UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL

Stadsutveckingsarbete bedrivs ofta över ång tid där vissa steg spear en avgörande ro i utveckingsarbetet. Visionen av en stadsutvecking är ett sådant viktigt steg som förfyttar ett ofta svårgripbart projekt ti något konkret som inspirerar och samar kraft. Den visar vad och hur Handenområdet ska bi. En viktig de som visionen byggs av är de unika faktorer som utmärker och särskijer Handenområdet; det vi kaar för stadens kärnvärden. Kärnvärdena är de samande begrepp som bidar utgångspunkt och är summan av stadens erbjudande i form av vision, gestatning och program. Visionen har gemensamt formats av Stena Fastigheter, Haninge kommun och Grosvenor med hjäp av Handenområdets invånare och intressenter genom visionsworkshops och idéforum. Resutatet av visionsarbetet sammanfattas i den här manuaen och utgör grunden för formueringen av visionen för Handenområdet. Metoden för visionsarbetet och visionsprocessen är framarbetad och edd av Strategisk Arkitektur på uppdrag av Stena Fastigheter. Övriga aktörer som varit deaktiga i visionsarbetet är Haninge kommuns stadsbyggnadsförvatning, Grosvenor och Handenområdets invånare och intressenter. Strategisk Arkitektur tar inte upphovsrättsigt ansvar för foton och bider i det fa de används i kommersiet syfte. 4

Ny vision för Handen Licentrum:

UTVECKLING FRÅN FÖRORT TILL SMÅSTAD KRÄVER MOD För att bi en ångsiktigt attraktiv och håbar pats måste Handen utveckas från förort ti stad. Utveckingen förankras i den mest centraa och karaktärsfua stadsdeen med sin 50-tasbebyggese. Det sociaa rummet står i fokus en medveten utformning av gator och torg samt ytorna mean husen är viktiga för att yckas skapa en attraktiv stadsde. Att driva och möta denna förändring kräver mod av aa inbandade där den visionsstyrda processen är nycken ti förankring, variation och trygghet.

1 SAMMANFATTNING: 2 PROCESS: VISIONSSTYRT ARBETE Syfte & må Metod Arbetet i steg 16 16 17 NULÄGESANALYS Förutsättningar Stadsanays IDÉFORUM Idéforum 1 Idéforum 2 VISIONSWORKSHOPS Utvecking ti stad Knäckfrågor Sammanstäning 20 21 26 2 30 32 33 3 DET NYA HANDEN: VISIONEN Visionsformuering 3 STYRANDE BEGREPP Kärnvärdesbeskrivning Nedbrytningar av kärnvärden Visuea exempe 39 40 41 4 NÄSTA STEG:

FATT 1 SA

MMAN NING:

FÖRSTUDIE IDÉFORUM VISIONSSKEDE HÄR ÄR VI VISIONSMANUAL PROGRAMSKEDE DETALJPLANESKEDE UTVECKLA STADS- DELEN ENLIGT VISIONEN DET GODA LIVET MELLAN HUSEN FRODAS & UTVECKLAS Strategisk Arkitekturs ro är att eda, styra och utforma processen och stadsbyggnadsidén som ska bidra ti att Haninge kommun, Stena Fastigheter, Grosvenor och invånarna i Handenområdet och intressenter får en bid av hur dear av Handen, bestående av Stena Fastigheters bestånd i Handen och Licentrum med dess omgivande område, ska paneras och formas. Resutatet av processen bir en beskrivning av hur området kan utveckas från vad det är idag ti en tätare, mer attraktiv, håbar och värdeskapande stadsde i centraa Handen. Detta görs initiat genom att forma en vision som ska styra innehå, utbredning, form och utseende på det som ska paneras och byggas. Visonsstyrt arbete Visionen har gemensamt formats av Haninge kommun, Stena Fastigheter och Grosvenor med hjäp av Handenområdets invånare och intressenter genom visionsworkshops och idéforum. De önskemå och behov som kommit fram under processen utgör utgångspunkten för visionen och på så sätt formas ett stadsbyggnadsprojekt som är okat väförankrat. Ny vision för Handen: För att bi en ångsiktigt attraktiv och håbar pats måste Handen utveckas från förort ti stad. Utveckingen förankras i den mest centraa och karaktärsfua stadsdeen med sin 50-tasbebyggese. Det sociaa rummet står i fokus en medveten utformning av gator och torg samt ytorna mean husen är viktiga för att yckas skapa en attraktiv stadsde. Att driva och möta denna förändring kräver mod av aa inbandade där den visionsstyrda processen är nycken ti förankring, variation och trygghet. Nuägesanays RUFS 2010 är en gemensam utveckingspan för Stockhomsregionens ångsiktiga utvecking. Förutom den centraa stadskärnan identifieras åtta regionaa kärnor som på sikt ska kunna avasta Stockhoms innerstad. Haninge, där Handen igger i dess centraa dear, är en av dessa kärnor som ska utvecka stadsika kvaitéer där verksamheter och aktiviteter koncentreras inom stadskärnan. Haninge kommun arbetar utefter RUFS 2010 intentioner och panerar att öka sin befokning ti drygt 105 000 invånare fram ti år 2030. Kommunen panerar för cirka 9 000 nya bostäder i en utbyggnadstakt om 600 stycken bostäder per år och med en tyngdpunkt i Handens centraa dear. I samband med att Handen ska utveckas ti stad sker fera utveckingsprojekt inom Haninge kommun och särskit inom de centraa dearna. Kommunen arbetar des med den regionaa stadskärnan och ett fördjupat utveckingsprogram för Handens centraa dear. Det här visionsarbetet för Stena Fastigheters bestånd bir en viktig ingående de ti de arbetena. Utöver detta pågår ett anta projekt inom kommunen där de största är Haningeterrassen som började byggas år 2014 och Vegastaden, som igger nordväst om Port73. Samtidigt pågår band annat utveckingprojekt runt Port73 och SLs bussdepå. Handen som igger i centraa Haninge har ett bra kommunikationsäge i södra Stockhomsregionen med pendetågsstation och 25 minuter med tåg in ti Stockhoms centra. Från Handen utgår fera bussinjer som binder ihop området internt, med kusten och Nynäshamn. I Haninge centrum som igger i direkt ansutning ti Stena Fastigheters område finns ett stort utbud av kommersie hande. Det kommersiea utbudet inom Stena Fastigheters område och ängs med Runstensvägen som angränsar ti både Haninge centrum och Stena Fastigheters område är dock begränsat. Stena Fastigheters område byggdes på 1950 -taet och prägas av den modernistiska bebyggesens arkitektur med från gatorna indragna husvoymer och bostadsentréer pacerade mot gårdarna. Entréerna in ti området är otydiga och koppingarna inom området få för aa trafiksag. Kvarteret runt Licentrum hör ti områdets ädre dear och pekas i Haninge kommuns Arkitekturprogram ut att ha ett kuturhistoriskt intresse och trevnadsvärde för området. Handen står inför en kraftig utvecking och utmaning 11

när området ska utveckas ti stad. En framtida förtätning behöver därför utformas stadsmässigt med hänsyn ti befintig bebyggesestruktur, människorna som bor där idag och i framtiden tisammans med en tydig vision om vad Handen ska bi. Idéforum Som en viktig de i den Visionsstyrda stadsutveckingen av Handenområdet har medborgarna engagerats i så kaade Idéforum. Vid tre tifäen har detagarna genom samta, föreäsningar och workshops fördjupat sina kunskaper och fått ämna sina idéer på vad som är viktigt för Handenområdet och hur den fortsatta utveckingen kan ske. Det första Idéforumet fokuserade på de behov som finns idag och hur man uppever sitt område medan det andra behandade Handenområdets utvecking i framtiden och vid det tredje återkoppade at det materia som arbetats fram under processen. De ägde rum den17 november 2014 samt den 12 januari och 24 mars 2015. De främsta kvaitéer man ser i området idag handar om den kvaitativa grönskan med Brageparken och Eskisparken och närheten ti naturområden runt omkring. Området uppevs dock spittrat och otryggt främst efter mörkrets inbrott. I de djupintervjuer som genomfördes under nuägesanaysen framkom även att Handen uppevs som ett område där aa får pats. Dessa kvaitéer och brister bör tas om hand framöver och det är viktigt att boende engageras även i den kommande processen. Visionsworkshopar Ryggraden i visionsarbetet är visionsworkshoparna. Referensgruppen bestod av representanter från Haninge kommun, Stena Fastigheter och centrumägaren Grosvenor. Dessa träffades vid tre tifäen och arbetade i workshopform för att gemensamt bestämma riktningen och principerna enigt vika Handen ska utveckas. Workshoparna genomfördes den 1 december 2014 samt den 2 januari och 25 februari 2015. Det första tifäet handade om att bredda vyerna och höja kunskapen, att få samsyn kring uppgiften och förståese för utgångsäget. Mået var att aa detagare efter denna dag skue förstå syftet med visionsprocessen och hur vi bygger den tisammans. Visionsworkshop 2 hade syftet att tisammans utvecka och definiera vad begreppet stad betyder för Handen och vika knäckfrågor som är viktiga för att en sådan utvecking ska ske. Visionsworkshop 3 handade om att vidareutvecka och verifiera de kärnvärden som arbetats fram med genomförd process som grund. Detagarna var överens om att utveckingen ti stad är en stor utmaning och innebär ett ansvar för aa inbandade aktörer. Definitionen av gatan som det sociaa rummet är en centra de i att utvecka området ti stad. Variationsbegreppet bir därför viktigt för att skapa det iv och variation. Området ska bi något unikt och ett omhändertagande av befintiga kvaitéer är en de i detta. Styrande begrepp - våra kärnvärden utgör hörnstenarna för Handen De kärnvärden som formuerats för Handen sammanfattar och utgör summan från visionsprocessens oika dear; nuägesanays, idéforum och visionsworkshopar. Måsättningen med visionen är att ange riktningen för Handen, beskriva det unika samt ge en bid av vad området ska bi. Visionen är uppbyggd av huvudbegreppet Utvecking från förort ti småstad kräver mod som i sin tur är nedbrutet i kärnvärdena förankring, variation och trygghet. Dessa värden är i sin tur nedbrutna i underbegrepp och deras ro är att vara styrande begrepp för gestatningen av Handen från detaj ti hehet. Detta bidar en röd tråd från visionen ti utveckad stadsde. De visuea exempe som visas ska inte tokas som sutiga ösningar, men ge en riktning och inspiration för det kommande utveckingsarbetet. Processen framöver Nästa steg i projektet handar om att åta visionen styra det fortsatta arbetet med utformningen av stadsdeen. Visionsmanuaens aa sutsatser kommer att inkorporeras i innehå och program och ge form åt stadsdeens framtida utvecking. Stena Fastigheter ansökte år 2013 om panbesked för nyexpoatering i området och den kommunaa panprocessen med att arbeta fram ett panprogram för området påbörjas i samband med att den här visionsmanuaen färdigstäs våren 2015. Det här dokumentet bir därmed en viktig de i arbetet med panprogrammet som beräknas vara kart hösten 2016. Detagarna i visionsworkshoparna var eniga om att förutsättningen för ett yckat projekt är att ansvaret för utveckingen av området är dead. För att eva visionen krävs mod av aa aktörer. 12

VISIONSSTYRT ARBETE Strategisk Arkitekturs ro är att eda, styra och utforma processen och stadsbyggnadsidén som ska bidra ti att Haninge kommun, Stena Fastigheter, Grosvenor, invånare och intressenter i Handen får en bid av hur stadsdeen ska paneras och formas. Resutatet av processen bir en beskrivning av hur stadsdeen ska utveckas från vad det är idag ti en tätare, mer attraktiv, håbar och värdeskapande stadsde i centraa Handen. Detta görs initiat genom att forma en vision som sedan ska styra innehå, utbredning, form och utseende på det som ska paneras och byggas. Visionen har gemensamt formats av Haninge kommun, Stena Fastigheter och Grosvenor med hjäp av Handens invånare och intressenter genom visionsworkshops och idéforum. De önskemå och behov som kommit fram under processen har sammanstäts och utgör utgångspunkten för visionen och på så sätt skapas ett stadsbyggnadsprojekt som är okat väförankrat. Visionsmanuaen kompetteras av anayser och utredningar som utgjort stomme i utveckingen av visionsarbetet. De anayser och utredningar som genomförts är en stadsanays genomförd av Strategisk Arkitektur, en områdesanays genomförd av Spacescape samt en intervjuundersökning och handesutredning genomförd av undersökningsföretaget Norm respektive WSP i samarbete med Strategisk Arkitektur. För ytterigare information om området och resutat från visionsarbetet, hänvisas ti hemsidan för projektet: www.nyahanden.se 15

Syfte & må Syfte Med syfte menas visionsarbetets intentioner och dess åtgärder. Syftet är att Strategisk Arkitektur på uppdrag av Stena Fastigheter eder och styr visionsprocessen. Genom ett metodiskt arbete skapas en vision och en stark samsyn band aa parter för visionen och de kärnvärden som arbetas fram för områdets framtida utvecking. Därmed skapas ett stadsbyggnadsprojekt som är okat väförankrat. Må Med må menas sutresutatet i visionsprocessen. Visionsarbetets må är att forma en vision för framtida Handen som ska se ti att stadsdeen bir en tätare, mer attraktiv, håbar och värdeskapande stadsde i centraa Haninge. Med visionsmanuaen som bas utveckas området därefter i ett program- och masterpanskede som vidare styr stadsdeens framtida fysiska utformning. Hur vi tar oss dit En visionsstyrd process innefattar kunskapsinhämtning, bearbetning och samsyn genom workshops, anayser och utredningar som sedan förankras hos aa parter. Beskrivning av respektive steg ges på s. 20). Förutsättningar Området definieras av mark som ägs av Stena Fastigheter och Haninge kommun. Visionsarbetet andar i den här visionsmanuaen där anayser, destudier och resutatet från visionsarbetet presenteras. Resutatet innefattar både det arbete som genomförts med områdets fastighetsägare och Handens invånare och intressenter. Det genomförda arbetet och visionsmanuaen bir en grund ti det panprogram som arbetas fram för området av Haninge kommun med start våren 2015. Metod Med en metod avser vi en sammanhåen hehet av åtgärder och arbetssätt som öser ett probem och eder processen fram ti ett resutat. Förutsättningar/probem Probemformueringen definierar vad som är reevant att undersöka och hur. Det ger en bid av projektet och dess grundförutsättningar, konfikter och synergier som behöver yftas och vidare beysas i senare skeden. finna: Inventering, intervjuer avgränsa: Projektuppägg, uppdragsbeskrivning beskriva: Hypoteser formuera: Frågor, motsatser, konfiktpunkter Vision En vision är något man vi uppnå och ett framtida tistånd som efterevs i aa dear för att uppnås över tid. definiera: Inriktningsbesut, värdering, vision Konceptet Ett koncept är ett drag eer karaktär för ett tänkt resutat som genereras utifrån en abstraktion av det som är betydesebärande. Ett koncept är ett frö som innehåer koden för ösningarna. övergripande egenskaper: Konceptuaisering innehå och uttryck: Må, program visuaisering: Princippan, iustrationer mm Anays En anays är att titta närmare på förutsättningarna, undersöka varje de för sig och förstå. undersöka: Utredningar: stadsanays mm kargöra avstämningar: Idéforum, Visionsworkshops förstå: Input: föreäsningar, studiebesök mm 16

Arbetet i steg Arbetet med visionsworkshoparna utgår från anayser, utredningar, idéforum och den egna idén om vad vi söker. MEDBORGARDIALOG IDÉFORUM 1 IDÉFORUM 2 Syfte Höja kunskapen Må Förstå utgångsäget och få fram behov som finns i Handen genom att yssna på de som bor där. Input Norms intervjuundersökning, anayser, föreäsning om Handens historia och modern stadsbyggnad. Syfte Definiera tisammans Må Genom deaktighet få medborgare och intressenter att engagera sig i utveckingen av Handen. Input Idéforum 1, Norms intervjuundersökning, anayser, föreäsning om Handens historia och modern stadsbyggnad. VISIONSWORKSHOP 1 Syfte Höja kunskapen Må Förstå utgångsäget och få fram behov och möjigheter genom att arbeta tisammans. Input Presentation av bakgrund och den visionsstyrda stadsutveckingsprocessen, Idéforum 1, Norms intervjuundersökning, om Handens historia, anayser, föreäsning om håbar stadsbyggnad. VISIONSWORKSHOP 2 Syfte Utvecka och definiera tisammans Må Definiera vad begreppet stad betyder för Handen och viktiga knäckfrågor som behöver ösas för att komma dit. Input Idéforum 2, Visionsworkshop 1, inspirationsföreäsning om kvaiteter i staden. VISIONSARBETE 17

IDÉFORUM 3 Syfte Verifiera och utvecka tisammans Må Informera om genomförd process och hur visionsformuering och kärnvärden baseras på denna. Verifiera och utvecka framtagna textoch bidförsag av visionsformuering och kärnvärden med nedbrytningar. Input Återberättning av hea den genomförda processen, utkast ti visionsformuering, kärnvärdesbeskrivning med nedbrytningar i text och bid. VISIONSMANUAL Syfte Förtydiga projektets bärande idé. Skapa insikt och engagemang som förbättrar sutresutatet i Handen. Må Att utgöra ett projektgemensamt överordnat styrdokument, som förenkar den fortsatta processen och utgör stöd för besut och stäningstaganden. Input Idéforum, visionsworkshopar, anayser samt deutredningar. VISIONSWORKSHOP 3 Syfte Utvecka och verifiera tisammans PROGRAM- OCH KONCEPTARBETE Må Verifiera och utvecka framtagna textoch bidförsag av visionsformuering och kärnvärden med nedbrytningar. Input Utkast ti visionsformuering, kärnvärdesbeskrivning med nedbrytningar i text och bid. föreäsning om att arbeta värdebaserat. 1

R 2010:5. Antagen av andstingsfumäktige 2010. Östra Handen Förutsättningar för Gatupansverksamheter Regiona utveckingspan för Stockhomsregionen RUFS 2010 Så bir vi Europas mest attraktiva storstadsregion 2014-12-12 NULÄGES- ANALYS Nuägesanaysen ger oss en tydig bid av områdets förutsättningar. Det gäer både paneringsförutsättningar, förutsättningar i den fysiska strukturen och hur människor uppever området idag. Det innefattar hur människor som bor eer verkar i området ser på området idag och en utvecking framöver. UTKAST Rapport Handen i Haninge Kund: Strategisk Arkitektur, Stena Fastigheter Metod: Kvaitativ, gruppdiskussioner och individuea intervjuer Datum: Oktober 2014 HANDEN STADSDELSANALYS Nuäge och rekommendationer för förtätning Undertite 20141125 Datum 19

Förutsättningar De av en större utvecking RUFS 2010 är en gemensam utveckingspan för Stockhomsregionens ångsiktiga utvecking. Förutom den centraa stadskärnan identifieras åtta regionaa kärnor som på sikt ska kunna avasta Stockhoms innerstad. Haninge, där Handen igger i dess centraa dear, är en av dessa kärnor som ska utvecka stadsika kvaitéer där verksamheter och aktiviteter koncentreras inom stadskärnan. Haninge kommun arbetar utefter RUFS 2010 intentioner och panerar att öka sin befokning ti drygt 105 000 invånare fram ti år 2030. Kommunen panerar för cirka 9 000 nya bostäder i en utbyggnadstakt om 600 stycken bostäder per år och med en tyngdpunkt i Handens centraa dear... Centraa Haninge ska bi en mötespats inte bara för dem som bor i kommunen.. I samband med att Handen ska utveckas ti stad sker fera utveckingsprojekt särskit inom kommunens centraa dear. Kommunen arbetar med den regionaa stadskärnan och ett fördjupat utveckingsprogram för Handens centraa dear. Utöver detta pågår ett anta projekt inom kommunen där de största är Haningeterrassen som började byggas år 2014 och Vegastaden, som igger nordväst om Port73. Samtidigt pågår band annat utveckingsprojekt runt Port73 och SLs bussdepå. Handens historia Namnet Handen är från 100-taets mitt och kommer från ett torpstäe med samma namn. Torpet med smedja hörde ti Söderby gård och åg i ett vägskä där andsvägen mot söder deades i två riktningar. Den ena gick mot Daarö och den andra mot Nynäshamn. I vägskäet stod en vägskyt som i form av en hand pekande mot Daarö och man tror att just denna bidragit ti namnet. År 1901 invigdes Nynäsbanan mean Ävsjö och Nynäshamn och i torpet Handens närhet byggdes en station där järnvägen drogs utmed Övre Rudan. Handen utveckades därefter snabbt ti ett stationssamhäe med bebyggese på den rustensås som heter Söderbymam och här uppfördes fera butiker, caféer, ett Konsum och Fokets Hus. På 1930-taet inrättades ett kommunakontor på nuvarande Runstensvägen. Handen som först varit en antig idy expanderade snart ti en egen tätort. Under 1950- och 1960-taen förändrades bebyggesen i Handen från grunden. Det som fram tis dess varit ett via- och fritidshusområde förvandades på ett par decennier ti dagens kommunde, dominerad av ferfamijshus. Tätorten hade redan 1960 uppnått 12 000 invånare, viket fördubbades på fem år och året 1970 passerades antaet 30 000 invånare. Från 1975 anses Handen vara sammanväxt med tätorten Stockhom av viken den nu utgör en yttre de. När Öster- och Västerhaninge kommuner sogs samman 1971 framstod Handen som det naturiga kommuncentret och i en intensiv utvecking växte den moderna stadsbiden fram där Haninge centrum utgör navet... Handen - en pats för aa.. Intervjuundersökning Innan visionsprocessen påbörjades, genomfördes en intervjuundersökning för att djupare förstå hur människor som bor och verkar i Handen idag tänker om området och en framtida utvecking. Sammanfattningsvis uppevs Handen som en ort som är på uppgång och där aa får pats. Man känner sig dock ofta otrygg kvästid, särskit runt stationen och centrum. En bandning av uppåteseformer och fysiska strukturer vore positivt för området. När en utvecking sker framöver vi man att den kvaitativa grönskan med Eskisparken och Rudanområdet bevaras. Det finns fera önskemå om en förbättrad service i närområdet, viket en förtätning skue ge bättre möjigheter ti. 20

NATUR CENTRUM S eipnervä gen S eipnervä Stena Fastigheters områden INFRASTRUKTUR ENTRÉER TILL OMRÅDET gen = Med tåg = Med bi Stena Fastigheters områden = Med tåg= Ti fots e e INFRASTUKTUR GATUNÄT NFRASTUKTUR GATUNÄT = Med bi = Ti fots Pa rk e vä ge e n e Handens infrastruktur är tydigt samad på väster sida om övrig bebyggese. Tisammans med Haninge Centrums massiva byggnad bidar Nynäsvägen, bussterminaen, Pendetågstationen och spårområdet en barriär mot naturandskapet vid Rudasjön. e e gen rk Ru n en ge Nynäsväg n vä ns rk ge Pa ten vä n ge svä n ns gen E skisvä Ru ns ten e ten Nynäsväg e ge svä en svä Nynäsvä Pa Ru åavpatsen som då bebyggesen I området isöder n ge e GATUNÄT Det iförsta man möts av är närdet man anänder ti bitrafik. Handen Gatustrukturen med tåg är sjö- har ite oika kainne bostadsområdena inte så mycke utsikten från dear. perrongen närmycke man såbitrafik. fort man tagit sig igenom ne iraktärr bostadsområdena är det men inte så Gatustrukturen harstaite oika kai oika av bebyggesen i breder stora, svårorienteade trafikytor ut sig. ktärr tionsbyggnaden i oika dear. RUDANSJÖN För att sedan ta norr sig från centraa Bostadsområdet om stationsområdet Eskiksvägen harineni de gatunät sombostadsområdear upp bebyggesen i stora er sig små kukontraster möter besökaren som anänder medinfarter/återdena behöver man passera under Nynäsvägens viadukter. stadsområdet om Eskiksvägen har en gatunättisom dear upp bebyggesen ipendetåg stora kvarter mednorr reativt åg konnektivitet. Angöring husen sker med fertaet Eskis kyra och arter med reativt per åg konnektivitet. husen sker med fertaet infarter/återvändsgränder kvarter. DessaAngöring trafikytorti med vändpaner och parkering tar stora dear biister med in i området är via Eskisvägen, ndsgränder per infartsvägarna kvarter. Dessaför trafikytor vändpaner och parkering tar stora dear avdedestörsta annars gröna bostadsgårdarna. Parkvägen och Seipnervägen. HÖJDSKILLNAD de annars gröna bostadsgårdarna. om Eskisvägen finns inte någon genomfartsgata överhuvdtaget utan RUDANSJÖN mrådet söder om Eskisvägen finns inte någon genomfartsgata överhuvdtaget utan endast infartsgator med återvändsgränder. dast infartsgator med återvändsgränder. er sig små ku- Eskis kyra och gen gen E skisvä E skisvä Bostadsgård med fertaet trafikinfarter HÖJDSKILLNADBostadsgård med fertaet trafikinfarter å patsen som då CENTRUM ESKILSPARKEN NATUR Pa rk är det inte så mycke bitrafik. Gatustrukturen har ite oika ka- vä ge n S eipnervä gen m Eskiksvägen har en gatunät som dear upp bebyggesen ESKILSPARKEN i stora konnektivitet. Angöring ti husen sker med fertaet infarter/återr. Dessa trafikytor med vändpaner och parkering tar stora dear = Kuar/höjdpunkter = Sänkor/ågpunkter = Sjö på åg nivå adsgårdarna. n svä ge Angöring ti Handen med oika trafiksag. Stena Fastigheters områden ten ns = Med tåg Ru gen S eipnervä S eipnervä = Med bi gen Rudansjön och Eskisparken utgör de två tydigaste INFRASTUKTUR GATUNÄT i området svägen finns ågpunkterna inte någon genomfartsgata överhuvdtaget utan = Ti fots 22 Strategisk Arkitektur Stena Fastigheters områden Stena Fastigheters områden = Biväg = Biväg = Återvändsgränd = Sjö på åg nivå e = Sänkor/ågpunkter = Kuar/höjdpunkter återvändsgränder. = Återvändsgränd e E skisv 22 ägen Pa Bostadsgård med fertaet trafikinfarter Strategisk Arkitektur rk Inne i bostadsområdena är det inte så mycke bitrafik. Gatustrukturen har ite oika karaktärr i oika dear. vä ge n en svä ge n Nynäsväg Bostadsområdet norr om Eskiksvägen har en gatunät som dear upp bebyggesen i stora kvarter med reativt åg konnektivitet. Angöring ti husen sker med fertaet infarter/återvändsgränder per kvarter. Dessa trafikytor med vändpaner och parkering tar stora dear av de annars gröna bostadsgårdarna. ten ns Ru I området söder om Eskisvägen finns inte någon genomfartsgata överhuvdtaget utan endast infartsgator med återvändsgränder. E skisvä Bostadsgård med fertaet trafikinfarter gen S eipnerv ägen Stena Fastigheters = Biväg S eipnervä = Återvändsgränd gen Bostadsgård med fertaet trafikinfarter och stora parkeringsytor Det finns få koppingar och många återvändsgränder i området. Stena Fastighetersinne områden = Biväg = Återvändsgränd

Stadsanays Kommunikationer Handen som igger i centraa Haninge har ett bra kommunikationsäge i södra Stockhomsregionen med pendetågsstation och 25 minuter med tåg in ti Stockhoms centra. Från Handen utgår fera bussinjer som binder ihop området internt, med kusten och Nynäshamn. Men inne i Stena Fastigheters område finns varken bussinjer eer utmarkerade cykevägar. I Haninge centrum som igger i direkt ansutning ti Stena Fastigheters område finns ett stort utbud av kommersie hande. Det kommersiea utbudet inom Stena Fastigheters område och ängs med Runstensvägen som ansuter ti Haninge centrum och Stena Fastigheters område är dock begränsat... Bra kommunikationer.. Barriärer och entréer Den främsta infarten ti Handen är via tågstationen eer Nynäsvägen som eder trafiken genom en sekvens av rondeer förbi Haninge centrum och terminaen. De största infartsvägarna för biister in i stadsdeen är via Nynäsvägen eer Daarövägen genom Eskisvägen, Parkvägen och Seipnervägen... Barriäreffekter.. Tisammans med Haninge Centrums massiva byggnad bidar Nynäsvägen, bussterminaen, pendetågstationen och spårområdet en barriär mot naturandskapet vid Rudansjön i väster och mot Stena Fastigheters område i öster. Det första som möter besökaren som anändermed pendetåg är sjöutsikten väster om perrongen och höga byggnadskompex i öster. När stationsbyggnaden passerats möts besökaren av stora, svårorienterade trafikytor och för att förfyttas in i de centraa bostadsområdena behöver Nynäsvägens viadukter passeras. Gatustruktur Inne i stadsdeen dear gatunätet upp bebyggesen i stora kvarter med få och gesa koppingar ti övriga gatunätet. Angöring ti husen sker via infarter och återvändsgränder. Dessa trafikytor med vändpaner och parkering tar stora dear av de annars gröna bostadsgårdarna i anspråk. I bostadsområdet söder om Eskisvägen finns ingen genomfartsgata utan endast infartsgator med återvändsgränder... Få och svaga koppingar inne i Stena Fastigheters område.. Grönstruktur och topografi Rudansjön och tågspåren igger betydigt ägre än terminaen och resten av bebyggesen i Handen. Den branta nivåskinaden gör att sjön uppevs otigängig och förstärker barriäreffekten från tågstationen mot bostadsområdet. Centraa Handen har en reativt jämn topografi men på några stäen höjer sig små kuar med naturig terräng. De högsta punkterna är stenknaen bakom St Eskis kyrka och skogsområdet bakom Kuturhuset. Stena Fastigheters område igger därmed som på en patå. Som ågpunkt utmärker sig även Eskisparkens sänka viken ger karaktär ti topografin. Parken anades i början av 1970-taet men redan på 1930- taet fanns gropar på patsen som då var vattenfyda. 22

Bebyggese Handens bebyggese är des tydigt avskit från den näriggande naturmijön men har även en uppdening av byggnadstypoogier inom området. Haninge centrum och stationsområdet är uppbyggt av ångsträckta, massiva byggnadsbock. Även Handens industriområde domineras av stora dock ägre) byggnader utspridda som soitärer på stora asfatsytor... 50-tasbebyggese.. De oika bostadsområdena i Handen är ensidiga i sin sammansättning med en uppdening av täta via-/ radhusområden i utkanterna och ferbostadshus i form av ameer av oika karaktär i de centraa ägena. Den stadsde vi studerar består av en 50-tasbebyggese. Entréer inne i stadsdeen Ett av stadsdeens probem för att yckas skapa en evande stadsde är att nästan aa entréer idag riktar sig mot gården och inte mot gatan. Därför får gatufasaderna ett anonymt uttryck. Bragevägen skijer ut sig från övriga gator som den enda gatan med bostadsentréer på båda sidor av vägen... Otrygg gatumijö.. Patsbidningar Några stadsrum i centraa Handen utmärker sig som patser med pubik aktivitet. Torget framför Kuturhuset är en naturig entré in i området med torghande, bänkar och bomsterarrangemang. Utanför Haninge centrums entré på Runstensvägen finns en entrépats med ett föde av människor. Gaturummet är brett och har några uteserveringar. Längs med Vikingavägens nordigaste de har byggnadernas indrag gett pats för små torgbidningar. Här har fera caféer och restauranger öppnat i bottenpan som tisammans med uppgasade okaer befokar och ger iv ti patsen. Områdets gatukorsningar har inte några definierade hörn utan en öppen karaktär med stora avstånd mean husen och ofta med gavar vända mot gatan... Vikingatorget - en patsbidning i området med utveckingspotentia.. Från hörnen kan man se in genom de uppbrutna kvarteren. Oika vinkar på husen och siktinjer genom området ger en variation ti de patser som bidats i korsningarna. Gaturummet panerat för bien Det är tydigt att gaturummen är panerade ti förmån för bien. Det finns generet inga trottoarer och det är otydigt hur man som gångtrafikant kan röra sig på ett säkert sätt i gatumijön. Gaturummens bredd varierar men är genomgående breda med indragna byggnader från gatan. Det som förändras i gaturummen är främst hur vissa gator kantas av enbart gest stående gavar medan andra har en mer sammanhåen struktur med kontinueriga ängdfasader. Förskjutningar av fasadiv och öppningar mean byggnader ger en variation när man rör sig ängs gatorna. Även oika typer av panteringar och parkeringsösningar i området ger skida karaktärer ti gaturummen. Gemensamt för hea området är den jämna hushöjden med fyra våningar. 23

av täta via-/radhusområden i utkanterna och ferbostadshus i form av ameer av oika karaktär i de centraa ägena. Massiva bock Stora soitärer FYSISK STRUKTUR GATURUM SÖDE RBY MALM UKTUR ENTRÉER TILL BYGGNADER SÖDERB YM ALM SÖDERB YM ALM SÖDERB YMA LM Viatomter e Låga ameer 23/27 m 3. BRAGEVÄGEN e Reativt smat körfät med ett träd i mitten ENTRÉER TILL rna i området är oftast INFRASTUKTUR pacerade mot gårdssidan snarare än BYGGNADER mot gatan gården medan gatufasaderna har ett vädigt anonymt uttryck. Brageväig från övriga gator som den enda gatan med bostadsentréer på båda Grön förmark utan parkering ger en känsa av privat zon Tydiga gångbanor på båda sidor e Kontinueiga fasader mot gatan ger ett samanhået intryck e Bostadsentréer mot gatan, i övrigt reativt sutna bottenvåningar ti offentiga byggnader vätter oftas mot pubika patser som exempevis Bostadsentréerna i området är oftast pacerade mot gårdssidan snarare än mot gatan aen, kuturhusets torg viket och Runstenvägen. De offentiga entréerna är anonymt ofta uttryck. Brageväger iv ti gården medan gatufasaderna har ett vädigt d mer pubik aktivitet. gen skijer ut sig från övriga gator som den enda gatan med bostadsentréer på båda en Huvudentréer ti offentiga byggnader 2,5 m 7 m vätter oftas mot pubika patser som exempevis Brageväg sidor av vägen. Tydig uppdening av bebyggesetypoogier. Handenterminaen, kuturhusets torg och Runstenvägen. De offentiga entréerna är ofta måpunkter med mer pubik aktivitet. Brageväg en Strategisk Arkitektur 12 4. IDUNVÄGEN 37 m Reativt smat körfät Parkering på båda sidor och i fera zoner Anonym bottenvåning på Runstensvägen Smaa mot Bragevägen rna och bearbetad förmark en Anonym bottenvåning på Runstensvägen FUNKTIONER AKTIVA PLATSER Bostadsentréerna och bearbetad förmark gångbanor Brett gaturum med ängdfasader mot gatan Vissa gårdsrum öppnar sig mot gatan Sutna bottenvåningar med varken funktioner eer entréer mot gatan. Några stadsrum i centraa Handen utmärker sig ite extra som sociaa mötespatser med pubik aktivitet. NKTIONER AKTIVA PLATSER 1,2 m 7,5 m aktivitet. Torget framför Kuturhuset är en naturig entré in i området med torghande, bänkar och bomsterarrangemang. stadsrum i centraa Handen utmärker sig ite extra som sociaa mötespatser med = caféer och restauranger öppnat i bottenpan som befokar patsen med uteserveringar och = Bostadsentréer från gata ör Haninge centrumsokaer. entré på Runstensvägen är en entrépats med ett föde av uppgasade = Offentiga entréer Entréer inne i stadsdeen igger framför at mot gårdssidan. = Bostadsentréer från gård = Bostadsentréer från gata = Offentiga entréer Bostadsentréer från gård stora parkeringar, ytor framför husen och sutna bottenvåningar. framför Kuturhuset naturig entré inför i området med torghande, bänkar och Idunvägenärärenkaraktäristisk området med sitt breda gaturum, terarrangemang. På Vikingagatan har byggnadernas indrag gett pats för små torgbidningar. Här har fera Utanför Haninge centrums entré på Runstensvägen är en entrépats med ett föde av männinskor. Gaturummet är brett och har några uteserveingar. Strategisk Arkitektur 11 nskor. Gaturummet är brett och har några uteserveingar. Strategisk Arkitektur 11 ingagatan har byggnadernas indrag gett pats för små torgbidningar. Här har fera och restauranger öppnat i bottenpan som befokar patsen med uteserveringar och asade okaer. 3 2 2 1 1 3 Patsbidningar i området: 1. Poseidons torg 2. Entré Runstensvägen 3. Vikingatorget/Licentrum 3 Strategisk Arkitektur 27

IDÉFORUM Som en viktig de av den Visionsstyrda stadsutveckingen av Handenområdet har medborgarna engagerats i så kaade Idéforum. Vid tre tifäen har medborgare träffats i Haninge kuturhus för att genom samta, föreäsningar och workshops fördjupa sina kunskaper och ämna sina idéer på vad som är viktigt för Handenområdet och hur den fortsatta utveckingen kan ske. Det första Idéforumet fokuserade på de behov som finns idag och hur man uppever sitt område medan det andra behandade Handenområdets utvecking i framtiden och det tredje återkoppade hea den process som genomförts och det materia som framkommit. Idéforumen ägde rum den 17 november 2014 samt den 12 januari och 24 mars 2015. 25

Sammanfattning idéforum 1 Idéforum 1 bestod av 27 detagare, varav; 11 boende i området, 2 från närpoisen, 2 personer från hyresgästföreningen, 1 person från Pensionärernas Riksorganisation PRO), 1 fastighetsmäkare,1 företagare, 5 representanter från Stena Fastigheter, 1 representant från Haninge kommun och 3 representanter från Strategisk Arkitektur. Stena Fastigheter inedde kväen med att kort berätta om den panansökan som ämnades in 2013 för att initiera panprocessen men att ingenting ännu är bestämt kring den fysiska strukturen. Haninge kommun berättade om kommunens pågående paner och Strategisk Arkitektur om den visionsstyrda stadsutveckingsprocessen, Handens historia och vad som framkommit i Norms djupintervjuer. Under kväen formuerades tankar i två övningar om vad som är viktiga kvaitéer i Handen idag och vad som är de boendes önskningar och behov i framtiden... Eskisparken är jus och fräsch men otrygg kvästid. Kvaiteter och brister De festa identifierar områdets främsta kvaiteter som den kvaitativa grönskan i Eskisparken och Rådjursparken. Närheten ti naturen runt omkring med Rudanområdet, sjöarna, badpatsen, stigarna i skogen och motionsspåren är också en stark kvaité. Naturområdet är även handikappvänigt. Eskisparken uppevs trevig på dagarna men kan kännas otrygg på kväen då den är tom med höga buskar, dåig beysning och obebyggt runt om. Rådjursparken uppevs iten och mysig med vackra bommor men också otrygg kvästid. Gårdarna i området är naturiga men otrygga kvästid då aa kan gå rakt igenom. Övriga kvaitéer som nämns är ekpatsen i centrum, vinkbussen och poisstationen. Centrumområdet får många negativa synpunkter och uppevs generet som otryggt och öde, särskit kvästid. Handenterminaen benämns särskit som en otrevig pats. Höghusen ängs med Nynäsvägen är en kar brist i området för att de bockerar kontakten mot sjön. Grönområdet bakom Kuturhuset är otryggt med dåig beysning. När centrum är stängt måste man promenera den vägen om man inte kan gå i trappor. Torget framför Kuturhuset ser inte väskött ut och här skue man kunna ha fer kuturaktiviteter. Eskisvägen är burig, dammig och dåigt uppyst... En samingspats där aa generationer kan umgås.. Behov i framtiden Många efterfrågar fer möjigheter ti aktiviteter för aa ådrar under en större de av dygnet med fer möjigheter ti att mötas. Försag ges ti ungdomsgård och mötespatser över generationsgränser som dans och evenemang eer en motorgård där ädre kan ära yngre. I Eskisparken efterfrågas värmestuga, café och fer gripatser. Man vi se en utvecking i stadsrummet med evande torg, bredare trottoarer och jussättning av träd och buskar. Gårdarna skue med förde kunna utveckas ti mer privata mötespatser och gröna oaser med odingsotter. En förtätning skue generera underag ti fer arbetspatser och kunder ti restauranger, caféer, ivsmedesbutik och bättre sjukvård... Hea kommunen behöver tänkas ihop, att vi är ett.. Kommunikationerna skue förbättras avsevärt med pendetåg dygnet runt och området borde i högre utsträckning integreras med resten av kommunen. 26

Trygghetsfrågan var en av de viktiga ämnena som diskuterades vid Idéforum 2 Vid Idéforum 1 diskuterades vika patser som uppskattas mest och vika man tycker mindre om. Vid Idéforum 3 återkoppades de kärnvärden som arbetats fram och detagarna fick möjighet att ämna synpunkter. När Handen utveckas framöver efterfrågas en varierad bebyggese som en respektfu addition ti det befintiga. Kärnvärden presenterades och diskuterades vid Idéforum 3 Handenbor i aa ådrar besökte Idéforum 3

Sammanfattning idéforum 2 Idéforum 2 bestod av 23 detagare, varav; 11 boende i området, 2 från närpoisen och 1 person från hyresgästföreningen, 5 representanter från Stena Fastigheter, 1 representant från Haninge kommun och 3 representanter från Strategisk Arkitektur. Vid kväens början presenterades det som tidigare framkommit vid idéforum 1 och visionsworkshop 1. Under kväen formuerades sedan tankar i två övningar. Den första övningen gav detagarna möjighet att resonera kring vad modern och håbar stadsbyggnad innebär för Handen samt hur Handen kan utveckas i framtiden. Den andra övningen utgick från teman; våran gård, den evande gatan, bostadstyper, trafik, gator och parkering, mötespatser, parker och torg. Modern och håbar stadsbyggnad i Handen Där beysningen är bra känns det tryggare att promenera kvästid och en förbättrad beysning skue öka känsan av trygghet i området... Det viktigaste är socia håbarhet.. Det finns en viss oro kring hur infödet av nya invånare ska öka bitrafiken och därmed föroreningar i området. Möjigheten att avasta Eskisvägen diskuterades, ti exempe genom förbättring av koektivtrafiken som idag uppfattas som otiräckig för de som inte bor nära penden. Man diskuterar socia håbarhet som en viktig aspekt när området förtätas. Småföretagare behöver idag tyvärr ofta stänga efter en kort tid. Om det finns något sätt att underätta för dem, t ex genom subventionerade hyror. skue det vara ett sätt att öka mångfaden. Framtidens Handen Vad gäer bebyggesen är mångfad den gemensamma nämnaren. Des eftersöks en varierad bebyggese med oika hushöjder och uttryck, men även en bebyggese som tiåter människor i oika ådrar att bo, ti exempe genom bandade storekar och uppåteseformer på ägenheterna... Bandade ådrar, bandade bostadsformer och storek på ägenheterna.. När det kommer ti programmeringen av området uttrycks en önskan om fer restauranger och caféer med kvaitet... Inte bara bygga samma typ av fastigheter, bygg med variation.. I framtiden är det viktigt att fokusera på det sociaa ivet i stadsdeen. Det behövs fer programmerade mötespatser - Eskisparken och Poseidons torg är patser som nämns i samband med detta. Respektfua och varierade additioner ti befintig bebyggese, värnande av den högkvaitativa grönskan i området och tiräckig pats för skogårdar efterfrågas... Om ni ska bygga typ en stad tycker jag att ni borde ha mer saker som ungdomar ska kunna göra i framtiden. Mer saker än nu.. 2

VISIONS- WORKSHOPAR Ryggraden i visionsarbetet är visionsworkshoparna. Referensgruppen som bestått av representanter från Haninge kommun, Stena Fastigheter och Grosvenor har träffats vid tre tifäen, arbetat i workshopform med övningar och gemensamt bestämt riktningen och principerna enigt vika Handen ska utveckas. Workshoparna genomfördes den 1 december 2014 samt den 2 januari och 25 februari 2015. 29 Det första tifäet handade om att bredda vyerna och höja kunskapen, att få samsyn kring uppgiften och förståese för utgångsäget. Mået var att aa detagare efter denna dag skue förstå syftet med visionsprocessen och hur vi bygger den tisammans. Visionsworkshop 2 hade syftet att utvecka och verifiera vad begreppet stad betyder för Handen och vika knäckfrågor som bir viktiga för att en sådan utvecking ska ske. Visionsworkshop 3 handade om att vidareutvecka och verifiera de kärnvärden som arbetats fram i den gemensamma processen.

Utvecking ti stad Utveckingen ti stad Det är en stor utmaning hur Handen ska utveckas ti stad och det är därför av vikt att definiera vad det innebär för att kunna nå dit. En utvecking ti stad innebär en förtätning av bebyggesen och en större täthet ger en ökad uppevd trygghet med fer människor som rör sig i det offentiga rummet. Det ger i sin tur möjigheter ti ett större och mer varierat utbud av service. För att människor ska vija vistas i det offentiga rummet mer, är en viktig förutsättning att a panering sker på de gåendes vikor. Stråk Stråk utveckas och tydiggörs. Des stråket ängs med Runstensvägen som har en potentia ti starkare kopping både mot centrum och området runt omkring, och stråket därifrån via Midgårdsvägen och Vikingavägen in ti Vikingatorget. Ett förstärkt stråk genom området skapar mer rörese och sammankoppar Vikingatorget med centrum. Stråken behöver programmeras så att besökaren ockas vidare. Även Eskisvägen bir mer frekventerad framöver och därför är det viktigt hur det stråket utveckas. Men för utveckingen ti en stad med höga uppevesevärden som väcker besökarens nyfikenhet, krävs mer än täthet. Det krävs generet en större bandning och variation i aa former, både i den fysiska strukturen och i innehået. Knäckfrågor för att nå ett sådant resutat diskuteras vidare på s. 35... Bra med varierade fasader och bandning i aa sammanhang...... Tiåt rörighet, det behöver inte vara så strukturerat.. Handen om 20 år Området kommer att uppevas mer centrat med en tätare bebyggese med fer bostäder och tydigare gång- och cykestråk. Handen är ett naturigt centrum i kommunen och det mesta av säanköp och restauranger finns här med en fungerande kväsekonomi. Människor rör sig ute kvästid och området uppevs därmed tryggare. Måpunkter Vikingatorget, Poseidons torg och Eskisparken. identifieras som måpunkter som kan bi mer attraktiva och frekventerade mötespatser. Pavijongiknande byggnader i Eskisparken och fer aktiviteter på Poseidons torg, t ex att åta bibioteksverksamheten fytta ut sommartid, diskuterades. Vikingatorget har en potentia ti att utveckas och besökas i större utsträckning för restaurangbesök ti både unch och middag. Barnfamijer ockas hit.. Många barnfamijer ockas hit för närheten ti service, idrott, friuftsiv och grönområden. Detta förutsätter bra skoor. Förhoppningsvis är pendetåget ika frekventerat som tunnebanan. 30

Örjan Wikforss taar om det gemensamma ansvaret för att utvecka en stadsde med höga kvaitéer. Stråket ängs med Runstensvägen har en stor potentia att utveckas i framtiden. Det är viktigt att vi utveckar ett unikt område och inte en kopia av något annat. Parkeringsfrågan är en viktig knäckfråga för framtida utvecking. Amsterdam var en referensstad när vikten av den evande gatan diskuterades. Kärnvärdena diskuteras vid det tredje workshoptifäet.

Knäckfrågor Ansvar Gruppen är överens om att ansvars- och samordningsfrågan är en framgångsfaktor för att yckas. Denna fråga koppar starkt ti det byggda resutatet och knäckfrågan att våga genomföra en större förändring, ti viken aa aktörer har ett ansvar. Örjan Wikforss, professor emeritus KTH deade vid det andra workshoptifäet med sig av sina refektioner kring stadsutveckingsprocessen och vad som bygger kvaiteter i staden. Han beskrev probematiken med dagens kompexa utveckingsprocess och vad som ofta bir en stor diskrepans från den ursprungiga idén ti byggt resutat... Det är det byggda resutatet som räknas och ni har ansvar för det.. Detta är något som han beskriver angår aa aktörer i processen, där samordning av kompetenser är en viktig förutsättning för att börja formuera viken fråga som först ska stäas. Många gånger bir den byggda mijön och de inte omhändertagna gränserna en påminnese om hur samordningen inte fungerade. Variation Aa är överens om betydesen av att skapa variation inom området, både vad gäer arkitektur och demografi. Man pratade om att bygga mijöer som väcker nyfikenhet och att tiåta rörighet, så änge det finns en grundäggande struktur och en övergripande känsa av hehet. Bandade uppåteseformer och skinader i hyresnivåer är en strategi för att få ti en variation, att bjuda in fer aktörer ytterigare en. Det finns en stark vija att utvecka en stadsde med sin unika präge. Därför behöver befintiga kvaiteter tas om hand och det gama och det nya stärka varandra. För att yckas med detta krävs mod för att förändra. För att nå dit behöver informationsfödet mean aa aktörer håas vid iv och det är viktigt att håa kvar hehetstänket även när deprojekten påbörjas... Inget fe i att bjuda in andra aktörer.. Den evande gatan En förutsättning för en evande stad är ett gaturum som understödjer det sociaa ivet i staden och där människor kan mötas och vistas. Röreser in och ut ur byggnader via entréer mot gatorna är viktigt men räcker inte. Utrymmet för hande inom kvarteren kommer att vara begränsat framöver och därför är det extra viktigt att få ti attraktiva ytor i gaturummet och ängs med husens fasader. som kan nyttjas av boende och verksamheter. Ett återkommande försag var att boende och verksamheter ska få nyttja ytan utanför fasaden, viket kan skapa iv på gatan utan att innebära större kostnader... Viktigt att vi vågar förändra och inte köper en standardma.. När vi ska bygga stad innebär det att parkeringsytan måste minska ti förmån för annat innehå. Parkeringsfrågan är därför en viktig fråga att ösa. En tydig vija finns att integrera Haninge Centrum med stadsmijön och därmed överbrygga gränsen mean centrumet och bostadsområdet. Här finns ett ansvar både hos Grosvenor, Stena Fastigheter och angränsande fastighetsägare. 32

Sammanstäning Knäckfrågor Nedan redovisas samtiga knäckfrågor i sin hehet och den bedömning detagarna gjorde avseende potentia, genomförbarhet, ansvar och kostnad. Knäckfrågorna sammanstädes av tre oika grupper, vika motsvaras av de oika färgerna... Vissa saker kan inte mätas i pengar, men det krävs tåamod.. Knäckfråga Viken potentia har knäckfrågan att bidra ti Handens utvecking mot stad? Är åtgärderna genomförbara i det aktuea området? Vem bör finansiera och ansvara för åtgärderna? Viken kostnad och nytta bedöms åtgärderna föra med sig? Hehet Stor Ja Stena Fastigheter + Kommunen Rimiga kostnader. Handar om vija och engagemang! Parkering Viktig Utred frågan. Viktigt med bred samsyn, även poitiskt Stena - inom området. Kommunen - Heheten Kostar inte pengar men poitiska poäng. Levande gata Stor Ja? Stena Fastigheter + Grosvenor Höga? Bevarandefrågor Stor Ja Stena Fastigheter Rimiga Hyresfrågor Ganska stor Ja Stena Fastigheter Rimiga Markägande/ Användning Stor Ja Ägare och/eer Kommunen Rimig/åg Täthet Stor Ja Ägare och/eer Kommunen Rimig/åg Centrum vs/och evande gata Mede Ja, undvika fagropar Ägare och/eer Kommunen Rimig/åg Integrera Haninge C med stadsmijön Stor Ja Grosvenor + Stena och angränsande fastighetsägare Hög men rimig Markägande/ kvartersmark/ amän pats Ganska stor Ja Resp. fastighetsägare + Kommunen Låg kostnad, hög nytta Våga förändra utanför boxen Stor Ja Aa Vissa saker kan inte mätas i pengar, men det krävs tåamod. Bandade uppåteseformer Stor Ja Stena Fastigheter + Kommunen Stor nytta utan extra kostnad 33 33

Vikten av modet att förändra utanför boxen diskuterades. Ansvarsfrågan berör samtiga aktörer

HA 3 DE

T NYA NDEN:

Ny vision för Handen Licentrum: 37

UTVECKLING FRÅN FÖRORT TILL SMÅSTAD KRÄVER MOD För att bi en ångsiktigt attraktiv och håbar pats måste Handen utveckas från förort ti stad. Utveckingen förankras i den mest centraa och karaktärsfua stadsdeen med sin 50-tasbebyggese. Det sociaa rummet står i fokus en medveten utformning av gator och torg samt ytorna mean husen är viktiga för att yckas skapa en attraktiv stadsde. Att driva och möta denna förändring kräver mod av aa inbandade där den visionsstyrda processen är nycken ti förankring, variation och trygghet. 3

STYRANDE BEGREPP De kärnvärden som formuerats för Stena Fastigheters bestånd i Handen sammanfattar och utgör summan från visionsprocessens oika dear; intervjuundersökning, idéforum, visionsworkshopar och andra deutredningar. Måsättningen med visionen är att ange riktningen för stadsdeen, beskriva det unika samt ge en bid av vad området ska vara. Därför är visionen UTVECKLING FRÅN FÖRORT TILL SMÅSTAD KRÄVER MOD i sin tur nedbruten i kärnvärdena FÖRANKRING, VARIATION och TRYGGHET. Dessa värden är i sin tur nedbrutna i underbegrepp och deras ro är att vara styrande begrepp för gestatningen av stadsdeen från detaj ti hehet. Detta bidar en röd tråd från visionen ti utveckad stadsde. FÖRANKRING Staden växer med utgångspunkt i ortens historia, viket ger kontinuitet i utveckingsarbetet. Handens historia är viktig för hur förändringar, tiägg och förtätningar förhåer sig ti stadsdeen och dess omgivning. Denna stabia bas skapar en väförankrad ny stadsbidning utveckad i diaog mean aktörer och medborgare som med stothet förädar stadsdeens historia utan att begränsas av den. VARIATION Den nya stadsdeens edstjärna är integrering inte separation. Ökad täthet ger underag ti ett mer varierat utbud av både service och uppeveser. Genom en variation av bostadstyper med oika karaktär, uppåteseformer, verksamheter och kuturutbud uppnås en bandad och uppeveserik mijö. TRYGGHET För att skapa en evande stad är trygghet en av hörnpearna; att kunna orientera sig i staden, att våga gå ut efter mörkrets inbrott och att kunna eva ett iv där tryggheten skapar en grogrund för att vija stanna och satsa. En tät stadsstruktur med befokade gator, aktiva bottenvåningar och entréer vända mot gatan ger möjigheter att skapa denna trygghet. De särdrag som är viktiga för riktningen och utveckingen av stadsdeen är sjävkart det vi ska fokusera på och utvecka för att den ska bi en attraktiv och vä fungerande stadsde. Kärnvärdena är styrande och deras respektive nedbrytningar pekar direkt och konkret in i programmets åtgärder. 39