SAMS-utvärdering Harry Petersson Med kompletterande anteckningar från Joakim Tranquist 2009-02-05 Kommentarer om Årsberättelse 2008 och tertialrapport 3 från SAMS 1. Inledning Det var intressant att läsa både tertialrapporten och årsberättelsen. Projektet är intressant på flera sätt. Man arbetar med en försakad målgrupp, som har haft svårt att nås av relevanta åtgärder från samhället. Det finns alltså en hög grad av angelägenhet i projektet att ta sig an de arbetslösa sjukskrivna på ett mer systematiskt sätt än tidigare. Projektet är också intressant därför att det är ett samverkansprojekt. Det gäller att samla olika kompetenser som tillsammans kan genomföra en relevant undersökning och kartläggning av individerna i målgruppen. Flera aktörer är inblandade: socialtjänsten, försäkringskassan, sjukvården/primärvården samt arbetsförmedlingen. Hos dessa huvudmän finns i sin tur ett antal aktörer som berörs. Det är alltså en komplicerad administrativ verklighet som målas upp. Genom Finsam-samarbetet har projektet fått en fortsättning med större stadga jämfört med tidigare. Det är också intressant att läsa rapporteringen, eftersom den är så pass utförlig att den kan vrida och vända på de olika problemen runt en samverkan. Det är förstås en fördel att projektet funnits tidigare och att man på det sättet har kunnat jobba vidare från en plattform som redan etablerats. 2. Målgruppen Det finns några frågor som är intressanta att ta upp till en diskussion omkring målgruppen. - I det tidigare projektet omfattade målgruppen sjukskrivna som uppbar försörjningsstöd. I det nya projektet innefattas även sjuka Fråga: hur definieras de sjuka? Vilka tas inte med? På enheterna för ekonomiskt bistånd finns planering för självförsörjning. En del kan inte ha det, istället finns förväntning på sjukskrivning. Sedan finns det fall där personer inte klarar av planering p g a hälsoskäl, men ej läkarkontakt. Sedan är det olika bedömning för personer i arbete och arbetslösa. Projektet vill vidga målgruppen eftersom många inte får läkarintyg av läkare. 1
Hur stämmer ni av mot socialsekreterare? Handläggare som vill avaktualisera måste stå för en stor del av motiveringen, sedan kan vi informera etc. Det går inte att tvinga in någon i planeringen. Vill socialsekretererna skyffla in ärenden? Både och Vi är ingen åtgärd. Vi är en utredningsresurs. Det har vi varit tydliga med fr4ån början. De har ansvaret kvar. Men socialsekreterarna vill gärna att någon annan tar över ansvaret. Vi jobbar metodiskt för att ssk har en del av processen. Vi jobbar för att vi äger utredningen tillsammans. Det fungerar bättre nu. Vi når mer chefer nu. Det var på för låg nivå innan. Nu är ssk mer delaktiga i processen. Då hoppas vi att de ska se vinsterna av det i sin yrkesroll. Tidigare gjordes bedömningen utifrån socialförsäkringen, nu ska vi göra en samlad bedömning. I och med att fler myndigheter är med så blir det större nätverk och fler är intresserade. Hur kommer resursteamen in i bilden? Båda är en utredningsresurs. Vi har samma uppdrag, lite annan målgrupp och lite andra ingångar. Den stora frågan är nu hur man ska implementera detta? (Eva Hallmer Lindahl) I och med att det är ett finsamprojekt har informationskanalerna blivit mer formaliserade. Chefer får syn på och kan agera eftersom alla myndigheter är med processägare, beredningsgrupp, styrgrupp. Finsams stöd ska inte finnas för alltid vad händer då? Vi har jobbat med chefer ännu mer. Det måste upp på en högre nivå för att sedan ta ner det till personalen. - Det framgår av årsberättelsen att socialsekreterarna aktualiserat 708 personer under året. Av dessa har 127 skrivits in i projektet (Års berätt s 5). Fråga: på vilka grunder tas personer in i SAMS? Fråga: hur ser processen ut när personer väljs ut till SAMS? 2
Varför blev det 127? Vi följer vissa kriterier. Vi har inte skrivit ner dem, men vi är eniga om vem vi inte skriver in (rena sjukskrivningsärenden ). Det ska finnas ett behov av samverkan. Vi är öppna med vilka vi tar in. Vi har några grupper vi stänger ute, men annars är vi öppna. Många av det 708 kan vara på väg in. - Det finns skillnader mellan stadsdelarna på hur många som rekryteras till SAMS (mellan 0 och 31 % av de möjliga)(årsberätt s 5). Fråga: varför är skillnaderna så stora mellan stadsdelarna? Många faktorer. Personalens inställning, utbildningsnivå samt erfarenheter. Chefens inställning. Organisationsformer spelar stor roll. Resurserna och mängden/tyngden ärenden i sdf. Fråga: Hur kommer det sig att nästan hälften av de sjukskrivna (48 %) sjukskrivs av privatläkare? Vad ska man göra? Det finns ett mönster i mina ärenden att de kommer från privatläkare och det finns bra PL men vi vet inte hur vi går vidare. Man har aldrig satt ner foten kring hur man hanterar ett oseriöst ärende. Det vet man inte i Socialförvaltningen. Sedan finns en kunskapsbrist hos läkare att det sjukskriver socialförsäkrningsärenden på ett annat sätt. Och i vissa fall är det affärer. Men patienterna är nöjda. De inser inte att, eller vill inte inse att, den de inte får den hjälp de kan få. (Eva Hallmer Lindahl) Om ni är tydliga med att, utan att värdera, redovisa vad ni ser så kan vi genomfinsam aggergera detta till en politisk nivå. Senare, kanske inte nu, kan vi vara tydligare med det. Kan Socialförvaltningen neka ett läkarintyg. Ja, men det saknas kunskaper på chefsnivå. Det är cheferna som måste vara med eftersom de enskilda handläggarna inte kommer att våga göra något. 3
Hälsovalet kan komma att lösa en del av problemen. Ackrediteringen kan ge en möjlighet att syna i sömmarna. - Av de 59 personer som blev utskrivna från SAMS under 2008 nämns att 29 % (s 6 i berätt) har en nedsatt arbetsförmåga p g a sjukdom. Fråga: längre upp i beskrivningen talas det om 26 av 59, dvs 44%. Vad gäller? - Det framgår inte av berättelsen hur länge klienterna är inskrivna i SAMS. Därför blir frågan: vad bestämmer hur länge klienterna är inskrivna i projektet? Tiden beror på vad det är man ska göra i ärendet. Vi kommer längre fram att visa på hur det ser ut. 3. Processerna Projektet har vinnlagt sig om att försöka beskriva och kanske också standardisera processen genom projektet. I bilaga 1 finns en beskrivning av processen. Den ser intressant ut, men väcker ändå några frågor: - Har processen arbetats fram och förfinats under projektets tidigare verksamhet eller har den helt byggts om när det blev ett FINSAM-projekt? - Finns det kritiska punkter i processen, som teamet måste jobba med med? Den del i processen som innebär planering och förslag till åtgärder. Det kan bli problem att hitta de insatserna. De kanske inte finns. Överblicken saknas och det kanske finns vissa hål. Ssk vill inte alltid lämna över sina långa fall, det kanske inte ses så positivt av ssk. - Vad är de avgörande förhållandena för att processen skall fungera? 4. Samverkan Projektet är ju av samverkanskaraktär. Den verksamhet som bedrivs i projektet är ganska typisk för ett samverkansarbete: ingen enskild myndighet har tillräcklig kompetens eller kraft att på egen hand lösa problemet. Sedan projektet kom under Finsams vingar har det fått resursförstärkning av Finsam samt från Malmö stad. - Fråga: har dessa förhållanden skapat annorlunda förutsättningar för en samverkan? - Är handlingsutrymmet tillräckligt för de medverkande aktörerna? - Vad betyder det att samverkan redan funnits sedan tidigare om målgruppen? - Finns det någon part som får särskilt mycket ut av en samverkan? - Finns det någon part som får mycket lite eller inget alls ut från en samverkan? 4
Vad menar ni med samverkan? Det är olika på olika nivåer. När vi diskuterar individärenden i teamet Vi skapar samsyn och vi pratar ett gemensamt språk Vi använder samma begrepp Vi ha gemensamma mål Finns det vinnare eller förlorare i samverkan? Socialtjänsten hjälper vi första hand, men sjukvården drar vinster också. Fk/Af löper risk att bli förlorare genom arbetsinriktad åtgärdsverksamhet, men en bra planering borde innebära investeringar för dem också. Det handlar inte om pengar, det handlar om rättvisa. Det är inte säkert att Socialförvaltningen kommer att tjäna pengar. Problematiken kommer att kunna innebära att de blir kvar. Livskvaliteten blir bättre och man slipper bli skickad hit och dit. Sedan kanske man sparar i anställdas löner genom att kan jobba på andra ärenden. Övergången av samverkan från att vara ett projekt till att bli en reguljär verksamhet diskuteras i årsberättelsen ( s 4). En rad åtgärder nämns: hemsidan, rutin- och blankettstöd, information om samverkan, operativ styrgrupp med sektionscheferna inom ekonomiskt bistånd osv). - Fråga: vilken åtgärd tror ni är mest väsentlig för att utöka och manifestera samverkan? - Fråga: är det några åtgärder som är så tidsmässigt eller ekonomiskt belastande att de inte ger önskvärt resultat/eller är värt resultatet? - Fråga: Finns det åtgärder som ni definitivt inte själva kan påverka och som har betydelse för ett lyckat resultat i arbetet med målgruppen? 5