Lokal ansökan för VO-College Bollnäs/Ovanåker - en del av VO-College Gävleborg Ansökans innehåll Beskrivning av kriterierna (nuläge, framtid, långsiktliga mål, kortsiktliga mål) Bilagor Bilaga 1: Kvalitetssäkring av Lokal styrgrupp Bilaga 2: Kvalitetsplanen Bilaga 3: Lokalt APU/APL avtal Bilaga 4: Handledarutbildningen VO-College Bollnäs/Ovanåker avser med denna ansökan att söka status som college. Ansökan görs tillsammans med det offentliga och privata arbetslivet inom vård och omsorgssektorn. Ansökan kommer att signeras av medlemmarna i den lokala styrgruppen för VO-College Bollnäs/Ovanåker. Kontaktpersoner: Monica Embretsén Personalchef inom Socialförvaltningen Arbetsgivare Bollnäs Kommun Mail monica.embretsen@bollnas.se Tel 0278/25293 070-581 92 64 Elisabeth Järmens-Wallin Rektor för Komvux samt Omvårdnadsprogrammet Arbetsgivare Bollnäs Kommun Mail elisabet.jarmens.w@bollnas.se Tel 0278/25449 070-206 16 81 Ann Olsson Enhetschef Arbetsgivare Ovanåkers Kommun Mail ann.olsson@ovanaker.se Tel 0271/57309 David Norman Projektledare VO-College Gävleborg 070-1916190 david.norman@hudiksvall.se 1
Signaturer från den lokala styrgruppens deltagare den / 2010 den / 2010 den / 2010 den / 2010 den / 2010 den / 2010 den / 2010 den / 2010 den / 2010 den / 2010 den / 2010 den / 2010 den / 2010 den / 2010 2
Innehållsförteckning 1. Varför Vård- och omsorgscollege?... 4 Vision:... 4 Syfte:... 4 Bakgrund... 4 Varför VO-College... 6 Huvudsakligt mål:... 7 2. Samverkan... 8 Nuläge... 8 Framtid... 9 Kortsiktigt mål... 9 3. Lokalt perspektiv... 10 Nuläge... 10 Marknadsföring... 10 Omvärldsbevakning/internationalisering... 10 Genus/mångfald... 10 Omvårdnadsprogrammet... 11 Framtid... 12 Kortsiktigt mål... 13 4. Infrastruktur för utbildningen... 14 Nuläge... 14 Framtid... 15 Kortsiktiga mål... 15 Långsiktiga mål... 15 5. Hälsoperspektivet... 16 Nuläge... 16 Framtid... 17 Kortsiktigt mål... 17 6. Kreativ och stimulerande arbets- och lärmiljö... 19 Nuläge.... 19 Framtid... 20 Kortsiktiga mål:... 20 7. Lärformer och arbetssätt... 21 Nuläge... 21 Framtid... 22 Kortsiktigt mål:... 22 8. Lärande i arbete... 23 Nuläge... Fel! Bokmärket är inte definierat. Framtid... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kortsiktigt mål:... Fel! Bokmärket är inte definierat. 9. Kvalitetsarbete/Uppföljning... 25 Nuläge... 25 Framtid... 25 Kortsiktiga mål:... 25 Långsiktiga mål... 25 10. Avtal och överenskommelser... 27 Framtid... 27 3
1. Varför Vård- och omsorgscollege? - Syfte/Vision - Analys/Bakgrund - Mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med ett lokalt Vård- och omsorgscollege. Hur ser visionen ut? Gör en analys av framtida behov inom vård och omsorg. Hur ser er lokala situation ut nu och om 5-10 år? Befolkningsunderlag? Vilka är aktörerna i form av arbetsgivare och utbildare inom er samverkan? Vilken omfattning har verksamheten? Rekryteringsunderlag? Vilken kompetens behövs/saknas? Pensionsavgångar? Andel studerande med slutförd utbildning? Antal sökande till omvårdnadsprogrammet, förstahandsval, andel pojkar för de 2 senaste åren? Utifrån er analys m.m.: Vilka är era konkreta mål? (Ska vara uppföljningsbara.) Vision: Ett lokalt samarbete mellan arbetsgivare, utbildningsanordnare och fackliga organisationer i Bollnäs och Ovanåker ska ge eleverna en kreativ, utvecklande lärmiljö, och yrkeskunskaper som motsvarar branschens krav för anställning, i ett attraktivt, utvecklande arbetsliv som präglas av god vård och omsorg, hälsofrämjande förhållningssätt, kompetensutveckling i yrket. Syfte: Syftet med VO-College är att: - kvalitetssäkra omvårdnadsutbildningen för ungdomar och vuxna i Bollnäs och Ovanåker utifrån nationella kriterier genom att arbetsgivare, utbildningsanordnaren och fackliga organisationer i samarbete utformar, anpassar och säkerställer nationell, regional och lokal anställningsbarhet för de utbildade. - skapa en yrkesutbildning med hög kvalitet och ett pedagogiskt nyskapande där elever känner lust att lära och får möjlighet att använda och utveckla sin kreativitet - alla som arbetar inom vård och omsorg skall ha tillgång till en god, kvalitativ och ändamålsenlig kompetensutveckling anpassad efter samhällsinnevånarnas och verksamheternas krav i Bollnäs och Ovanåker. Bakgrund Komvux vård i Bollnäs bedriver omvårdnadsprogrammet för ungdomar i samarbete med Torsbergsgymnasiet. När det gäller utbildning för vuxenstuderande så erbjuder Komvux vård i Bollnäs möjlighet för vuxna att läsa omvårdnadsutbildning både reguljärt och delvis på distans. För att få en bild av aktuella data viktiga för ansökan, samt nuvarande och framtida behov av samarbete inom länet gällande utbildning och kompetensutveckling har flera frågeformulär skickats ut och besvarats av arbetsgivare och utbildningsanordnare i länets kommuner. Svaren från Bollnäs och Ovanåker ligger till grund för faktauppgifter gällande olika kriterier i ansökan samt analys om vad VO-College skulle tillföra både utbildning och arbetsliv. Befolkningsunderlag Bollnäs och Ovanåker är 2 kommuner med totalt ca 37 500 invånare. Befolkningsunderlaget antas sjunka med 1000 personer de närmaste fem åren. Inom tio år kommer befolkningsunderlaget att fortsatt minska med ca 500 personer. I kommunerna finns idag 2600 personer som är 80 år och äldre. Inom fem till tio år kommer det antalet att vara ganska konstant. 4
Framtida behov inom omsorg och vård Det finns i nuläget ca 1300 undersköterskor eller vårdbiträden anställda inom kommunerna i Bollnäs och Ovanåker. Av dem som arbetar inom äldreomsorgen saknar för närvarande 140 personer adekvat utbildning och 40 inom området för personer med funktionshinder. Ambitionen är att öka antalet anställda med adekvat utbildning inom fem till tio år. Komvux vård utbildar i omvårdnadsprogrammet för unga och i vuxenutbildning. Högskolan i Gävle finns också att tillgå för fortsatta studier inom omsorg och vård och möjligheter till spetskompetens. Idag finns ett samarbete mellan HIG och Komvux vård där sjuksköterskeprogrammet på distans utbildar i praktiska moment i komvux vårds lokaler/metodrum. Det är också möjligt för arbetsgivarna att vidareutbilda medarbetare i samarbete med högskolan och Komvux vård i så kallade uppdragsutbildningar och enstaka kurser ur program. Inom fem år kommer antalet gymnasieelever i Bollnäs/Ovanåker som idag är 1630 att minska till 1090 med andra ord blir minskningen ca 33%. Inom tio år är motsvarande siffra ca 990. Samtidigt förväntas ca 270 personer som arbetar inom äldreomsorg och området för personer med funktionshinder gå i pension inom Bollnäs/Ovanåker. Idag c:a 750 anställda undersköterskor i Landstinget Gävleborg och antalet förväntas vara ungefär detsamma inom de närmaste fem åren. Inom de närmaste fem åren beräknas c:a 190 undersköterskor gå i pension och under de nästkommande fem åren beräknas c:a 140 personer gå i pension. För närvarande har vi ca 20 ungdomar som i första hand sökt till gymnasieskolans omvårdnadsprogram. Antalet har varit relativt konstant de senaste fem åren. Antalet förstahandssökande till den kommunala vuxenutbildningens omvårdnadskurser är HT-2010 40 st. Antalet vuxensökande har ökat det senaste året i takt med konjunkturnedgången i Sverige. Andel studerande som slutförde omvårdnadsprogrammet våren 2010 18 elever andel med slutbetyg 2500 p men kan ha IG-betyg 83 % andel med slutbetyg 2500 p inget IG-betyg 56% andel med högskolebehörighet 2500p med max 250 p IG-betyg 77 % Kunskapsbehov Arbetsgivarna i Bollnäs/Ovanåker ser utvecklingsmöjligheter att via VO-College ge fördjupade och nya kunskaper inom följande områden: Demens, psykiatri, bemötande, specifika kunskaper om funktionshinder och utvecklingsstörning, kost, psykologi, sociologi, normalt åldrande, friskvård, samhällskunskap, arbetsmiljö, genusfrågor, aktuell forskning inom vård och omsorg, metodik, socialpedagogik - sammanhang o teoretisk förankring, kunskap om kulturell mångfald samt grundläggande brandsäkerhet. Arbetsgivare och utbildare har ett gemensamt ansvar för detta. Vissa kurser inom omvårdnadsprogrammet bedrivs genom både teoretisk utbildning samt i form av apu/apl. Lärare och handledare ska, genom dialog, ha vetskap om vilka delar som hör till teoretisk utbildning eller arbetsplatsförlagd utbildning. Goda kunskaper i svenska språket och förståelse för ordens betydelse behövs för att ex. klara kraven på dokumentation. Etisk medvetenhet behöver genomsyra alla ämnen och alla delar, en ständigt pågående etisk diskussion. 5
Förändringar i framtiden Inom området finns det i nuläget inga privata arbetsgivare inom äldreomsorgen. Inom området för personer med funktionsnedsättning finns ett flertal privata arbetsgivare. En ökning av privata arbetsgivare kan också ses när det gäller landstingets verksamhet inom primärvården och i framtiden förväntas även delar av slutenvården att privatiseras. I Bollnäs och Ovanåkers kommuner har det tagits beslut om införande av Lagen om valfrihet (LOV) vilket på sikt kan innebära fler privata aktörer på marknaden och större konkurrens om medarbetarna. I gymnasieskolans nya läroplan GY 2011 är det fastställt att entreprenörskap kommer att finnas i alla program antingen som programgemensamt, i olika inriktningar eller som fördjupning. Förhållningssättet kommer att genomsyra även Vård och omsorgsprogrammet och utbildningsanordnaren kommer att fördjupa sitt arbete med entreprenöriellt lärande genom att använda privata arbetsgivare i delar av utbildningen. Varför VO-College Arbetsgivarna i Bollnäs och Ovanåker står liksom övriga arbetsgivare i landet inför stora utmaningar, att de närmaste tio åren kunna rekrytera utbildade medarbetare motsvarande antalet anställda som går i pension. Det behövs betydligt fler än de som väntas gå ut från gymnasieskolans och vuxenutbildningens omvårdnadsprogram för att täcka behovet av personal i i vård och omsorg i Bollnäs och Ovanåker i den region som vi i första hand kommer att konkurrera om arbetskraften med. Rekryteringsbasen måste innehålla alla presumtiva arbetstagare oavsett etnicitet och kulturell bakgrund. På så sätt säkerställs ett framtida omsorgsbehov från medborgare av annan etnicitet och kultur. Konkurrensen om utbildad arbetskraft kommer att innebära stora krav på att arbetsgivarna kan erbjuda ett attraktivt, utvecklande och hälsofrämjande arbetsliv. Branschen behöver tydliggöra utvecklingsmöjligheter för arbetstagare inom vård och omsorgsområdet för att höja status och intresse för yrket. Att utbilda sig till handledare kan vara en utvecklingsmöjlighet. En spetsutbildning kan även det vara en utvecklingsmöjlighet för den anställde. Äldre och funktionshindrades behov och efterfrågan på olika former av tjänster är och kommer att bli alltmer mångfacetterat. Det banar väg för nytänkande och former av nyetableringar och nyskapande av tjänster, av sociala inrättningar, erbjudanden och andra humana insatser vare sig de är offentliga eller privata. Sett till att gymnasieskolan från och med 2011 har entreprenörskap i alla program är det viktigt att arbetslivet också har utvecklade former för detta så att kunskap kan omsättas i praktik efter avslutad utbildning. För de arbetsgivare som har utvecklat möjligheterna till entreprenörskap kan det bli en viktig konkurrensfördel. Förmodligen ökar det också attraktionskraften så att fler blir intresserade av att utbilda sig och arbeta inom vård och omsorg. Ett samarbete mellan utbildning och arbetsliv kring entreprenörskap skulle kunna utvecklas inom ramen för VO-College. Arbetsgivarrepresentanterna i Bollnäs och Ovanåker och särskilt landstinget framhåller att det behövs en gemensam baskompetens som ger god grund för fortsatta studier och möjlighet till spetskompetens. För att kunna fastställa gemensamma branschkrav och öka anställningsbarheten, är det viktigt att både arbetsgivare och utbildningsanordnare inom VO-College ser till omvärldens syn på vilka kunskaper och kompetens som är viktiga för att klara arbetet inom äldreomsorg och området för personer med funktionshinder. 6
När det gäller kompetensutveckling går det att utveckla flera områden i ett framtida VO- College. Exempel på detta är möjligheter till kompetensutveckling i geografisk närhet och telebildsföreläsning/möten eller annan teknik. Med en aktiv marknadsföring och hög kvalitet på utbildningen som innefattar mera inslag av IT-teknik än vad som finns idag, ser vi möjlighet att attrahera fler sökande till utbildningen. Förhoppningsvis kan det även locka fler manliga sökande. Med utgångspunkt från ovanstående är det viktigt att i samarbete och inom ramen för VO-College utveckla och kvalitetssäkra den kommunala gymnasie- och vuxenutbildningen. En kvalitetssäkrad yrkesutbildning som motsvarar branschens krav för anställning samt tydliga förutsättningar för ett hälsofrämjande arbetsliv och kompetensutveckling skulle kunna locka fler sökande till omvårdnadsutbildningarna och innebära större förutsättningar för att de studerande stannar kvar i Bollnäs och Ovanåker. En del anställda i kommunal och privat verksamhet saknar godkänd utbildning varför det är nödvändigt att det i regionen finns möjlighet till en kvalitetssäkrad och kompetensberikande valideringsprocess och fortbildning. Det är svårt för de små kommunerna i länet att själva kunna tillgodose kompetensutveckling i den egna kommunen. Det gör det nödvändigt att uppnå en bättre samverkan, erfarenhetsutbyte och resursutnyttjande mellan kommunerna för att kunna höja kompetensen hos fler medarbetare. Meningen är att uppnå en strukturerad samverkan inom regionen baserad på geografiska förutsättningar genom att parterna ser möjligheter att effektivt nå en utveckling som gynnar alla i regionen. Arbetsgivare och utbildningsanordnare måste också samverka i en gemensam strategisk plan så att behovet av utbildade och kvalificerade handledare samt praktikplatser motsvarar behovet nu och i framtiden. I Bollnäs och Ovanåker behöver vi utbilda fler handledare och ta fram fler praktikplatser. En bred samverkan i länet inom ramen för VO-College ger oss möjlighet att utveckla och säkra kvaliteten på både utbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Det ger oss även större möjlighet att utveckla och förbättra integreringen mellan utbildning, arbete och forskning vilket är en av förutsättningarna för att nå framgång. I detta arbete och för att möjliggöra specialiseringar är Högskolan (HIG) en viktig samverkanspartner. En bred samverkan skapar även bättre förutsättningar för investeringar i modern teknik. Valet av VO-College som modell för samverkan, kvalitetssäkring och utveckling är både resursbesparande, trygg och effektiv för alla berörda parter. VO-College och dess nationella kvalitetskriterier är en kvalitetsstämpel som genom samverkan ger ökad anställningsbarhet inom regionen och nationellt. En modell som intressenter och användare vet vad den står för och vad den leder till. Huvudsakligt mål: Är att omvårdnadsutbildningarna i Bollnäs blir certifierad under 2011 7
2. Samverkan Beskriv hur parterna, dvs arbetsgivare, utbildare, Svenska Kommunalarbetareförbundet, eventuellt andra arbetstagarorganisationer samt eventuellt andra organisationer samarbetar/tänker samarbeta. Beskriv den lokala organisation som ska stödja syftet med VO-College och kopplingen till den regionala organisationen. - Lokal styrgrupp; arbetsgivarna ska vara i majoritet och inneha ordförandeposten - Koppling lokalt/regionalt - Koppling lokal styrgrupp - programråd - Vad gör ni tillsammans inom ert lokala VO-College för att öka attraktionskraften till att arbeta inom vård och omsorg och att söka till omvårdnadsprogrammet? Lokalstyrgrupp Styrgruppen för den lokala delen Bollnäs och Ovanåker innehåller arbetsgivare i majoritet, både offentlig och privat. Den lokala styrgruppen består av: Ordförande: Monica Embretsen, personalchef socialförvaltningen arbetsgivare Bollnäs kommun ordinarie i regionala styrgruppen Ledamöter: Ann Olsson, arbetsgivare, enhetschef Ovanåkers kommun - ordinarie i regionala styrgruppen Helena Mattsson, arbetsgivare, enhetschef Ovanåkers kommun, Weronica Bodin, arbetsgivare, enhetschef Bollnäs kommun Sören Henningsson, arbetsgivare, chef Hedens Omvårdnadscenter Eva Olsson, arbetsgivare, Landstinget Lars Kjellberg, arbetsgivare, Neuropsyk, ordinarie i regionala styrgruppen Elisabet Järmens Wallin, utbildare rektor op/op vux- ordinarie i regionala styrgruppen Nina Larsson, utbildare, op/opvux lärare Gunilla Liljendahl, utbildare, praktiksamordnare Kaisa-Lena Steiner, utbildare, op/opvux lärare Anita Olsson, Kommunal Hillevi Andersson, Kommunal Aina Woxberg, Kommunal Ersättare: Maria Halvarsson,, praktiksamordnare, Landstinget Eva Persson, studievägledare, adjungerad Anne-Marie Brynils, arbetsförmedlingen, adjungerad Vid behov kan även andra representanter adjungeras. Nuläge Dagens samverkan är i form av programråd där arbetsgivare, skola, kommunal och elever är delaktig. Dessutom finns en årlig planeringssamverkan av praktikplatser mellan utbildare och landstinget. Rätt till heltidsanställning, möjlighet till deltid. Både Bollnäs och Ovanåkers kommuner erbjuder idag heltidsanställning utifrån ett politiskt beslut. Fördjupningskurser finns för elever och redan anställd personal. 8
Framtid Den lokala styrgruppen ersätter dagens programråd. Detta forum är viktigt för att få ett stärkt samarbete och samsyn på utbildningen och förväntning av resultatet då behovet av anställningsbar personal ökar. Få ett bra samarbete i regionen, Gävleborg för att få möjligheten till fördjupade kunskaper och kompetenser inom omvårdnadsutbildning. Anställningsbarheten ökar om eleven har körkort vid avslutad utbildning. Handledarutbildning som överenskommits i den regionala styrgruppen är utvecklad. Få rutin och struktur på den lokala styrgruppen/programråd. Den lokala styrgruppen ska träffas 3 gånger per termin. Styrgruppen är beslutsmässig när minst sju ledamöter deltar och arbetsgivaren är i majoritet. Styrgruppens roll och syfte är att säkerställa att följande punkter följs upp: (Se även bilaga 1, som tygliggör kvaliteten för gruppen) - Handledarutbildning - Avtal/kontrakt - Enkäter till elever och handledare - Programelevråd och klassråd - Lokala styrgruppen - Handledarträffar - Kursutvärderingar - Årlig kvalitetsredovisning på programnivå - Att kvalitetsplanen är en stående punkt på dagordningen - Ett fåtal gemensamma projekt mellan skola och arbetsliv I vår lokala styrgrupp så finns representanter från den regionala styrgruppen. En person från Bollnäs/Ovanåker finns med i arbetsgruppen för regional handledarutbildning Möjlighet att adjungera in handledare till lokala styrgruppen/ programråd för att få bästa möjliga samarbete mellan skola, arbetsgivare, kommunal och elever i samband med apu/apl. Att i den lokala styrgruppen årligen informera alla parter om förväntade pensionsavgångar och förändringar i verksamheten. Fördjupningskurser finns för elever och redan anställd personal. En punkt på agendan är att ge information angående föreläsningar och utbildningar hos arbetsgivare (Lokala styrgruppens deltagare) Arbetsgivare ger förslag till elevers projektarbete/ gymnasiearbete (lokala styrgruppen tar fram förslag) Kortsiktigt mål Möjlighet till utlandspraktik ska finnas till ett antal elever inom omvårdnadsprogrammet och vuxenutbildningen. 9
3. Lokalt perspektiv Beskriv hur ni tillsammans inom ert lokala VO-College arbetar med: - Marknadsföring - Omvärldsbevakning/Internationalisering - Genusperspektiv - Mångfald Beskriv ert omvårdnadsprogram, upplägg och innehåll, samt övriga utbildningar som ingår/kommer att ingå i ert VO-College. Beskriv eventuella lokala specialiseringar/profiler. Nuläge Marknadsföring Utbildningsanordnaren för omvårdnadsprogrammet har i dag svårigheter att komma ut till grundskolan för att marknadsföra ungdomsprogrammet. Marknadsföringen genomförs enligt planen hos utbildningsanordnaren (se bilaga). Nu har elever från programmet förtur till sommarjobb under utbildningen, detta har setts som positivt hos eleverna och arbetsgivare. Arbetsgivare inom vård- och omsorg besöker grundskolorna vid olika tillfällen t ex vid branschinformationsdagar som anordnas ute på grundskolorna för år 7-9. Vid dessa tillfällen marknadsförs de olika yrkena och utbildningarna inom vård och omsorg. Då informeras även om framtida kompetensbehov. Landstinget Gävleborg tar emot studiebesök från Högstadieskolor från Bollnäs och Ovanåkers kommun. Landstinget besöker Högstadieskolor och informerar om dess verksamhet och de olika yrkeskategorierna. Medverkar på olika Branschdagar, Högskoledagar på Gymnasienivå i Bollnäs och Ovanåkers kommun. Landstinget Gävleborg tar emot PRAO-elever från kommunerna. Omvärldsbevakning/internationalisering Utbildningsanordnaren har under många år deltagit i projekt via Leonardo da Vinci, som möjliggör utlandspraktik för ett antal ungdomar och vuxenstuderande varje år. Utbildningsanordnaren och Äldreboende Karlslund har dessutom haft utbyte med Stevenson College i Edinburgh i två år. Genus/mångfald Ovanåkers kommun har en policy för jämställdhet vilken bland annat säger att jämställdhetsfrågarna ska beaktas vid rekrytering, bemanning, kompetensutveckling och arbetsmiljöarbetet. Ovanåkers kommun ska i sin planering och sitt beslutsfattande arbeta utifrån en könsneutral grund. I kommunens mångfaldspolicy står det att den vill medverka till att skapa ett samhälle som är välkomnande och tillgängligt för alla och att det är viktigt att kommunens verksamheter har kännedom om och respekt för människors olikheter. I Bollnäs kommuns jämställdhetspolicy finns riktlinjer bland annat om att alla förslag och beslut ska analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga möjliga konsekvenser för män och kvinnor, att service till medborgare ska vara könsneutral och att fördelning av resurser ska vara rättvis för både män och kvinnor. Bollnäs kommun ska sträva efter jämn fördelning av kvinnor och män inom alla verksamhetsområden. 10
Inom Landstinget Gävleborg pågår ett jämställdhetsarbete kallat HÅJ (Hållbar jämställdhet). Arbetet innebär bland annat riktade insatser i form av utbildningar och kunskaps höjande aktiviteter inom genus och jämställdhet. Två delprojekt pågår i syftet att ta fram metoder och handlingsplaner för att skapa ett starkare jämställdhetsperspektiv inom landstingets verksamheter. Dessa metoder ska sedan utvärderas, förankras och spridas för en fortsatt integrering i landstingets verksamheter. Båda kommunerna säger i sina policys att arbete och föräldraskap ska vara möjligt att förena, att sexuella trakasserier inte får förekomma samt att löneskillnader ska vara sakliga och inte bero på kön. Chefer och nyckelpersoner är medvetna om sitt ansvar att jämställdhetsarbetet ses som en viktig fråga. Vad gäller vårdföretaget Neuropsyk slår man i sin jämställdhetspolicy fast att företaget skall vara en intressant och stimulerande arbetsplats för alla medarbetare, oavsett kön, ålder, funktionshinder, social position, etnisk tillhörighet, religiös tillhörighet, sexuell identitet eller visstids-/ deltidsanställning. Utifrån att Neuropsyk lägger in alla ovanstående parametrar i sin jämställdhetspolicy ingår även mångfaldsarbetet på Neuropsyk i jämställdhetsarbetet. Hos utbildningsanordnaren finns en likabehandlingsplan. Personalen deltar i fortbildning kring dessa frågor och uppmuntrar varandra till spontana diskussioner kring genusfrågor. I arbetsgruppen är männen mycket underrepresenterade, 2 av 15. På ungdomssidan är det få pojkar som söker programmet, mellan 1 och 4 av 20 elever. I vuxengrupperna är det mer jämt fördelat mellan könen, men ofta har männen olika sorts anställningar i vård och omsorg. Grundskolans år 7-9 gör studiebesök hos arbetsgivare inom vård och omsorg i Ovanåkers kommun Mångfalden främjas via projektet Vård SFI där personer som inte har svenska som modersmål får möjlighet att jobba mer med vårdsvenska innan de söker omvårdnadskurserna. Vård-SFI syftar till att stimulerar språkutveckling och att väcka utlandsföddas intresse för yrken inom vårdsektorn, samt att gå vidare till vårdutbildningar. I alla vårdutbildningar finns det utlandsfödda studerande. Omvårdnadsprogrammet Komvux Vård bedriver utbildning inom vård, omsorg och friskvård. Samarbetet med branschen ser lite olika ut. Det bygger ofta på personliga kontakter och skolan bjuder in personal från arbetslivet som delger och informerar om sin yrkesverksamhet. De studerande gör också en del studiebesök inom landsting och kommun. Lärarna bjuder även in personer från arbetslivet till sitt Pedagogiska forum för att hålla sig uppdaterad, ex Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Bollnäs kommun. Karaktärskurserna är under de två första åren lika som Vuxenutbildningens period ett och två. Under ungdomarnas tredje år läser de även Projektarbete 100p, Sjukvård 200p samt en för skolan lokal kurs Psykiatri/Utvecklingsstörning 200p. Lärlingsprogrammet på Torsbergsgymnasiet har också en inriktning mot omvårdnad där Komvux Vårds lärare ansvarar för karaktärskurserna. 11
Omvårdnadskurser för vuxna syftar till att ge grundläggande kunskaper för arbete i verksamheter inom hälso- och sjukvård samt vård och omsorg. I omvårdnadsutbildningen ingår APU praktisk utbildning ca. 12 veckor, fördelat på tre olika platser. Eleven har en personlig kompetent handledare under praktiken. Komvux Vård erbjuder olika studieformer och validering i kurser, därför varierar utbildningens längd. Omvårdnadsutbildningen för vuxna omfattar karaktärskurser motsvarande 1350 poäng. De valbara kurserna under sista delen av utbildningen breddar kompetensen och ger en profilering för arbete inom olika områden. Gemensamma kurser period ett och två: Arbetsmiljö och säkerhet 50p Datorkunskap 50p Människan socialt och kulturellt 100p Psykologi A 50p Vård och omsorgsarbete (med APU som utgör 80p av kursen ) 200p Etik och livsfrågor 100p Medicinsk grundkurs 100p Omvårdnad 150p Social omsorg 150p I kurserna Omvårdnad och Social omsorg ingår 80 p APU. Period tre erbjuds 400 poäng (varav 80 p APU) fördjupningskurser mot Psykiatri, Sjukvård eller Utvecklingsstörning/Funktionshinder. I samverkan med företag, myndigheter och förvaltningar erbjuder utbildningsanordnaren uppdragsutbildningar inom vård och omsorg samt friskvård. Kurserna är ofta förlagda en eftermiddag i veckan. Branschen ser ett större behov av utbildning kring samsjuklighet, dvs mötet med personer som har flera olika problem tex psykiska funktionshinder, utvecklingsstörning, hjärnskador, missbruk, kriminalitet. Framtid Det finns ett behov av ökat samarbete mellan arbetsgivare, utbildare, personal och Kommunal för att visa grundskoleelever att de är betydelsefulla i ett framtida yrkesval. Förslag på hur detta kan genomföras är att tillsammans med elever anordna forum för att beskriva och marknadsföra yrket och utbildningen på ett positivt sätt bland annat genom besök i skolan och gemensamma events. Arbetsgivaren ser ett framtida behov av personer som är flerspråkiga för att säkerställa det framtida omsorgsbehovet. Det blir viktigt att ta tillvara kunskaper i framtiden hos personer med olika etnisk och kulturell bakgrund för att säkerställa behovet av dessa i verksamheterna. Ett hjälpmedel, EQF (European Qualification Framework), fungerar som ett översättningsverktyg för att göra nationella kvalifikationer lättare att jämföra i hela Europa, främja arbetstagarnas och de studerandes rörlighet mellan länder och underlätta deras livslånga lärande och anställningsbarhet. Följa den regionala marknadsföringsplanen samt den lokala för utbildningsanordnaren. För att få fler att söka programmet erbjuds ungdomseleverna sommarjobb minst 45 timmar inom kommunerna efter godkänd APU. Vuxenstuderande med godkänd APU kan få ta del av 12
detta erbjudande inom den privata sektorn.(eleven ansvarar själv för ansökan om sommarjobb och inskickande av bedömningsunderlag från APU till arbetsgivaren.) Studie och yrkesvägledare och arbetsförmedling är uppdaterade om arbetsgivarens behov av arbetskraft och kompetens. (ansvarig: Lokala styrgruppen) Finns ett gemensamt koncept för att få större andel pojkar i grundskolan att söka Vård- och omsorgsprogrammet till hösten 2012. (ansvarig: lokala styrgruppen) Kortsiktigt mål Alla som ingår i det lokala VO-college ska ha en länk som hänvisar till regionens hemsida Utbildningsanordnaren bjuder årligen in grundskolans studie- och yrkesvägledare 13
4. Infrastruktur för utbildningen - Samtliga utbildningsaktörer inom VO-College - Utbildningsnivåer/-former. Finns det Yrkeshögskoleutbildningar och/eller samverkan med Universitet/Högskola i regionen som kan visa på ytterligare karriärvägar som matchar arbetslivets behov? - Vilka vänder sig utbildningarna till? - Hur skapar VO-College förutsättningar för kompetensutveckling för redan anställda? Nuläge Komvux Vård i Bollnäs bedriver Omvårdnadsprogrammet för ungdomar. När det gäller utbildning för vuxenstuderande så erbjuder Komvux vård i Bollnäs möjlighet för vuxna att läsa omvårdnadsutbildning både reguljärt och delvis på distans. Hälsingeutbildning är ett samarbete mellan samtliga hälsingekommuner där utbildning för vuxna står i centrum. Samarbetet innebär att innevånarna i Bollnäs och Ovanåkers kommun erbjuds ett stort utbud av distansutbildningar där ibland kurser ur Omvårdnadsprogrammet. Utbildningarna ges på ett flexibelt sätt i form av distansutbildning eller lokalt på ett lärcentrum. Genom att denna flexibilitet erbjuds den studerande så möjliggör det för redan anställd personal inom omsorgen att kompetens höja sig och fortfarande vara kvar i arbete. Lärcentrum finns i både Bollnäs och Ovanåkers kommun. Där har den studerande möjlighet att sitta och studera, oavsett om man studerar på gymnasial eller eftergymnasial nivå. På lärcentrum finns det tillgång till datorer, kopiering, fax videokonferenser samt möjlighet att skriva prov eller tentor. Lärcentrum ger den studerande möjlighet till kompetensutveckling i geografisk närhet exempelvis genom telebildsföreläsning/möten eller annan teknik. Komvux vård i Bollnäs har idag en väl fungerande valideringsmodell. Förutom den regionala modell som VO-collge ska utarbeta för validering så behöver den lokala valideringsmodellen kompletteras ytterligare utifrån individens behov. Utbildningsanordnaren är idag medlem i ISEA och avser att medverka i fortsatt utvecklingsarbete av modellens innehåll. På Torbergsgymnasiet pågår sen augusti 2008 en försöksverksamhet i Skolverkets regi, där de ska sträva efter att ta fram en bra lärlingsutbildning som ger ungdomarna goda förutsättningar att lyckas i arbetslivet. Idag så är det tre studerande som går denna lärlingsutbildning inom Omvårdnadsprogrammet. I samarbete mellan utbildare och arbetsgivare så framkommer olika kompetensutvecklingsbehov som kan mynna i nya önskemål om kurser som utbildare kan erbjuda. Vård SFI är ett pågående länsövergripande projekt där Bollnäs och Ovanåker ingår. Projektet syftar till att stimulera språkutveckling och att väcka utlandsföddas intresse för yrken inom vårdsektorn samt att gå vidare till omvårdnadsutbildning. Projektet startade i januari 2010 och pågår fram till 31 juli 2011. Styrgruppen för vård SFI diskuterar hur en eventuell fortsättning kan se ut. I Bollnäs har man regelbundet haft handledarutbildningar som fått bra betyg på utvärderingar och handledarna har en mycket viktig funktion då eleverna ska ut på praktik. Handledarutbildningen har legat till grund så att eleven ska få en lärorik praktik samt att få använda sina teoretiska kunskaper. För handledarna har det varit viktigt att kunna bedöma 14
elever utifrån samma kriterier samt veta vilka krav de kan ställa, och veta vad som läggs in i bedömningen. Detta har gjort att bedömningarna blivit mer rättvisa. Handledarna behöver också regelbundet träffas för att vägleda och stötta varandra och ett sätt kan vara att jobba med fallbeskrivningar. Utbildningsanordnaren bjuder in högskolorna till en informationsdag varje år. Omvårdnadsprogrammet årskurs 3 erbjuds studiebesök på högskolan i Gävle. Arbetsgivaren köper vid behov uppdragsutbildningar från högskolorna. Framtid I samarbetet mellan utbildare och arbetsgivare så framkommer kompetensutvecklingsbehov som kan mynna ut i nya önskemål om kurser som utbildaren kan erbjuda. I samarbete mellan arbetsgivare kan kompetensutveckling erbjudas inom specialistkompetenser. VO-College medverkar till att skapa fördjupande kompetensutvecklingsmöjligheter på gymnasie- och högskolenivå både för omvårdnads- och lärarpersonal. Kompetensutveckling inom vård och omsorg och framtida behov av personal med relevant utbildning är stort och flera områden går att utveckla i ett framtida VO-College. Kortsiktiga mål Implementera VO-College i den nya läroplanen Gy-11 under år 2011. Långsiktiga mål Implementera vuxenutbildningens omvårdnads utbildningar utifrån Vux-12 under år 2012. 15
5. Hälsoperspektivet Hur genomsyrar hälsoperspektivet ert arbete? Beskriv hur arbetslivet resp. utbildningsanordnarna arbetar med: - Förståelse och ansvar för den egna hälsan - Krav i yrkeslivet - Möjlighet till fysiska aktiviteter/träning under utbildning och i arbetslivet. - Förflyttningsteknik - Ergonomi - Kost - Handlingsplan mot rökning, alkohol, droger och mobbning Nuläge Bollnäs och Ovanåkers kommuner har utarbetade policys vad gäller tobaksanvändning på arbetstid, alkohol och drog policy samt policy mot kränkande särbehandling. I Ovanåker finns en speciell handlingsplan mot allergier. Bollnäs och Ovanåkers kommun har utbildade förflyttningsinstruktörer. Socialtjänsten i Bollnäs erbjuder ett gratis friskvårdskort som gäller träning på alla kommunala anläggningar. För att få fortsatt gratis träningskort gäller att man tränat minst 20 tillfällen under 1 år. Personalklubben i Ovanåker arrangerar och subventionerar olika hälsofrämjande aktiviteter för de anställda. Neuropsyk och Hedens Omvårdnadscenter subventionerar friskvård för personalen. I omvårdnadsarbete inom Bollnäs och Ovanåkers kommuner och de privata vårdgivarna samt Landstinget har man som krav att man ska jobba utifrån de uppställda policys som finns. Arbetsgivarna jobbar också strategiskt med rehabilitering. I Bollnäs kommun samt Neuropsyk arbetar man strategiskt med korttidssjukfrånvaro. Har man som anställd varit sjuk 6 gånger eller fler under 1 års tid så blir man kallad på ett hälsosamtal med närmaste chef. Inom Landstinget Gävleborg bedrivs hälsofrämjande arbete på alla arbetsplatser. Utgångspunkt för det hälsofrämjande arbetet finns i Landstingets Samverkansavtal. Det hälsofrämjande arbetet innebär aktiviteter för att främja, utveckla och vidmakthålla goda hälso- och livsstilsvanor, välbefinnande och ökad arbetsglädje. Landstingets friskvårdsanläggningar får nyttjas av tillsvidareanställda medarbetare samt månads- och timvikarier samt studenter och elever under den tid de gör praktik i landstinget. Ersättning för fysisk aktivitet motion och annan friskvård utanför landstingets friskvårdsanläggningar kan utgå med max 1000 kr/anställd/kalenderår. Inom Landstinget Gävleborg tillämpas policys angående tobak, snusning, alkohol och droger. Här gäller bla rökförbud under arbetstid, raster undantagna. Rökning tillåts då endast till av landstinget angivna zoner utomhus. Hälsoperspektivet i utbildningen i nuläge Ungdomar I läroplanen för omvårdnadsprogrammet finns det många kurser där hälsa och livskvalitet ingår. Under hela utbildningen på OP läggs tyngd på hälsoperspektivet både då det gäller förebyggande av sjukdom för patient/kund och personal. Begrepp som fysisk, psykisk, social och andlig hälsa samt KASAM (känsla av sammanhang) är ständigt återkommande under hela utbildningen. 16
Alla ungdomar läser kursen Idrott och hälsa A 100 poäng. Idrottslärare på gymnasiet ansvarar för denna kurs. Hos utbildningsanordnaren har man i ett projekt under tre år integrerat Idrott och hälsa med karaktärsämnen på OP. Grundorsaken till detta var att en del studerande tidigare år inte nådde godkänt i kursen Idrott och hälsa. Genom integreringen ville man öka förståelsen för den egna hälsan och hur människokroppen fungerar i rörelse och motion och därmed även öka motivationen och ansvaret för sin egen hälsa. På gymnasiet finns utvecklade handlingsprogram mot rökning, alkohol, droger och mobbing som revideras varje år. Andra årets OP studerande har ansvar för en temadag om droger för ettorna varje år. Matsedeln på Torsbergsgymnasiet görs tillsammans med kostchef och några studerande. Varje dag serveras en salladsbuffé, en vegetarisk och en vanlig rätt förutom de specialkoster man kan få vid allergier. I cafeterian kan man köpa grova smörgåsar med ost och skinka, bagetter, frukt samt kakor och godis. Förflyttningsteknik ingår i kursen vård och omsorgsarbete för både ungdomar och vuxna. En av lärarna på OP har utbildning i förflyttningsteknik och får kontinuerlig uppdatering i ämnet men detta moment bör man kunna samarbeta mycket mera med instruktörerna på arbetsplatserna. Ergonomi ingår i kursen Arbetsmiljö och säkerhet som både ungdomar och vuxna läser som en obligatorisk kurs. Även i detta moment bör samarbetet öka med arbetslivet. Vuxna Då det gäller vuxna så läser de, som beskrivits ovan, många kurser där hälsoperspektivet ingår. Kursen Idrott och hälsa ingår dock inte i de vuxnas omvårdnadsutbildning. Då det gäller rökning, alkohol, droger och mobbing följer man och informerar om Bollnäs kommuns utarbetade handlingsplaner. Som vuxen har man möjlighet att äta i matsalen till reducerat pris. Framtid I det nya Vård- och omsorgsprogrammet GY 11 har man hälsan i fokus. Utgångspunkten ska vara det friska och målen ska vara att bevara och återställa människans hälsa. Under vår och höstterminen kommer nya kursplaner vilket kommer att innebära att lärarna måste utarbeta nytt arbetsmaterial. Då är det viktigt att hälsoperspektivet synliggörs och att det framgår att alla har eget ansvar för sin hälsa. Bollnäs kommun har en färdigställd lokal där förflyttningsutbildning bedrivs för anställd personal samt timvikarier. Där finns utbildad personal i förflyttningsteknik. Utbildningsanordnaren har lärare som är utbildade i förflyttningsteknik. Ett samarbete skulle medföra en bättre kontinuitet. Kortsiktigt mål Lokala styrgruppen gör en plan för integrering av förflyttningsteknik under 2011. 17
18
6. Kreativ och stimulerande arbets- och lärmiljö - Arbets- och lärmiljö som stimulerar kreativitet och engagemang - Modern teknik, utrustning och dokumentationssystem Nuläge. I alla verksamheter används regelbundna arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal som verktyg för att utveckla arbetsmiljön. Olika former av samverkansgrupper bedrivs där representanter från personalen och arbetsgivaren diskuterar arbetsmiljöfrågor och utbildningsinsatser. Där kan personalen genom sina ombud komma med förslag på förbättringar/förändringar. Hos de flesta arbetsgivare sker arbete med kontaktmannaskap i olika utsträckning. I Bollnäs kommun har personalen börjat använda sig av Genombrottsprojektet, ett verktyg där man på ett systematiskt sätt bedriver förändrings- och förbättringsarbete för kund. För att bedriva dokumentation används olika verksamhetssystem. Privata verksamheter använder bland annat Safedoc, och i Bollnäs och Ovanåkers kommun använder man sig av ProCapita. Hemtjänsten i Ovanåkers kommun använder sig även av IT-systemet Mobipen och hemtjänsten i Bollnäs kommun använder sig av Intraphone. Detta är system för att säkerställa insatser, mäta tid och dokumentera. Ett annat system som används i Bollnäs kommun är Phoniro, en lösning med nyckelfria lås hos kunderna. Mobipen används även vid något särskilt boende i Bollnäs kommun. För att planera och effektivisera verksamhet, använder sig äldreomsorgen i Bollnäs kommun av planeringsverktyget Laps Care, vilket även Ovanåkers kommun kommer att göra inom en snar framtid. Olika typer av trygghetslarm finns ute i verksamheterna. I kommunerna och de i flesta privata verksamheterna finns det datorer på alla arbetsplatser. Inom Landstinget Gävleborg finns ett länsövergripande Kliniskt träningscentra (KTC) som erbjuder möjlighet till kompetensutveckling i form av praktisk träning av olika kliniska moment samt ökning av olika teoretiska kunskaper. Studerande och elever som gör sin kliniska del av utbildningen inom Landstinget Gävleborg har möjlighet att nyttja KTC. All personal inom Landstinget Gävleborg har möjlighet att nyttja medicinskt bibliotek, med medicinsk litteratur och internationella tidskrifter. Hos utbildningsanordnaren bedrivs karaktärskurserna i vårdkorridoren bestående av fyra klassrum, två metodövningsrum, två grupprum och ett datorrum med åtta elevdatorer. Inför APU perioderna förläggs delar av lektionerna till metodövningsrum där eleverna får öva på varandra och på dockor. För att stimulera till uttrycksformer används olika material, från den sk Estetiska vagnen. Ett av grupprummen är Lärlingsrummet där de elever som går Lärlingsprogrammet träffas några gånger i månaden för att få undervisning i karaktärsämnen. I Bollnäs kommun finns Mediecentrum, en pedagogisk och teknisk resurs för utbildningsanordnare som utvecklar lärmiljön tex genom möjlighet att låna kameror och visa streamade filmer. I två rum på Komvux Vård finns Smartboardutrustning installerad för att utveckla undervisningen. Bärbara datorer underlättar för lärarna i arbetet. Komvux vård finns som en del av Torsbergsgymnasiet där alla studerande kan ta del av ex bibliotek, cafeteria, matsal och andra gemensamhetsutrymmen. Det blir också naturligt att ta del av temadagar och det informationsutbud som annars finns för Torsbergsgymnasiets 800 ungdomselever. 19
Vuxenutbildningens SFI förlägger ofta kurser med anknytning till vård i Komvux Vårds lokaler, Detta innebär att olika kulturer möts både i klass och uppehållsrum. Komvux vård har förutom de gemensamma utrymmena ett eget uppehållsrum samt ett trivsamt konferensrum där man förlägger uppdragsutbildningar, lektioner och avslutningar. Framtid Grunden för kreativitet och problemlösning är reflektion, därför är det av stor vikt att tid avsätts för samtal både hos arbetsgivaren och utbildningsanordnare. För att förbättra den psykosociala miljön är arbetet med kontaktmannaskap på alla arbetsplatser viktigt. Detta stimulerar personal till personligt engagemang. För att nå personlig utveckling är det också viktigt att arbeta med en kompetensutvecklingsplan. För att öka förståelsen för olika typer av teknik- och dokumentationssystem ska eleven under APU/APL bekanta sig med dokumentationssystemen i verksamheten. Första praktiken presenteras systemen och under tredje praktiken krävs att eleven formulerar sig i dokumentationen. Lokalerna är viktiga för att få en stimulerande och kreativ lärmiljö. Då behövs små grupprum och ljusa lokaler. Att varje lärare och elev har en bärbar dator underlättar i lärmiljön. Finns en tydlig funktionsbeskrivning för kontaktmannaskapet (arbetsgivare, på APT) Utveckla bedömningsunderlag där dokumentationssystem ingår. (Utbildningsanordnaren, inför ht 11) Använda nya bedömningsunderlaget under APU/APL. (handledare, ht 11) Inreda hemlikt metodrum hos utbildningsanordnare (utbildningsanordnare, presenteras för lokala styrgruppen jan -12 ) Förnya och förbättra datorrum hos utbildningsanordnare (utbildningsanordnare, presenteras för lokala styrgruppen jan -12 ) Kortsiktiga mål: Varje månad diskutera pedagogiska frågor bland lärarna. 20
7. Lärformer och arbetssätt Beskriv hur ni arbetar med att skapa sammanhang och teoretisk förankring som motsvarar verksamhetens behov. Beskriv hur ni arbetar med erfarenhetsutbyte mellan utbildningsanordnare och arbetsliv. Utbildningen vid VO-College ska kännetecknas av: - erfarenhetsutbyte mellan utbildningsanordnare och arbetsliv, t.ex. möjlighet till projektarbete med arbetslivet - studerandeinflytande - lagarbete och ämnesintegration - möjlighet till validering regionalt eller lokalt - sammanhållna arbetsdagar, beskriv ev. undantag - möjlighet till distansutbildning - flexibilitet och mångfald i teori och praktik och för examinationsformer - forskningsanknytning Nuläge För närvarande arbetar utbildningsanordnaren och arbetsgivarna parallellt med samma saker, men med ganska få erfarenhetsutbyten. De utbyten som sker är när de studerande är på APU och läraren besöker arbetsplatsen. Ett bra sätt för utbildare att se verksamheter är att gå på fältstudier under en dag. Under teoriperioden bjuder skolan in personal från arbetsgivarna som delger och informerar om sin yrkesverksamhet och de studerande gör också en del studiebesök inom landsting och kommuner. En del av besöken är kostnadsfria, andra inte. Lärarna bjuder även in personer från arbetsgivarna till sitt Pedagogiska forum för att hålla sig uppdaterade, ex Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Bollnäs kommun. I erfarenhetsutbytet ingår handledarutbildning, se kriterium 8. Projektarbeten kopplade till arbetslivet kan förekomma. När det gäller studerandeinflytande skiljer det sig i förutsättningar mellan vuxen och ungdomsgymnasiet. Vuxna läser på modifierad distans och en kurs i taget. Antalet timmar med lärarledd undervisning blir färre och studietempot högre. Då används en skriftlig studiehandledning för att underlätta studierna. Detta upplever en del studerande som negativt då det gäller inflytande över lärformer och arbetsätt. Vår IT plattform First Class är viktig för kommunikation mellan lärare och studerande vid distansstudier. Studerande kan även erbjudas enstaka kurser i omvårdnadsprogrammet på heldistans via Hälsingevux. I vuxenutbildningen kan kursen vård och omsorgsarbete valideras för de studerande som har lång erfarenhet inom äldreomsorgen. För närvarande valideras kunskaperna på skolan teoretiskt. De praktiska momenten genomförs på arbetsplatser där särskilt utbildade valideringshandledare gör bedömningen under tre dagar. På ungdomsgymnasiet läser man många kurser parallellt. Alla lektioner är lärarledda, vilket innebär att läraren har större möjlighet att arbeta med olika lärformer och lärstilar. Den ämnesintegrering/ infärgning som för närvarande sker för ungdomar är t ex mellan psykologi och estetisk verksamhet samt religion och människan socialt och kulturellt. Infärgning av omvårdnadsämnen sker kontinuerligt under hela utbildningen i svenska och engelska. I vuxenutbildningen läser eleven en kurs i taget för att ge möjlighet att läsa enstaka kurser på heltid. Projektet VårdSFI har som mål att integrera svenska språket och omvårdnadsämnen och för tillfället även datorkunskap. Klassråden för ungdomselever varannan vecka är ett viktigt forum för påverkan av skolsituationen. Ibland förekommer håltimmar för ungdomarna som gör att en sammanhållen 21
arbetsdag inte alltid finns. Där finns då tid för läxläsning och stödundervisning, i sk Vårdstuga. På Torsbergsgymnasiet pågår projektet med Lärlingsprogrammet där fem elever valde Omvårdnadsprogrammet. Kurserna utgår från andra lärformer och arbetssätt där man lär på arbetsplatsen. Tre dagar per vecka finns eleven på en arbetsplats inom vård och omsorg. Samtal mellan elev, lärare och handledare är grunden för lärandet. Reflektion görs även i den studerandes loggbok samt under samtal med lärare på teorilektioner. Gemensamt för ungdomar och vuxna är utvärderingar av kurserna, både vid halvtid och vid kursens slut, samt representation vid programråd och programelevråd. Många elever upplever att antalet utvärderingar är för många. De lärformer, arbetssätt och examinationsformer som används vid Komvux Vård varierar mellan olika lärare och lärarlag. Lärarna stävar efter att variera mellan olika lärstilarna så att de studerandes behov tillgodoses oavsett om de är ungdom eller vuxenstuderande. Nackdelen med modifierad distans för vuxenstuderande är att examinationsformen ofta blir en individuell skriftlig inlämningsuppgift. Följande arbetssätt används både vi inlärning och redovisning: diskussioner, skriftlig inlämning, seminarium, gruppredovisning, tvärredovisning, workshop, rollspel, estetiska uttryck, fallbeskrivningar, skrivning enskild- eller par. Målet med forskningsanknytning på gymnasienivå är att lära elever att kritiskt granska texter och källor. Detta sker t ex genom diskussioner och kommentarer i skriftliga inlämningsuppgifter. Framtid Utbildningsanordnaren behöver få vetskap om vilka föreläsningar och utbildningar som pågår hos arbetsgivaren. För att tillgodose verksamheternas behov av personal som är kreativa och problemlösande, krävs att lärare varje dag utmanar elevens förmåga till kritiskt tänkande. Detta sker genom att lärare i undervisningen ger tid till reflektion. Intentioner finns att mellan olika kurser genomföra gemensamma projekt och teman på Vårdoch Omsorgsprogrammet. Då det kommande gymnasiearbetet i Gy11är praktiskt inriktat kommer ett samarbete mellan arbetsgivare utbildare att krävas. För att säkerställa studerandeinflytande kommer det att bildas en gemensam grupp för både ungdoms- och vuxenstuderande i form av programelevråd. Dessa ska i tid ligga före den lokala styrgruppens/programrådets möten för att synpunkter ska kunna vidarebefordras till denna. Bygga upp och utveckla en sk. Vårdstuga där pedagogisk personal handleder studerande för att stötta och hjälpa individen i sina studier. Kortsiktigt mål: Ämnesintegration: Bjuda in och samla berörda lärare på Vård- och Omsorgsprogrammet för att diskutera samarbete. (klassföreståndare, i början av utbildningen.) 22
8. Lärande i arbete Arbetsgivaren ska erbjuda den studerande arbetsförlagt lärande som genom god handledning lägger grunden till ett gediget yrkeskunnande. Beskriv hur ni arbetar med detta. Beskriv även er handledarutbildning. Nuläge Komvux Vård har bedrivit handledarutbildning under många år i kommun och landsting i Gävleborgs Län. Kurserna har förlagts i Komvux Vårds lokaler eller efter uppdragsgivarens önskemål, ofta en eftermiddag i veckan under fem veckor. Kursen har varit mycket uppskattad och vård och omsorgspersonalen har stått i kö för att få delta. Vid utvärderingarna har det framgått att innehållet motsvarat förväntningarna. Tidigare genomfördes flera handledarutbildningar varje år men de senaste åren endast en kurs per år pga. tidsbrist för lärarna. Förutom handledarutbildningar har handledarträffar genomförts. Målsättningen har varit en årlig träff där personal från vård och omsorgsverksamheten fått information om förändringar inom skolområdet samt diskuterat handledarrollen. Personalen har även medverkat vid framtagandet av de gemensamma apu-blanketterna. Handledarnas önskemål är att få träffas oftare, för uppdatering och erfarenhetsutbyte. För närvarande finns ca 180 handledare inom verksamheterna. Behov finns av en aktualiserad handledarutbildning, då det är många som gått utbildningen för flera år sedan eller saknar handledarutbildning. Nuläge tillvägagångssätt vid apu-placeringar: Omvårdnadsprogrammet för ungdomar har 5 veckor APU per läsår. Omvårdnadsutbildningen för vuxna har 4 veckor APU per termin. Komvux Vård har skrivna avtal med de flesta praktikplatserna utifrån en prioriteringsordning. Varje elev får möjlighet att önska plats inom det aktuella praktikområdet. Eftersom platserna inom vissa områden är få måste ibland lottdragning ske. Praktiksamordnaren fördelar platserna och gör förfrågan till respektive arbetsplats. Inom Landstinget Gävleborg finns en Praktiksamordnare som arbetar över hela länet. För praktikplanering och samordning av praktikplatser används ett Webbaserat IT-system, KLIPP. Inom landstinget har alla avdelningar och enheter som tar emot elever för APU/APL ansvariga kontaktpersoner. Landstinget anordnar en träff varje termin där Praktiksamordnare och berörda APU-samordnare från skolorna, planerar kommande APU-perioder. APUkonferens sker en gång per år då även elevansvariga från avdelningen deltar. Då eleverna går ut på sin praktik har de fått information om kursplan/mål, sekretess och om vad som gäller för eleverna ute på praktiken ex. arbetstid och klädsel. Information, närvaro, kursmål och bedömningsblankett tar eleven med ut på praktikplatsen. Alla elever får en utsedd handledare under sin APU. Under APU uppmuntras eleven till att göra studiebesök på olika enheter samt följa patienten i vårdkedjan. 23