsmedel ser liknande ut i liknande verksamheter. I nästa steg kan man räkna ut vilka skillnader i utsläpp det skulle bli med olika val av meny. På motsvarande sätt kan man göra inom andra temaområden. Tidsåtgång: ca 1 personmånad per temaområde De största utsläppskällorna Man kan också välja att gå på de största utsläppskällorna, antingen poster eller verksamheter som ger upphov till stora utsläpp eller sådana som har en hög emissionsfaktor. Enligt den översiktliga beräkningen som redovisas ovan står poster inom skola och omsorg för stora utsläpp. Dessa är i hög grad aggregerade och ett första arbete skulle i så fall vara att se vilka varor som köps in för att sedan analysera dessa. Livsmedel, avfallshantering och reningsverk, samt energi och transporter är exempel på områden som har höga emissionsfaktorer. Dessa skulle kunna väljas ut för att studeras som temaområden enligt ovan. Tidsåtgång: ca 1-2 personmånader per verksamhet 7

Enkla åtgärder Man kan också tänka sig att i första hand inrikta arbetet på att mer i detalj studera de poster där man tror att det skulle vara lätt att hitta effektiva åtgärder att sätta in för att minska utsläppen. Analyserna skulle då syfta till att visa hur stora förändringar i genererade utsläpp som skulle kunna åstadkommas med olika åtgärder. Tidsåtgång: ca 1 personmånad Exempelverksamheter Ett mindre antal verksamheter kan väljas ut och specialstuderas. Det skulle till exempel kunna vara en skola, ett äldreboende och något ytterligare. Deras inköp skulle sedan kunna analyseras i detalj för att se vilka utsläpp de ger upphov till. Tillsammans med företrädare för respektive verksamhet kan därefter förslag på åtgärder för att minska utsläppen tas fram. Dessa kan sedan tjäna som exempel inom sina områden. Tidsåtgång: ca 2 personmånader per verksamhet Förbättrad bild av de totala utsläppen För att få en så korrekt fullständig bild som möjligt kan man också inrikta arbetet mot att förbättra de delar som inte kunde göras bra med hjälp av miljöräkenskapernas emissionsfaktorer. Då skulle man behöva gå igenom alla poster och fundera på om emissionsfaktorn är representativ eller inte. I de fall där den bedöms vara allt för icke-representativ och där posten inte är försumbart liten kan beräkningar göras med EAP. Det kommer i många fall att kräva att antaganden görs om vad de berörda posterna innehåller mer exakt. Tidsåtgång: ca 2-3 personmånader beroende på ambitionsnivå Jämförelse med andra kommuner Än så länge är det inte så vanligt att anlägga den typ av helhetsperspektiv som görs här på de klimatpåverkande utsläppen som uppstår till följd av en kommuns verksamheter. Därför finns det heller inte något lätt tillgängligt material som kan användas som underlag för att jämföra resultaten från kartläggningen av klimatpåverkan från Sollentuna kommuns med klimatpåverkan från andra kommuners inköp. En första fingervisning skulle eventuellt kunna fås genom att man sammanställer statistik från SCB om kommunernas utgifter och kopplar dessa till de utsläppsintensiteter från miljöräkenskaperna som vi har använt oss av i våra översiktliga beräkningar och jämför med dessa. I förlängningen skulle det dock vara intressant att titta närmare på några andra kommuner. Det skulle i så fall innebära att vi startar ett samarbetsprojekt tillsammans med någon eller några andra kommuner. 8