KVALITETSUTVECKLING Normlösa förskola 2014/2015 Anna Ullén Alsander förskolechef
Vision 2025 VÄRLDSVAN & HEMKÄR Invånarna är initiativrika Förskolan i Mjölby kommun förenar lärande och omsorg i en verksamhet där barns naturliga lust att lära utnyttjas fullt ut. och välutbildade MÅL Förskolan i Mjölby är en förskola som arbetar utifrån en demokratisk värdegrund och tar tillvara mångfald och olikheter som ger barnet nya utmaningar samt stimulerar lusten att lära och erövra nya färdigheter som ger pedagogisk stimulans för språklig, kommunikativ och matematisk utveckling som stimulerar barnets intresse för naturvetenskap och teknik där barn och föräldrar naturligt har inflytande och möjlighet att påverka som utvecklar verksamheten genom att ständigt systematiskt dokumentera, analysera och följa upp där personalen har ett medvetet och vetenskapligt förhållningssätt Mjölby kommuns värdegrund Medborgare och kunder i fokus Vi utgår från medborgarens och kundens behov, önskemål och rätt till delaktighet. Professionellt bemötande Vi bemöter medborgare och kunder på ett kompetent och respektfullt sätt. Samverkan för förbättringar Vi ser samverkan som en förutsättning för värdeskapande förbättringar. Kreativt förhållningssätt Vi är engagerade och modiga. Vi ser utmaningar som möjligheter och fokuserar på resultat.
Normlösa förskolas värdegrund Att synliggöra varje individ, varje dag, för att känna samhörighet och trygghet i vår förskola Det innebär att vi uppmärksammar barnet och föräldern när de kommer till förskolan. Vi säger hej på barnets nivå. Vi benämner barnen vid namn och tar oss tid att lyssna på dem. Vi bekräftar känslor nu ser jag att du är arg/ledsen/glad. I samlingar får alla säga sitt och i rutinsituationer pratar vi med barnen. Vi bekräftar goda beteenden och uppmärksammar när positiva saker sker. Pedagogisk grundsyn Vi utgår från det kompetenta barnet. Barnet som är aktivt i sitt eget lärande och utvecklar färdigheter och förmågor. Barnet som är fyllt av vilja, nyfikenhet och lust. Barnet som är delaktigt. Barnet som använder alla sina sinnen. Pedagogers ledning/förhållningssätt Som pedagoger är vi Medupptäckare med barnen Intresserade och nyfikna Modiga och vågar misslyckas Vi skapar en god relation med barnet. Vi erbjuder ett lärande där alla sinnen är involverade. Vi erbjuder en stimulerande miljö. Vi planerar efter barnens behov och intressen Vi ställer öppna frågor Vi låter barnet tänka och resonera. Vi är nära barnet och lyssnar på dem. Förskolechefens ledningsdeklaration Kommunikation Demokrati Lärande Organisationen ska präglas av öppenhet, delaktighet, respekt och tillit. Jag vill uppmuntra alla till egna initiativ och stötta förslag till utveckling. Jag vill sätta lärande i centrum för alla både barn och personal.
Spelregler Mål: Vi ska känna trygghet och arbetsglädje på vår arbetsplats Glädje får vi genom att: Vi ser varandra och hälsar på varandra Vi uppmuntrar varandra och ser det positiva. Trygghet får vi genom att: Vi pratar med varandra och inte om varandra - rak kommunikation Hjälpa och ställa upp för varandra på den egna avdelningen och i huset Ansvarsgrupper Pedagogisk ledningsgrupp - Johanna, Maria A., Malin Syftet med den pedagogiska ledningsgruppen är att skapa en mötesplats för lärande mellan arbetslagen. Ledningsgruppen ska verka för en helhetssyn på förskolan och utveckla verksamheten med barnens lärande och utveckling i fokus. Arbetslagsledarens roll är att Leda det pedagogiska arbetet i arbetslaget utifrån verksamhetens och styrdokumentens uppdrag och mål Driva det systematiska kvalitetsarbetet Ansvara för dagordning och protokoll på avdelningsmötena Ansvara för att arbetslaget följer Planen mot diskriminering och kränkande behandling/likabehandlingsplan.. Arbetslagsledarna har mandat att fatta beslut tillsammans med förskolechefen efter att frågorna diskuterats på avdelningarna. Samverkansgrupp Maria A. Lärarförbundet Anita Nilsson, Kommunal, Anna Blomqvist Lärarförbundet Inköp Maria H efter avdelningarnas önskemål. Ekonomi Bevaka avdelningens pengar Maria W., Carolin, Susanne Traditionsgrupp Traditionsgruppen träffas vid behov Gruppen ansvarar för planering och genomförande av gemensamma traditioner och festligheter för barn och personal. Ex. gemensamt firande vid påsk, jul, midsommar, avslutningar, högtidsdagar, förskolans dag eller avtackning av personal. Daniel, Elenor, Carolin, Lisbeth Piloter Naturvetenskap och Teknik, Maria A. och Johanna Språk Maria och Malin Matematik Att var pilot innebär att se till att miljön erbjuder stimulerar lärande i de olika ämnena.
Utemiljögrupp Gruppen ansvarar för att utemiljön fortsätter att utvecklas. Träffas vid behov. Daniel, Lena, Lisbeth, Susanne Mentorsansvar Handleder studenter. Fotografering Tar kontakt med fotograf och bokar datum för fotografering. Maria Axelsson Dataansvarig Ansvarar för uppdatering av hemsidan. Håller sig uppdaterad på program för förskolan. Malin, Johanna Schemaansvar Samordna schema vid lov och klämdagar. Lisbeth, Malin Kvalitetsarbete 1 Var är vi? beskriva, reflektera, analysera 4 Hur blev det? utvärdera, analysera, dra lärdomar 2 Vart ska vi? prioritera, formulera smarta delmål 3 Hur gör vi? planera, genomföra, analysera processen
Årsplanering AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER Introduktion av grundverksamhet Värdegrund Omsorg och rutiner Lek och lärandemiljö Inskolning Lekobservationer Lärandeobservationer Barnintervjuer Uppföljningssamtal Likabehandlingsplan Reflektion/utvärdering Föräldramöte JULI Grundverksamhet Grundverksamhet Sommarverksamhet NOVEMBER LÄROPLANSMÅLEN Reflektion/utvärdering JUNI Grundverksamhet Sammanfattande utvärdering Barns lärande Verksamhetens utveckling Arbetsprocesser Likabehandling Sommarplanering DECEMBER Sammanfattande utvärdering Barns lärande Verksamhetens utveckling Arbetsprocesser Likabehandling Grundverksamhet Grundverksamhet MAJ JANUARI Utvecklingssamtal Avslutningssamtal Överskolning Grundverksamhet Målsättningar efter utvärdering Inskolningsplanering APRIL MARS FEBRUARI Förberedelser för utvecklingssamtal Barnintervjuer Reflektion Reflektion/utvärdering Reflektion/utvärdering Utvecklingssamtal Grundverksamhet Grundverksamhet Grundverksamhet Sammanfattande utvärdering Hur har arbetet bidragit till barns lärande och utveckling? Analys Hur ser vi det? Resultat? Fortsättning? Utveckling? Hur har arbetet bidragit till att verksamheten utvecklats? Analys Hur ser vi det? Resultat? Fortsättning? Utveckling? Vilka arbetsprocesser leder till goda resultat? Analys Hur ser vi det? Resultat? Fortsättning? Utveckling? Något som behöver förändras? Utvecklingsbehov? Vad? Hur? Varför?
A Prioriterade åtgärder enligt föregående års dokumentation Samverkan förskola -skola-fritidshem Ambitionen var att ha flera gemensamma möten tillsammans med skolan, men det blev endast ett kort möte under hösten. Att ge alla barn samma lek-och talutrymme Denna åtgärd finns även i vår likabehandlingsplan. Vikten av att vara observant så att alla barn kommer till tals och inte samma barn aktualiserades efter språkföreläsningen. En avdelning har arbetat mycket aktivt och strukturerat med detta, men alla avdelningar har fokuserat på åtgärden. Den är också en del i allas delaktighet och inflytande. Använda läsplattan till pedagogisk dokumentation Det tog längre tid än beräknat innan läsplattorna kom. Därför är vi inte igång med så mycket dokumentation som planerat utan provar olika program och diskuterar hur Ipaden ska användas i verksamheten. All personal har gått PIM för att bli mer förtrogna med tekniken. Kartlägga intressen och förmågor i barngruppen före temaplanering. Vi har provat olika sätt, men inte bestämt oss för någon strategi. Det som använts mest är intervjuer. Fortsätta utveckla miljön Utomhusmiljön har utvecklats ytterligare med fler stimulerande mötesplatser. Personalen har varit mer aktiv i barnens lek utomhus, men det är fortfarande ett utvecklingsområde. Även i år hade vi en gårdsfest där barn, personal och föräldrar tillsammans tillverkade lekredskap. Inomhus har miljöerna utformats så att materialet blivit mer tillgängliga för barnen. Normer och värden Barnen har fått en gruppkänsla och större empati för andra. Barnen klarar av en samling. Barnen leker med olika aktiviteter på avsedd plats. De kan leka längre med samma aktivitet. Barnen kan lyssna på varandra. De har lärt sig uttrycka sina känslor. De leker länge och flera tillsammans. Verksamheten har utvecklats så att barnen är mer delaktiga i miljöns utformning. Utveckling och lärande Barnen skapar med hjälp av olika tekniker och pratar om det de skapat. Barnen visar intresse för olika djur och hur deras liv förändras under olika årstider Barnen känner sig viktiga när vi frågar dem om deras tankar. Barnens förmåga att sätta ord på vad de tänker har utvecklats. De har provat olika lösningar och reflekterat. De har lärt sig att vatten kan ha olika form, om kroppens funktioner, naturens kretslopp, årstidsväxlingar, växter och djur. Barnen har lärt sig hur man behöver vara klädd när man går till skogen. Barnen ställer frågor när vi är ute och visar intresse för naturen. Barnen har blivit duktiga på att bygga kojor. Barnen har utvecklat sin rollek genom det lego de byggt. Barnen är inspirerade av det vi gör för de frågar ofta när vi ska göra olika aktiviteter Barnens ordförråd har ökat med korrekta benämningar. Barnen sätter ord på känslor. Barnen berättar egna sagor
Verksamhetens utveckling Verksamheten har utvecklats genom att temat har utgått från barnens frågor och hypoteser. Barnen har varit medforskande. Personalen har blivit bättre på att ställa utvecklande frågor, hitta rätt nivå. Varje barn har en hylla där de kan spara det de byggt och fortsätta bygga över tid. De leker rollekar med lego. Vi har gått regelbundet till skogen och följt årstidsväxlingar genom träd och växter. Pedagogiska program på datorn och Ipaden har utvecklat verksamheten. Materialet på hyllorna har sorterats och kategoriserats. Materialet är mer tillgängligt. Arbetsprocesser Arbetsprocesser som gett bra resultat har varit när barnen får prova, lyckas och misslyckas. När de kan spara konstruktioner och utveckla dem så länge intresset finns. När barnen får vara med och se konkreta exempel. När vi hittar rätt nivå. När vi utmanar barnen med inspirerande material. När vi tar tillvara barnens intresse i vardagen. Fasta rutiner. Att fråga barnen vad de vill lära sig. Intervjua Delad grupp vid tema. Återkommande språklekar och sagostunder. Matte och bokstavsspel tillgängliga. Vi har uppmuntrat intresset för skriftspråket- Planeringsverktyg Vilka kunskaper har barnen idag? (behov, intressen) Läroplan, mål Vilka arbetsprocesser leder till resultat? Utvärdering Vad har barnen lärt sig Verksamheten utvecklats Utvecklingsbehov
Reflektionsfrågor Vad har jag gjort idag för att utmana och stimulera? Hur var stämningen idag? Varför? Hur tog jag hand om ögonblicket? Dagens guldstund vilken var det? Lyssnar jag på barnen? Vad pratar de om? Vad och hur leker de? Vilka frågor har väckts i mig idag? Hände det något oväntat idag? Är det något jag skulle gjort annorlunda? Vad talar rummen? Vad inspirerar de till? Vad intresserar barnen? Vad vet barnen? Hur tänker de? Prioriterat mål ht 2014 Mål : Förskolan uppmuntrar barnens nyfikenhet och fantasi samt stimulerar deras kreativitet och förmåga at lösa problem. Genomförande: Vi ser till att material är tillgängligt för barnen och att det går att använda på olika sätt. Vi byter material oftare. Vi planerar och organiserar verksamheten så att barnen får möjlighet att både enskilt och tillsammans fördjupa sig i en fråga och söka svar och lösningar. Vi observerar och dokumenterar hur material finns tillgängligt och hur det är anpassat och används, för att utmana och stimulera barnen i deras utveckling och lärande.