Qualis Granskningsrapport

K V A L I T E T S S Ä K R I N G Qualis Granskningsrapport Sandvalla förskola Hudiksvall Granskning genomförd i november 2018 av Yvonne Walderfors & Ann-Katrin Jarl

Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 En kort presentation Sandvalla förskola... 2 Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning... 3 Verksamhetens kvalitet inom elva områden... 4 A. Utveckling och lärande... 4 B. Normer och värden... 6 C. Barns delaktighet och inflytande... 8 D. Arbetssätt och pedagogroll... 9 E. Förskola och hem... 11 F. Organisation... 12 G. Styrning och ledarskap... 14 H. Kommunikation... 16 I. Kompetens... 17 J. Resursutnyttjande... 19 K. Image... 20 Analys med fokus på utveckling... 21 Bilaga: Poängmatris sammanställning av poäng... 23 1

Sammanfattning Sandvalla förskola är en kommunal förskola som tillhör lärområde Nord i lärande- och kulturförvaltningen i Hudiksvalls kommun. I förskoleenheten ingår förutom Sandvalla förskola, förskolorna Kristineberg och Nyponrosen. Förskolan är organiserad i tre avdelningar med åldersgrupperna 1-5 år på varje avdelning. Totalt finns 41 barn inskrivna. Sandvalla förskola är beläget cirka tre kilometer norr om centrum och området består till övervägande delar av flerfamiljshus och villor. Förskolan ligger i samma byggnad som Sandvalla skola, som förutom förskolan även består av förskoleklass, grundskola (åk 1-6) och fritidshem. Sandvalla förskola har arbetat med Qualis sedan läsåret 2011/2012. Förskolan granskades första gången år 2015 och uppnådde då 74 poäng och blev därmed certifierad eftersom gränsen för certifiering är minst 60 och lägst steg 3 inom samtliga kvalitetsområden. Vid denna granskning, november 2018, uppgår poängen till 80 och förskolan är därmed fortsatt certifierad. Efter förra granskningen har förskolan arbetat med de utvecklingsområden som var i behov av förbättringar och vi kan vid vårt besök och genom olika dokument konstatera att förskolan här har nått framgång inom flera kvalitetsområden. Förskolan har utvecklat sitt arbete med Utveckling och lärande genom att utveckla formerna för dokumentation och utvärdering. Den pedagogiska dokumentationen används regelbundet och dessutom har förskolan utvecklat ett dokument för barnens egna reflektioner som grund för uppföljning och förbättring av verksamheten. Sandvalla förskola präglas av ett positivt bemötande med trygga barn som stimuleras och utmanas i sin sociala utveckling. Vi kan se att samarbetet med vårdnadshavarna fungerar väl och vi möter nöjda vårdnadshavare vid vårt besök. För att utveckla den pedagogiska verksamheten i riktning mot förskolans nationella mål, bör pedagogerna förbättra sin analys gällande arbetssätt och pedagogroll så den kan ligga till grund för förskolans utveckling. Ytterligare förbättringsområden är förskolans arbete med Styrning och ledarskap då ledningen skiftat under några år vilket medfört oklarheter. En förbättring av Organisationen behöver också genomföras så att den upplevs tydlig för pedagogerna. En kort presentation - Sandvalla förskola Sandvalla förskola är en kommunal förskola som tillhör lärområde Nord i lärandeförvaltningen i Hudiksvalls kommun. I förskoleenheten ingår förutom Sandvalla förskola, förskolorna Kristineberg och Nyponrosen. Förskolan är organiserad i tre avdelningar med åldrarna 1-5 år. Totalt finns 41 barn inskrivna. Ansvarig för enheten är förskolechef Anette Sjöholm. Förskolans öppettider är normalt kl 6.30-17.30 men om behov finns öppnar förskolan kl 6.15 och stänger kl 18.30. Sandvalla ligger cirka tre kilometer norr om centrum och består till övervägande delar av flerfamiljshus och villor. Förskolan ligger i samma byggnad som Sandvalla skola, som förutom förskolan även består av förskoleklass, grundskola (åk 1-6) och fritidshem. Den första skolbyggnaden upprättades i början av 60- talet för årskurs 1-3, och skolan har under åren växt och växer än idag. Förskolan uppkom under mitten av 80-talet med en avdelning och under åren 2006-2007 öppnades ytterligare två avdelningar. Lokalerna på Sandvalla som renoverades under år 2017 är ljusa, öppna och anpassade utifrån barnens intressen och behov. Mycket av materialet, såväl inne som ute, är väl tillgängligt och synligt för barnen. Utemiljön utgörs av en stor och variationsrik gård som 2

erbjuder barnen många möjligheter till lek och aktiviteter. Förskolans gård och skolans område skiljs av med staket och grindar. Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Förskolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder förskolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa förskolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats avseende Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som förskolan har använt är Qualis enkäter till barn över tre år, vårdnadshavare och personal. Av förskolans 37 barn över tre år har 37 svarat (100 procent). Alla barnens vårdnadshavare (en vårdnadshavare/barn) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 53 vårdnadshavare av totalt 54 vilket innebär 98 procent svarsfrekvens. Av förskolans åtta personal har sju svarat (87,5 procent). Vi har tagit del av allt material i god tid innan besöket. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat en och en halv dag i förskolan. Vi har deltagit i verksamheten vid alla avdelningar och intervjuat grupper av personal och vårdnadshavare samt ledningen. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering samt granskarnas bedömning. När förskolan har granskats tidigare redovisas årtal och granskarnas bedömning vid det tillfället i den gråmarkerade kolumnen till vänster. Tidigare värdering granskare år 2015 Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Avdelning/arbetslag Kvalitetsområde Delfinen Storken Svanen Självvärdering förskolechef Senaste värdering granskare 3 A. Utveckling och lärande 4 4 4 4 5 5 B. Normer och värden 3 3 3 3 4 3 C. Barns delaktighet och inflytande 4 4 4 4 4 4 D. Arbetssätt och pedagogroll 4 4 4 4 4 4 E. Förskola och hem 5 5 5 5 5 4 F. Organisation 3 3 3 3 4 5 G. Styrning och ledarskap 3 3 3 3 4 5 H. Kommunikation 5 5 5 5 5 5 I. Kompetens 5 5 5 5 5 5 J. Resursutnyttjande 3 3 3 3 5 4 K. Image 3 3 3 3 4 3

Verksamhetens kvalitet inom elva områden A. Utveckling och lärande När vi stiger in på förskolan möter vi en öppen och välkomnande miljö. Tillgången till material är rikligt och finns tillgängligt för barnen. Möblerna är anpassade till barnens nivå och vi ser tydligt att pedagogerna har skapat en lärandemiljö som är öppen, innehållsrik och inbjudande (steg 1). På alla avdelningar finns lärmiljöer som inspirerar till bygg- och konstruktion, matematik, sagoläsning, skrivande och pysslande, ateljé med olika material för skapande samt drama och musik. Pedagogerna har ett lyhört och närvarande förhållningssätt och vi kan vid vårt besök se att utforskande, nyfikenhet och lust att lära utgör grunden för den pedagogiska verksamheten (steg 1). Enhetens alla förskolor har en gemensam mall för handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd. Handlingsplanen utarbetas efter observation, kartläggning och genomgång av det aktuella barnet i arbetslaget och med vårdnadshavarna. Förskolan har vid behov tillgång till specialpedagogisk kompetens (steg 1 och 2). Förskolan arbetar med olika projekt som har sin utgångspunkt i barnens intressen, utforskande och nyfikenhet vilken är grunden för den pedagogiska verksamheten. Vid vårt besök tar vi del av de olika avdelningarnas arbete med Fordon som för närvarande är det gemensamma projektet/temat på förskolan. Projekten finns dokumenterade i olika väggdokumentationer som sitter väl synliga för barnen och skapar på så sätt möjlighet för reflektion över de olika lärprocesser som sker på förskolan. Sedan år 2018 använder pedagogerna ett digitalt verktyg vid namn Unikum för att dokumentera gruppen och enskilda barns allsidiga utveckling och lärande. Alla pedagoger har en egen lärplatta som används för dokumentation och i intervjun med pedagogerna säger de att valet av temaarbetet sker utifrån uppdraget i läroplanen som ett utgångsläge för uppföljningen av barnens lärande (steg 2). I barnenkätens påstående Jag får ofta visa vad jag lärt mig svarar 86 procent att det stämmer helt och 14 procent att det stämmer. I enkäten till vårdnadshavarna svarar 100 procent att de instämmer helt eller till stor del i påståendet, Förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn. Av förskolans åtta pedagoger har sex förskollärarutbildning vilket innebär en självklarhet i att de tillsammans leder arbetet på avdelningarna och tar ansvar för undervisningen i förskolan, att dokumentera, följa upp och utvärdera arbetet. Utifrån samtal och vad vi ser under vårt besök konstaterar vi att förskollärarna tar ansvar för att dokumentation och utvärderingar analyseras och används för att utveckla förskolans kvalitet (steg 2 och 5). Vid vårt besök ser vi hur pedagogerna uppmuntrar, bekräftar och lyssnar på barnen. Pedagogerna uppmuntrar barnen att ta hjälp och stöd av sina kamrater och pedagogerna säger i intervjun att de genom sin organisation med barn i åldrarna 1-5 år kan se hur de yngre barnen lär av de äldre och att de äldre barnen lär sig att ta hänsyn till och ta hand om de yngre. I de olika tvärgrupperna får varje ålder sina behov tillgodosedda och barnen har möjlighet att röra sig mellan de olika avdelningarna. Under delar av dagen väljer barnen aktivitet genom olika valkort. Där skapas möjlighet för lek med andra barn än vilka de brukar leka med vilket stimulerar den sociala utvecklingen. Pedagogerna är hela tiden närvarande och fångar upp barnens frågor och barnens önskningar leder till nya valkort. För att stärka och utmana barnens självkänsla och relationer delar pedagogerna barnen i olika grupper, ett medvetet arbetssätt för att ge barnen stöd och stimulans i sin sociala utveckling (steg 3 och 5). 4

Ett av kommunens och förskolans mål är att öka läsningen och vi kan vid vårt besök se många exempel på inslag av språkaktiviteter. Bornholmsmodellen är ett viktigt inslag i den vardagliga verksamheten likväl som rim, ramsor och sagoläsning. I en samlingsstund med de yngsta barnen läser de om babblarna. Barnen deltar aktivt och de kan alla namnen på babblarna och vet vad som ska hända i sagan. Vid ett annat tillfälle deltar vi i en sagoläsning efter maten med de äldre barnen. Här läser de en av kompisböckerna och pedagogen samtalar med barnen om innehållet i boken för att försäkra sig om att de förstår och är med. Vi hör också hur pedagogerna sätter ord på vad som händer, fördelar ordet så att alla barn ges talutrymme och är lyhörda för barnens intressen och behov. Matematiken finns i många vardagssituationer och används även i projekt, samlingar och lekar. Naturvetenskap och teknik synliggörs i vardagen och i projektarbeten. Förskolan är certifierad genom Grön Flagg och vi ser vid vårt besök hur förskolan medvetet sorterar och komposterar material. Några pedagoger har gått utbildning i NTA (naturvetenskap och teknik) för att kunna stimulera barnens utveckling inom det tekniska området. Alla pedagoger instämmer helt eller till stor del i att förskolan har fokus på språk och kommunikation i alla situationer och i påståendet Vår förskola har fokus på matematik och naturvetenskap i arbetet med barnens lärande instämmer fem pedagoger helt eller till stor del och två pedagoger till viss del (steg 3 och 4). Förskolan planerar, följer upp och utvecklar utbildningen kontinuerligt för att öka varje barns möjligheter till utveckling och lärande genom en strukturerad och genomtänkt trestegs modell för dokumentation och uppföljning. Materialet bygger på enskild dokumentation, gemensam avdelningsreflektion samt planering för vidare utveckling av verksamheten. Olika former av dokumentation, såsom väggdokumentation med foton och text, kartläggning av barnens språkutveckling genom TRAS (tidig registrering av språkutveckling) och barnens egna dokumentationsmall är exempel på uppföljning av verksamheten. Förskolan utvärderar sin verksamhet kontinuerligt i avdelningsplaneringar, genom halvårsuppföljningar och Qualis olika kvalitetsprocesser (steg 3 och 4). Verksamheten och lärmiljön är rolig, stimulerande och lärorik och barnen uppmuntras till många uttrycksformer. De är kreativa med eget såväl som styrt skapande och lekar som utvecklar tillit till deras egen förmåga. Pedagogerna utgår från barnens intressen och förändrar och utvecklar miljön med det som utgångspunkt. Både i den skriftliga redovisningen och i samtal med pedagogerna framhålls pedagogernas förhållningssätt, de goda relationerna och vikten av att utgå från varje barns behov och anpassa krav och utmaningar efter deras förmåga. Vi granskare bekräftar att pedagogerna stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande (steg 4). I enkäten till vårdnadshavarna svarar 94 procent att de instämmer helt eller till stor del i påståendet I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på språk och kommunikation. I påståendet I arbetet med barns lärande har förskolan fokus på matematik och naturvetenskap instämmer 74 procent helt eller till stor del. Som vi tidigare nämnt arbetar förskolan med Grön Flagg vilket innebär att förskolan har tydliga mål för sitt arbete med miljö och naturvårdsfrågor. Barnen turas om att vara grönflagg-värdar och ansvarar då för förskolans återvinning. Minst en gång per vecka besöker förskolan skogen där de samlar material för användning. Det finns en tydlig plan för vad de fokuserar på vid skogsbesöket som till exempel förmultning. I projektarbetet om Fordon har frågor om bästa sättet att ta sig till förskolan diskuterats med hänsyn tagen till miljön. Barnen är fullt medvetna om att det bästa sättet är att gå eller cykla till förskolan. Vi kan genom vårt besök vidimera att miljöoch naturvårdsfrågor genomsyrar verksamheten (steg 5). 5

Genom den skriftliga redovisningen, i den pedagogiska dokumentationen, i underlagen för utvecklingssamtalen och i olika uppföljningar kan vi se hur förskollärarna arbetar efter en tydlig planering för att stimulera och utmana varje barns förståelse för språk och kommunikationsutveckling och förståelse för matematik, kriterium för steg 6. Vi saknar dock dokument som stödjer att förskolan följer en tydlig planering för att stimulera varje barns förståelse för naturvetenskap och teknik vilket krävs för att nå steg 6 fullt ut. De tre avdelningarna (som skattat sig tillsammans) och förskolechefen placerar förskolan på steg 4. Vår bedömning är att förskolan ska placeras på steg 5. För att nå nästa steg behöver förskolan utveckla arbetet med varje barns förståelse för naturvetenskap och teknik. B. Normer och värden Utemiljön på förskolan upplevs som trygg, säker och stimulerande. Det finns höga staket med barnsäkra grindar runt gården. Lärmiljöerna inomhus har både låga och höga möbler och allt är lättåtkomligt för barnen. Alla barnen svarar i enkäten att de tycker om att vara på förskolan, att maten smakar gott samt att de har roligt när de leker med de andra barnen. I enkäten till vårdnadshavarna svarar 93 procent positivt på frågan om förskolan är välstädad vilket vi också upplever under vårt besök. 94 procent anser att förskolan serverar bra mat och 82 procent av vårdnadshavarna anser att förskolan har en stimulerande utemiljö. Förskolan har renoverats under 2017 och lokalerna är ljusa och inbjudande (steg 1). Under intervjun berättar flera vårdnadshavare om introduktionen på förskolan, en föräldraaktiv introduktion som de är mycket nöjda med. De poängterar framför allt det flexibla förhållningssättet utifrån det enskilda barnets behov (steg 1). I de skriftliga dokumenten och väl synligt på förskolan finner vi säkerhetsrutiner som krisplan, utrymningsplan, giftfri förskola och hygienrutiner (steg 1). Pedagogerna är närvarande, lyhörda och engagerade samt tar sig tid att prata med vårdnadshavarna vid lämning och hämtning. Klimatet är öppet och tillåtande för både barn och vuxna vilket bekräftas i intervjun med vårdnadshavarna där de uttrycker att Barnen är trygga med alla pedagoger och på alla avdelningar och vi ser också hur de tar hänsyn till barnens intressen. I personalenkäten svarar alla pedagoger att de trivs på sin arbetsplats och på frågan om barnen trivs på förskolan så svarar alla vårdnadshavare och pedagoger att de instämmer helt eller till stor del (steg 2). Förskolan har ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling och metoderna för arbetet sker genom pedagogernas engagemang och genom att finnas nära barnen. Pedagogerna intervjuer barnen om hur de trivs på förskolan och de äldre barnen finns med vid utvecklingssamtalet där diskussioner om trivseln förs. Vid vårt besök ser vi att barnen är väl förtrogna med vad den så kallade STOPP-handen betyder och att de kallar på en vuxen vid behov. Pedagogerna arbetar aktivt med kompisböckerna och filmer från utbildningsradion som till exempel Att vara vänner för att tillsammans med barnen reflektera och samtala om hur man är mot varandra. I förskolans mål om normer och värden kan vi läsa om hur barn och vuxna ska känna glädje och trygghet och att förskolan ska präglas av en varm och positiv atmosfär med respekt för människors olikheter och behov. I påståendet Förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling svarar 87 procent av vårdnadshavarna att de instämmer helt eller till stor del. Alla pedagoger instämmer helt eller till stor del i påståendet Vi vuxna reagerar på diskriminering och kränkande behandling bland och gentemot barnen. I intervjun med vårdnadshavarna säger de att de upplever att det finns en bra sammanhållning på förskolan där pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt, att 6

samarbetet mellan avdelningar fungerar och vi granskare kan vidimerar att ett gott bemötande genomsyrar hela verksamheten (steg 2 och 4). 100 procent av barnen anser att det stämmer helt eller stämmer att de har någon att leka med på förskolan och att de är en bra kompis. 100 procent av vårdnadshavarna instämmer helt eller till stor del i påståendet Personalen engagerar sig i mitt barn. I intervjun med förskolechefen frågar vi om förskolans starka sidor och hon svarar då, På förskolan finns kompetent personal som tar förskolans uppdrag på allvar och vill göra ett bra jobb. I intervjun med pedagogerna säger de att det finns ett gott samarbete på förskolan genom de olika tvärgrupperna där de strävar efter att få likvärdighet på förskolan (steg 3). Vi ser att det finns en ömsesidig respekt mellan barn och vuxna, att de lyssnar och talar till varandra på ett respektfullt sätt. I personalenkäten svarar alla pedagoger positivt, dvs. instämmer helt eller till stor del, i påståendet Förhållandet mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt (steg 3). Förskolan mäter och följer kontinuerligt upp barnens trygghet, trivsel och säkerhet via kartläggningar, samtal, intervjuer, utvecklingssamtal, enkäter samt utvärderingar av likabehandlingsarbetet (steg 3). I den skriftliga dokumentationen kan vi läsa om förskolans värdegrundsarbete som vilar på den gemensamma planen för alla förskolor inom Hudiksvalls kommun. Utöver det vi tidigare nämnt kan vi läsa om hur förskolans pedagoger ska ta ett gemensamt ansvar för alla barn, att barnen ska känna sig välkomna och bli sedda. På förskolan ska alla barn ha rätt att känna sig respekterade av barn och vuxna, vara med i gemenskapen och möta vuxna som har ett ödmjukt och lyhört förhållningssätt (steg 4). För att påverka och stimulera barnen att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar uppmuntras barnen att hjälpa varandra, att uttrycka sina åsikter och tankar dagligen i olika sammanhang. I personalenkäten svarar fem pedagoger att de instämmer till stor del, en till viss del och en inte alls i påståendet I vår förskola har vi enats om gemensamma normer (steg 4). Förskolan har utformat sin plan mot diskriminering och kränkande behandling utifrån husmodellen, ett material från diskrimineringsombudsmannen. Materialet hjälper pedagogerna att få syn på de olika diskrimineringsgrunderna. Som vi tidigare nämnt arbetar förskolan med kompisböckerna och material från barnombudsmannen för att skapa förståelse hos barnen om allas lika värde. I den skriftliga dokumentationen kan vi också läsa om vikten av att pedagogerna är goda förebilder som respekterar och ser alla barn. En stor del i att barnen verkligen blir sedda samt att pedagogerna kan agera goda förebilder är deras eget engagemang för sitt uppdrag samt genom de olika grupperna med ett lågt antal barn där pedagogerna har möjlighet att se och möta varje barns behov. Vi kan vid vårt besök och i de dokument vi tar del av finna stöd för att förskolan har metoder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling utvärderas kontinuerligt, ett av kriterierna på steg 5. Då förskolan under 2017 renoverades var en avdelning utlokaliserad till en annan förskola i området. Det har inneburit att pedagogerna inte mötts i vardagen som tidigare vilket påverkat arbetet med den gemensamma värdegrunden. Det finns som vi skrivit en gemensam bas men som inte diskuterats så genomgående då den utlokaliserade avdelningen flyttade tillbaka i januari 2018. I vår intervju med förskolechefen så säger hon att ett av förskolans förbättringsområden är att arbeta med värdegrunden och fördjupa arbetet kring diskrimineringsgrunderna. 7

De tre avdelningarna och förskolechefen placerar förskolan på steg 3. Vår bedömning är att förskolan ska placeras på steg 4. För att nå nästa steg fullt ut behöver förskolan enas om gemensamma normer som är tydliga för alla pedagoger samt arbeta med och utvärdera metoder som gör att varje barn kan utveckla förståelse för allas lika värde, hantera konflikter och förhindra diskriminering. C. Barns delaktighet och inflytande Lärandemiljön på Sandvalla förskola anpassas och utvecklas utifrån den aktuella barngruppen. Det är barnens intressen, förmågor och behov som präglar den pedagogiska verksamhetens utformning (steg 1). Materialet är tillgängligt, synligt och uppmuntrar barnen till självständighet, vilket gör att lärandemiljön skapar goda förutsättningar för barnens delaktighet. I barnenkäten svarar alla att det stämmer helt eller stämmer i påståendet Jag får ofta välja vad jag vill göra. Under vårt besök upplever vi att klimatet på förskolan är öppet och tillåtande med närvarande och lyhörda pedagoger som engagerar sig i barnens utforskande och lek samt i barnens reflektioner (steg 1). Pedagogerna använder ett projekterande arbetssätt som innebär att lyfta varje barns eget initiativ och att tillsammans söka information och uppmuntra barnet att komma med egna lösningar. För att följa upp barnens delaktighet i arbetet så dokumenterar pedagogerna arbete med hjälp av lärplattan och barnens teckningar. Förskolan har också utarbetat ett uppföljningsdokument för barnen. Där skriver barnen med hjälp av en vuxen sitt namn, aktuell nyfikenhetsfråga, sina förväntningar före, vad hände, en bild på det de gjorde och en egen teckning av upplevelsen (steg 2). Genom väggdokumentationer med barnens egna kommentarer, foto, projektuppföljningar och underlag för utvecklingssamtal görs barnens lärprocesser synliga för både barnen och deras vårdnadshavare. Bilder och annan dokumentation tydliggör lärandet för barnen där de kan följa lärprocessen. Vårdnadshavarna berättar hur de får daglig information om hur barnet har det under sin vistelse på förskolan (steg 3). I utvecklingssamtalet utgår pedagogerna från pågående arbeten som visar barnets utveckling och lärande. De äldre barnen på förskolan deltar i samtalet och får då berätta om vad de arbetat med och vad de lärt sig. Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnets utveckling och lärande vilket bekräftas av svaren i enkät till personal och vårdnadshavare. 85 procent av vårdnadshavarna svarar att utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av mitt barns utveckling och lärande och alla pedagoger svarar att det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och vårt arbete med barnens utveckling och lärande. Förskolan har ett stödmaterial som ska användas inför och vid utvecklingssamtalet. Det innehåller kopplingar till förskolans arbete för att nå läroplansmålen och hur man utgår från det enskilda barnets potential för att stimulera barnets utveckling och lärande. De dokument vi tar del av skiftar i kvalitet och innehåll och här behöver förskolan utveckla sitt arbete (steg 3). Barnen ges möjlighet att medverka i kvalitetsarbetet genom enkäter och intervjuer men framför allt genom reflektioner och samtal i vardagen där barnen får möjlighet att uttrycka sin åsikt. I personalenkäten instämmer en pedagog helt, fem till stor del och en till viss del i påståendet Barnen är delaktiga i lärprocessen (steg 3). Arbetssättet utgår ifrån att reflektera över egna erfarenheter såväl som att reflektera tillsammans med andra barn och pedagoger. Eftersom miljön uppmuntrar till att mötas i mindre grupper kring material får barnen möjlighet att se andra såväl som att själva bli sedda. 8

Pedagogerna samtalar med barnen i grupp om olika projekt och med varje barn utifrån den egna dokumentationen för att stimulera varje barn att reflektera över sitt lärande. Vid vårt besök deltar vi i en samling med femåringarna på förskolan. Genom att titta på bilder tillsammans om vad de gjort under denna termin så diskuterar de sina erfarenheter och vad de lärt sig. De börjar med hur de genom olika övningar lärde känna varandra i gruppen till hur de arbetat med olika natur- och miljövårdsfrågor (steg 4). Pedagogerna berättar i intervjun hur barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll när pedagogerna under undersökningsfasen nyfiket observerar vad som fångar barnens uppmärksamhet och intresse. Det ligger så till grund för verksamhetens utveckling och arbetssätt. Barnen erbjuds varje dag att göra egna val av aktivitet genom valkort och barnens intressen styr valkortens innehåll som ändras kontinuerligt (steg 4). Vid vårt besök och genom dokumentationer ser vi hur pedagogerna skapat dokument som stöd för uppföljning av barnens lärande, tillsammans med varje barn och gruppen men också för pedagogerna. Vi kan dock inte finna någon dokumentation som synliggör det systematiska reflekterandet över lärandet som sker över tid hos enskilda barn eller barngruppen. Det vi ser är beskrivningar över vad som gjorts och i mycket liten utsträckning vad barnen lärt sig. I den skriftliga redovisningen skriver pedagogerna att för att nå steg 5 behöver de göra barnen medvetna om deras olika sätt att lära genom dokumentationer och uppföljningar. De tre avdelningarna och förskolechefen placerar förskolan på steg 4. Vår bedömning är att förskolan ska placeras på steg 4. För att nå nästa steg behöver förskolan arbeta med utvecklingssamtalen innehåll som idag skiftar i kvalitet. Förskolan behöver också synliggöra varje barns medvetenhet om olika sätt att lära och vidareutveckla sitt arbete med varje barns delaktighet i dokumentationen av sitt lärande. D. Arbetssätt och pedagogroll På förskolans tre avdelningar är det mesta materialet tillgängligt för barnen. Då barnen är i åldrarna 1-5 år är det naturligt att visst material måste förvaras oåtkomligt för de yngre barnen. Det har man löst genom att ha genomskinliga plastbackar med lock där de äldre barnen kan öppna backar och de yngre barnen måste be om hjälp (steg 1). Barnen är spridda i olika rum på förskolan och det sker olika lekar överallt. Förskolan har organiserat lärmiljöerna så att barnen kan utvecklas och lära i samspel med sin omgivning och tillsammans med varandra (steg 1). Pedagogerna är flexibla och närvarande i barnens lek, de är utforskande och lyssnar in barnens tankar och idéer och kan på så sätt variera arbetssättet efter barnens behov och intresse (steg 1). Under de samlingar vi deltar i ser vi hur pedagoger och barn tillsammans är både kreativa och skapande. En grupp arbetar med projektet Fordon och arbete inleds med filmer om rallybilar av olika slag. Efter filmerna får barnen skapa sin egen rallybil med lego. Barnen bygger sina bilar och de vuxna finns där som stöd och ställer frågor om hur de tänker. Aktiviteten avslutas med en tävling där bilar åker på ett lutande plan och barnen får gissa vilken bil som kommer först. Senare under dagen kan vi se att barnen fortsätter bygga på sina bilar och diskuterar hur bilarna ska kunna bli snabbare (steg 2). För att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga uppmuntrar pedagogerna barnen och ger dem positiv återkoppling. Barnen får tidigt lära sig att klä sig själva, hälla upp mjölk, lägga upp mat och lösa olika problem (steg 2). 9

Vid avdelningsmöten, reflektionstid och arbetsplatsträffar analyserar pedagogerna regelbundet arbetssätt och arbetsformer och det medför ibland omprövning. I enkäten instämmer en pedagog helt, fem instämmer till stor del och en pedagog till viss del i påståendet Vi utvärderar arbetssätt och arbetsformer regelbundet i arbetslagen. I påståendet Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande instämmer två pedagoger helt, fyra pedagoger till stor del och en pedagog till viss del. Vi har tagit del av protokoll från reflektionstillfällen och ser att pedagogerna utvärderar och omprövar sina arbetssätt och arbetsformer för att utveckla den pedagogiska verksamheten (steg 2, 3 och 4). Vid vårt besök ser vi glada barn som på olika sätt stimuleras till aktiviteter av de vuxna. Alla barn är aktiva och vi ser många spännande inslag i verksamheten som är roliga, stimulerande och lärorik för alla barn. På agendan då vi besöker förskolan finns, sångsamling med alla barn och vuxna, miniröris för 3-4 åringarna, arbete med babblarna för 1-2 åringarna och samling med 5-åringarna som vid detta tillfälle jobbade med uppföljning av sitt arbete med miljö- och naturvårdsfrågor, rörelse till musik och en övning som innebar koncentration och lyssnade (steg 3). På avdelningarna finns material som lockar till lek för utklädning och drama, det finns tillgång till instrument och en rik variation av skapande material (steg 3). Barnen uppmuntras att lära av varandra genom att visa hur de gör och berätta om det. Pedagogerna utmanar barnen i att våga prova nya lösningar (steg 4). De gemensamma formerna för dokumentation av den pedagogiska verksamheten som förskolan använder är trestegs-mallar för uppföljning, foton, anteckningar, observationer och från och med våren 2018 det digitala programmet Unikum (steg 4). I självvärderingar som avdelningarna har gjort kan vi läsa, för att nå steg 5 behöver vi synliggöra och diskutera kunskapssyn och kunskapsutveckling för att hitta ett gemensamt arbetssätt. Detta arbetssätt ska sedan användas och ligga till grund för bedömningen av vilka arbetssätt som har bäst effekt för det enskilda barnet och för hela verksamheten. Som vi tidigare nämnt så har en av förskolans avdelningar varit utlokaliserad till en annan förskola under en längre tid vilket vi bedömer är ett av skälen till att diskussioner om kunskapssyn och kunskapsutveckling inte ägt rum. I de dokument vi tar del av saknar vi analyser över den egna rollen i förhållande till barnens utveckling och lärande vilket krävs för att nå steg 5. De tre avdelningarna och förskolechefen placerar förskolan på steg 4. Vår bedömning är att förskolan ska placeras på steg 4. För att nå nästa steg behöver förskolan diskutera sin syn på kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling samt diskutera hur pedagogerna reflekterar, analyserar och regelbundet utvecklar sin egen roll i relation till barnens utveckling och lärande. 10

E. Förskola och hem Vårdnadshavarna berättar i intervjun att de känner till förskolans uppdrag och hur verksamheten bedrivs vilket sker genom daglig kontakt men också via digitala föräldrabrev varje månad. Vidare berättar vårdnadshavarna att de har kännedom om förskolans mål och att de känner till förskolans övergripande mål vars syfte är att stärka barnens självtillit, Jag kan, Jag vill, Jag vågar (steg 1). Genom den föräldraaktiva introduktionen och föräldrasamtal tar pedagogerna ansvar för att skapa en tillitsfull relation med vårdnadshavarna vilket de också bekräftar i intervjun då de beskriver att de får bra information och kontakt med pedagogerna vid lämning och hämtning (steg 1). Vårdnadshavarna bjuds in till olika former av möten där de har möjlighet att engagera sig i verksamheten såsom utvecklingssamtal, föräldramöten eller forum för samråd. Till forum för samråd bjuder förskolechefen in alla vårdnadshavare vid ett tillfälle per år eller då särskilda behov uppstår. I enkäten till pedagogerna instämmer en helt, tre till stor del och en till viss del i påståendet Jag uppmuntrar vårdnadshavarna att engagera sig i förskolans verksamhet (steg 2). Pedagogerna följer upp på vilket sätt vårdnadshavarna vill engagera sig i verksamheten genom att i det dagliga mötet fråga hur de uppfattar verksamheten, i utvärdering av föräldramöten och introduktionen till förskolan samt genom den årliga Qualisenkäten (steg 2). Vårdnadshavarna har möjlighet att delta i kvalitetsarbetet genom att svara på enkäter en gång per år, i föräldramöten och forum för samråd samt i den dagliga kontakten. En vårdnadshavare säger i intervjun Det måste ligga ett ansvar på oss föräldrar också om att vi vill vara delaktiga (steg 2). Förskolan samverkar med vårdnadshavarna kring barnets utveckling och lärande till exempel vid lämning och hämtning, vid inskolningssamtal och utvecklingssamtal (steg 3). Pedagogerna ställer frågor i utvecklingssamtalet om hur vårdnadshavarna ser på verksamhetens utformning i förhållande till barnets behov av stöd, lärande och utveckling. I det dagliga samtalet och i olika mötesformer kan vårdnadshavarna komma med synpunkter som följs upp av pedagogerna. I intervjun säger en vårdnadshavare utvecklingssamtalet blir mer en repetition eftersom pedagogerna ger bra information varje dag. I den skriftliga redovisningen kan vi läsa att förskolan följer upp enkäten till vårdnadshavarna, ger respons, återkopplar svarsfrekvensen, resultat och jämförelse med tidigare år. Diskussioner från föräldramöten återkopplas där pedagogerna följer upp och återkopplar vårdnadshavarnas olika synpunkter och förslag (steg 3). Förskolan bjuder in till forum för samråd vid minst ett tillfälle per år och då specifika behov uppstår. I de dokument vi får innan vårt besök tar vi del av en inbjudan till forum för samråd. Där kan vi läsa att fokus för mötet handlade om förskolans verksamhet, organisation, innehåll och genomförande enligt förskolans uppdrag med koppling till vårdnadshavares möjlighet till delaktighet och inflytande (steg 3). Pedagogerna använder sammanställningar från enkäter och dokumentationer om vårdnadshavarnas idéer, tankar och tips. Dokumentationen analyseras och ligger till grund för utvärderingar och utveckling av pedagogernas metoder för att göra vårdnadshavarna mer delaktiga. Under intervjun berättar pedagogerna att de efter den förra externa granskningen aktivt arbetat med att utveckla metoder för att göra vårdnadshavarna delaktiga i barnens utveckling som utvärderas och utvecklas kontinuerligt. Det sker bland annat i utvecklingssamtalet och genom enkäter (steg 4). Som vi beskriver under tidigare steg har förskolan en föräldraaktiv introduktion, uppskattade utvecklingssamtal, föräldramöten, Qualisenkäter och som någon vårdnadshavare uttrycker 11

Vi är trygga och vet att om det skulle vara något är det högt i tak, pedagogerna lägger mycket tid på dokumentation för att informera oss föräldrar och det finns alltid tid för avstämning (steg 5). Enkät till vårdnadshavare Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls Vet ej 11. Jag får vara med och påverka hur förskolan arbetar med mitt barns utveckling och lärande 12. Jag har möjlighet att vara delaktig i förskolans utvärdering och förbättring av verksamheten 33 % 39 % 18 % 2 % 8 % 49 % 24 % 20 % 7 % Av tabellen ovan kan vi se att 18 procent av vårdnadshavarna instämmer till viss del och 2 procent instämmer inte alls när det gäller påståendet om möjlighet att påverka hur förskolan arbetar med sitt barns utveckling och lärande. 20 procent instämmer till viss del i påståendet om de har möjlighet att vara delaktiga i förskolans utvärdering och förbättring av verksamheten. Vi ser att förskolan är på väg att nå steg 6 men vårdnadshavarna behöver involveras i högre grad vilket är kriteriet på steg 6. De tre avdelningarna och förskolechefen placerar förskolan på steg 5. Vår bedömning är att förskolan ska placeras på steg 5. För att nå nästa steg behöver förskolan säkerställa att vårdnadshavarna upplever att de kan vara med och påverka hur förskolan arbetar med det enskilda barnets utveckling och lärande samt att de har möjlighet att vara delaktiga i förskolans utvärdering och förbättring av verksamheten. F. Organisation Inom Hudiksvalls kommun finns flera förskoleenheter. Varje enhet består av ett antal förskolor inom ett geografiskt område. Sandvalla förskola bildar tillsammans med Kristineberg och Nyponrosens förskolor en förskoleenhet där Anette Sjöholm arbetar som förskolechef sedan 1 september 2018. Förskolan har en tydlig struktur i tre avdelningar med åldersblandade grupper i åldrarna 1-5 år. I personalenkäten instämmer en pedagog helt, fem till viss del och en inte alls i påståendet Förskolan har en väl fungerande organisation. I samma påstående till vårdnadshavarna svarar 86 procent att de instämmer helt eller till stor del. Förskolan har under de senaste tre åren bytt förskolechef tre gånger vilket vi bedömer påverkat pedagogernas svar i enkäten. Enkäten besvarades i maj 2018 då förskolan saknade ordinarie förskolechef. I enkäten till vårdnadshavarna kan vi se ett positivt svar gällande organisationens struktur och i intervjun säger vårdnadshavarna att de inte märkt av att förskolan bytt chef vid ett flertal tillfällen. Förskolan arbetar efter ett kalendarium som uppdateras varje termin och ett årshjul som synliggör strukturen i kvalitetsåret. Vi kan vid vårt besök vidimera att förskolan har en tydlig struktur (steg 1). 12

Tabell 2: Antal inskrivna barn per årsarbetare Kvalitetsområde Organisation Sandvalla förskola år 2017 Genomsnitt i Hudiksvalls kommun år 2017 Genomsnitt i riket år 2017 enligt Skolverket Antal inskrivna barn per årsarbetare 5,3 5,2 5,1 Av tabellen ovan kan vi utläsa att Sandvalla förskola har en något högre andel barn inskrivna per årsarbetare. Barnen har hemgrupper men delas in i mindre grupper utifrån ålder, intressen och behov (steg 2). Förskolechefen följer regelbundet upp förskolans organisation under året vid arbetsplatsträffar, personalmöten, veckomöten, medarbetarsamtal och via enkäter till vårdnadshavare och personal (steg 2). Tabell 3: Sjukfrånvaro Kvalitetsområde Organisation Sandvalla förskola år 2017 Genomsnitt i Hudiksvalls kommun för kommunal verksamhet år 2017 Genomsnitt i riket för kommunal verksamhet år 2017 enligt SKL* Total sjukfrånvaro per år 4,3 % 10,2 % 7,0 % därav långtidssjukfrånvaro 57,7 % 53,9 % 46,8 % *Sveriges Kommuner och Landsting Sjukfrånvaron på Sandvalla förskola är lägre än snittet när det gäller den totala sjukfrånvaron men högre gällande långtidsjukfrånvaron än genomsnittet i Hudiksvalls kommun och riket. Dagliga beslut som rör den pedagogiska verksamheten görs i arbetslaget. I olika forum för delaktighet processas aktuella frågor i informationsmöten, samverkansmöten, arbetsplatsträffar och reflektionsmöten. Minnesanteckningar och protokoll förs vid alla möten och läggs in på intranätet Drive. Förskolans tydliga struktur i arbetslag och ledning, årshjulets tydliga struktur och beslutssystem garanterar en god daglig verksamhet. I enkäten svarar pedagogerna positivt på påståendet Mitt arbetslag fungerar väl (steg 3). Det finns utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer på förskolan. I den skriftliga dokumentationen kan vi läsa om olika ansvarsområden som till exempel, inköp, utemiljö, grön flagg och personalschema. Under våren 2018 hade förskolan en representant i ledningsgruppen då förskolan saknade förskolechef (steg 3). I enkäten till personalen instämmer två till stor del, fyra till viss del och en instämmer inte alls i påståendet Förskolan har en bra mötesstruktur. Enkätsvaren lämnades som vi tidigare angivit i maj månad då förskolan saknade förskolechef vilket vi bedömer påverkat svaren i enkäten Vi kan vid vårt besök och genom minnesanteckningar se att förskolan har en mötesstruktur som stödjer dialogen då det finns en tydlig dagordning inför möten som skapar möjlighet för pedagogerna att förbereda sig och komma med synpunkter (steg 3). Pedagogerna har en nära och daglig kontakt med vårdnadshavarna vilket säkerställer att organisationen fungerar väl och att verksamheten är god. Varje pedagog tar eget ansvar för sin del i uppdraget. För att upprätthålla en god daglig verksamhet vid frånvaro av personal använder sig förskolan av rekryteringsenheten för vikarier. Förskolechefen deltar i arbetsplatsträffar och konferenser samt på föräldramöten (steg 4). Förskolechefen skriver 13

årligen en kvalitetsrapport som bygger på utvärderingar från arbetslagen samt analyser av enkätsvar från personal och vårdnadshavare. Förskolan arbetar systematiskt med sitt kvalitetsarbete genom att använda Qualis verktyg och att göra självvärdering (steg 4). Varje avdelning har en struktur och organisation med tydliga ansvarsuppgifter och ansvarsområden. Förskollärarna har huvudansvaret för undervisningen i förskolan. I personalenkäten svarar tre pedagoger att de instämmer helt, två till stor del och en till viss del i påståendet I mitt arbetslag har vi förmågan att prioritera och fördela arbetsuppgifter. I intervjun med pedagogerna så berättar de hur de under våren tagit ett större ansvar för förskolans olika uppdrag då det saknat förskolechef och vi kan genom vårt besök vidimera att arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifter (steg 5). Arbetslagen är på god väg när det gäller ansvaret för att följa upp barnens utveckling och lärande men vi saknar en tydlighet i det enskilda barnets utveckling och lärande. Vi kan se många goda insatser och aktiviteter för att undervisningen i förskolan ska leda framåt men vi saknar analyser som stöd för vidare planering av verksamheten. De tre avdelningarna och förskolechefen placerar förskolan på steg 3. Vår bedömning är att förskolan ska placeras på steg 4. För att nå nästa steg behöver arbetslagen ta fullt ansvar för och följa upp varje barns utveckling och lärande. G. Styrning och ledarskap Förskolan har prioriterade mål utifrån de nationella målen. Vi läser i förskolans verksamhetsbeskrivning att Hudiksvalls kommun har tre prioriterade strategiska utvecklingsområden och det är att öka läsningen, entreprenöriellt lärande och inkludering (steg 1). Personalen har kännedom om dessa mål. I enkäten till pedagogerna så instämmer en pedagog helt, fyra till stor del och en till viss del i påståendet I vår förskola har vi gemensamma mål som är tydliga. Enhetens mål utgår från de nationella målen, de kommunala målen som framkommer vid den årliga kvalitetsuppföljningen. Pedagogerna deltar aktivt i utarbetandet av verksamhetsmålen och vi får bekräftat i intervjun med pedagogerna att förskolan aktivt arbetat med förbättringar av de områden inom Qualis processer som lyftes som förbättringsområden för förskolan vid den externa granskningen 2015 (steg 1). I enkäten till vårdnadshavarna svarar 78 procent att de instämmer helt eller till stor del i påståendet Jag känner till förskolans mål. Vilket också bekräftas i intervjun med vårdnadshavarna då de säger att de får information om de prioriterade målen på föräldramöten men också genom månadsbrev (steg 2). Målen finns dokumenterade i kvalitetsredovisningen och arbetsplan för förskolan och i de dokument vi tar del av ser vi hur målen följs upp med varje medarbetare i det individuella samtalet. Utvärderingar görs på gemensamma kvalitetsdagar där sammanställningar av resultatet från olika uppföljningar, utvärderingar och enkätsvar utgör grunden för vidare arbete kring prioriterade mål (steg 2). All personal bidrar till ett öppet och tydligt ledarskap gentemot barn, vårdnadshavare och varandra. Personalen finns där för barnen, deras intressen och behov. Det är ett öppet och välkomnande klimat på förskolan, vilket vi granskare upplever vid vårt besök (steg 2). I den skriftliga redovisningen kan vi läsa hur förskolan utifrån en tydlig uppdragsbeskrivning utifrån LPFÖ-98/16 samt genom en tydlig ansvarsfördelning mellan förskollärare, arbetslaget 14

och förskolechefen skapar ett ledarskap på alla nivåer för delaktighet och förståelse för uppdraget. Vi ser att alla pedagoger är tydliga i sin yrkesroll och leder barnen med delaktighet och lyhördhet. I enkäten svarar alla pedagoger positivt på påståendet I mitt arbetslag har vi gemensam syn på uppdraget (steg 3). Förskolechefen har en årscykel med förskolans målområden och utifrån året är det en planering för hur man ska arbeta med de olika områdena. Handlingsplaner finns för arbetet med kommunikation och språk samt matematik. Planen mot diskriminering och kränkande behandling gäller för ett år och året efter upprättas en ny plan utifrån utvärdering av den tidigare planen. På samtliga möten skrivs dagordning och minnesanteckningar. I enkäten till personalen instämmer en pedagog helt, fyra till stor del och en till viss del i påståendet Vi utvärderar kontinuerligt den pedagogiska verksamheten (steg 3). Personalenkät Antal svar Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls Vet ej 17. Jag känner mig sedd och får återkoppling av ledningen 18. Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten 22. Förskolans ledning är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap 23. Förskolans ledning driver aktivt förskolans utveckling 1 3 3 1 2 3 1 1 4 2 2 3 2 Av tabellen ovan kan vi läsa viss tveksamhet till att pedagogerna känner sig sedda och får återkoppling av ledningen. Det samma gäller ledningens öppenhet och tillgänglighet samt hur ledningen driver förskolans utveckling. Som vi tidigare angivit i rapporten så har förskolan bytt förskolechef tre gånger under tre år. Vid vårt besök har en ny förskolechef anställts och i intervjun med pedagoger och vårdnadshavare beskrivs en positiv bild av ledningen och pedagogerna säger också att svaren i enkäten som lämnade i maj månad naturligtvis påverkats av de senaste tre årens byten av ledning. I de dokument vi tar del av finns kommunövergripande mål samt de strategiska utvecklingsområden som förskolan arbetar med. I förskolans årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet framgår det när utvärderingar av olika delar sker. Det bekräftar att det finns fungerande mål och utvärdering på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling (steg 4). Som tidigare redovisats bygger förskolans prioriterade mål på läroplanens mål och kommunens mål. Utifrån utvärderingar och uppföljningar skapas mål och handlingsplaner inom alla områden och nivåer. Handlingsplanerna innehåller information om vad som ska göras, när det ska göras och av vem eller vilka samt följs kontinuerligt upp och uppdateras vid behov. Vi kan se att förskolan har ett tydligt och strategiskt ledarskap på alla nivåer som bibehållits trots byte av ledningen vid flera tillfällen de senaste tre åren (steg 4). Vi kan i den skriftliga redovisningen läsa hur förskolechefen uppmuntrar till stor variation i arbetet med att genomföra förskolans mål genom diskussioner på förskolornas kvalitetsdagar där pedagogerna får möjlighet att analysera och bepröva sina erfarenheter och jämföra dem med andras. Under våren 2018 har verksamhetschefen för förskolorna i kommunen varit ansvarig på Sandvalla förskola och uppmuntrat pedagogerna till erfarenhetsutbyte (steg 4 och 5). 15

Det finns en plan för kompetensutveckling för alla medarbetare och varje medarbetare har en egen individuell kompetensutvecklingsplan. I enkäten till pedagogerna instämmer en helt, fyra till stor del och två till viss del i påståendet Jag känner mig delaktig i förskolans utveckling och systematiska kvalitetsarbete. Vid vårt besök får vi bekräftat att alla pedagoger är väl insatta i och känner sig delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet och trots flera chefsbyten har grunden för det systematiska kvalitetsarbetet rullat på enligt planen, ett av kriterierna på steg 5. Vi kan genom vårt besök och i de dokument vi tagit del av inte vidimera att det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten. De tre avdelningarna och förskolechefen placerar förskolan på steg 3. Vår bedömning är att förskolan ska placeras på steg 4. För att nå nästa steg fullt ut behöver förskolan arbeta vidare med att tydliggöra ledarskapet för lärandet i alla delar av verksamheten. H. Kommunikation Pedagogerna ger information till vårdnadshavarna vid lämning och hämtning. I enkäten till vårdnadshavarna instämmer 90 procent helt eller till stor del i att de får god och kontinuerlig information om vad som händer på förskolan. Vid intervjun framkommer att alla känner sig nöjda med informationen som personalen ger. De säger att de upplever arbetet med det digitala verktyget positivt där pedagogerna lägger upp bilder så de tillsammans med barnen kan titta på och diskutera förskolans arbete hemma. Förskolan har rutiner för att ta emot och utreda klagomål. Vid större, extraordinära händelser informeras förskolechef omgående och handlingsplanen vid krissituationer följs (steg 1). Blanketter för klagomål finns på förskolan och på hemsidan. Handlingsplan finns för olika sorters klagomål och utarbetade rutiner för dokumentation. Förskolechefen ansvarar för att utreda ärendet. Förskolan har skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen (steg 1). För att sprida information om verksamhetens innehåll skickas månadsvis digitala brev till vårdnadshavarna. De återkommande mötena med vårdnadshavarna är också ett forum för information och diskussion om förskolans verksamhet. I intervjun med vårdnadshavarna framkommer det att de får en god information om vad som händer på förskolan genom den dagliga kontakten, men också genom Unikum och i andra möten på förskolan. Genom utvecklingssamtalet får vårdnadshavarna en god och kontinuerlig information som berörs deras barn. Vid kan vid vårt besök se att olika former för att sprida information till pedagogerna finns och är väl etablerade. Det styrks av personalenkäten där sex pedagoger instämmer helt eller till stor del och en till viss del i påståendet Förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter (steg 2 och 3). Förskolan har etablerade rutiner för samarbete med berörda grundskolor vilket vi kan bekräfta genom ett dokument vid namn, Överlämnande rutiner i Hudiksvalls kommun. En gång per år träffas nätverk med pedagoger från förskolan och förskoleklass för att diskutera pedagogiska frågor. I intervjun med pedagogerna framkommer att i mötet med förskoleklassens pedagoger berättar de för varandra hur de arbetar med barnen. Förskoleklassens pedagoger gör ett test på förskolebarnens språkkunskaper och ger återkoppling till förskolans pedagoger för reflektion och analys av arbetet med språk och kommunikation (steg 2 och 4). Vid vårt besök upplever vi att det råder ett öppet och förtroendefullt samtalsklimat mellan personal, ledning och barn. Samtalen sker på ett öppet och professionellt sätt. I personalenkäten svarar sex pedagoger att de instämmer helt eller till stor del och en pedagog till viss del i påståendet Vi som arbetar på förskolan har en förtroendefull kommunikation. 16