Patientsäkerhetsberättelse Region Skåne

Patientsäkerhetsberättelse Region Skåne 2018 Håkan Miörner Tf. regional chefläkare

Innehåll PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE... 1 REGION SKÅNE... 1 Sammanfattning... 3 STRUKTUR... 4 Övergripande mål och strategier... 4 Organisation och ansvar... 5 Patienters och närståendes delaktighet... 7 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 7 Klagomål och synpunkter... 7 Egenkontroll... 8 PROCESS - Åtgärder för att öka patientsäkerheten... 8 Riskanalys... 8 Utredning av händelser - vårdskador... 9 Informationssäkerhet... 9 RESULTAT OCH ANALYS... 10 Egenkontroll... 10 Avvikelser... 14 Klagomål och synpunkter... 14 Händelser och vårdskador... 14 Riskanalys... 14 Mål och strategier för kommande år... 14 2

Sammanfattning Övergripande mål och strategier är att vårdskador ska förhindras genom ett aktivt och riskförebyggande arbete samt att patienter och närstående ska ses som viktiga aktörer i det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Patientsäkerhet ska vara av högsta prioritet inom alla verksamheter och det ska vara en nollvision avseende vårdskador. Ingen patient ska drabbas av skador som hade kunnat undvikas. En god arbetsmiljö är viktig för en hög patientsäkerhet och kännetecknas av närvarande, engagerade chefer, en lyhörd ledning, kontinuitet i ledarskapet, en god psykosocial arbetsmiljö och tillräckliga resurser. Arbetsmiljön är viktig för att kunna rekrytera och behålla medarbetare. Under året har brist på specialistsjuksköterskor bidragit till minskad tillgänglighet på vårdplatser och operationskapacitet vilket har skapat patientsäkerhetsrisker. En rad åtgärder såsom nyrekrytering av sjuksköterskor, utbildning, fokus på arbetsmiljö samt stöd till chefer har vidtagits under 2018 och kommer att fortgå under 2019. Patientsäkerhetskultur handlar om normer, attityder och värderingar som påverkar hur vi agerar. En god säkerhetskultur är en förutsättning för att kunna erbjuda säker vård. Det finns idag en ambition att utveckla styrning och ledning i riktning mot mer tillit. Detta förväntas bidra till en förbättrad arbetsmiljö, ökad effektivitet och flexibilitet, ökat patientfokus samt till att bygga en kultur där människor och institutioner samarbetar brett för att uppnå de gemensamma övergripande målen. Att minska vårdrelaterade infektioner, vårdnära suicid, trycksår och fall samt att förbättra nutritionen för patienter och öka läkemedelssäkerheten har varit prioriterade områden. Inom flera av dessa områden finns utmaningar men resultaten är goda exempelvis vad gäller bland annat trycksår, läkemedel till äldre och fortsatt lägre antal vårdnära suicid. Under 2019 kommer det vara ett fortsatt fokus på personcentrerad vård. Patienten och närstående ska ses som viktiga aktörer och involveras i det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Planeringen för införandet av Skånes Digitala Vårdsystem (SDV) kommer att fortgå och förutsätter ett aktivt arbete med riskanalyser. Klagomålshanteringen samt hanteringen av patienters och närståendes synpunkter ska utvecklas med målsättningen att förenkla rutinerna för anmälan av klagomål samt att införa ett rapporteringssystem som möjliggör uppföljning på aggregerad nivå. Arbetet med vårdrelaterade infektioner måste fördjupas. Förmågan för att på regional nivå sammanställa och analysera utredningar av händelser som medfört eller kunnat medföra en allvarlig vårdskada samt att följa upp effekter av åtgärder som vidtagits ska förbättras. 3

Inledning Enligt patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 ska vårdgivaren årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Idén med patientsäkerhetsberättelsen är att öppet och tydligt för alla redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten. Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3. Patientsäkerhetsberättelsen bör utformas så att den kan ingå i vårdgivarens ledningssystem för patientsäkerhet. Patientsäkerhetsberättelsen ska vara färdig senast den 1 mars varje år. STRUKTUR Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. Enligt patientsäkerhetslagen uppstår en vårdskada när en patient drabbas av ett lidande, en kroppslig eller psykisk skada eller en sjukdom samt vid dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. I en säker hälso- och sjukvård är arbetet organiserat på ett sådant sätt att vårdskador förhindras. Vården i Region Skåne grundar sig på vår gemensamma värdegrund. Den ska vara välkomnande och drivande och ske med ett bemötande präglat av omtanke och respekt; men också på att patientsäkerhet är prioriterat högst och att nollvision råder avseende uppkomst av vårdskador. En god patientsäkerhet vilar på en god arbetsmiljö och en bra säkerhetskultur. Säkerhetskulturen ska kontinuerligt stärkas genom ett strukturerat förbättringsarbete. All vård som erbjuds ska vara av hög medicinsk kvalitet och av god hygienisk standard. Chefer och medarbetare ska ha kunskap om rutiner för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda orsaker som kan leda till vårdskada. Vidtagna åtgärder ska följas upp för att se att de haft avsedd effekt. Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. För att utveckla nya och bättre arbetsmetoder ska patienten och närstående ses som viktiga aktörer och i större utsträckning involveras i det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Ett bra bemötande av patienten främjar patientsäkerheten. Viktiga områden att fokusera på är exempelvis att förebygga läkemedelsrelaterade problem, vårdrelaterade infektioner, trycksår, fallolyckor och ohälsa i munnen. Det ska ske genom att förbättra uppföljningen av avvikelser och att öka antalet medicinska revisioner. Patienten i sluten vård ska erbjudas vårdplats på korrekt vårdnivå och förflyttning ska ske endast av medicinska skäl. Samarbetet och kommunikationen såväl inom organisationen som mellan vårdgivare ska förbättras. Antalet patienter inom slutenvård som får utskrivningsinformation ska öka liksom antalet som får läkemedelsgenomgångar inom både slutenvård och öppenvård. Utskrivningsinformationen 4

ska vara begriplig för patienten och kvaliteten i denna ska öka. Det finns en patientsäkerhetsrisk gällande inaktuella och inkorrekta läkemedelslistor och alla verksamheter ska arbeta för att förbättra detta. Resistensutvecklingen för antibiotika måste minimeras. Detta innebär att Stramas 10 punktsprogram för minskad antibiotikaresistens ska vara ledande inom all hälso- och sjukvård, och regionala rekommendationer avseende förskrivning av antibiotika, ska följas. Den ökade rörligheten bidrar till ett infektionspanorama i förändring. Hälsoundersökningar ska erbjudas för att uppmärksamma eventuell ohälsa och behov av smittskyddsåtgärder. Hälso- och sjukvården ska ha rutiner för att förebygga, identifiera och behandla undernäring. På så sätt kan nutritionsrelaterade vårdskador förhindras, risken för sjuklighet och komplikationer minska samt förutsättningar för annan vård och behandling optimeras. Organisation och ansvar SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Regionstyrelsen har det yttersta ansvaret för patientsäkerheten. Vården är organisatoriskt indelad i förvaltningar där varje verksamhetschef ansvarar för patientsäkerheten och patientsäkerhetsarbetet inom sitt verksamhetsområde. Inom förvaltningarna finns chefläkare och chefsjuksköterskor som stödjer patientsäkerhetsarbetet där chefläkarna även bland annat särskilt ansvarar för att allvarliga händelser uppmärksammas och utreds korrekt samt vidarerapporteras till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i enlighet med föreskrifter om anmälan av händelser som medfört eller kunnat medföra en allvarlig vårdskada (lex Maria). Inom Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning på Koncernkontoret bedrivs det regionalt övergripande patientsäkerhetsarbetet av regional chefläkare och regional patientsäkerhetssamordnare dels genom regelbundna träffar med förvaltningarnas chefläkare och chefsjuksköterskor för informationsutbyte och för att samordna strategier, arbete och frågor rörande patientsäkerheten; och dels genom informationsutbyte med vårdhygien, Strama, den regionala läkemedelsenheten, den regionala krisberedskaps-, säkerhets och miljöledningen och med Patientnämnden. Koncernrådet för patientsäkerhet är centralt i det övergripande utvecklingsarbetet av patientsäkerheten och hälso- och sjukvårdsdirektören är rådets ordförande. I rådet ingår regional chefläkare, regional patientsäkerhetssamordnare, representanter från förvaltningarna och område läkemedel, chefen för vårdhygien och Stramas ordförande. Patientnämndens förvaltningschef är adjungerad. Rådet har mandat att fatta övergripande beslut i patientsäkerhetsfrågor. Ett tydligt och fungerande ledningssystem underlättar möjligheten till ett gott patientsäkerhetsarbete. För en välfungerande verksamhet är detta inget nytt utan där har man sedan länge arbetat systematiskt med att identifiera, beskriva men också fastställt de processer och rutiner som behövs för en god patientsäkerhet och därmed också en god kvalitet inom verksamheten. I en sådan verksamhet har ledningen tydligt identifierat de aktiviteter som ingår i de olika processerna och bestämt aktiviteternas inbördes ordning. För dessa förutbestämda aktiviteter har verksamheten även identifierat, utarbetat och fastställt de rutiner som behövs och därmed också säkrat upp hela verksamhetens inne- 5

håll. En välfungerande verksamhet i Region Skåne har därutöver identifierat de processer där intern och extern samverkan behövs för att förebygga att patienterna skadas. Av processerna och rutinerna framgår det därför hur samverkan ska bedrivas. I processerna och rutinerna är det tydligt hur samverkan ska ske med andra vårdgivare och varje välfungerande verksamhet i Region Skåne kan fortlöpande bedöma vilka riskmoment som kan innebära brister i eller mellan verksamheterna i samband med den så kallade vården övergångar. En välfungerande verksamhet i Region Skåne utövar egenkontroll för att minimera risker i verksamheten, det vill säga, följer systematiskt upp och utvärdera, och kontrollerar att verksamheten bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet. Egenkontrollen är så omfattande och görs så ofta som krävs för att verksamheten ska kunna bedrivas med hög säkerhet och god kvalitet. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 p 3 I förvaltningarna finns ett nära samarbete med Smittskydd Skåne, Patientnämnden, Vårdhygien och Strama Skåne. Arbetet samordnas i olika råd och kommittéer såsom Koncernrådet för patientsäkerhet och Region Skånes hygienkommitté. Förvaltningarnas chefläkare och chefsjuksköterskor samverkar i regelbundna möte under ledning av regional chefläkare respektive regional patientsäkerhetssamordnare. Samverkan för säker utskrivning Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård trädde i kraft 2018-01-01. Lagen ska främja en god vård för enskilda som efter utskrivning från sluten vård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården. Syftet med den nya lagen är att hålla ledtiderna mellan sluten vård på sjukhus och vård i omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende så korta som möjligt. I enlighet med den nya lagen har nya arbetssätt införts inom den somatiska vården, primärvården och psykiatrin. Detta har lett till kortare vårdtider, mer ändamålsenlig planering för patienterna och färre fel i vårdens övergångar. Psykiatri Skåne har tillsammans kommunerna tagit fram rutiner för nytt IT-stöd för samordnade individuella planer (SIP) och samverkan vid utskrivning från heldygnsvård. För gemensam hantering av patienter mellan psykiatri och primärvård finns särskilt framtaget gränssnittsdokument. Samverkan för att minska risken för undernäring För att åstadkomma god, säker och jämlik nutritionsvård samt ett effektivt resursutnyttjande oavsett vårdgivare, huvudman och boendeform krävs strukturerad och samordnad nutritionsvård med tydlig ansvarsfördelning. För ökad samverkan över huvudmannagränser har det bildats en arbetsgrupp med fokus på nutrition. Arbetsgruppen består av representanter från Region Skåne och Skånes kommuner och har som uppdrag att identifiera och beskriva skånegemensamma oklarheter och frågor inom nutritionsområdet som behöver klargöras eller utredas. 6

Patienters och närståendes delaktighet SFS 2010:659 3 kap. 4 Ökad delaktighet och inflytande för patienterna har stor betydelse för patientsäkerhetsarbetet. Den nya klagomålshanteringen med vårdgivaren som primär mottagare medför fler tidiga dialoger mellan närmaste vårdenhet och patient/närstående. I händelseanalyser i samband med allvarlig vårdskada bereds patienter och närstående möjlighet att bli involverade. Patientråd, patientföreningar, patienter och i vissa fall närstående involveras i flera processer (exempelvis äldre-, diabetes/endokrin- och strokeprocessen) genom inbjudan till verksamheterna och i vissa fall också arbetsgrupper samt till föreläsningar (exempelvis höftskola, KOL-skola, strokekola, Parkinsonskola, hjärtskola och reumagrupp). Inom flera verksamhetsområden har arbetsmetoden Personcentrerad vård införts. I primärvården använder man sedan något år kortet Tio råd för god vård i syfte att göra patienten delaktig och säkerställa trygghet och säkerhet i samband med vårdmötet. I slutenvården används ett regionalt informationsmaterial, Din säkerhet i vården, som syftar till att göra patienten delaktig i sin vård och behandling. Inom psykiatrin är brukarrevisioner nu ett verktyg för uppföljning och patientforum har genomförts på ett flertal enheter i heldygnsvården. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 För att förbättra säkerheten i hälso- och sjukvården måste alla medarbetare i vården rapporterar händelser som har medfört en vårdskada eller hade kunnat göra det. Genom att systematiskt rapportera, ta emot och hantera synpunkter, klagomål och avvikelser ökar kunskapen om varför och vad som hänt och möjligheten för att undvika att det händer igen ökar. Chefer och medarbetare introduceras vid nyanställningen i avvikelsehantering. Det finns även en webbutbildning att tillgå. Avvikelsesystemet är en av grunderna för att kunna arbeta med händelser och risker som underlag till en säkrare vård. Även gröna korset som bästa kan beskrivas som avvikelsehantering i realtid, vinner mark och finns inom flera verksamheter. Genom att se patienterna och de närstående som en viktig resurs i patientsäkerhetsarbetet, och erbjuda möjligheten att delta, så utökas möjligheterna till en säkrare vård ytterligare. För allvarliga händelser som kräver vidare utrednings finns metoder och rutiner för internutredning, händelseanalys och eventuell anmälan till IVO enligt föreskriften om lex Maria. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 och 6, 7 kap 2 p 6, Klagomål från patienter och närstående kan bidra till en bättre och säkrare vård och är därför en värdefull del i arbetet med att utveckla patientsäkerheten. Från och med 1 januari 2018 gäller en ny struktur för klagomålshantering i hälso- och sjukvården. I de nya bestämmelserna (HSLF-FS 2017:40, HSLF- FS 2017:4, Lag 2017:372, Lag 2010:659) är den bärande tanken att klagomål i första hand ska utredas av hälso- och sjukvården. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har fått en förändrad roll och utövar tillsyn av verksamheter 7

i högre grad än tidigare och har också fått ett tydligare patient- och brukarperspektiv. Patientnämndernas huvudsakliga uppgift är att hjälpa patienter och närstående att föra fram klagomål till hälso- och sjukvården, samt att årligen analysera inkomna klagomål och synpunkter. Information till patienter och närstående om hur de kan framföra klagomål till vården finns publicerad på skane.se och 1177.se. Klagomål och synpunkter sammanställs och analyseras på förvaltningsnivå. Egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p 2 Egenkontroll Omfattning Källa Vårdrelaterade infektioner - nationell mätning Markörbaserad journalgranskning 1 gång per år SKL:s PPM-databas 1 gång i månaden Markörbaserad journalgranskning Basala hygienrutiner och klädregler 2 gånger per år PPM-databasen Hygienronder Var 18:e månad Protokoll Patientsäkerhetsdialoger 1-2gång per år Protokoll Avvikelser Minst 1 gång per år Avvikelsehanteringssystemet Trycksår 2 gånger per år PPM-databasen Patientens klagomål och synpunkter Minst 1 gång per år Patientnämnden, IVO, avvikelsehanteringssystemet PROCESS - Åtgärder för att öka patientsäkerheten SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 2 En översyn har genomförts av den regionala patientsäkerhetsfunktionen i syfte att förtydliga den regionala styrningen och ledningen av patientsäkerhetsarbetet och samverkan med andra regionala funktioner för hälso- och sjukvårdsstyrning. Översynen har resulterat förslag till förtydligande av organisatorisk tillhörighet, uppdrag och mandat för den regionala patientsäkerhetsfunktionen, patientsäkerhetsrådet, chefläkar- och chefsjuksköterskegrupperna. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1, 7 kap 2 p 4 Riskanalys är en metod för att systematiskt identifiera och bedöma risker som kan leda till patientskada i samband med att större förändringar. Riskanalys bör också genomföras vid en förändring avseende teknik/utrustning, ny metodik eller om en ny organisation planeras. Att analysera och risker är ett sätt att arbeta proaktivt och för att förebygga vårdskador. Alla verksamheter uppmanas att initiera och genomföra riskanalyser för att på så sätt stärka patientsäkerheten. Analysarbetet kan genomföras på enhets- eller verksamhetsnivå, men även på övergripande nivå. 8

Riskanalys med fokus på patientsäkerhet kombineras i vissa fall med risk- och konsekvensanalys som har fokus på arbetsmiljön. Kombinerade riskanalyser är eftersträvansvärt eftersom det finns starkt stöd för att patientsäkerhet och arbetsmiljö är nära samband. Syftet är att fortlöpande bedöma om det finns risker vid förändring som kan medföra brister i verksamhetens säkerhet och kvalitet. Funna risker värderas genom sannolikhetsbedömning och konsekvensanalys. Utöver riskanalyser så genomförs även riskronder, arbetsmiljöronder och inspektioner av Inspektionen för vård och omsorg och får räknas in i det riskförebyggande arbetet. Utredning av händelser - vårdskador HSLF-FS 2017:40, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9 7 kap sista stycket Vårdgivaren är skyldig att anmäla en händelse som har medfört, eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada enligt lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Vårdgivaren har delegerat detta uppdrag till chefläkare i förvaltningen. Som underlag för anmälan enligt lex Maria görs en internutredning och vid behov en händelseanalys av verksamhetschefen. Beslut från IVO i lex Maria ärenden och klagomålsärenden diskuteras i Region Skånes chefläkargrupp. Informationssäkerhet HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 Förvaltningarnas informationssäkerhetssamordnare samordnar informationssäkerhetsarbetet och sammanställer i förvaltningarnas patientsäkerhetsberättelse information om uppföljningar, riskanalyser, förbättringsarbete samt genomförda granskningar av hälso- och sjukvårdspersonalens journalföring. Uppföljningar av informationssäkerheten som har gjorts som är av större betydelse Uppföljning har skett av skyddet för personer med skyddade personuppgifter. Uppföljningen resulterade i uppdaterade rutiner för hur personuppgifter hanteras samt uppdaterade krav på hur det patientadministrativa systemet ska hantera patienter med skyddade personuppgifter. Som en del i de uppdaterade rutinerna har även informationsinsatser gjorts inom området. Bakgrunden är den uppdaterade Folkbokföringslagen och nya riktlinjer från Skatteverket. Riskanalyser som har gjorts Riskanalysarbetet bedöms ha fått större utrymme under 2018. De riskanalyser som genomförs sker i synnerhet i samband med införande av nya systemstöd alternativt vidareutveckling av befintliga. Ett arbete med ett längre tidsperspektiv inleddes under 2018 med att inventera interna leverantörer av telefoni/kommunikation och vilka beroenden som finns av detta i de samhällsviktiga delarna av organisationen. Syftet är att vidta åtgärder för att undvika avbrott som påverkar patientsäkerheten. Åtgärder som har vidtagits för förbättring av informationssäkerheten som är av större betydelse Regiondirektören fattade under 2018 beslut om informationsägare. Informationsägaren har ansvar för informationstillgångar och beslutar om 9

informationshantering inom ramen för befintlig lagstiftning och interna regelverk. Informationsägaren ansvarar för att klassificera information, genomföra riskbedömning och ställa krav på hanteringen av informationen. Införandet gör att det finns en formellt utsedd beslutsfattare som fastställer vilka krav som ska gälla avseende informationssäkerhetskrav vilket är en viktig del i arbetet framöver. Regiondirektören fattade beslut om en instruktion som kompletterar tidigare fattat beslut om riktlinjer för informationssäkerhet. Instruktionen utgår från ISO 27002 och innebär att konkreta krav nu ställs för hur informationssäkerhetsarbetet ska bedrivas. Instruktionen kommer även användas som grund för kommande revisioner och uppföljningar av verksamhetens informationssäkerhetsarbete vilket har direkt koppling till patientsäkerheten. Dataskyddsdirektivet medförde att en större översyn av skyddet av personuppgifter initierades 2017. Arbetet som bedrevs i projektform avslutades strax innan sommaren 2018. En särskild dataskyddsorganisation har bildats regionalt med krav på organisation även på förvaltningsnivå. I projektet genomfördes säkerhetshöjande åtgärder för skyddet av personuppgifter vilket påverkat informationssäkerhetsarbetet som helhet i positiv riktning. Utvärdering vårdgivaren har genomfört av skydd mot olovlig åtkomst till datornätverk och informationssystem Området identitet och åtkomst prioriterades under 2018 och ett projekt startades för att effektivisera identitets- och åtkomstadministrationen. Arbetet initieras i första hand p.g.a. av det pågående arbetet med byte av journalsystem. Granskning som har gjorts av hälso- och sjukvårdspersonalens journalföring Redovisas i förvaltningarnas patientsäkerhetsberättelser. RESULTAT OCH ANALYS SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Egenkontroll Region Skånes patientsäkerhetsarbete och dess resultat bygger på ett kontinuerligt, systematiskt och metodiskt arbetssätt utifrån identifierade riskområden. Resultatet av patientsäkerhetsarbetet i Region Skåne uppvisar en tydlig trend till det bättre. Detta beror sannolikt på ett gott kunskapsläge, som finns hos medarbetarna, rörande de risker som finns inom hälso- och sjukvården och på den kulturförändring som underlättar ett mer öppet diskussionsklimat. Exempelvis har andelen vårdskador inom somatisk slutenvård minskar successivt och har mellan åren 2013-2017 mer än halverats. 1 Förekomsten av trycksår minskar Trycksår orsakar stort lidande för patienten. För att identifiera förekomsten av trycksår genomför Region Skåne årligen två kvalitetsuppföljningar genom att identifiera patienter som har trycksår och som riskerar att utveckla trycksår. Sedan den första mätningen, våren 2012, har andel patienter som har trycksår (kategori 1-4) minskat med nio procentenheter (från 19 till 10 procent) vilket 1 Sveriges Kommuner och Landsting, 2018, ISBN: 978-91-7585-635-3 10

är bättre än riksgenomsnittet. Vid en analys av allvarliga trycksår som har uppkommit inom vår egen vårdkedja så framkommer att även dessa har minskat. För första gången uppnår de tre största vårdförvaltningarna det regionala målet: att patienter med allvarliga trycksår (kategori 2-4) ska vara lägre än fyra procent. Andelen vårdrelaterade infektioner är oförändrad Vårdrelaterade infektioner är tillsammans med trycksår en av de största riskerna mot patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården. Region Skåne följer det nationella mönstret och det har totalt sett inte skett någon minskning av vårdrelaterade infektioner under de senaste åren. Andelen vårdrelaterade infektioner har minskat från drygt elva procent sedan mätningarna startade (2008), och har de senaste åren legat på i stort sett oförändrad nivå mellan nio och tio procent. Vid årets punktprevalensmätning visade resultatet att drygt tio procent av patienterna inom Region Skåne hade drabbats av en vårdrelaterad infektion. Målet för förvaltningarna är att andelen vårdrelaterade infektioner per sjukhus inte skall överstiga uppsatta mål som för Skånes universitetssjukhus är åtta procent, Centralsjukhuset Kristianstad sex procent samt Helsingborgs lasarett och övriga sjukhus fyra procent. Vid vårens mätning klarade inget av Region Skånes sjukhus dessa mål. Andelen personer med nutritionsproblem är hög Ett gott näringstillstånd ökar förutsättningarna för att förhindra sjukdom och för att behandling ska kunna genomföras, tolereras och ge bästa möjliga resultat. Det finns starka samband mellan sjukdomsrelaterad undernäring och komplikationer, försämrad funktionsförmåga, förlängda vårdtider samt ökad dödlighet. Region Skåne når inte delmålet för riskbedömning avseende undernäring inom slutenvården. Variationen inom och mellan förvaltningarna är stor. Andelen som riskbedömts är lägre 2018 jämfört med 2017 vilket kan förklaras av att uppföljningen från och med 2018 omfattar personer från 18 år i stället för som tidigare från 65 år. Delmålet avseende andel upprättade vårdplaner för personer med ökad risk uppnås. Andel personer med ökad risk för undernäring i den slutna vården är hög. Av de som riskbedömts har 22 procent från 18 års ålder, respektive 27 procent från 65 års ålder, ökad risk för undernäring. Resultaten är oförändrade jämfört med 2017. Ett aktivt tvärprofessionellt arbete på alla vårdnivåer och över huvudmannagränser krävs. Antalet uthämtade antibiotikarecept minskar och arbetet med ökad följsamhet till behandlingsrekommendationer ska fortsätta Den ökande antibiotikaresistensen är starkt sammankopplat med överförskrivning av antibiotika. Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) arbetar för att minska risken med överförskrivning av antibiotika och vill bidra till en mer patientsäker vård. Antalet uthämtade antibiotikarecept fortsätter minska i Skåne och resultatet för 2018 är 322 recept per 1000 invånare. Dock ligger Skåne fortfarande näst högst vid en jämförelse mellan Sveriges län. Arbetet med en ökad följsamhet till behandlingsrekommendationerna, enligt fastställd handlingsplan av Strama Skåne, fortsätter. För att bättre utvärdera om antibiotika används enligt gällande riktlinjer och för att arbeta vidare mot en klok antibiotikaanvändning krävs tillgång till diagnoskopplade antibiotikadata. De nödvändiga verktygen 11

är delvis på plats i Region Skåne. Målet avseende användning av bredspektrumantibiotika vid urinvägsinfektion är uppfyllt inom primärvården Andel bredspektrumantibiotika vid urinvägsinfektion bör hos kvinnor 18-79 år vara låg. Resultatet för alla förskrivare i Skåne blev 13 procent bredspektrumantibiotika, i primärvården var andelen åtta procent vilket innebär att målnivån uppfylldes väl. Målet avseende användning av penicillin V vid behandling av barn med luftvägsinfektion är uppfyllt i Skåne Andel vanligt penicillin, penicillin V, som ofta används vid luftvägsinfektion hos barn bör vara hög. Resultatet för alla förskrivare i Skåne blev 75 procent, i primärvården var andelen 80 procent, och det uppsatta målet uppfylldes i hela Skåne. Fler patienter med ett eller fler läkemedel erhåller utskrivningsinformation från slutenvård Risken för felaktigheter i läkemedelsanvändningen är särskilt stor i vårdens övergångar. Genom att patienten och mottagande vårdinstans tillhandahålls en utskrivningsinformation halveras den risken. Målet för 2018 var att andel patienter, med ett eller fler läkemedel som erhöll utskrivningsinformation från slutenvård, skulle uppgå till minst 70 procent. Andelen patienter vilka under 2018 har erhållit utskrivningsinformation är 73 procent (totalt 91 982). På förvaltningsnivå uppnår SUS, KRYH och Hälsostaden uppsatt målnivå. Fler patienter har erhållit läkemedelsgenomgång i slutenvård både inom somatiken och psykiatrin Målet är att läkemedelsgenomgångar ska genomföras för 50 procent av de multisjuka äldre. Andel patienter som under 2018 erhållit läkemedelsgenomgång i slutenvård uppgår till 29 procent (5 232 läkemedelsgenomgångar), vilket är en ökning jfr 2016 (26 %) men i princip oförändrat mot 2017 (30 %). Kryh är den förvaltning som når uppsatt målnivå (51 %). Utöver vad som ingår i nämnda modell så har det genomförts ytterligare 3 955 läkemedelsgenomgångar inom somatiken och 158 inom psykiatrin. I primärvården har det under 2018 genomförts 5470 läkemedelsgenomgångar, varav 4202 (78 %) i offentlig primärvård. Antalet genomgångar i primärvården motsvarar uppskattningsvis 22 procent av målpopulationen på årsbasis. Antalet genomförda läkemedelsgenomgångar är något lägre jämfört med 2017 men i jämförbar nivå med 2016. Den kvarstående låga nivån i slutenvården kan bero på ett minskat fokus på att genomföra läkemedelsgenomgångar; indikatorn är sedan 2014 inte kopplad till målrelaterad ersättning, vårdpersonal som tidigare genomförde läkemedelsgenomgångarna har nu ett bredare arbetsuppdrag, läkemedelsgenomgångar genomförs på andra målpopulationer och resurser har omfördelats till primärvård. Glädjande är dock att en förvaltning, Kryh, når målet. En bidragande orsak till att mål inte nås i primärvården är att genomförda genomgångar inte alltid registreras med KVÅ-kod, vilken används vid uttag av data. I syfte att öka antalet läkemedelsgenomgångar har dialogmöten genomförts med förvaltningarna och en handlingsplan har upprättats. 12

Användningen av potentiellt olämpliga läkemedel hos äldre minskar Behandlingstrycket med olämpliga läkemedel till äldre ska enligt uppsatt mål för 2018 inte överstiga 27 000 DDD 2 per 1000 invånare som är 75 år eller äldre. Användningen av potentiellt olämpliga läkemedel hos äldre i Skåne har minskat under 2018 jämfört med 2017. Sett över längre tid och jämfört med riksgenomsnittet uppvisar Region Skåne en mer uttalad minskning. Från januari 2018 är indikatorn olämpliga läkemedel till äldre ändrad, nya substanser har tillkommit mot föregående version, vilket medför att även tidigare tidsperioders värden har fått uppdateras till den nya indikatorn i denna redovisning. Bakgrunden till den skånska nedgången kan vara det strukturerade arbetet för att minska förskrivningen av olämpliga läkemedel till äldre. Årligen tas en Skånelista innehållande specifika rekommendationer för äldre fram. Utbildningsinsatser genomförs kontinuerligt om läkemedel och äldre. Att läkemedelsgenomgångar genomförs bidrar till en minskning av förskrivningen av olämpliga läkemedel. Antalet överbeläggningar samt utlokaliserade varierar inom förvaltningarna Antal överbeläggningar och utlokaliserade 3 patienter ligger fortsatt över målnivåerna. Ingen säker förändring kan ses jämfört med tidigare år. I förhållande till andra större regioner (t.ex. Västra Götaland och Stockholm) är Region Skånes siffror bättre eller ungefär lika. Bristen på vårdplatser varierar mellan olika verksamheter och är i huvudsak betingad av brist på sjuksköterskor. Antalet disponibla vårdplatser i hela Region Skåne har mellan 2018 och 2017 minskat med cirka 100. Antalet överflyttningar av intensivvårdspatienter fortsätter att öka Antalet överflyttningar mellan intensivvårdsavdelningar har ökat under 2018 från en redan hög nivå 2017. Detta är en risk för patienten för att dimensioneringen av intensivvårdsplatser inte motsvarar behovet. Område Säker hälso- och sjukvård Målnivå 2018 Utfall 2018 Utfall 2017 Utlokaliserade patienter 0,5/100 vpl 1 1,2 Öppenvårdsantibiotika 320/1000 322 337 Fallriskbedömning för pat. 65 år och äldre 79,5% 79,4 80,7 Vårdplan avseende fallrisk ska upprätts för patienter 65 år och äldre med ökad fallrisk Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång (sluten vård) för pat. 75 år äldre >95% 88,9 88,3 50% 29 30 Riskbedömning avseende trycksår för pat. 65 år och äldre 79,5% 79,6 80,8 Riskbedömning avseende undernäring för patienter 65 år och äldre 79,5% 77,4 78,6 Andel orala opioider 70% 75 73 Olämpliga läkemedel hos äldre (75 år) 27 000 DDD/1000 24 089 27 552 Bredspektrum antibiotika vid urinvägsinfektion 10% 13 13 Penicillin V vid behandling av barn med luftvägsantibiotika 75% 75 74 2 DDD en mätenhet för studier av läkemedelsanvändning 3 En utlokaliserad patient är en inskriven patient som vårdas på annan vårdenhet än den som har specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten. 13

Dokumenterad munhälsobedömning 80% 64* 68,6 Överbeläggning 1/100 vpl 5 5,2 Överflyttning av intensivvårdspatienter 1,5% 5,1 4 Vårdplan avseende trycksår för patienter 65 år och äldre med ökad risk för trycksår enligt riskbedömning 95% 85,4 84,2 Vårdplan avseende undernäring för patienter 65 år och äldre med ökad risk för undernäring enligt riskbedömning 95% 85,6 84,4 Utskrivningsinfo läkemedel 1 eller fler läkemedel 70% 73 70 Riskbedömning avseende undernäring för patienter 18 år och äldre 79,5% 66,7 67,4 Vårdplan avseende undernäring för patienter 18 år och äldre 95% 84,8 83,3 med ökad risk för undernäring enligt riskbedömning Källa: Region Skånes kvalitetsapplikation Säker vård 4. Fetstilade indikatorer ingår i uppdraget 2018. Utfallet 2018 för Indikator *ID0126 Dokumenterad munhälsobedömning avser perioden 1709-1808 medan 2016 och 2017 avser helår. Avvikelser Sammanställning och analys av avvikelser görs på förvaltningsnivå. Avvikelser diskuteras regelbundet i chefläkargruppen. Klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter sammanställs och analyseras på förvaltningsnivå. Det finns ett behov av rapporteringssystem för uppföljning på aggregerad nivå. Händelser och vårdskador Negativa händelser sammanställs och analyseras på förvaltningsnivå. Identifierade riskområden analyseras och diskuteras på regional nivå. Riskanalys Sammanställningar och exempel på riskanalyser lämnas i förvaltningarnas patientsäkerhetsrapporter. Mål och strategier för kommande år Övergripande mål och strategier är att vårdskador ska förhindras genom ett aktivt och riskförebyggande arbete samt att patienter och närstående ska ses som viktiga aktörer i det systematiska patientsäkerhetsarbetet. - Patientsäkerhet kommer fortsatt att vara av högsta prioritet inom alla verksamheter, och nollvision avseende vårdskador kommer fortsätta att råda. Ingen patient ska drabbas av skador som hade kunnat undvikas. - En god patientsäkerhetskultur är en förutsättning för att kunna erbjuda säker vård. Denna bygger i sin tur på en god arbetsmiljö och en vårdmiljö av god hygienisk standard. 4 Förtydligande. Från januari 2018 är indikatorn olämpliga läkemedel till äldre ändrad, nya substanser har tillkommit mot föregående version, detta medför att även tidigare tidsperioders värden har fått uppdateras till den nya indikatorn i denna redovisning. 14

- En god arbetsmiljö är viktig för en hög patientsäkerhet och det är därför viktigt att hålla i arbetet med att skapa en bättre arbetsmiljö och större delaktighet för våra medarbetare. - Chefer och medarbetare ska ha kunskap om rutiner för att kunna identifiera, analysera, bedöma och åtgärda orsaker som kan leda till vårdskada. Vidtagna åtgärder ska följas upp för att se så de har haft avsedd effekt. - Patienten och närstående ska ses som viktiga aktörer och involveras i det systematiska patientsäkerhetsarbetet och verksamheterna ska upprätta en handlingsplan för att öka patienternas delaktighet. - Klagomålshanteringen samt hanteringen av patienters och närståendes synpunkter behöver utvecklas. Målsättningen är att förenkla rutinerna för anmälan av klagomål samt att införa ett rapporteringssystem som möjliggör uppföljning på aggregerad nivå. - Vårdrelaterade infektioner (VRI) är den vanligaste vårdskadan och arbetet med att minska VRI måste fördjupas. - Frekvensen vårdskador är dubbelt så hög för utlokaliserade patienter som för de patienter som vårdas på en avdelning med specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten. Patienten i sluten vård ska därför erbjudas vårdplats på korrekt vårdnivå och förflyttning ske endast av medicinska skäl. - Viktiga områden för säker vård är kontinuitet, god omvårdnad och god medicinsk kvalitet. Detta innebär att verksamheterna fortsatt bl. a ska arbeta för god tillgänglighet, säker läkemedelshantering, minskad antibiotikaresistens, förebygga självmord, undernäring, infektioner efter operation och trycksår samt med god och säker kommunikation i vårdens övergångar. 15