Pituitary Dysfunction and Relation to Cognitive and Global Outcome after Traumatic Brain Injury or Aneurysmal Subarachnoid Haemorrhage

Relevanta dokument
Vätskebalans. Hormoner. Öl Anna Tölli

ENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department

MEQ Gynekologi T

Hormonproblem vid optikushypoplasi Professor Lars Sävendahl Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Institutet

Hjärnskaderehabilitering - Introduktion Alison Godbolt och Catharina Nygren de Boussard,

Är mental trötthet hos patienter med förvärvad hjärnskada kopplad till skadelokalisation? En explorativ studie.

Endokrinologi. Linda Jäger, leg läk Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Traumatisk hjärnskada

Diabetes & psykisk sjukdom. Carina Ursing

Endokrina organ. Håkan Karlsson

Menstruationscykeln - kan man förstå sig på den? elizabeth.nedstrand@lio.se specialistläkare Kvinnokliniken, Linköping

En presentation om Addisons sjukdom.

Primär och sekundär binjurebarksvikt. Eva Ekerstad överläkare

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng

Normal och avvikande pubertetsutveckling

Hypofyshormoner. Detta kan ge förhöjt prolaktin. Adenohypofysen Prolaktin LH,FSH ACTH TSH GH. Neurohypofysen ADH, Vasopressin Oxytoxin

Våra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin

Hypothalamisk amenorré. Angelica Lindén Hirschberg Gynekologi och Reproduktionsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Slutrapport av Projekt P61/06: Evaluering av hypofysfunktionen hos patienter vårdade på NIVA Sahlgrenska, Göteborg

GynObstetrik. Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar. the33. Health Department

Misstänkta endokrina tillstånd

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet

Svår traumatisk hjärnskada kliniskt förlopp och prognostiska faktorer

Översikt av endokrina systemet och dess sjukdomar. Flercelliga organismer måste ha kontrollsystem

Blödningsrubbningar. Claudia Bruss, öl kvinnosjukvård SUS

Amenorré. Alkistis Skalkidou. Professor. Kvinnokliniken Akademiska sjukhuset UPPSALA

Akut binjurebarksinsufficiens. Tommy Olsson Medicincentrum 2011

Innehåll. Fertiltet Infertilitet Orsaker Utredning Behandling. Snorri Einarsson - Reproduktionsmedicin - Sahlgrenska - snorri.einars@gmail.

Tillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS

Subarachnoidalblödning i den kliniska vardagen

B-Hb 117 g/l K:( ) S-Na 140 mmol/l ( ) S-Albumin 32 g/l år (36-48) S-Kreatinin 80 µmol/l K:(<90)

Menstruationscykel Ovulationscykel. Sigurlaug Benediktsdóttir Lund 2013

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

MEQ gynekologi T8 VT 2001

Depression. 26 september 2013

F2 Ångestsyndrom Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

Svenska Hypofysregistret. Årsberättelse 2007

Utredning - neonatal hypoglykemi. Barnveckan i Jönköping 2010 Maria Elfving

Skalltrauma på barn. Johanna Räntfors Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus

Traumatisk hjärnskada

Uppföljning av preoperativ hypofyssvikt vid icke-hormonproducerande hypofysadenom

Endokrina biverkningar vid kronisk opioidanvändning

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet

Fakta och myter inom stress - Om kortisol

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund

Missbruk och Beroende Ur ett neurovetenskapligt perspektiv

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007

Barn & Ungdoms endokrinologi

RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom

Diagnosfördelning per ort och totalt

Hypofyssvikt. Av Olof Ehn, sjuksköterska och Oskar Ragnarsson, läkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Prehospitalt omhändertagande

Prolaktinom och thyreoidea. Angelica Lindén Hirschberg, prof, öl Gynekologi och Reproduktionsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Kultur på recept Kulturunderstödd rehabilitering

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin

Skade- och läkningsmekanismer vid skalltrauma. Carl-Henrik Nordström

Bli frisk med T3 - av Paul Robinson Senast uppdaterad :21

Hypofysen. Utredning, diagnosdk och behandling Termin 6, Läkarprogrammet

Polycystiskt ovariesyndrom. Jan Holte! Carl von Linnékliniken! Uppsala!

Pubertet normal och onormal

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal

Svenska Hypofysregistret. Årsberättelse 2008

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Hur kan man förebygga demens?

Socioekonomiska ojämlikheter i prehospital strokevård

Stressfysiologi,

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Preliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge

(ref 3,5-8,8 x10 9 /L) (ref x10 9 /L) S-kortisol kl 08 efter 1 mg dexametasonhämningstest: 332 nmol/l, P-ACTH 7,6 pmol/l.

13 nov -12 Shane MacDonald

Riktlinjer för omhändertagande av individer med Prader Willi syndrom

definitioner Menopaus (MP): Kvinnans sista menstruation, år, Median är år i Sverige

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Tryck-Volym Kurva. Disposition. Skalltrauma. Per Enblad. Uppsala. Traumatisk hjärnskada. Traumatisk hjärnskada

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

CNS - aspekter av synstörningar efter TBI: Märta Berthold-Lindstedt Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

Resultat efter rehabilitering

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Mediciner: T Salures 5mg 1x1, T Seloken Zoc 100mg 1x1

Spelar orsaken någon roll? Barn och ungdomar med hjärntumörer

Gränssnitt Diabetes och Endokrinologi, Internmedicin Division Medicin

Livsviktig information om Addisons sjukdom.

Gonadfunktion och fertilitet efter barncancerbehandling. Marianne Jarfelt

Salivkortisol på Cobas E. Niclas Rollborn, laboratorieingenjör Yasir Al-saffar, laboratorieingenjör Mats Stridsberg, överläkare

Hypnosbehandling vid Irritable Bowel Syndrome (IBS) Mats Lowén, MD, PhD

Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen

Hur påverkas fertilitet och resultaten av fertilitetsbehandling av övervikt och fetma?

Transkript:

Pituitary Dysfunction and Relation to Cognitive and Global Outcome after Traumatic Brain Injury or Aneurysmal Subarachnoid Haemorrhage Anna Tölli MD, PhD Överläkare KIDS/Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Danderyds sjukhus Handledare Professor, öl Jörgen Borg, KI, Inst. för kliniska vetenskaper, DS Docent, öl Charlotte Höybye, KI, Inst. för molekylär medicin och kirurgi Docent, öl Bo-Michael Bellander, KI, Inst. för neurovetenskap

Bakgrund traumatisk hjärnskada (THS) Europa Asien USA Incidens /100,000 235 265* 259 (Sverige)** 344 538*** % lätt / medelsvår / svår 79/12/9 78/9/13 80/10/10 Tagliaferri 2006, *Peeters 2015, ** Kleiven 2003, ***Rutland-Brown 2006 Orsak världen (Hyder 2007) à trafikolyckor 62% à våld 24% à fall 8% à krig 2% à andra 4% Orsak Sverige (Pedersen 2015) à fall 57% à trafikolyckor 23% à våld à andra Andel män : kvinnor 3:2 Konsekvenser à motorik à kognition à beteende à emotion Anna Tölli 23 maj 2015 2019 2

Bakgrund subarachnoidal blödning (SAB) Incidens/100,000 (Ingall 2000, Inagawa 1995) à 23 Japan à 22 Finland à 18 Norra Sverige à 10 Södra Sverige à 2 Kina (Beijing) Kvinnor har 1.6 ggr högre risk än män (Linn 1996) Orsak à aneurysm 85% à icke-aneurysmal perimesencefalisk blödning 10% à andra sällsynta diagnoser 5% Konsekvenser àmotorik àkognition àbeteende àemotion Vega 2002 Anna Tölli 23 maj 2019 3

Hypothalamus och hypofys Hypotalamus styr det endokrina systemet direkt à Oxytocin à Antidiuretiskt hormon (ADH) indirekt à stimulerande Corticotropin Releasing Hormone (CRH) stimulerar ACTH frisättning Thyrotropin Releasing Hormone (TRH) stimulerar TSH frisättning Gonadotropin Releasing Hormone (GnRH) stimulerar LH och FSH frisättning Growth Hormon Releasing Hormone (GHRH) stimulerar GH frisättning à hämmande Dopamin (Prolactin Inhibiting Hormone) hämmar PRL frisättning Anna Tölli 23 maj 2019 4

Patofysiologi vid hypopituitarism THS Primär skada på hypofysen, infundibulum eller hypothalamus (Dusick 2012) Sekundära insulter kan leda till en ischemisk skada på hypofysen (Dusick 2012, Salehi 2007) Den övergående stressen av critical illness (Van den Berghe 2003) Övergående effekter av medicinering (Cohan 2005) Autoimmunitet (Tanriverdi 2008) SAB Blödningar i hypofysen (Rap 1971) Ischemisk nekros, blödningar i hypothalamus (Crompton 1963) Ischemiska skador i det hypothalamohypofysära systemet på grund av vasospasm (Jovanovic 2010) Blödning utlöser en proinflammatorisk kaskad (Sercombe 2002) Neuroinflammation (Tanriverdi 2008) Anna Tölli 23 maj 2019 5

Hypofysinsufficiens i den akuta och kroniska fasen efter THS och SAB THS SAB Akut fas Kronisk fas Akut fas Kronisk fas Prevalens 53 to 76% Prevalens 11 to 51% Prevalens 37 to 67% Prevalens 0 to 41% Adrenal Growth hormon Gonadal Growth hormon Gonadal Gonadal Growth hormon Adrenal Growth hormon Adrenal Thyrotropin Gonadal Faktorer som spelar roll för skillnaderna mellan resultaten i studierna tidsintervall mellan skada och undersökning av hypofysfunktionen skadegraden olika referensvärden för laboratorieprover olika dynamiska tester störfaktorer, t.ex. fetma Anna Tölli 23 maj 2019 6

Kartläggning av endokrina rubbningar efter traumatisk hjärnskada eller subarachnoidalblödning Forskningsfrågor: Förekomst, typ och förlopp av hormonella rubbningar efter medelsvår och svår traumatisk THS eller SAB Samband mellan hormonella rubbningar och akuta skadevariabler Samband mellan hormonella rubbningar och klinisk utfall Etiskt tillstånd: Projekt godkändes av Regionala Etiskprövningsnämnden i Stockholm (Protokoll: 2008/3:9, Diarienummer: 2008/1574-31/3) Datainsamling startade den 1 mars 2009 och slutade den 30 juni 2013. Anna Tölli 23 maj 2019 7

Studie 1 4 Inklusionskriterier à traumatisk hjärnskada à aneurysmal subarachnoidal blödning à ålder 18 à GCS 3 13 (lägsta poäng under första dygnet) à behandlade på NIVA KS Exklusionskriterier à patienter boende utanför SLL Datainsamling à 10 dagar à 3 mån (75-105 dagar) à 6 mån (165-200 dagar) à 12 mån (350-420 dagar) Anna Tölli 23 maj 2019 8

Studie 1 4 flödesschema Anna Tölli 23 maj 2019 9

Studie 1 4 metod 10 dagar 3 månader 6 månader 12 månader NIVA Hormon prover TSH, ft4, ft3 Synacthen test Akuta skadevaríabler Rehabmedicin Alla patienter Hormon prover TSH, ft4, ft3 kortisol ADL bedömning: Barthel Index Kognitiv och beteende bedömning: RLAS-R Utfall: GOSE Klarat BNIS pre-screen Kognitiv bedömning BNIS Depression och ångest HADS Livskvalité EQ-5D Lisat-11 Rehabmedicin Alla patienter Hormon prover TSH, ft4, ft3 kortisol IGF-I östradiol, FSH och LH testosteron Barthel Index RLAS-R GOSE Klarat BNIS pre-screen BNIS HADS EQ-5D Lisat-11 Rehabmedicin Alla patienter Hormon prover TSH, ft4, ft3 kortisol IGF-I östradiol, FSH och LH testosteron Barthel Index RLAS-R GOSE Klarat BNIS pre-screen BNIS HADS EQ-5D Lisat-11 Endokrinologi Belastningstester Synacthen test om S-kortisol < 400 nmol/l (3,6,12 månader) GHRH- Arginin test om S-IGF-I under referens område (12 månader) Anna Tölli 23 maj 2019 10

Studie 1 Anna Tölli 23 maj 2019 11

Studie 1 Syfte Beskriva förekomst och typ av hypofysdysfunktioner i den akuta fasen efter THS eller SAB Beskriva samband mellan hypofysdysfunktion och akuta skadevariabler Metod à GCS, Hunt & Hess, Fisher à pupill storlek, pupill ljusreaktion à peak S-S100B (12-36 h) à DT hjärna patologi (cerebrala kontusioner, obliteration av 3-e ventrikel eller basala cisterner, subarachnoidal blödning, medellinje överflyttning > 5mm, subdural/epidural hematom, hjärnödem, skallbasfraktur, ansiktsfraktur) Hormonprover: 10 dagar à thyroidea insufficiens: låg S-fT4 med normal eller låg S-TSH à adrenal insufficiens: S-kortisol <550nmol/l efter Synacthen test Anna Tölli 23 maj 2019 12

Hypofysdysfunktion HPA axel Adrenal hypofunktion 9 (12%) THS 6 (14%) SAB Adrenal hyperfunktion 27 (35%) THS 23 (53%) SAB HPT axel Thyroid hypofunktion 14 (17%) THS 9 (20%) SAB Thyroid hyperfunktion 8 (10%) TBI 7 (16%) SAB Anna Tölli 12 oktober 23 maj 2018 2019 13

Studie 1 slutsatser Hypofyssvikt förekommer efter THS och SAB Vår studie kunde inte definiera en markör för ökad risk för hypofysdysfunktion Anna Tölli 23 maj 2019 14

Studie 2 Anna Tölli 23 maj 2019 15

Studie 2 Syfte Beskriva förekomst och förlopp av hypofysdysfunktioner under första året efter THS eller SAB Beskriva samband mellan hypofysinsufficiens och akuta skadevariabler (samma som studie 1 + vårdtidslängd på NIVA) Metod Hormonprover: 10 dagar, 3, 6 och 12 månader à thyroidea insufficiens: låg S-fT4 med normal eller låg S-TSH à adrenal insufficiens: S-kortisol <550 nmol/l efter Synacthen test à growth hormon insufficiens: IGF-I under referensområde à gonadal insufficiens (män: testosteron under referensområde, kvinnor: FSH, LH, eller östrogen under referensområde) Samband mellan skadevariabler och hypofysinsufficiens à HPA och HPT axel: hormonrubbning vid 10 dagar och 12 månader à HS, HPG och prolaktin: hormonrubbning vid 6 och 12 månader Anna Tölli 12 oktober 23 maj 2018 2019 16

Hypofysinsufficiens Diagnos Axel 10 dagar n (%) 3 månader n (%) 6 månader n (%) 12 månader n (%) THS Thyroid 13 (24%) 4 (7%) 2 (4%) 0 (0%) 3 nya fall (1 nytt fall) Adrenal 6 (11%) 3 (6%) 3 nya fall 1 (2%) 2 (4%) 1 nytt fall Somatotroph 2 (4%) 6 (12%) 4 nya fall Gonadal 14 (27%) 2, 12 11 (21%) 1 nytt fall; 2, 9 Flera axlar (2 eller 3 axlar) 4 (7%) (4 T+A) 1 (2%) (1 T+A) 1 (2%) (1 T+A+S) 2 (4%) (1 S+G, 1 A+S) SAB Thyroid 8 (23%) 1 (3%) 1 nytt fall 1 (3%) 2 (6%) 1 nytt fall Adrenal 5 (15%) 0 (0%) 1 (3%) 0 (0%) 1 nytt fall Somatotroph 3 (9%) 2 (6%) (1 nytt fall) Gonadal 14 (41%) 11, 3 8 (23%) 1 nytt fall; 5, 3 Flera axlar (2 axlar) 3 (9%) (3 T+A) 0 (0%) 2 (6%) (1 A+G, 1 S+G) 1 (3%) (1 S+G) Högt prolaktin 6 mån: 3 (6%) THS och 0 (0%) SAB 12 mån: 4 (8%) THS och 4 (11%) SAB Anna Tölli 23 maj 2019 17

Samband mellan skadevariabler och hypofysinsufficiens Axel Hypofysinsufficiens Relation till akuta skadevariabler HPA axel THS 7 (15%) SAB 4 (13%) HPT axel THS 12 (24%) SAB 9 (26%) HS axel THS 6 (13%) SAB 4 (12%) HPG axel THS 16 (29%) SAB 14 (40%) Prolaktin THS 5 (11%) SAB 4 (12%) THS: ingen SAB: ingen THS: längre vårtid på NIVA (p=0.004) SAB: ingen THS: högre peak S-S100B (p=0.003) SAB: ingen THS: ingen SAB: högre median GCS (p=0.022) THS: ingen SAB: ingen Anna Tölli 23 maj 2019 18

Substitutionsbehandling Hydrokortison 2 patienter med THS Testosteron 2 patienter med THS 2 patienter med SAB Tillväxthormon 1 patient med THS Gonadal insufficiens hos kvinnor 2 patienter med THS 5 patienter med SAB alla var i menopaus Anna Tölli 23 maj 2019 19

Studie 2 slutsatser Rubbningar i hypofysfunktionen förekommer under det första året efter THS och SAB, men endast ett fåtal patienter (7%) behövde substitutionsbehandling Vår studie kunde inte identifiera en markör för ökad risk för hypofysdysfunktion som skulle kunna vägleda rutinmässig screening Studien visar behovet av systematisk uppföljning av hypofysfunktionen efter måttlig eller svår THS eller SAB. Anna Tölli 23 maj 2019 20

Studie 3 Anna Tölli 23 maj 2019 21

Studie 3 Syfte Att jämföra förlopp av kognitiva funktionsnedsättningar under första året efter THS och SAB Att undersöka relationer mellan baslinjedata och kognitivt respektive globalt utfall Metod Kognitiv bedömning: Barrow Neurological Institute Screen for Higher Cerebral Functions (BNIS), Ranchos Los Amigos Scale (RLAS-R) Depression och ångest: Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) ADL: Barthel index (BI) Livskvalitet: EQ5D, Livstillfredsställelse (LiSat11) Globalt utfall: Glasgow Outcome Scale Extended (GOSE) Anna Tölli 12 oktober 23 maj 2018 2019 22

BNIS Ej klarat pre-screen 3 mån p=0.852 27% THS, 29% SAB 6 mån p=0.753 20% THS, 18% SAB 12 mån p=0.655 18% THS, 14% SAB Kognitiv nedsättning T poäng<40 3 mån p=0.287 63% THS, 76% SAB 6 mån p=0.160 54% THS, 70% SAB 12 mån p=0.057 36% THS, 59% SAB Anna Tölli 12 oktober 23 maj 2018 2019 23

BNIS över tid Resultat av GEE analys Anna Tölli 23 maj 2019 24

BNIS- relation till baslinje variabler Korrelation BNIS T-poäng 12 mån THS SAB Ålder r = 0.384, p=0.019* r = 0.139, p=0.537 GCS r = 0.498, p=0.002** r = 0.082, p=0.716 Hunt &Hess skala r = 0.001, p=0.998 ***p < 0.001, ** p < 0.01, *p < 0.05 Fisher skala r = 0.045, p=0.842 Ingen relation till kön THS p=0.391 SAB p=0.401 Anna Tölli 23 maj 2019 25

GOSE GOSE 5 8 = good outcome 12 mån p=0.973 62% THS 63% SAB Korrelation GOSE och BNIS vid 12 mån THS: r = 0.694, p<0.001*** SAB: r = 0.751, p<0.001*** Anna Tölli 23 maj 2019 26

RLAS-R RLAS-R 1 8= inferior level 12 mån p=0.154 45% THS 60% SAB Korrelation RLAS-R och BNIS vid 12 mån THS: r = 0.716, p<0.001*** SAB: r = 0.750, p<0.001*** Anna Tölli 23 maj 2019 27

Övriga utfall Barthel Index signifikant förbättring mellan alla tillfällen för THS och SAB (p<0.001 0.019) förutom 6 12 mån för SAB (p=0.066) korrelation BI och BNIS vid 12 mån THS: r = 0.565, p<0.001*** SAB: r = 0.678, p=0.001** HADS-D 12 mån THS: korrelation HADS-D och BNIS r = - 0.396, p=0.018* HADS-A 12 mån THS: korrelation HADS-A och BNIS r = - 0.412, p=0.014* LiSat 1 ej signifikant förbättring mellan alla tillfällen för THS p=0.730 och SAB p=0.185 ingen korrelation LiSat 1 och BNIS Anna Tölli 23 maj 2019 28 28

Studie 3 slutsatser Kognitionen förbättrades signifikant från 3 12 månader efter både THS och SAB Relativt större förbättring av kognition inträffade under senare fasen (6 12 mån) efter SAB jämför med THS Vid 12 månader hade patienter med THS och SAB liknande utfall enligt BNIS, GOSE och RLAS-R Kognitiv nedsättning vid 12 månader har samband med GCS vid THS men inte vid SAB och inte heller med H&H och Fisher skala Kognitiv funktion enligt BNIS har samband med RLAS-R och GOSE i båda diagnosgrupperna Anna Tölli 23 maj 2019 29

Studie 4 Anna Tölli 23 maj 2019 30

Studie 4 Syfte Undersöka relationen mellan hypofysdysfunktion under första året efter THS och SAB, och kognitivt respektive globalt utfall vid 12 månader efter skada/sjukdom med kontroll av ålder, kön och GCS Metod Patientgrupper: normala, låga eller höga hormonnivåer under första året efter THS och SAB Kognitivt utfall: BNIS och RLAS-R Globalt utfall: GOSE Anna Tölli 23 maj 2019 31

Hypofysdysfunktion och GOSE Hypogonadism GOSE lägre p=0.011 Multipel linjär regression: samband mellan GOSE 12 mån och à låga gonadotropiner b = 0.80, p = 0.033, CI: 1.54 0.07 à ålder b = 0.046, p = 0.001, CI: 0.07 0.02 à GCS b = 0.11, p = 0.025, CI: 0.01 0.21 à ej kön p = 0.675 Adjusted R 2 = 0.245 Högt prolaktin GOSE lägre p=0.022 Multipel linjär regression: samband mellan GOSE 12 mån och à hög prolaktin b = 1.49, p = 0.006, CI: 2.55 0.43 à ålder b = 0.05, p < 0.001, CI: 0.08 0.03 à ej GCS p = 0.132, ej kön p = 0.926 Adjusted R 2 = 0.255 Anna Tölli 23 maj 2019 32

Hypofysdysfunktion och RLAS-R Högt IGF-I RLAS-R lägre p=0.006 Multipel linjär regression: samband mellan RLAS-R 12 mån och à hög IGF-I b = 1.78, p = 0.002, CI: 2.87 0.70 à GCS b = 0.13, p = 0.019, CI: 0.02 0.24 à ej ålder p = 0.074, ej kön p = 0.144 Adjusted R 2 = 0.243 Högt prolaktin RLAS-R lägre p=0.025 Multipel linjär regression: samband mellan RLAS-R 12 mån och à hög prolaktin b = 1.42, p = 0.034, CI: 2.73 0.11 à ålder b = 0.04, p = 0.013, CI: 0.07 0.01 à GCS b = 0.12, p = 0.037, CI: 0.01 0.23 à ej kön p = 0.144 Adjusted R 2 = 0.182 Anna Tölli 23 maj 2019 33

Hypofysdysfunktion och BNIS Ingen samband hormonrubbning och BNIS Anna Tölli 23 maj 2019 34

Studie 4 slutsatser Hypogonadism och högt prolaktin hade negativt samband med GOSE vid 12 månader efter THS/SAB Högt IGF-I och högt prolaktin hade negativt samband med RLAS-R vid 12 månader efter THS/SAB Inget samband mellan kognitivt utfall enligt BNIS vid 12 månader efter THS/SAB och förekomsten av hormonella avvikelser Anna Tölli 23 maj 2019 35

Slutsatser Hormonrubbningar förekommer efter THS och SAB och kan uppkomma i både akut och senare skede Hormonrubbningar är ofta övergående Kognitionen förbättras signifikant från 3 12 månader efter både THS och SAB, men relativt större förbättring av kognitionen kan inträffa under senare fasen (6 12 mån) efter SAB jämfört med THS Hormonrubbningar kan ha effekt på kliniskt utfall efter THS och SAB Studierna stödjer behovet av screening av hypofysfunktion efter THS och SAB Anna Tölli 23 maj 2019 36

Tack! anna.tolli@ki.se anna.tolli@sll.se Anna Tölli 23 maj 2019 37