1 Gemensam förvaltningsberättelse

1 Gemensam förvaltningsberättelse

EKONOMI Sammanfattning av året Resultat Årets resultat blev 11,1 Mkr vilket innebär att resultaten för de senaste åren har varit positiva. Resultatet beror på att samtliga verksamheter visat god budgetföljsamhet och alla verksamheter visar plusresultat för. Låg ränta och lägre investerings-volym än planerat medverkar också till resultatet för året. Soliditet Årets positiva resultat har förstärkt det egna kapitalet och medfört en bättre soliditet 27%. Soliditeten är dock negativ om man räknar med pensionsskulden som redovisas som en ansvarsförbindelse i redovisningen. Detta betyder att kommunens ekonomiska ställning stadigt förbättrats de senaste åren men att det är en bit kvar till ekonomisk balans. Låneskuld Resultaten för de senaste åren har varit positiva och medfört att kommunen har kunnat amortera ner den långfristiga låneskulden under hela perioden. Detta innebär minskade kostnader för räntor vilket frigjort resurser till verksamheterna. Årets resultat 21- (mkr) 11 1 1 14 4 12 2 1 1 144 122 1 3 2 1 3 5 2 1 5 Årets resultat 21- (mkr) 11 21 22 23 24 14 Årets resultat 21- (mkr) 4 2 3 2 1 11 21 22 23 24 14 Soliditet 21- (%) 21 22 23 24 27 27 25 23 2 Soliditet 21- (%) (%) 27 27 25 23 Soliditet 2 21- (%) 21 22 23 24 2 23 27 21 22 23 24 5 5 5 25 27 Långfristig låneskuld 21- (mkr) 5Långfristig låneskuld 21- (mkr) 25 21 22 23 24 2 Långfristig låneskuld 21- (mkr) 15 1 25 5 2 15 1 25 5 2 15 1 232 232 225 225 1 12 174 Långfristig låneskuld 21- (mkr) 21 22 23 1 24 12 174 232 225 21 22 23 1 24 12 174 5 7 21 22 23 24

Inledning Verksamhet har varit ett år med relativt små förändringar i verksamheterna. Flera av de förändringar som genomfördes under 24 har fått genomslag i år när de kunnat slå igenom fullt ut. Den målstyrningsmodell som kommunen arbetar efter har använts fullt ut under året i alla verksamheter förutom bolagen. Kommunens organisation Verksamheterna i kommunen har under året varit indelat i fyra nämnder inklusive kommunstyrelsen (se kap 1.2.1, Kommunens organisation). Nämnderna är: Nämnder Resultat (Tkr) Kommunstyrelsen 4 17 Omsorgsnämnden 1 1 Undoms- och Kulturnämnden 1 Miljö- och Byggnämnden 13 Summa 152 Kommunens utveckling Kommunen har en vikande befolkningskurva och en struktur på invånarna som påminner om många andra mindre kommuner. Antalet äldre ökar och många ungdomar lämnar kommunen för bland annat studier i andra större kommuner. Ekonomiskt innebär detta både minskande intäkter och ökande kostnader på samma gång. Samtidigt finns det fler planer på expansion i Munkedals kommun än på mycket länge. Det talas bland annat om bostadsområden och köpcentra med mera. En orsak till att dessa planer utvecklas just nu är att kommunikationerna till och från Munkedal förbättras i samband med att E:an står klar under 2. Kommunen planerar 14 för att möta expansionen och behovet av villatomter, industrimark och detaljplaner så att en önskad 11 tillväxt kan bli verklig. Årets resultat 21- (mkr) 1 14 12 1 4 2 KOMMUNALA BOLAG 5 Koncernen Munkedals kommun Koncernen Munkedals kommun omfattar förutom kommunen 22 tre bolag 23som 24 bedrivs i aktiebolagsform (se kap 21 1.3.1, Koncernen Munkedals kommun). Bolagen är: Bolagen Munkedals Bostäder AB Resultat:,2 Mkr Ägar: 1% Dingle Industrilokaler AB Resultat: -,2 Mkr Ägar: 51% RAMBO AB Resultat: 3,2 Mkr Ägar: 2,% Koncernens utveckling Munkedals Bostäder AB köpte in Hedekasbyggen AB under 24. En effekt som detta har fått är en enhetlig hantering av det allmännyttiga bostadsbeståndet men också möjligheter till rationalisering av verksamheten. Vid en jämförelse av utfallet för Munkedals Bostäder AB bör detta finnas i åtanke. Munkedals Bostäder AB redovisar ett antal outhyrda lägenheter i vissa områden men har samtidigt bostadsbrist i andra områden av kommunen. Det är idag svårt att ordna lägenheter till alla som vill flytta in i kommunen. Under 24 så gick kommunen in i Rambo AB och renhållningssamarbetet med Lysekil, Sotenäs och Tanum. Detta har inneburit lägre kostnader för renhållningskollektivet under. Årets resultat koncernen 21- (mkr) 1 14 12 1 4 2 Årets resultat koncernen 21- (mkr) 13 7 11 21 22 23 24 3 Soliditet 21- (%) 27 27

Omvärldsanalys OMVÄRLDSANALYS Omvärldsanalysen försöker spegla hur externa faktorer kan komma att påverka Munkedals kommun. Det är viktigt att följa hur omständigheter som vi påverkas av i vår omvärld utvecklas. Viktigast i ett kortsiktigt perspektiv är dock konjunkturutvecklingen, den allmänna pris- och löneutvecklingen i samhället och riksdagsbeslut som berör det kommunala verksamhetsområdet. Internationellt Internationellt är den amerikanska marknaden fortsatt mycket avgörande för hur världens ekonomiska utveckling ter sig. Den globala BNP-tillväxten blir fortsatt stark och BNP ökar med 4,4 procent 2 och 4,3 procent 27. I USA är återhämtningsfasen i det närmaste avslutad. På kort sikt tror marknaden på en stabil USA-tillväxt utan inflationsproblem. Oljepriset har fallit tillbaka under senare delen av men oron i Irak kan dock fortsätta att hålla uppe oljepriset även om marknaden talar om fortsatt sänkta oljepriser. Konjunkturåterhämtningen i euroområdet har under hösten fått förnyad kraft och BNP ökar med 2, procent 2 och med 2,2 procent 27. Sverige Tillväxten i den svenska ekonomin har stärkts på bred front. Det kraftigaste omslaget har skett i exporten som återigen tagit fart och ökade under. Hushållens konsumtionstillväxt har också stärkts betydligt. Investeringarna är sedan 24 i en snabb återhämtningsfas. Export, investeringar och hushållens konsumtion fortsätter att utvecklas starkt eftersom förutsättningarna är goda. Den globala tillväxten blir relativt hög, penningpolitiken är starkt expansiv och kronan är förhållandevis svag. Resursutnyttjandet är lågt på arbetsmarknaden och både hushållen och företagen har i utgångsläget ett högt sparande. BNP växer därför med 2,7 procent i år, med 3, procent 2 och med 3,1 procent 27. gått ned förhållandevis mycket, med 7 respektive 2 procent. En orsak till detta skulle kunna vara en ökande utlokalisering av produktion till dessa länder. Även exporten till Japan har sjunkit i ganska stor omfattning, med 15 procent. Västsverige Den västsvenska ekonomin är stark. Västsvenska Industri- och Hskammarens konjunkturindikator för december innebär en ytterligare förstärkning av den positiva utvecklingen. Exporten, konsumtionen och näringslivets investeringar är fortsatt starka, medan arbetsmarknaden drar ner konjunkturindikatorn. Mätningar visar att Västsveriges arbetsmarknad sedan ingången av 24 ligger på en stabilt låg nivå. Kommunsektorn Kommunernas ekonomiska utfall för förefaller sammantaget att bli mycket bättre än förväntat. Mycket talar för att möjligheterna att uppnå balans i ekonomin blir än större de närmaste åren. Dessa förutsättningar gäller även för Munkedals kommun som får ta del av tillväxten. Munkedals negativa befolkningsutveckling innebär dock att kommunen också har ett inkomstbortfall som måste kompenseras först. Exportvärdet till Asien, dit ungefär 1 procent av den svenska exporten går, har däremot stagnerat och för årets tre första kvartalen är det oförändrat jämfört med 24. Länderna i Mellanöstern har ökat 19 procent, medan övriga Asien har minskat 5 procent. Värdet för exporten till expansiva länder som Kina och Indien har 9

Kommunens mål och vision KOMMUNENS MÅL OCH VISION Munkedals kommun har en vision, Munkedal mer av livet. En kommun där du vill verka, leva och bo i en miljö präglad av mångfald, som antogs i Kommunfullmäktige för året. Visionen skall fungera som en vägledning för arbetet ute i kommunens olika verksamheter. Den är en del i det målstyrda arbete som kommunen arbetat med under. Detta arbete kallas Verksamhetsutveckling i Munkedals kommun (VUM) och utgår från modellen balanserad styrning och omfattar förutom visionen även mål och strategier inom fem fokusområde. Dessa fokusområde är Ekonomi, Kund, Medarbetare, Arbetssätt och Miljö vars mål följs upp vid delårs- och årsbokslut. Alla kommunens verksamheter förutom bolagen har under arbetat i modellen och haft styrkort som vägledning i arbetet. Uppföljningarna under året har utgått från styrkorten och analyser av målen har kontinuerligt genomförts. De ekonomiska nyckeltal som presenteras under de ekonomiska delarna i årsredovisningen visar att; balansmåtten förbättrats under. resultatmål: årets resultat skall uppgå till 2% av skatteintäkter och generella statsbidrag har uppfyllts. verksamhetens kostnader: verksamhetens nettokostnader ska inte öka procentuellt mer än skatteintäkter och generellt statsbidrag har också uppfyllts. Investeringsmålet;nettoinvesteringar ska inte överstiga de årliga avskrivningarna, detta har ej uppnåtts. Soliditetsmålet; som anger att soliditeten senast år 215 skall uppgå till 35% är fortfarande osäkert även om soliditeten ökat under året. Mål: En bra fungerande organisation som ger trygghet och delaktighet samt god service för kommuninvånarna. Måluppfyllelse Kommunens olika mål har indelats i fem olika fokusområden. Ekonomi, Kund, Medarbetare, Arbetssätt och Miljö. Måluppfyllelse En medborgarundersökning genomfördes av SCB under i Munkedals kommun och visar på att kommunens betyg ligger lite under snittet av de undersökta kommunerna. Mål: Ekonomi i balans som möjliggör utveckling. Måluppfyllelse Kommunen visar ett plus på 11,1 mkr för år vilket är 11 mkr bättre än budget. För att uppfylla balanskravet måste resultatet efter justering av årets reavinst överstiga noll. Kommunens justerade resultat enligt balanskravet är 1,5 mkr (årets reavinst på, mkr) vilket innebär att kommunen uppfyller balanskravet. Mål: Munkedals kommun skall ha ett arbetssätt som kännetecknas av helhetssyn, effektivitet och samverkan. Måluppfyllelse Samverkan inom kommunen upplevs ha utvecklats ytterligare under året. Mycket fokus har också lagts på utbyggnaden av E till motorväg. Ett annat infrastruktursprojekt är att bredbandsutbyggnaden färdigställdes under så att alla kommuninvånare har idag bredbandstäckning. 1

forts. Kommunens mål och vision Mål: Stolta och delaktiga medarbetare med god kompetens och stort engagemang. Måluppfyllelse Det finns en väl utvecklad struktur för kommunikationen inom organisationen mellan medarbetare och chefer. Detta bedrivs idag i form av bland annat arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal. Kommunens enhetschefer har under året genomgått en ledarskapsutbildning som en kompetenshöjande åtgärd. Mål: Ekologisk hållbar utveckling Måluppfyllelse Under har planerna för ett fjärrvärmesamarbete med Uddevalla energi förankrats ytterligare och kommer att verkställas under 2. Kommunen följer den antagna miljöpolicyn och skrotar all elektronisk utrustning enligt miljöpolicyns krav. 11

Benchmarking BENCHMARKING, EN JÄMFÖRELSE MELLAN KOMMUNER I NORRA BOHUSLÄN Utdebitering (kr) 23 Kommunerna i norra Bohuslän, Tanum, Lysekil, 22,5 Munkedal, Sotenäs och Strömstad, bedriver sedan kr några år ett aktivt benchmarkingarbete. Syftet med 22 arbetet är att genom systematiska jämförelser förklara 23 21,5 likheter och olikheter mellan kommunerna och att detta 22,5 arbete ska leda till ett erfarenhetsutbyte och lärande 21 mellan kommunerna. Benchmarking, en jämförelse mellan kommuner i Norra 2,5 22 Bohuslän Befolkning 21,5 Kommunerna norra Bohuslän är ungefär lika stora Resultat och därmed i många avseende lätta att jämföra med Tanum, Strömstad Kommunerna i norra Bohuslän, Tanum, Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Strömstad, 21 och Munkedal har haft positiva resultat de senaste tre åren. Å redovisar alla fem kommunerna positiva resultat. Munkedal redovisar en stabil bedrivervarandra. sedan någralysekil år ett aktivt är benchmarkingarbete. störst av kommunerna Syftet med arbetet sina är att genom resultatutveckling och har ett positivt resultat de senaste åren. systematiska dryga jämförelser 14 förklara invånare likheter medan och olikheter Sotenäs mellan är minst kommunerna med och att Resultat 2,5 detta arbete ska leda till ett erfarenhetsutbyte och lärande mellan kommunerna. drygt 9 invånare. Strömstad och i viss mån Tanum Tanum, Strömstad Tanum och Munkedal Lysekil har Munkedal haft positiva Sotenäs resultat de senaste 5 tre 15åren. 15År 71123 redovisar 4 alla fem Strömst Befolkning har haft en positiv befolkningutveckling de senaste Tanum Kommunerna åren norra medan Bohuslän övriga är ungefär kommuner lika stora har ochhaft därmed en ivikande. många avseende Lysekil kommunerna Resultat lätta positiva - 4 resultat. -11 31 Munkedal 31 313 redovisar en att jämföra med varandra. Lysekil är störst av kommunerna med sina dryga 14 Munkedal 7 923 4 99 11 135 invånaresammantaget medan Sotenäs är är minst minskningen med drygt 9 i invånare. Norra Strömstad bohuslän och i vissstabil Tanum, mån resultatutveckling Strömstad och Munkedal och har ett har positivt haft positiva resultat resultat de de se Sotenäs 1 333 52 5 73 Tanum har begränsad haft en positiv till knappt befolkningutveckling 2 invånare. de senaste åren medan övriga senaste redovisar alla åren. fem kommunerna positiva resultat. Munkedal redo Strömstad 14 39 14 4 17 793 kommuner har haft en vikande. Sammantaget är minskningen i Norra bohuslän resultatutveckling och har ett positivt resultat de senaste åren. begränsad till knappt 2 invånare. Befolkningsutveckling 2- Kostnadsutveckling Tanum 5 15 15 711 23 4 För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs att man har kontro invånare kostnadsutvecklingen Lysekil och att inte - kostnaderna 4-11ökar 31snabbare 31än 313 intäkterna. Mun 5 3 har en Munkedal stabil utveckling av verksamheternas 7 923 nettokostnader 4 99 11 och135 utnyttjar en kons av tillgängliga skatteintäkter och statsbidrag. Munkedal måste dock alltjämt 5 2 Sotenäs 1 333 52 5 73 försiktig med verksamheternas kostnader och försöka skapa en positiv utveckling 5 1 förhållande Strömstad till utvecklingen av14 skatteintäkter 39 14 och4 statsbidrag. 17Detta 793är nödvändig att skapa utrymme att finansiera Munkedals höga kostnader för avskrivningar och 5 räntor. 57 9 2 21 22 23 24 Kostnadsutveckling Kostnadsutveckling För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs a Norra bohuslän kostnadsutvecklingen och att inte kostnaderna ökar snabbare än För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans har en stabil utveckling av verksamheternas nettokostnader och krävs att av tillgängliga man har kontroll skatteintäkter över kostnadsutvecklingen och statsbidrag. Munkedal m FINANSIELLA JÄMFÖRELSER och försiktig att inte medkostnaderna verksamheternas ökar snabbare kostnader än och intäkterna. försöka skapa en Munkedal har en stabil utveckling av verksamheternas att skapa nettokostnader utrymme att och finansiera utnyttjar Munkedals en konstant höga kostnader av för FINANSIELLA JÄMFÖRELSER förhållande till utvecklingen av skatteintäkter och statsbidrag. De Utdebitering Alla kommunerna i norra Bohuslän har en hög utdebitering om man jämför med genomsnittet i länet och riket. Munkedal och Lysekil tillhör de kommuner i landet som Utdebitering tillgängliga räntor. skatteintäkter och statsbidrag. Munkedal har högst utdebitering. Tanum, Sotenäs och Strömstad har höjt utdebitering den senaste Alla treårsperioden. kommunerna i norra Bohuslän har en hög måste dock alltjämt vara försiktig med verksamheternas kostnader och försöka skapa en positiv utveckling i utdebitering om man jämför med genomsnittet i länet och riket. Munkedal och Lysekil tillhör de kommuner i landet som har högst utdebitering. Tanum, Sotenäs och Strömstad har höjt utdebitering den senaste treårsperioden. förhållande till utvecklingen av skatteintäkter och statsbidrag. Detta är nödvändigt för att skapa utrymme att finansiera Munkedals höga kostnader för avskrivningar och räntor. kr 12

forts. Benchmarking Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag 23- (%) procent 23-12,% 1,% 9,% 9,% 94,% 92,% 9,%,% Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag procent,% 23-12,% 1,% 23 24 9,% 9,% Soliditet Kommunernas 94,% långsiktiga finansiella styrka, soliditeten, skiljer sig väsentligt åt mellan kommunerna. 92,% Soliditet Munkedal och Lysekil har negativ soliditet (när man räknar in pensionsskulden), 9,% och har därmed ett negativt eget kapital, medan framförallt Sotenäs har en mycket,% Kommunernas hög soliditet. långsiktiga Munkedal harfinansiella igenom godastyrka, resultat soliditeten, sin skiljer soliditet sig men väsentligt har fortfarande åt mellan behovkommunerna. av att förbättra soliditeten Mun- framöver. de tre senaste åren kunnat,% öka kedal och Lysekil har negativ soliditet (när man räknar in pensionsskulden), procent 23och 24 har därmed ett negativt eget kapital, medan framförallt Sotenäs har en mycket hög oliditet 5,% ommunernas soliditet. långsiktiga Munkedal finansiella har styrka, igenom soliditeten, goda skiljer resultat sig de väsentligt tre senaste Munkedal åt mellan 4,% ommunerna. 3,% åren och kunnat Lysekil öka harsin negativ soliditet soliditet men (när har man fortfarande räknar in ensionsskulden), och har därmed ett negativt eget kapital, medan framförallt Sotenäs ar en mycket behov hög 2,% soliditet. av att förbättra Munkedalsoliditeten har igenom goda framöver. resultat de tre senaste åren unnat öka sin soliditet 1,% men har fortfarande behov av att förbättra soliditeten framöver.,% -1,% procent -2,% -3,% 5,% -4,% 4,% -5,% 3,% Soliditet 23- (%) 2,% 23 24 1,%,% -1,% OMSORGSVERKSAMHET -2,% -3,% Äldreomsorg -4,% Munkedals kommun nettokostnadsminskning inom äldreomsorgen mellan 23- -5,% beror till största delen på antalet platser på särskilt boende har minskat med 2, omstrukturering samt budgetåterhållsamhet. 23 24 (7 334 kr per elev). Kommunens struktur gör att bland annat kostnader för skolskjutsar är höga. Organisationen med flera mindre skolor varav en enparallellig årskurs 4-9 skola medför förhållandevis höga kostnader per elev. Undervisningsresursen ligger över genomsnittskostnaden för kommungruppen under de jämförda åren och kostnaden för lokaler ligger under genomsnittskostnaden. Bruttokostnad per elev i grundskolan 23- (kr) Gymnasiebehörighet För att vara behörig till gymnasiet krävs betyget Godkänd i ämnena svenska, engelska och matematik. Tabellen nedan visar hur stor del av eleverna som har gymnasiebehörighet. Munkedals resultat ligger över riksgenomsnitt och genomsnittet för kommunerna i norra Bohuslän för verksamhetsåret. Gymnasiebehörighet 23- (%) MSORGSVERKSAMHET GRUNDSKOLA ldreomsorg unkedals kommun nettokostnadsminskning inom äldreomsorgen mellan 23- eror till största Kostnad delen på per antalet elev platser i grundskolan på särskilt boende har minskat med 2, mstrukturering Jämfört samt budgetåterhållsamhet. med kommungruppen redovisar Munkedals kommun högre kostnader (7 577 kr per elev) under verksamhetsåret än genomsnittskostnaden 13

OMSORGSVERKSAMHET forts. Benchmarking Äldreomsorg Munkedals kommun nettokostnadsminskning inom äldreomsorgen mellan 23- beror till största delen på antalet platser på särskilt boende har minskat med 2, omstrukturering samt budgetåterhållsamhet.,% 7,%,% 5,% 4,% 3,% VA-VERKSAMHET 2,% 1,% VA-taxa,% Munkedal har sjunde högsta va-taxan i landet. Den höga taxan beror bland annat på VA-taxa (kr) Tanum 153 92 1 43 153 227 23 24 Lysekil 13 711 127 921 13 71 Munkedal 19 34 15 17 154 47 Sotenäs 154 22 14 94 147 332 Strömstad 124 124 922 131 295 Produktion Individ- och familjeomsorg Andelen tillskottsvatten visar hur mycket den renade Munkedals Individ- och familjeomsorgs nettokostnadsminskning mellan 23-24 beror volymen överstiger den sålda volymen. En låg indikerar ett och Individ- Tanum till största delen på få placeringar och familjeomsorg153 av 92 barn, 1 ungdomar 43 och 153 vuxna. 227 Kostnadsökningen under beror främst på ökat försörjningsstöd åt ungdomar Lysekil 13 711 127 921 13 71 bra avloppsledningsnät med lite inläckage av Munkedals invandrare. Individ- och familjeomsorgs nettokostnadsminskning mellan 23-24 beror till största delen skottsvatten Andelen tillskottsvatten även om visar en hur mycket har sänkts den renade något volymen under överstiger den Munkedal 19 34 15 17 154 47 regnvatten. Produktion Munkedals kommun har en hög till- Sotenäs 154 22 14 94 147 332 på få Strömstad placeringar av barn, ungdomar 124 och 124 vuxna. 922 Kostnadsökningen under beror främst på ökat försörj- på sänkts ledningsnätet något underoch, variation vilket framförallt av årsnederbörden. beror på utfört saneringsarbete p 131 295 volymen. En låg indikerar ett bra avloppsledningsnät med lite inläckag, regnvatten. vilket Munkedals framförallt kommun beror har på en utfört högsaneringsarbete tillskottsvatten även om a Individ- och familjeomsorg ningsstöd åt ungdomar och invandrare. ledningsnätet och variation av årsnederbörden. höga fasta driftskostnader per abonnent. Alla kommunerna i kommungruppen har som mål att taxan ska täcka alla kostnader för verksamheten 23 24 kr FASTIGHETSFÖRVALTNING VA-VERKSAMHET FASTIGHETSFÖRVALTNING Merparten av de kommunala lokalerna är skolor och omsorgsfastigheter. M VA-VERKSAMHET VA-taxa lokalkostnad är bland de lägsta i kommungruppen, när det gäller skollokaler Munkedal har sjunde högsta va-taxan i landet. Den höga taxan beror bland Merparten Omsorgslokalerna annat på av de ligger kommunala på ett genomsnitt lokalerna i dagsläget är skolor menoch kommer trolige höga fasta driftskostnader per abonnent. Alla kommunerna i kommungruppen högre påhar grund somav påbörjad ombyggnad. Lokalkostnaderna har ökat i samtl VA-taxa 4 mål att taxan ska täcka alla kostnader för verksamheten omsorgsfastigheter. Munkedals lokalkostnad är bland kommuner främst beroende på höjda energipriser. Munkedal har sjunde högsta va-taxan i landet. Den de lägsta i kommungruppen, när det gäller skollokaler. 2 höga taxan beror bland annat på höga fasta driftskostnader Omsorgslokalerna ligger på ett genomsnitt i dagsläget krper Tanum abonnent. Lysekil Alla Munkedal kommunerna Sotenäs Strömstad i kommungruppen har som mål att taxan ska täcka alla kostnader för jad 1 ombyggnad. Lokalkostnaderna har ökat i samtliga men kr/m2 kommer troligen att bli högre på grund av påbör- 1 23 24 verksamheten. kommuner främst beroende på höjda energipriser. 1 VA-VERKSAMHET VA-taxa Munkedal har sjunde högsta va-taxan i landet. Den höga taxan beror bland höga fasta driftskostnader per abonnent. Alla kommunerna i kommungrup mål att taxan ska täcka alla kostnader för verksamheten kr 1 4 2 4 2 Tanum Lysekil Munkedals Individ- och familjeomsorgs nettokostnadsminskning mellan 23-24 beror till största delen på få placeringar av barn, ungdomar och vuxna. Kostnadsökningen under beror främst på ökat försörjningsstöd åt Andel tillskottsvatten (%) procent ungdomar och invandrare. Individ- och familjeomsorg nettokostn. /inv -W (%) 4 2 23 24 Munkedal Sotenäs 23 24 Strömstad 14

FASTIGHETSFÖRVALTNING PERSONAL Sjukfrånvaron i hela riket under år 24 var,1 % av avtalad arbetstid. Strömstad och Merparten av de kommunala lokalerna är skolor och omsorgsfastigheter. Munkedal Munkedals låg under genomsnittet 24, övriga kommuner strax över. lokalkostnad är bland de lägsta i kommungruppen, när det gäller skollokaler. Omsorgslokalerna ligger på ett genomsnitt i dagsläget men forts. kommer Benchmarking Under troligen har attströmstad bli fortsatt att minska sin sjukfrånvaro, Munkedal ligger kvar på samma nivå medan Tanum har lyckats minska sin sjukfrånvaro till under 24 års högre på grund av påbörjad ombyggnad. Lokalkostnaderna har ökat i samtliga genomsnittsnivå. I Lysekil och Sotenäs är sjukfrånvaron högst och båda kommunerna kommuner främst beroende på höjda energipriser. ökar frånvaron under. kr/m2 1 4 2 Tanum Kostnad skollokaler (kr/m 2 ) Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad 23 24 långtidsfrånvaro 5,9% 7,%,% 7,2% 5,2% kortidsfrånvaro 2,9% 2,1% 2,2% 2,% 2,% långtidsfrånvaro,4% 7,%,% 7,1% 5,% kortidsfrånvaro 2,% 1,9% 2,1% 2,3% 2,4% långtidsfrånvaro,2%,1%,7% 7,% 5,4% kortidsfrånvaro 2,4% 2,1% 1,4% 2,5% 1,9% 23 24 kr/m2 1 4 2 Kostnad omsorgslokaler (kr/m 2 ) Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad 23 24 PERSONAL Sjukfrånvaron i hela riket under år 24 var,1 % av avtalad arbetstid. Strömstad och Munkedal PERSONAL låg under genomsnittet 24, övriga kommuner strax över. Under har Strömstad fortsatt att minska sin sjukfrånvaro, Munkedal ligger kvar på samma Sjukfrånvaron nivå medan i hela Tanum riket under har lyckats år 24 minska var sin,1 sjukfrånvaro % av till under 24 års genomsnittsnivå. avtalad arbetstid. I Lysekil Strömstad och Sotenäs och Munkedal är sjukfrånvaron låg under högst och båda kommunerna ökar frånvaron under. genomsnittet 24, övriga kommuner strax över. Under har Strömstad Tanum fortsatt Lysekil att minska Munkedal sin sjukfrånvaro, Sotenäs Strömstad Munkedal ligger kvar på samma nivå medan 23 långtidsfrånvaro 5,9% 7,%,% 7,2% 5,2% Tanum har lyckats minska sin sjukfrånvaro till under 24 års kortidsfrånvaro genomsnittsnivå. 2,9% I Lysekil 2,1% och Sotenäs 2,2% är 2,% 2,% sjukfrånvaron högst och båda kommunerna ökar frånvaron under. 24 långtidsfrånvaro,4% 7,%,% 7,1% 5,% kortidsfrånvaro 2,% 1,9% 2,1% 2,3% 2,4% långtidsfrånvaro,2%,1%,7% 7,% 5,4% kortidsfrånvaro 2,4% 2,1% 1,4% 2,5% 1,9% 15

Befolkning, arbetsmarknad och näringsliv BEFOLKNING, ARBETSMARKNAD OCH NÄRINGSLIV Befolkning Med undantag från 1994 har Munkedals befolkning minskat varje år fr.o.m 1991. För var minskningen 34 personer och befolkningen uppgår vid årsskiftet till 1.24 personer. Under de senaste 1 åren har befolkningen minskat med 59 invånare. Flyttningsnettot i fjol var, för andra året av de tre senaste, positivt (+12). Däremot var födelseöverskottet negativt (-44) vilket det varit alltsedan 1994, med variation mellan - och -3. Födelsetalet var under året 91 stycken vilket är en relativt låg nivå jämfört med 199- talets barnkullar. Under den senaste femårsperioden uppgår antalet födda till 452 personer att jämföra med 53 personer under föregående femårsperiod (199-2). Antalet döda har under den senaste femårsperioden varit 25 personer, att jämföra med 5 personer under föregående femårsperiod (199-2). Jämför man Munkedals kommuns åldersstruktur med rikets så framgår att kommunen har fler invånare än riket i åldersgrupperna 13-21 år samt 57-5 år. Inom de flesta övriga åldersgrupperna har Munkedal färre invånare än riket. Utflyttning från kommunen sker främst av personer i åldrarna 1 till 2 år. De främsta orsakerna till utflyttning är studier och arbete på orter utanför kommunen. Arbetsmarknad Arbetsmarknadsutvecklingen i Västra Götalands län har varit negativ sedan hösten 22, trots att de stora näringsgrenarna, industri, h och byggverksamhet haft en bra efterfrågan på sina varor och tjänster. Genom en stark produktivitetsökning har företagen skapat tillväxt utan att behöva öka antalet arbetade timmar (Jobless Growth). I Munkedals kommun var den totala arbetslösheten vid årets utgång 7,1 % varav öppet arbetslösa 3, %. I riket var motsvarande siffror, % varav öppet arbetslösa 4,9 %. Genom att ungdomsgruppen prioriteras i arbetsförmedlingens arbete samt en kraftig uppgång i programvolymerna kommer ungdomsarbetslösheten att minska. Arbetslösheten bland funktionshindrade samt utomnordiska medborgare bedöms komma att ligga kvar på höga nivåer trots att dessa grupper prioriteras vid anvisning till arbetsmarknadspolitiska program. Någon generell arbetskraftsbrist finns inte, tillgången på arbetskraft är god. Näringsliv I Munkedals kommun finns ca 9 företag, varav de flesta enmans- eller fåmansföretag med upp till fem anställda. Största privata företaget i kommunen är pappersbruket Arctic Paper Munkedal AB. New Wave koncernen i Dingle och sysselsätter idag 125 personer. Exempel på företag med mellan 2-5 anställda är: Håby Motell & Restaurang AB, Blomqvist bageri AB, Bröd. Brandt Bil AB, Avbytarservice Väst AB, Ljungbergs snickerier AB samt Bohus Bergsprängning AB. I kommunen finns ett antal småföretag med stor utvecklingspotential inom skiftande branscher. Antalet sysselsatta inom skog och jord minskar i takt med den minskade lönsamheten i jordbruksföretagen men antalet sysselsatta inom näringen ligger fortfarande över genomsnittet i Sverige. Inom tillverkningsindustrin återfinns över hälften av arbetstillfällena inom Arctic Paper Munkedals AB. Industriproduktionen har historiskt kännetecknats av enkla och standardiserade produkter som är kopplat till låga krav på utbildning hos företagens anställda. Denna bild håller på att förändras och behov av kompetent personal blir allt starkare. Utbyggnaden av E till motorvägsstandard genom kommunen kommer att medföra en ökad inomregional tillgänglighet. Gränserna för de lokala marknaderna kommer att förskjutas med regionförstoring som följd. För Munkedals del innebär det framförallt en tidsmässig närhet till Uddevalla som nås inom 12-13 minuter. Pendlingsvillkoren, tillgång till kompetent arbetskraft och transportvägarna blir betydligt förbättrade. Kommunen har redan idag känt av ett ökat etableringstryck av bostadssatsningar och framförallt av långt framskridna planer på ett större köpcentra i Håby. Kommunen har också sålt ca 1 kvm på det iordningsställda industriområdet på Smedberg. Jobs and society som sammanställer Nyföretagarbarometern visar också på ett ökat nyföretagande med 15, %. 1

Välfärdsbokslut VÄLFÄRDSBOKSLUT Ett välfärdsbokslut är en beskrivning av hur kommunen utvecklas ut ett välfärdsperspektiv, där fokus ligger på hälsan. Det är andra året som vi tar fram ett välfärdsbokslut i Munkedals kommun. Första året beskrevs lite från områdena barn och ungdom, vuxna och äldre. I år har folkhälsopolitiska rådet beslutat sig för att i bokslutet speciellt belysa barn och ungdomars hälsa. I grunden utgår välfärdsbokslutet från de nationella övergripande folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa i hela befolkningen. Till detta är också elva nationella mål kopplade. Utvecklingen av välfärdsbokslutet har även skett i samverkan med kommunerna i norra Bohuslän och med Statens folkhälsoinstitut. De nationella uppgifterna i detta bokslut är hämtade från folkhälsopolitisk rapport,. Välfärdsbokslutet finns i sin helhet på kommunens hemsida. Hälsoutvecklingen ur ett barn- och ungdomsperspektiv Under de senaste 2 åren har hälsoutvecklingen under spädbarnstiden varit gynnsam medan utvecklingen i åldrarna 15-24 år övervägande varit negativ. Enligt folkhälsopolitiska rapporten har förekomsten av övervikt och fetma fördubblats i åldern 1-24 år. Ca: 23 % av eleverna i skolår fyra i Munkedals kommun har ett BMI 1 som innebär att de är överviktiga. Enligt Staffan Morild, på Runda barnteamet i Göteborg, riskerar ca: 7 % av barn som har övervikt i 1-årsåldern att förbli överviktiga även som vuxna. Kan vi arbeta på ett mer målmedvetet sätt för att påverka denna utveckling? Hälsoproblem är generellt sett vanligare i socialt utsatta grupper. Att växa upp i en familj som är ekonomiskt missgynnad kan bland annat öka risken att drabbas av kroniska sjukdomar och ge sämre möjligheter till ett liv med god hälsa. Ekonomisk stress påverkar också klimatet och handlingsutrymmet i en familj. 144 barn i Munkedals kommun levde i familjer med försörjningsstöd. Av ungdomar i åldern 1-24 år som inte bor kvar i föräldrahemmet har en fattiga, definierat som individer som disponerar mindre resurser än normen för socialbidrag, fördubblats under de senaste 2 åren. Förändringen hänger troligtvis ihop med att en allt mindre del i åldersgruppen förvärvsarbetar. Detta beror i sin tur på att allt fler ungdomar studerar och att de studerar under en längre tid men också på att de har svårare att komma in på arbetsmarknaden. När allt fler ungdomar går i gymnasium och högskola ställs ökade krav på att grundskolan förbereder ungdomarna för en fortsatt skolgång. Trenderna nationellt är dock oroande med en minskad elever som slutar grundskolan med godkända betyg. Undersökningar visar att svenska ungdomars kompetens i basämnen har försämrats under perioden vilket tyder på en försämrad anpassning mellan skola och elever. Detta kan vara en bidragande förklaring till det ökande bruket av alkohol och droger och andra försämringar av hälsorelaterade beteenden. 22 var en ungdomar som gick ut högstadiet i Munkedals kommun med godkänt i grundämnena 9 % jämfört med riket som låg på 9 %. var motsvarande siffra 9 % för såväl Munkedal som riket. Rökningen är en av de största hälsoriskerna som inte bara skadar den enskilda individen. Enligt drogvaneundersökningen ligger elever som svarat ja på frågan om du röker i år 9 på, i stort sett, samma nivå som i undersökningen som genomfördes 23. Andelen pojkar som rökte dagligen har minskat sedan 23 medan flickorna som röker dagligen har ökat. 24 uppgav 1 % av de kvinnor som skrevs in hos barnmorskan att de rökte jämfört med 9 % i riket. Snuset laseras nu hårt av tobaksbolagen för att möta det nya rökförbudet på våra krogar. Det ser vi också tydligt bland såväl pojkar som flickor. uppgav ca 27 % av ungdomarna att de köpte sin tobak själva jämfört med 35 % 23. Hur kan vi fortsätta arbeta för att minska tobaksbruket bland barn och unga? Har vi samma förhållningssätt mot snusning som rökning i skolan? Hur gör du själv när du ser att en person som är klart under 1 år får köpa tobak? 1 BMI = vikten i kg/längd i m x 2 17

forts. Välfärdsbokslut Under de senaste 15-2 åren har en fördubbling skett av konsumtionen av alkohol och illegala droger i åldern 15-24 år. Konsumtionen av alkohol har ökat betydligt snabbare bland unga än bland vuxna. Den genomsnittliga konsumtionen är fortfarande lägre bland ungdomar än bland vuxna, vid 15 år tre liter, 1-19 år fyra liter och 2-24 år sex liter. För vuxna ligger den självrapporterade konsumtionen på tio liter per år (2). Enligt den lokala drogvaneundersökningen ligger en alkoholkonsumenter 2 kvar på ungefär samma nivå som 23. Vad som är speciellt oroande är att pojkar i skolår 9 har ökat sin konsumtion ( %) vilket är en motsatt trend jämfört med övriga riket (9 %). Alkoholkonsumtionen påverkas framför allt av tillgång till alkohol, sociala normer samt kompetenser. Låg konsumtion av alkohol är vanligare bland ungdomar med god anpassning till skolan. Ca: 23 % av eleverna i 9:an uppger att de får alkohol av sina föräldrar med lov. Vilka metoder är egentligen verkningsfulla i det alkoholförebyggande arbetet? Tillgängligheten är en av de viktigaste faktorerna. Hur kan vi motverka langningen från t. ex. äldre kompisar och föräldrar? en ökad risk för utanförskap. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på utbildning. Skolanpassning och utbildning verkar enligt forskningen vara en klar skyddsfaktor mot riskfaktorer och ohälsa. Vad påverkar i övrigt barns möjligheter att uppnå målen i skolan? Framtida hot mot folkhälsan Enligt den folkhälsopolitiska rapporten finns det ett antal hot mot folkhälsan i Sverige. Dit hör nedsatt psykisk hälsa, höga ohälsotal i arbetslivet, luftföroreningar, allvarliga smittsamma sjukdomar, fetma, låg fysisk aktivitet, stigande alkoholkonsumtion och könsrelaterat våld eller hot om våld mot kvinnor. Skillnader i hälsa mellan olika sociala grupper är fortfarande stora. Andelen ungdomar som använder kondom har i stort sett varit oförändrad under de senaste 15 åren. Oskyddad sex kan leda till sexuellt överförda infektioner och oönskade graviditeter. I Munkedals kommun gjorde 24, 2,/1 kvinnor, 19 år och yngre, abort jämfört med 24,4 i riket. Även här ser man en koppling mellan bristande anpassning till skolan och förekomst av oskyddat sex. En försämrad tandhälsa är ofta en tidig signal på en generell ogynnsam hälsoutveckling och har en koppling till de socioekonomiska förhållandena i ett samhälle. I Munkedals kommun var 73 % av -åringarna kariesfria jämfört med 5 % i riket. En tänkbar förklaring är att kommunens vatten innehåller mycket fluor (främst privata jordborrade brunnar) samt att man haft kontinuitet i personal och strategi vad gäller information och profylax. Bristande baskunskaper (t.ex. godkända betyg i kärnämnena) kan begränsa möjligheterna till yrkesutbildning och delaktighet i samhället i övrigt. Detta medför 2 Andel ungdomar i åk 9 som en gång om året eller mera sällan dricker antingen ett glas öl (ej lättöl), 2 cl vin, 2 cl sprit eller 5 cl starkcider, CAN definition 1

forts. Välfärdsbokslut Det lokala folkhälsoarbetet I Munkedals kommun finns en på heltid anställd folkhälsosamordnare, ett folkhälsopolitiskt råd samt olika nätverk och arbetsgrupper. En folkhälsoplan antogs av kommunfullmäktige 24-9-29, 5 Dnr. 4/17-9 som pekar ut de prioriterade områdena. Ansvaret för det praktiska folkhälsoarbetet ligger på kommunens nämnder och förvaltningar som kan få stöd från folkhälsosamordnaren och folkhälsopolitiska rådet. Exempel på viktiga arbeten som folkhälsopolitiska rådet varit inblandade i under och som varit riktade till barn och ungdom är att en kursplan för ämnet Livskunskap tagits fram för högstadiet. Ett stort antal personal har fått fortbildning inom värdegrund och hälsa. Eleverna i skolår nio har också inom livskunskapen genom babysimulatorer fått prova på att vara förälder, två och två i fyra dygn. Detta kommer att utvärderas under våren 2. En temadag om runda barn arrangerades och i år tar vi för första gången in uppgifter om BMI på elever i skolår fyra. Foldern Föräldrar Emellan tas fram gemensamt av skol- och ungdomsgruppen samt respektive skola. Den innehåller information om vart man som förälder i Munkedals kommun kan vända sig för att få olika former av hjälp och stöd. erbjöds samtliga föräldrar föreläsningar som: I huvet på en tonåring, Mia Börjesson, Curlingföräldrar, Björn Lidell samt Internetresan med Anders Carlsson samtliga var välbesökta. Ett rådslag för barn och ungdomars uppväxtvillkor arrangerades tvärsektoriellt för att hitta former för att fortsätta att utveckla samverkan mellan olika aktörer i Munkedals kommun. Insatser som riktar sig till andra grupper är t.ex. en utbildning i lokalt folkhälsoarbete 5 poäng, Fysioteket, som ger läkare möjlighet att förskriva fysisk aktivitet på recept invigdes i januari. Ett spännande arbete inleddes också i slutet av året som handlar om att stötta och utveckla det frivilliga sociala arbetet (volontärsarbete). Det kanske vi har anledning att komma tillbaka till i nästa bokslut då vi ev. kommer att ha fokus på äldres hälsa. Välfärdsbokslutet finns i sin helhet på kommunens hemsida, 19

forts. Välfärdsbokslut 23 9, 91 24 5,7 93 Källa: Smittskyddsinstitutet Antal födda År Antal födda Munkedal i Munkedal Mäns av uttagna föräldrapenningdagar År Flickor Pojkar Flickor Pojkar År Munkedal Riket 22 4 3 4 3 Aborter 23 15,2 17,2 23 45 49 45 49 24 13,7 1,7 24 49 4 49 4 Källa: Försäkringskassan Källa: http://www.ssd.scb.se År Munkedal Riket Barnvaccinationer bland 3 åringar 22 41,7 25,1 Antal och barn mellan - år och 7-1 år Mässling, Påssjuka, Röda hund Antal År och - år barn som 7-1 är år mellan - år 23 och 7-1 År 24,1 år Munkedal 22,1 Riket År BarnAntal - år Barn % 7-1 Antal år % 23 9, 91 23 71, 1713 1,4 24 24 2, 5,7 24,4 Antal % Antal % 93 24 59,4 14 1,3 Källa: Folkhälsoinstitutet Källa: Smittskyddsinstitutet 23 71, 1713 1,4 24 59,4 14 1,3 Aborter Andel kariesfria behandlade -åringar Antal aborter per 1 kvinnor 19 år och yngre Andel kariesfria behandlade -åringar Klamydiaförekomst År Munkedal Riket 22 41,7 25,1 Per 1 23 invånare24,1 22,1 24 2, 24,4 Källa: Västra Götalandsregionen Gymnasiebehörighet Gymnasiebehörighet Andel i årskurs 9 som är behöriga till gymnasiet Andel i årskurs 9 som är behöriga till gymnasiet År Munkedal Riket År 22 Munkedal Riket 9 9 22 23 9 991 9 23 24 91 9 9 9 24 9 99 9 Källa: Skolverket 9 9 Källa: Skolverket Andel nybörjaresom somfullföljde fullföljde utb. utb. inom inom 4 år, 4exkl. år, IV exkl. IV (elever folkbokfördai kommunen) i kommunen) År År Munkedal Munkedal Riket Riket 22 72 7972 79 23 7 797 79 24 2 12 1 Källa: Skolverket Antal aborter per 1 kvinnor 19 år och yng År Munkedal Riket Källa: Folkhälsoinstitutet 2,4 (25 fall) 3,7 Källa: Smittskyddsenheten, NU sjukvården Klamydiaförekomst Per 1 invånare År Munkedal Riket 2,4 (25 fall) 3,7 Källa: Smittskyddsenheten, NU sjukvården Andel elever med normal kroppsvikt Beräknat på längd/vikt index i skolår 4 (ca 1 Motsvarar ett BMI (vikten i kg/längd i m x 2) Andel elever med normal kroppsvikt Beräknat på längd/vikt index i skolår 4 (ca 1 år) Motsvarar ett BMI (vikten i kg/längd i m x 2) övervikt för barn <2, och fetma <25, Överviktiga 2% Fetma 3% Källa: Bearbetad data från skolhälsovården Normalviktiga 77% Källa: Bearbetad data från skolhälsovården 2

Tobak Tobak Tobak Andel rökare Andel rökare i årskurs i årskurs 9, 9, svar svar på påfrågan; Röker du? Andel rökare i årskurs du? 9, svar på frågan Röker du? Källa: Lokal drogvaneundersökning forts. Välfärdsbokslut Alkohol Alkoholkonsumenter = ungdomar i åk 9 som en Källa: Lokal drogvaneundersökning gång om året eller mera sällan dricker antingen ett glas öl (ej lättöl), 2 cl vin, 2 cl sprit eller 5 cl starkcider (CAN Alkohol definition) Alkoholkonsumenter = ungdomar i åk 9 som en gång om åre glas öl (ej lättöl), 2 cl vin, 2 cl sprit eller 5 cl starkcider (CAN definiti Alkoholkonsumenter Andel som röker dagligen eller nästan dagligen i Andel som röker eller nästan dagligen årskurs 9 i årskurs Andel 9 som röker dagligen eller nästan dagligen i årskurs 9 Källa: Lokal drogvaneundersökning Källa: Lokal drogvaneundersökning Alkohol Alkohol Alkoholkonsumenter = ungdomar i åk 9 som en gång om året eller mera sällan dricker antingen ett glas Alkoholkonsumenter öl (ej lättöl), 2 cl = vin, 2 cl ungdomar sprit eller 5i cl åkstarkcider 9 som en (CAN gång om definition) året eller mera sällan dricker antingen ett glas öl (ej lättöl), 2 cl vin, 2 cl sprit eller 5 cl starkcider (CAN definition) Källa: Lokal drogvaneundersökning Källa: Lokal drogvaneundersökning 21