DELÅRSRAPPORT 1/1 30/6 2014 Godkänd av kommunfullmäktige 2014-09-25, 137
Innehåll Organisationsschema - politiskt och förvaltningen...3 Ekonomisk översikt...4 Redovisningsprinciper...6 Övergripande verksamhetsuppföljning...6 Resultaträkning, kassaflödesanalys...13 Balansräkning...14 Nothänvisningar...15 Driftbudget, investeringsbudget...18 Uppföljningsrapport 2014-06-30/helårsprognos 2014...19 Verksamheter Politisk organisation...20 Kommunledningskontoret...21 - Kost och städ...26 Samhällsbyggnadssektorn...27 Barn- och ungdomssektorn...32 Sociala sektorn...35 Bilagor Styrkort 2014...bilaga 1 Diagram över respektive perspektiv...bilaga 2 Produktion: ekonomiavdelningen augusti 2014 2
Politisk och förvaltningsorganisation Valnämnden 5 ledamöter Kommunrevisionen 7 ledamöter Överförmyndarnämnd 3 ledamöter Tillstånds- och myndighetsnämnden 8 ledamöter Kommunfullmäktige 49 ledamöter (28 ersättare) Kommunstyrelsen 19 ledamöter (19 ersättare) Två fasta beredningar: Välfärdsberedningen Utvecklingsberedningen 8 ledamöter per beredning Fyra utskott: Ledningsutskottet Samhällsbyggnadsutskottet Barn- och ungdomsutskottet Socialutskottet 5 ledamöter per utskott Förvaltningen Kommundirektör Kommunledningskontoret Centrala verksamheter Samhällsbyggnadssektorn Barn- och ungdomssektorn Sociala sektorn
Ekonomisk översikt Förutsättningar Tillväxt och skatteunderlag Första halvåret har svensk ekonomi inte utvecklats lika starkt som i slutet av förra året. Omvärldens ekonomier har dock tagit fart och det har gynnat den svenska exporten, även om den har möjlighet att utvecklas mer. Inflationen har varit låg, vilket också är Riksbankens argument för att i juli sänka Repo-räntan. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. Prognosen för skatteintäkterna är högre än budgeterat beroende på att antalet arbetade timmar i riket bedöms bli fler än vad som antogs vid tidigare prognoser. De största enskilda budgetavvikelserna i prognosen redovisas inom hemtjänsten. Skatteintäkter och kommunal utjämning förväntas blir 10,5 mnkr bättre än budget. I prognosen finns inte med återbetalning av AFA-premier från 2004, ett beslut om eventuell återbetalning kommer att tas i oktober, vilket i så fall kommer att förbättra resultatet. Investeringar för 39 mnkr Av årets investeringsanslag (inklusive tilläggsanslag från tidigare år) på 42,3 mnkr har 12,8 mnkr tagits i anspråk första halvåret. Prognosen visar att 39,3 mnkr av investeringsanslaget kommer att nyttjas. Befolkningsutveckling Eksjö kommuns befolkning ökade under 2013 med 96 invånare (2011 +60, 2012 +64) och uppgick vid årsskiftet till 16 464 invånare. SCB:s halvårsstatistik för 2014 visar att Eksjö kommun per 2014-06-30 ökat med ytterligare 112 personer till 16 576 invånare. Periodens resultat och helårsprognos Överskott i första halvårets utfall Resultatet efter sex månader är ett överskott på 19,6 mnkr. Sektorerna har tillsammans förbrukat 49,3 procent (403,9 mnkr) av driftbudgetens 820,1 mnkr. Utöver sektorernas anslag inräknas här de 3,5 mnkr som budgeterats för finansiering via resultatfond. Efter hantering av 2013 års avvikelser uppgår resultatfonderna totalt till 0,6 mnkr. Budgeterat resultat nås inte i helårsprognosen Prognosen för 2014 är ett överskott på 12,8 mnkr mot budgeterade 17 mnkr. Anledningen till att resultatet inte uppnår budgeterat är att sektorerna gör en negativ avvikelse mot budget. Även om utfallet av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning är positivt mot budget väger det inte helt upp sektorernas underskott. Andra halvåret är kostnadsmässigt tyngre i kommunen med dels löneökningar och dels semestervikarier, vilket förklarar varför helårprognosen visar på ett budgetunderskott medan utfallet vid halvåret är ett överskott. 4 Finansiella mål Årets resultat Resultatet vid halvårsskiftet uppgår till 4,6 procent av skatteintäkter och utjämning. Årets resultat i prognosen för helår beräknas bli lägre, 12,8 mnkr, vilket är 1,5 procent i positivt resultat av skatteintäkter och bidrag. Det är 4,2 mnkr lägre än budgeterat resultat. Målet att i resultat uppnå minst 2 procent av skatteintäkter och bidrag uppnås inte. Självfinansiering av investeringar och finansiellt sparande Målet om 100 procent självfinansiering av investeringar uppnås inte. Prognostiserade investeringar självfinansieras till 73 procent av årets överskott från den löpande verksamheten och ytterligare 13 procent finansieras genom Eksjö kommunfastigheters amortering av reverslån. Det innebär att likviditeten påverkas negativt men kommunen kommer inte att behöva låna för att klara prognostiserade investeringar. Målet om finansiellt sparande med tio mnkr uppnås inte. Ett lågt resultat ihop med en relativt hög investeringsnivå, dock inom årets budget ihop med överförda investeringar från tidigare år, gör att målen om självfinansiering av investeringar och finansiellt sparande inte uppfylls. Soliditeten I bokslut 2013 uppnåddes soliditeten 64,4 procent. Vid halvårsskiftet har soliditeten ökat till 65,9 procent
och förväntas i prognosen för bokslut 2014 uppgå till 65,2 procent. Det finansiella målet är att soliditeten årligen ska stärkas och på lång sikt uppgå till 80 procent. Bolagskoncernen Sammanställd redovisning (kommunen och hel- och delägda bolag) ingår inte i delårsrapporten. De enskilda bolagen redovisar i respektive delårsrapporter följande resultat i mnkr (uppgift inom parentes avser första halvåret 2013): Eksjö Stadshus AB (moderbolag) -1,5 (-1,2) Eksjöbostäder AB 2,9 (1,1) Kommunfastigheter AB 2,5 (0,8) AB Eksjö Industribyggnader 0,5 (0,5) Eksjö Energi AB 11,9 (7,7) Eksjö Elnät AB 1,5 (1,4) Eksjö Energi Elit AB 0,9 (0,1) Årets resultat 2010 prognos 2014 (mnkr) Budgetavvikelser 2010 prognos 2014 (mnkr) 5
Redovisningsprinciper Intäkter och kostnader av väsentlig betydelse har periodiserats. Noter till resultat- och balansräkning har upprättats i mindre omfattning än i årsredovisningen. Utfallet för skatteintäkterna bygger på SKL:s prognos från augusti 2014. Uppgifter om aktuell semesterlöneskuld, övertidsskuld och upplupna löner har tagits fram men inga förändringar har bokförts. Detta görs endast i årsbokslutet. Prognosen för pensionskostnader bygger på Skandias prognos från december, justerad med bokförda engångsposter. Interna kostnader och intäkter Det höga beloppet jämfört med föregående halvårsskifte förklaras av kostnader för hemtjänst (LOV) fördelas som intern intäkt istället för budgetomföring från och med i år. Övergripande verksamhetsuppföljning Kommunens övergripande verksamhetsuppföljning har sedan fler år tillbaka skett med metoden balanserad styrning. De övergripande målen finns redovisade i kommunens vision 2020 och i de olika fullmäktigeprogrammen. I samband med att budgetdirektiv upprättas, görs en prioritering av de viktigaste målen för planperioden. Kommunstyrelsens styrkort fokuserar på fyra verksamhets-/affärsområden, nämligen: attraktivitet utveckling och omsorg om barn och unga utveckling och omsorg om vuxna hållbar utveckling Varje verksamhetsområde följs upp utifrån fyra olika perspektiv. Brukarperspektivet fokuserar på främst på kundnyttan. Processperspektivet tar sikte på att ha rationella och effektiva arbetsmetoder och processer. Medarbetarperspektivet lyfter fram kompetensförsörjning, rekrytering, värdegrund, ledarskap- medarbetarskap med mera. Resursperspektivet beskriver hur väl kommunen använder ekonomiska och andra resurser. Styrkortet har därmed två övergripande dimensioner, den ena dimension beskriver hur väl den kommunala verksamheten svarar mot respektive verksamhets/affärsområde. Den andra dimensionen beskriver hur väl den kommunala verksamheten fungerar utifrån ovan angivna perspektiv. Styrkortet är gemensamt för hela förvaltningen och ägs av kommunstyrelsen. Om utfallet avviker väsentlig i förhållande till målet skall handlingsplaner sättas in. Måluppfyllelsen redovisas i spridningsdiagram i form av en femgradig skala, där värdet fem avser full måluppfyllelse. I denna delrapport redovisas 36 mål i styrkortet varav 16 st uppdaterats sedan årsredovisningen för 2013. Resultat av den övergripande verksamhetsuppföljningen På följande sidor redovisas måluppfyllelsen i spridningsdiagram för respektive verksamhetsområde. Måluppfyllelsen i förhållande till de fyra olika perspektiven finns redovisade i bilaga 2. 6
Uppföljning av verksamhetsområdet attraktivitet Flera av målen inom verksamhetsområdet attraktivitet uppnås eller nästan uppnås. Den totala måluppfyllelsen uppgår till 76 procent (3,8 av 5 möjliga). I Svenskt Näringslivs senaste näringslivsranking maj 2014 (för år 2013), placerade sig Eksjö kommun på 53 plats av landets kommuner. Resultatet var en förbättring med 10 platser och placerar Eksjö kommun i den övre kvartilen. Målet är därmed uppfyllt. Sjukfrånvaron har förbättrats och ramavtalstroheten är fortfarande hög. Förbättringsområdet gäller främst produktionen av bostäder att öka frisktalen, och att hålla budgeten i balans. Förståelse 7
Uppföljning av verksamhetsområdet utveckling och omsorg om barn och unga Inom verksamhetsområdet mäts åtta specifika mål och sex generella mål. Den totala måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet utveckling och omsorg av barn och unga, uppgår till 66,7 procent (3,3 av 5 möjliga). Måluppfyllelsen har gått ner något jämfört med årsredovisningen 2013. Utvecklingen av vårddygn på institutioner för unga är alltjämt hög. Under 2013 har 2 836 vårddygn på institutioner ianspråktagits. Motsvarande uppgift för första halvåret var 1 349 vårddygn. Bedömningen för 2014 är att taket om max 3 000 vårddygn kommer att klaras. Däremot har målet om en snabb återkoppling kring öppenvårdsinsatserna förbättrats ytterligare. Av 123 ärenden fick 121 svar inom 10 dagar vilken ger en måluppfyllelse om 98 procent. inte kända vid denna delårsrapport. Målsättningen om att 100 procent av eleverna skall uppnå godkänt i alla ämnen samt uppnå minst godkänt resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 uppnås därmed inte. Lusten att lära och finna skolarbetet intressant har ökat även om skillnaderna är stora mellan årskurserna. I åk 5 anger 73,5 procent (tidigare 80,2 procent) av eleverna att de känner lust att lära, medan 20,7 procent (tidigare 40,7 procent) anger det i årskurs 8. Den totala sjukfrånvaron inom verksamhetsområdet ligger inom målet medan frisktalen försämrats med två procentenheter. Ramaavtalstroheten har försämrats ytterligare och uppgår vid senaste mätningen till 59 procent jämfört med målet om 90 procent köptrohet. Verksamhetsområdet ger ett underskott för det gångna räkenskapsåret. Kunskapsmålen inom skolan uppnås inte och resultatet har jämfört med 2013 försämrats ytterligare från 73,6 procent till 72,8 procent. Rikssiffrorna är ännu Förbättringsområdena gäller främst kunskapsmålen, lusten att lära, minska antalet vårddygn på institutioner samt förbättrad ramavtalstrohet. Förståelse 8
Uppföljning av verksamhetsområdet utveckling och omsorg om vuxna Inom verksamhetsområdet mäts elva specifika mål och sex generella mål. Den totala måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet utveckling och omsorg om vuxna uppgår 63,3 procent (3,2 av 5 möjliga). Rättsäkerheten är alltjämt god även om den gått ner något. Antalet överklaganden är få och uppgick under den aktuella perioden till 11 överklaganden och kommunen har fått rätt i 9 fall i högre instans. Målen om tillgången till äldreomsorg efter behov har försämrats något jämfört med år 2013, idag uppgår måluppfyllelsen till 90 procent jämfört med 100 procent i föregående mätning. Även tillgången till särskild boende har försämrats något. Idag är väntetiden från beslut till erbjudande om plats 3,3 månander jämfört med målsättningen om max 3 månader. Mångfalden och valmöjligheten i äldreomsorgen är fortfarande ringa. Men i maj tecknades ett avtal med ett extern LOV-företag. Verksamheten startade i juni 2014. Målet om att samtliga < 29 år som söker bistånd ska erbjudas coachsamtal på HIA för arbetsmarknadsprövning efter första besöket har förbättrats från tidigare 35 procent till 62 procent måluppfyllelse. Målet om högst 1 500 vårddygn per år på institution inom psykiatri och vuxna kommer sannolikt inte nås. Antalet ianspråktagna vårddygn uppgår efter ett halvår till 812 vårddygn. Frisktalen ligger fortfarande på oförändrad låg nivå 56 procent (mål 75 procent). Även den totala sjukfrånvaron har försämrats jämfört med föregående mätning och uppgår idag till 5,4 procent jämfört med tidigare 4,9 procent. Förbättringsområdena är främst att fler < 29 år erbjuds coachsamtal, alternativa utförare, få ner andelen andrahandskontrakt. Förståelse 9
Uppföljning av verksamhetsområdet hållbar utveckling Inom verksamhetsområdet mäts sex specifika mål och sex generella mål. Det finns en god måluppfyllelse i de flesta perspektiv inom det aktuella verksamhetsområdet. Den totala måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet uppgår till 74,3 procent (3,7 av 5 möjliga). Samtliga specifika mål mäts på helårsbasis. Målen har ännu inte mäts men en bedömning av andelen fordon som uppfyller de nationella miljöbilkriterierna uppgår till 10 procent. Frisktalen har förbättrats sedan föregående mätning, medan sjuktalen befinner sig i princip på oförändrad nivå. Två nya mål för verksamhetsområdet antogs av kommunstyrelsen i april 2015 och avser energieffektivisering nämligen: Andelen kommunala fordon (personbilar, lätta lastbilar samt personal och tjänstebilar) som uppfyller de nationella miljöbilskriterierna ska utgöra minst 60 procent är 2015 och 100 procent år 2020. Andelen förnybar energi i kommunala personbilar ska utgöra lägst 70 procent år 2015. Förståelse 10
Total lägesbild av samtliga perspektiv Den totala måluppfyllelsen för samtliga perspektiv kan uppgå till värdet 20 (100 procent). För det första halvåret 2014 uppgår den samlade måluppfyllelsen till 15,1 eller 75 procent. vilket är en liten försämring med år 2013, då måluppfyllelsen uppgick till 77 procent. Störst är måluppfyllelsen inom perspektivet medarbetare. Jämfört med föregående mätning har processperspektivet försämrats något med övriga perspektiv redovisar samma värde som senast. Perspektiv Utfall 2014-06-30 Utfall 2013-12-31 Brukare 3,6 av 5 3,6 av 5 Process 3,5 av 5 3,8 av 5 Medarbetare 4,5 av 5 4,5 av 5 Resurs 3,3 av 5 3,5 av 5 11
Total lägesbild av samtliga verksamhetsområden Den totala måluppfyllelsen för samtliga verksamhetsområden kan uppgå till värdet 20 (100 procent). För det första halvåret år är den samlade måluppfyllelsen 14,3 eller 71 procent, vilket är en liten försämring jämfört med år 2012, då måluppfyllelsen uppgick till 73 procent. Störst är måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet attraktivitet. Samtliga verksamhetsområden har minskat något (se tabell). Verksamhetsområde Utfall 2014-06-30 Utfall 2013-06-30 Attraktivitet: 3,8 av 5 4,0 av 5 Omsorg och utveckling av barn och unga 3,3 av 5 3,4 av 5 Omsorg och utveckling av vuxna 3,2 av 5 3,4 av 5 Hållbar utveckling 3,7 av 5 3,8 av 5 12
Resultaträkning per 2014-06-30 med helårsprognos (mnkr) Not Utfall Budget Utfall Prognos Avvikelse 2013-06-30 2014 2014-06-30 2014 2014 Verksamhetens nettokostnader 1, 2-395 -818,8-402,6-833,2-14,4 Avskrivningar -7,9-16,0-7,8-16,0 0,0 Verksamhetens nettokostnader -402,9-834,8-410,4-849,2-14,4 Skatteintäkter 3 337,3 685,6 342,3 686,5 0,9 Kommunalekonomisk utjämning 4 72,5 159,0 84,3 168,5 9,5 Finansiella intäkter 5 3,6 7,5 3,4 7,1-0,4 Finansiella kostnader 6 0 0,0-0,1 0,0 0,0 Ränta pensionsskuld 0-0,3 0,0 0,0 0,3 Resultat före extraordinära poster 10,5 17,0 19,6 12,9-4,1 Extraordinära poster Årets resultat 10,5 17,0 19,6 12,9-4,1 Resultat / skatteintäkter och bidrag 2,56% 2,01% 4,59% Kassaflödesanalys (mnkr) Den löpande verksamheten Årets resultat 10,5 17,0 19,6 12,8 Justering för avskrivningar/nedskrivning 7,9 16,0 7,8 16,0 Justering för avsättning 0-0,3 0,0 0,0 Justering före förändring av rörelsekapital 18,4 32,7 27,4 28,8 Förändring kortfristiga fordringar och förråd -18,1 0,0-18,1 0,0 Förändring kortfristiga skulder 20,1 0,0-2,4 0,0 Medel från den löpande verksamheten 20,4 32,7 6,9 28,8 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -8,5-42,3-12,8-39,3 Medel från investeringsverksamheten -8,5-42,3-12,8-39,3 Finansieringsverksamheten Minskning långfristiga fordringar 2,5 5,0 2,5 5,0 Medel från finansieringsverksamheten 2,5 5,0 2,5 5,0 Årets kassaflöde 14,4-4,6-3,4-5,5 Likvida medel vid årets början 54,9 56,6 56,6 56,6 Likvida medel vid periodens slut 69,3 52,0 53,2 51,2 13
Balansräkning per 2014-06-30 med helårsprognos (mnkr) Not Bokfört Bokslut Förändring Prognos Förändring 2013-12-31 2014-06-30 6 mån. 2014-12-31 12 mån. Tillgångar Anläggningstillgångar 7, 8 388,8 391,4 2,6 407,1 23,3 Omsättningstillgångar 9, 10 161,3 176 14,7 155,8-10,5 Summa tillgångar 550,1 567,4 17,3 562,9 12,8 Eget kapital, avsättningar Eget kapital Anläggningskapital 376,9 379,5 2,6 400,2 23,3 Rörelsekapital 11-22,4-5,4 17,1-32,9-10,5 Summa eget kapital 354,5 374,1 19,7 367,3 12,8 Avsättningar Avsättningar för pensioner 8,9 8,9 0 8,9 0 Avsatt för deponi 3 3 0 3 0 Summa avsättningar 11,9 11,9 0 11,9 0 Skulder Långfristiga skulder 0 0 0 0 0 Kortfristiga skulder 12 183,7 181,4-2,4 183,7 0 Summa skulder 183,7 181,4-2,4 183,7 0 Summa eget kapital avsättn och skulder 550,1 567,4 17,3 562,9 12,8 Soliditet 64,4% 65,9% 65,2% Pensionsförpliktelser (ansvarsförbindelse) 494 479 Borgensförbindelser 947 947 Ställda säkerheter 14 14 14
Nothänvisningar (tkr) 2014-06-30 2013-06-30 Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enligt driftsredovisningen 178 030 169 713 Interna poster redovisning -48 644-43 064 Övriga verksamhetsintäkter 4 4 Summa 129 390 126 653 Not 2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enligt driftsredovisningen 581 912 565 038 Interna poster redovisningen -48 644-43 064 Kapitalkostnad och avtalspension -28 166-28 169 Utbetalda pensioner 8 126 8 121 Avgiftsbestämd ålderspension 11 490 11 960 Förmånsbestämd ålderspension 1 881 1 834 Löneskatt på pensionskostnad 5 215 5 655 Förvaltningsavgifter pensioner 116 158 Övriga kostnader 45 72 Summa 531 975 521 605 Not 3 Skatteintäkter Kommunalskattemedel 341 667 338 911 Slutavräkning 669-1 591 Summa 342 336 337 320 Not 4 Kommunalekonomisk utjämning Mellankommunal utjämning 2 595 2 355 Utjämningsbidrag inkomstutjämning 62 587 60 280 Utjämningsbidrag kostnadsutjämning 593-3 791 LSS utjämningsavgift 0-1 049 LSS utjämningsbidrag 790 0 Regleringsbidrag 1 910 3 731 Kommunal fastighetsavgift 14 964 10 942 Strukturbidrag 856 0 Summa 84 295 72 468 Not 5 Finansiella intäkter Räntor på likvida medel/utdelningar 37 408 Ränta Revers Eksjö Kommunfastigheter 1 424 1 492 Borgensavgift 1 878 1 748 Summa 3 339 3 648 15
Nothänvisningar (tkr) 2014-06-30 2013-06-30 Not 6 Finansiella kostnader Övriga räntor 10 36 Övriga fi nansiella kostnader 142 12 Summa 152 48 2014-06-30 2013-12-31 Not 7 Materiella anläggningstillgångar Fastigheter och anläggningar 216 556 213 345 Fordon, maskiner och inventarier 45 309 43 468 Ej aktiverade investeringar 0 0 Summa 261 865 256 813 Not 8 Finansiella anläggningstillgångar Aktier koncernföretag 17 800 17 800 Övriga aktier 78 28 Andelar 1 427 1 427 Långfristiga fordringar koncernföretag 106 947 109 447 Övriga långfristiga fordringar 75 75 Förlagslån 3 200 3 200 Summa 129 527 131 977 Not 9 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 18 368 19 839 Upplupna skatteintäkter 0 7 752 Fordran mervärdesskatt 6 593 3 319 Inbetald preliminärskatt 16 149 9 429 Fordringar hos staten -3 108 30 636 Övriga kortfristiga fordringar 12 854 6 363 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 71 344 26 784 Summa 122 200 104 122 Not 10 Kassa och bank Kassa 119 135 Bank 53 098 56 513 Summa 53 217 56 648 Förråd och exploateringsfastigheter 436 547 16
Nothänvisningar (tkr) 2014-06-30 2013-12-31 Not 11 Rörelsekapital Resultatfonder Kommunfullmäktige 118 93 Kommunstyrelsen 205 0 Tillstånds- och myndighetsnämnden 14-16 Kommunledningskontoret 9 040 9 611 KLK Kost och städ 0 367 Service -529 0 Samhällsbyggnadssektorn 3 949 4 535 Barn- och ungdomssektorn 1 978 6 067 Sociala sektorn -16 643-8 094 Överförmyndarnämnden 0-102 Revisionen 40 57 Valnämnden 0 6 Finansförvaltningen 1 251 6 127 Summa resultatfonder -577 18 651 Övrigt rörelsekapital (brist) -4 810-41 098 Summa -5 387-22 447 Not 12 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 12 302 39 821 Förskottsbetalda statsbidrag 11 132 11 415 Personalens källskatt/införsel 0 10 809 Upplupna semesterlöner 44 838 44 838 Upplupna löner 15 387 16 114 Upplupna arbetsgivaravgifter 0 12 520 Upplupen pensionskostnad avgiftsbestämd åp 11 817 24 120 Upplupen löneskatt 16 434 11 153 Förutbetalda skatteintäkter 4 307 3 996 Skuld mervärdesskatt 805 726 Övriga kortfristiga skulder 11 624 2 225 Övriga upplupna kostnader/förutbetalda intäkter 52 727 5 995 Summa 181 373 183 732 17
Driftbudget per 2014-06-30 (mnkr) Sektor/motsvarande Kostnader Intäkter Netto Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall Kommunfullmäktige 2,2 1,4 0 0 2,2 1,4 Kommunstyrelsen 4,1 2,3 0,4 0,2 3,7 2,1 Tillstånds- och myndighetsnämnden 0,3 0,1 0 0 0,3 0,1 Kommunledningskontoret 85,4 40,8 31,1 12,3 54,3 28,4 KLK kost och städ 50,9 25,3 31,9 15,3 19 10 Samhällsbyggnadssektorn 113,3 56,1 24,2 12,4 89,1 43,6 Barn- och ungdomssektorn 366 184 55,5 31,8 310,5 152,2 Sociala sektorn 544,1 269,5 210,5 105 333,6 164,5 Valnämnden 1,2 0,4 0,6 0,6 0,6-0,2 Revisionen 1,2 0,4 0 0 1,2 0,4 Överförmyndarnämnden 2,6 1,8 0,5 0,3 2,1 1,5 Summa 816,6 404,0 Investeringsbudget Budget - utfall - helårsprognos (mnkr) Ansvar Budget Utfall Prognos 2014 0630 Kommunfullmäktige 0,2 0,0 0,0 Kommunledningskontoret 1,9 0,8 1,7 KLK kost och städ 0,4 0,0 0,3 Samhällsbyggnadssektorn 29,2 7,1 25,1 Barn- och ungdomssektorn 4,4 2,3 4,4 Sociala sektorn 6,3 2,6 7,8 Summa 42,3 12,8 39,3 18
Uppföljningsrapport per 2014-06-30 med helårsprognos (mnkr) Ansvar Budget Utfall % Helårs- Avvikelse 2014 2014-06-30 prognos Kommunfullmäktige 2,2 1,4 61,7 2,1 0,1 Kommunstyrelsen 3,7 2,1 56,1 3,8-0,1 Tillstånds- och myndighetsnämnden 0,3 0,1 45,1 0,2 0,1 Kommunledningskontoret 54,3 28,4 52,4 59,1-4,8 KLK kost och städ 19,0 10,0 52,8 19,1-0,1 Samhällsbyggnadssektorn 89,1 43,6 48,9 90,1-1,0 Barn- och ungdomssektorn 310,5 152,2 49,0 314,3-3,8 Sociala sektorn 333,6 164,5 49,3 341,6-8,0 Valnämnden 0,6-0,2-39,0 0,6 0,0 Revisionen 1,2 0,4 30,6 1,2 0,0 Överförmyndarnämnden 2,1 1,5 72,1 2,1 0,0 Totalt sektorer 816,6 403,9 49,5 834,1-17,5 Budgeterat RF-uttag 3,5 0,0 0,0 3,5 Totalt sektorer 820,1 403,9 49,3 834,1-14,0 Budget - utfall 2014-06-30 - helårsprognos 2014 19
Politisk organisation Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder Kommentar Kommunstyrelsen och utskottens prognostiserade negativa avvikelse mot budget vägs upp av att kommunfullmäktige och dess beredningar redovisar en positiv avvikelse i prognosen. Det höga utfallet för överförmyndarnämndens verksamhet förklaras av att flertalet godmansersättningar redovisas och utbetalas under våren. Revisionens arbete fortskrider enligt antagen granskningsplan. Budget Utfall Helårs- 2014 0630 prognos Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige Kostnader 2,2 1,4 2,1 Nettokostnader 2,2 1,4 2,1 Kommunstyrelsen Intäkter -0,4-0,2-0,4 Kostnader 4,1 2,3 4,2 Nettokostnader 3,7 2,1 3,8 Tillstånds- och myndighetsnämnden Kostnader 0,3 0,1 0,2 Nettokostnader 0,3 0,1 0,2 Överförmyndarnämnden Intäkter -0,5-0,3-0,6 Kostnader 2,6 1,8 2,7 Nettokostnader 2,1 1,5 2,1 20
Kommunledningskontor Uppföljning av styrkort God näringslivsutveckling Målet är en placering i övre kvartilen vilket motsvarar lägst plats 72 i Svenskt Näringslivs årliga rankning av näringslivsklimatet i landets kommuner. I Svenskt Näringslivs senaste ranking avancerade Eksjö kommun till plats 53. Placering för 2013 var plats 63 och dessförinnan plats 53. Ekonomiskt utfall och prognos Av Kommunledningskontorekts nettobudget om 54,2 mnkr är 28 mnkr tkr förbrukat (52 procent). Helårsprognosen är 59 mnkr och ger ett underskott på 4,8 mnkr. Avvikelsen mot budget beror på följande: Ledning och utveckling, administration Underskott 100 tkr, kostnad för en omvärldsbevakning där kostnaden belastats jämt mellan hösten 2013 och våren 2014. Detta underskott planeras att belasta resultatfonden. Underskott 600 tkr, kostnader i samband med uppstart av Kontaktcenter. Detta underskott planeras att belasta resultatfonden. Näringslivsutveckling Underskott 700 tkr, minskade projektmedel. Campus i12 Underskott 1 000 tkr, ökade kostnader för Campus i12 i och med expandering av utbildning som ska belasta resultatfonden. EksjöVux Överskott 400 tkr, ökade intäkter. Verksamhetskommentarer Ekonomi och upphandling Arbete med att ständigt effektivisera processer har fortsatt. Implementering av uppföljningssystemet Info-key för verksamhetsansvariga har genomförts under våren och införande av E-handel pågår. Internationell verksamhet, förbundsavgifter Underskott 100 tkr, ökad medlemsavgift e-rådet. Ekonomi- och inköpsadministration Underskott 100 tkr, ökade personalkostnader i samband med pensionsavgång. Personaladministration Underskott 200 tkr, tappade intäkter från Eksjö Energi och Eksjö fordonsutbildning. Internservice Underskott 3 000 tkr, förutom nedanstående punkter så är det förvaltningsövergripande underskottet gällande IT-kostnader gentemot HIT på 1 800 tkr inräknat i internservice underskott. Underskott 200 tkr, budgeterade intäkter från bolagen till Kontaktcenter som ej har realiserats. Underskott 200 tkr, ej budgeterade kostnader för telefonitjänster. Underskott 200 tkr, besparing av portokostnader som inte blivit verklighet under 2014 då projektet att införa elektroniska sammanträden startar först 2015. 21 Personaladministration och gemensamma personalfunktioner Första halvåret 2014 har ägnats åt lönerevision och ett intensifierat lönekartläggningsarbete. En omvärldsanalys över löneläge i Jönköpings län visar att Eksjö kommun befinner sig i allt väsentligt i jämförbar nivå med den närmaste omvärlden. Efter analys och för att åstadkomma en önskvärd intern lönestruktur prioriterades följande satsningsområden: Inom ramen för Kommunals avtalsområde, prioritera personal inom sociala sektorn med högre arbetsvärdering. Fortsatt satsning på läraravtalets område. I övrigt tillämpa individuell lönesättning. Samtliga lönesamtal genomfördes under perioden 29 januari till 31 mars varpå ny lön kunde utbetalas i april. Utfallet per avtalsområde: Kommunal 2,5 % Lärare 3,5 % Övriga 3,0 % Totalt 2,9 %
Nifsarpsskolan och Eksjö Energi har under 2014 valt annan leverantör av löneadministrativa tjänster vilket inneburit ett stort ekonomiskt tapp för Personalavdelningen. För att öka intäkterna och slå ut de fasta kostnaderna på flera kunder så ansvarar Eksjö kommun från och med 2014-04-01 för Aneby kommuns lönekörningar och systemansvar. Bemanningsenheten Arbetet med att minska kommunens beroende av timvikarier fortsätter i linje med kommunfullmäktiges uppdrag. Den dramatiska ökning som inträffade under Antal tillsatta timmar redovisade per sektor Under första halvåret har bemanningsenheten distribuerat ut totalt 59 306 timmar, fördelat enligt nedan: Sektor Tillsatta timmar Tillsatta % Bus 20 757 95 % Kost 3 177 95 % Soc 34 562 94 % Klk 810 97 % Totalt 59 306 95 % Motsvarar årsarbetare SOC BUS KOST KLK Vid halvårsskiftet hade bemanningsenheten 298 personer i vikariepoolen av dessa har 73 rekryterats under 2014. Utöver vikarier har enheten 19 fast anställda resurser. För denna grupp har ersättningen för förskjuten arbetstid förhandlats bort och ersatts med lönekompensation. Timpriset för akuta beställningar ska täcka kostnaden för denna grupp. Under hösten kommer enhetens ansvarsområde att utökas med bemanning för städ och HVB-hem. Näringslivsutveckling Näringslivsavdelningen brottas med budgetunderskott då extern finansiering minskats. Årets budget inleddes med ett underskott på 635 tkr och minskning av personal har därför blivit nödvändig. Vidtagna åtgärder kommer inte att få helårseffekt förrän 2015. Under våren har organisationen förändrats och arbetet med den nya TUS-sektorn har påbörjats. Näringslivsavdelningen deltar året ut i projektet Tillväxtresor (Science Park Systemet). Just nu pågår diskussioner om kommande år och hur arbetet med affärscoachning av företag ska finansieras. Antalet nystartade företag uppgick under första halvåret till 48 stycken. Detta är en minskning mot föregående år med 28 företag. Detta kan vara en effekt av att inget utrymme har funnits att arbetat med nyföretagande under våren. Näringslivsenheten deltar i Försvarsmaktsråd som har till mål att vara en plattform för att driva utvecklingsfrågor och hitta samverkansformer som syftar dels till att stärka Försvarsmaktens fortsatta tillväxt, dels till att bidra till en positiv samhällsoch näringslivsutveckling. En ny broschyr om Eksjö kommun är framtagen. Broschyren är en viktig del i marknadsföringsarbetet med att locka besökare, företag och potentiella nyinflyttare. 22
Nya bokningsbara paket för besöksnäringen har tagits fram under våren. Nu ligger sju erbjudande ute på http://www2.visiteksjo.se/sv/boende/erbjudanden. Lyckade inflyttarträffar genomförs regelbundet. Nitton nya Eksjöbor har deltagit under våren. Träffarna har utvecklats med efterföljande caféträffar som varit mycket uppskattade. Turistbyrån har införskaffat nytt biljettsystem Tickster. Det är ett enkelt system som tillåts ha flera olika biljettsystem samtidigt vilket gör det möjligt att erbjuda försäljningstjänsten till fler föreningar än tidigare. Antalet besökare på turistbyrån har vid halvårsskiftet minskat något jämfört med föregående år medan försäljningen glädjande nog ökat. Kommunikationsavdelningen Under försommaren genomgick Repros lokaler en uppfräschning. I samband med återställandet av maskiner och utrustning, anpassades placeringen till en mer arbetseffektiv ordning. Under första halvåret har förvaltningens ärenden identifierats, dokumenterats och kvalitetssäkrats. Verksamheterna har fått ange vilka av dessa ärenden som är lämpliga att lämna över till kommande Kontaktcenter. Uppfräschning och anpassning av lokaler i Stadshuset pågår under början av hösten samtidigt som personalen utbildas och förbereds för övertagande av enklare ärenden. Invigning planeras till i början av november. Ett fullt övertagande av enklare ärenden beräknas vara klart till sommaren 2015. Under hösten kommer det att ske en utredning av posthanteringen i kommunen som gäller både den digitala och den analoga posten. I november beräknas det finnas ett förslag och genomförandet av eventuella förändringar beräknas till årsskiftet. I kommunikationsavdelningens bokförda kostnader ingår kostnader för telefoni 721 tkr som ska belasta sektorerna. Campus i12 Högskoleprogrammet Digital Visualisering har ett rekordhögt söktryck. Nytt för 2014 är att all undervisning bedrivs på Engelska och att internationella studenter kan söka utbildningen. Utomeuropeiska studenter betalar för utbildningen vilket möjliggör en fortsatt expansion av verksamheten utan att vara beroende av fördelning av statliga utbildningsplatser. Hösten 2014 startar två nya Yrkeshögskoleprogram, dels Teknisk Visualisering BIM, dels Visuell Design Arkitektur och inredning. Den nya YH-utbildningen Behandlingspedagog inriktning neuropsykiatri har lockat ett stort antal studenter och är mycket uppskattad av såväl studenter och arbetsgivare. Då efterfrågan är så stor kommer nya ansökningar omfatta förlängningsansökan av befintlig utbildning, ny ansökan för vidareutbildning av redan yrkesverksamma, samt en flexibel utbildning för att nå nationell spridning ställas till Yrkeshögskolemyndigheten. Därutöver bedrivs yrkeshögskoleprogrammet Energieffektiv driftsteknik. Sammanfattningsvis kan man konstatera att högre utbildning i Eksjö växer kraftigt, med målsättning att tillgodose dels prioriterade lokala och regionala kompetensbehov, dels specialiserade tekniska utbildningar som är av nationellt och internationellt intresse. På Campus i12 bedrivs 2014 tre olika EU-projekt; Visualization Park, IT-spåret och Kreativa kvinnor. Ett forskningsprojekt är också knutet till Campus inom neuropsykiatri. Campus i12 ansvarar även för att utveckla en nationell forsknings- och innovationsagenda som finansieras av Vinnova. Lokaler och utrustning anpassas efter den växande verksamheten. Beslut har tagits om att iordningställa två nya lokaler med en sammanlagd yta på över 1000 kvm. Antalet heltidsstuderande närmar sig 300. Hösten 2014 kommer Campus i12 att ha drygt 200 heltidsstuderande och ett 50-tal deltidsstuderande. Verksamheten är effektivt organiserad då många utbildningar och projekt delar på OH-kostnader och lokalkostnader. När antalet elever är som flest under några höstveckor hyrs enstaka externa lokaler. EksjöVux Under första halvåret har en stor satsning på elevstöd i alla skolformer genomförts då en stor andel av eleverna har någon form av studiesvårigheter, koncentrationsproblem, sociala problem etc. Elevstödet tar sig former dels i specialpedagogiska resurser och hjälpmedel, men även i modersmålsstödjare på plats för de största språkgrupperna. Utbildning i svenska för invandrare (Sfi): EksjöVux har haft en stor tillströmning av elever på Sfi, varav många med en kort skolgång i hemlandet. Detta har givetvis inneburit extra stora kostnader i form av såväl lokaler som personal. Till viss del har dessa kostnader knutits till aktiviteter från förra årets statsbidrag för kvalitetsutveckling av sfi, varför det ekonomiska utfallet ser ganska bra ut. 23