VASA STADS BOKSLUT
VASA STAD BOKSLUT Stadsstyrelsen 27.3.2013
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Stadsdirektörens översikt 1 I VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 1. VASA STADS FÖRVALTNING 3 1.1 Stadens organisation 3 1.2 Stadens förvaltning 4 1.3 Stadens personal 6 2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 7 2.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen 7 2.2 Utvecklingen inom kommunalekonomin 8 2.3 Väsentliga förändringar i Vasas verksamhet och ekonomi 13 2.4 Uppskattning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna 15 2.4.1 Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott 15 2.4.2 Finansieringsrisker 15 2.4.3 Miljörisker 15 3. ORDNANDET AV DEN INTERNA KONTROLLEN 16 3.1 Stadsstyrelsens redogörelse för ordnandet av den interna kontrollen 16 3.2 Den interna revisionen 18 3.2.1 Verksamhetsidé 18 3.2.2 Objekten för den avslutade räkenskapsperioden 18 3.2.3 Riskhanteringspolicy 18 4. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS 20 4.1 Resultaträkning och nyckeltal 20 4.2 Resultaträkningens intäkter 21 4.2.1 Verksamhetsintäkter 21 4.2.2 Skatteinkomster 21 4.2.3 Statsandelar 22 4.2.4 Finansieringsintäkter 22 4.3. Resultaträkningens kostnader 23 4.3.1 Verksamhetskostnader 23 4.3.2 Finansiella kostnader 23 4.4 Verksamhetsbidrag och årsbidrag 23 5. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN 25 5.1 Finansieringsanalys och nyckeltal 25 6. DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN 27 6.1 Balansräkning och nyckeltal 27 6.2 Balansräkningens struktur 29 7. TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER 30 8. KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI 31 9. KOMMUNKONCERNENS BOKSLUT 35 9.1 Koncernresultaträkning och nyckeltal 35 9.2 Finansieringsanalys för kommunkoncern 36 9.3 Koncernbalansräkning och nyckeltal 37 9.4 Väsentliga skillnader mellan stadens balans och koncernbalansen 38 10. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 39
II BUDGETUTFALL 1. UPPFYLLANDE AV MÅLEN 40 1.1 Mål för verksamheten som är bindande i förhållande till fullmäktige 40 1.2 Uppnående av målen som ställts på affärsverken 40 1.3 De centrala dotterbolagens mål och uppfyllandet av dem 41 Utfallssituationen gällande målen för verksamheten vilka är bindande i förhållande till fullmäktige 31.12. 42 2. EKONOMISKT UTFALL 54 2.1 Driftsekonomidelens utfall 54 Förvaltningarnas verksamhetsberättelser 55 2.2 Resultaträkningsdelens utfall (staden utan affärsverk) 135 2.3 Investeringsutfall (staden utan affärsverk) 138 2.4 Utfallet för finansieringsdelen (staden utan affärsverk) 139 2.5 Sammandrag av utfallet för anslag och inkomstuppskattningar 140 2.5.1 Driftsekonomidelen 140 2.5.2 Investeringsdelen 143 2.5.3 Nettoenheternas ekonomiska utfall 146 2.6 Sammanfattning av anslagsöverskridningar 152 III BOKSLUTSKALKYLER Resultaträkning 156 Finansieringsanalys 157 Balansräkning 158 Koncernresultaträkning 160 Finansieringsanalys för kommunkoncern 161 Koncernbalansräkning 162 Resultaträknings - sammanställning 164 Finansieringsanalys - sammanställning 165 Balansräknings - sammansättning 166 IV BILAGEUPPGIFTER Noter för uppgörande av bokslutet 170 Resultaträkningens bilageuppgifter 171 Balansräkningens bilageuppgifter 173 Bilageuppgifter angående säkerheter och ansvarsförbindelser 178 Bilageuppgifter angående personalen 179 Koncernbokslutets noter 180 Förteckning över använda bokföringsböcker 186 V AFFÄRSVERKENS BOKSLUT Affärsverkens inverkan på resultatet 188 Affärsverkens inverkan på finansieringen 189 Affärsverkens inverkan på balansräkningen 190 Österbottens räddningsverk Vasa Regionala Företagshälsovård Vasa Hamn Vasa Hussektor Vasa Vatten
1 Stadsdirektörens översikt År går till Vasa stads historia som en tid av positiv utveckling på många sätt. Trots den osäkra världsekonomin och krisen i euroområdet har det gått bra för näringslivet i Vasa och stadsregionen. Speciellt energiteknologiklustret har kunnat hålla både sin produktutveckling och produktionsvolym på en hög nivå. Då ca 70 % av området energiproduktion går till export, har företagens framgång en betydande inverkan också på hela Finlands samhällsekonomi. Ökningen i antalet arbetsplatser har inom Vasa stadsregion varit sjätte störst bland alla stadsregioner i Finland. Vasas arbetslöshetsgrad var tredje lägst bland de 20 största städerna och arbetsplatssufficiensen allra störst. Vasa stadsregions relativa ställning har förstärkts bland de stora stadsregionerna, eftersom bruttonationalprodukten per invånare i regionen redan var tredje bäst efter Helsingfors och Raumo stadsregioner. Staden har strävat och strävar fortsättningsvis med alla medel efter att trygga stadsregionens livs- och konkurrenskraft även i framtiden. Under år låg åtgärdernas huvudbetoning på logistiska lösningar. Med Korsholms kommun grundades ett gemensamt logistikbolag, och byggnadsarbetena för logistikcentret som överskrider kommungränsen inleddes. Arbetena med att förbättra Vasklotbron och hamninvesteringarna fortsatte. Förbättringsarbetena vid den livligt trafikerade flygstationens terminal inleddes. För tryggandet av färjetrafiken i Kvarken grundades ett nytt rederibolag tillsammans med Umeå kommun efter det att RG Line, som bedrivit trafiken, råkat i ekonomiska svårigheter. Det nya bolagets namn blev Vasabåtarna och det skaffade i slutet av året fartyget Wasa Express i sin ägo. För tryggandet av färjetrafiken över Kvarken bedrivs gränsöverskridande kommunsamarbete och samtidigt genomförs de åtgärdsförslag som kommunikationsministeriets arbetsgrupp har föreslagit. Staden har redan från början av KSSR-projektet i kommunstrukturreformen varit inne på linjen att den bästa lösningen med tanke på områdets livskraft, konkurrenskraft och produktion av service skulle vara att en kommun som omfattar pendlingsområdet bildas. Samma mål har intagits i Jyrki Katainens regerings regeringsprogram. I Vasaregionen har vad gäller det här målet just inget framskridande skett trots de utredningar som gjorts. I juni kom dock statsrådets beslut om att Vasa stad och Lillkyro kommun går samman från början av år 2013. Sammanslagningen föregicks av en mångfasig beredning som inleddes 2010 och som intensifierades under år i samkommunsstyrelsens och de olika förvaltningarnas beredningsgruppers arbete. Det handlar om den första kommunsammanslagningen som gjordes utan att de kommuner som sammanslås har en gemensam markgräns. De övriga sammanslagningsgrunderna var starka, vilket konstaterades i den i lagen förutsatta särskilda kommunindelningsutredningen. Staden har fortsättningsvis verkat aktivt för att förbättra förutsättningarna för näringslivsverksamheten bl.a. med VASEK, Merinova, Österbottens förbund, Österbottens NTM-central, Vasa Parks, Brändö företagscentrum och andra utvecklarorganisationer och via dem. I utbildningen har fortsättningsvis placerats ganska mycket bl.a. genom investeringar i verksamhetslokaler för yrkes- och gymnasieutbildningen och även genom donationsmedel speciellt för utvecklande av universitetsutbildningen. Högklassig basservice som staden själv ordnar samt fritids- och
2 kulturservice skapar en grund för ett gott liv och trivsel bland invånarna i vår stad. Vasas folkmängd överskred gränsen 60 000 invånare år 2011, och efter kommunsammanslagningen är den ca 66 000. Vasa har tack vare att det gått bra för näringslivet i regionen klarat sig ur den ekonomiska recessionen tills vidare med relativt små förluster. Nedgången i hela samhällsekonomin syntes dock i stadens ekonomi under år i form av en försämrad samfundsskatteintäkt. Budgeten år fastställdes redan från början så att den visade ett underskott på ca 5 miljoner euro, med avsikten att täcka det med överskott från tidigare år. Den ekonomiska utvecklingen var dock sämre än väntat, eftersom enbart kommunalskatteinkomsterna ökade 5,1 %, men nettoutgiftsökningen under året var ca 6,5 %. Vasa är en växande centralstad, som ska skapa nya bostadsområden, bygga och sanera lokaler som basservicen behöver och utveckla sin service. Situationen är utmanande, eftersom utgiftsutvecklingen och investeringstakten under de senaste åren har varit så kraftig att en dämpning av utgiftsökningen är nödvändig för att staden inte ska hamna i en okontrollerad skuldspiral. Basservicen måste ändå kunna hållas på en hög nivå. I verkställigheten av kommunsammanslagningen måste man hålla fast vid det som överenskommits. De mål och satsningar som ansluter sig till livs- och konkurrenskraften kan inte överges. Ekvationen är därför svår. Hur saneras och skärs utgifterna ned på ett klokt sätt så att ekonomin igen kan få en positiv utveckling? Det finns tillräckligt med utmaningar för oss alla invånare, förtroendevalda och i synnerhet stadens personal. Stadsdirektör Tomas Häyry
3 1. VASA STADS FÖRVALTNING 1.1 Stadens organisation år Stadens affärsverk : Vasa regionala företagshälsovård, Österbottens räddningsverk, Vasa Hamn, Vasa Hussektor och Vasa Vatten.
4 1.2 Stadens förvaltning Stadsfullmäktige är Vasa stads högsta beslutsfattande organ som ansvarar för stadens verksamhet och ekonomi. Till stadsfullmäktige hör 51 fullmäktigeledamöter. Platserna har fördelats mellan de olika partierna enligt följande: SFP 13, Samlingspartiet 11, SDP 11, Vänsterförbundet 5, Gröna förbundet 3, Pro-Vaasa 2, Kristdemokraterna 2, Centern 2 och Sannfinländarna 2. Ahlnäs Anna-Lena (SFP) Ahopelto Johanna (Saml) Andrejeff Pirjo (SDP) Axell May-Gret (KD) Björkman Minna (SFP) Boucht-Lindeman Helena (SFP) Blomfeldt Ragnvald (SFP) Frantz Hans (SFP) Granfors Ulla (SFP) Gullberg Tom (SFP) Haapaoja Arja (C) Heinonen Marko (Saml) Hellman Per (SDP) Hokkanen Heimo (KD) Hyttilä-Huhta Tytti (Gröna) Häkkinen Juha (Saml) Hällfors Päivi (SDP) Isomöttönen Vesa (VF) Isomäki Margit (SDP) Kloo Barbro (SFP) Kujanpää Raija (Saml) Kumpula-Natri Miapetra (SDP) Lamminmäki Heikki (Pro-V) Lehto Taina Inkeri (VF) Leppälä Harri (Sannf) Luukkonen Hannu (Saml) Mantila Anneli (VF) Miettinen Arja (SDP) Moisio Harri (VF) Mäenpää Pekka (VF) Mäkynen Ari (Saml) Mäkynen Jukka (Sannf.) Mäntymaa Markku (Saml) Nordman Håkan (SFP) Nygård-Fagerudd Wivan (SFP) Osala Tapio (Gröna) Pastuhov Kari (C) Pukkila Aimo (SDP) Rapo Seppo (Saml) Rauhala Raimo (SDP) Rundgren Salla (Saml) Sankelo Janne (Saml) Siltanen Aino (Pro-V) Skåtar Kaj (SFP) Strand Joakim (SFP) Swanljung Anna (Gröna) Teppo Erkki (SDP) Tulimaa Leena (Saml) Uhlgrén Arttu (SDP) Vehkaoja Marjatta (SDP) Wägar Lars-Erik (SFP) Som stadsfullmäktiges ordförande fungerade under år 2011 Håkan Nordman, som I vice ordförande Pirjo Andrejeff och som II vice ordförande Markku Mäntymaa. Under året ordnades 12 sammanträden. Bokslutet och utvärderingsberättelsen för år 2011 godkändes 18.6. och budgeten för år 2013 godkändes 10.12.. Det för nya Vasa i kommunalvalen i oktober valda stadsfullmäktige inledde sitt arbete enligt samgångsavtalet mellan Vasa och Lillkyro redan i slutet av år. Stadsstyrelsen har i uppgift att leda Vasa stads förvaltning och verksamhet i enlighet med de grunder som stadsfullmäktige godkänt. Till stadsstyrelsen hör 11 ledamöter: Frantz Hans (SFP) Kujanpää Raija (Saml) Miettinen Arja (SDP) Moisio Harri (VF) Mäkynen Ari (Saml) Nygård-Fagerudd Wivan (SFP) Pastuhov Kari (C) Rauhala Raimo (SDP) Swanljung Anna (Gröna) Vehkaoja Marjatta (SDP) Wägar Lars-Erik (SFP)
5 Som stadsstyrelsens ordförande fungerade Raija Kujanpää, som I vice ordförande Marjatta Vehkaoja och II vice ordförande Wivan Nygård-Fagerudd. Föredragande i stadsstyrelsen var stadsdirektör Tomas Häyry, bildningsdirektör Christina Knookala, vård- och omsorgsdirektör Jukka Kentala och teknisk direktör Markku Järvelä. Stadsstyrelsen sammanträdde under året 27 gånger. På grund av kommunsamgången med Lillkyro kommun fr.o.m. 1.1.2013 verkade under år även en av kommunerna gemensamt vald sammanslagningsstyrelse med 15 ledamöter. Denna sammaträdde sammanlagt 10 gånger. Underställd stadsstyrelsen fungerar två sektioner: Planeringssektionen och allmänna sektionen. Planeringssektionen sammanträdde 15 gånger under år och allmänna sektionen 11 gånger. Till sektionerna hörde under år följande ledamöter: Planeringssektionen Ahlnäs Anna-Lena (SFP) Axell May-Gret (KD) Häkkinen Juha (Saml) Moisio Harri (VF) Mäkynen Ari (Saml) Rauhala Raimo (SDP), ordf. Rundgren Salla (Saml) Siltanen Aino (Pro-V) Skåtar Kaj (SFP) Vehkaoja Marjatta (SDP) Wägar Lars-Erik (SFP) Allmänna sektionen Ahonpää Markku (SDP) Frantz Hans (SFP) Heinonen Marko (Saml) Kloo Barbro (SFP) Miettinen Arja (SDP), vice ordf. Mäenpää Pekka (VF) Mäkynen Ari (Saml) Siltanen Aino (Pro-V) Wägar Lars-Erik (SFP), ordf. Nämndernas och direktionernas uppgift är att leda verksamheten och ekonomin inom sina verksamhetsområden för uppnåendet av de mål som fullmäktige uppställt. År fanns det sammanlagt 12 nämnder och 8 direktioner inom staden. Nämnder Centralvalnämnden Revisionsnämnden Landsbygdsnämnden Social- och hälsovårdsnämnden Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning Utbildningsnämnden för andra stadiet Fritidsnänden Kultur- och biblioteksnämnden Museinämnden Teater- och orkesternämnden Byggnads- och miljönämnden Tekniska nämnden Direktioner Direktionen för läroavtalsväsendet Direktionen för Vaasan työväenopisto Direktionen för Vasa arbetarinstitut Direktionen för affärsverket Österbottens räddningsverk Direktionen för affärsverket Vasa Regionala företagshälsovård Direktionen för affärsverket Vasa Hamn Direktionen för affärsverket Vasa Hussektor Direktionen för affärsverket Vasa Vatten Kommittéerna har stadsstyrelsen valt för att sköta och förbereda vissa uppgiftsområden. Utöver ledamöterna i ovan nämnda kommunala organ är även uppgiftsområdenas ledande tjänsteinnehavare samt föredragande tjänsteinnehavare redovisningsskyldiga
6 1.3 Stadens personal Antalet ikraftvarande anställningsförhållanden den sista dagen år var 6 038 (5 907 år 2011), varav 4 478 (4 425) ordinarie anställda och 1 560 (1 482) visstidsanställda. I antalet ordinarie personal är alla personer i ordinarie anställningsförhållande med, fastän vederbörande personer skulle ha tjänstledighet/arbetsledighet. Till den vissanställda personalen hör alla anställningsförhållanden som ingåtts för en viss tid, inklusive alla timlärare. I de ovan nämnda siffrorna ingår också personer anställda med sysselsättningsmedel. Dessa uppgick i slutet av året till 99 (66). I siffrorna ingår inte Österbottens räddningsverks s.k. halvordinarie brandmän i bisyssla 509 (519). Mängden anställningsförhållanden 31.12. beskriver inte direkt den genomsnittliga personalresursen som har stått till förfogande för serviceproduktionen under hela året. I siffrorna ingår både de vid årets slut på diverse ledigheter varande personerna och deras vikarier. Antalet årsverken, om lärarna inte medräknas, var 4 700 (4 663). I summan ingår sysselsatta. Personalmängden enligt uppgiftsområde 2011- presenteras i bokslutets noter. Det totala antalet anställda 31.12. var 131 personer större än i slutet av år 2011. Antalet fast anställda har ökat med 53 och visstidsanställda med 78. Ökningen av fast anställda förklaras av den vakansökning som ingick i budgeten medan ökningen av visstidsanställda förklaras av ökningen i sysselsatta (+33) och ökningen av vikarier. Den mest väsentliga ökning har skett inom social- och hälsovårdsväsendet dit största delen av de nya vakanserna inrättades. Under nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning minskade antalet anställningsförhållanden jämfört med föregående år då bl.a. antalet familjedagvårdare minskat. *därtill halvordinarie brandmän i bisyssla 509 (2011; 519 / 2010; 524) Lönernas och arvodenas totalsumma uppgick år till 192,3 milj. euro, varav driftsekonomidelens löner var 190,7 milj. euro och investeringsdelens löner 1,6 milj. euro. Av den ordinarie personalen var 78 % (78 % 2011) kvinnor och 22 % (22 %) män. Av den visstidsanställda personalen var 76 % (77 %) kvinnor och 24 % (23 %) män. Hela personalens genomsnittsålder år var 43,7 år (43,8 år). Den ordinarie personalens genomsnittsålder var 45,9 år (46,0 år) och för den visstidsanställda personalen 36,4 år (36,6 år). En personalberättelse uppgörs separat, där bl.a. mängden och kvaliteten vad gäller personalresurserna samt de uppnådda resultaten beskrivs.
7 2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 2.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen. Förutsättningarna för en ekonomisk tillväxt och en gynnsam sysselsättningsutveckling i Finland har under de senaste åren underlättats av en stark tro på ansvarstagande och långsiktighet i de ekonomisk-politiska besluten. Hushållens ekonomiska beteende har präglats av en stark tro på framtiden. Förtroendet märks också på den internationella finansmarknaden, där tillgången och priset på finansiering då det gäller finländska offentliga samfund och banker har varit god. I det här avseendet har situationen i Finland efter att den internationella finanskrisen började avvikit till sin fördel jämfört med situationen i många andra länder. Förtroendet baserar sig dock på förväntningar om att man fattar ansvarsfulla beslut också i framtiden. Våren fattades viktiga beslut i synnerhet om balanseringen av statsfinanserna, men också om förlängda yrkeskarriärer. Den ekonomiska utvecklingen under våren ser dock ut att bli svagare än man räknat med, vilket även har försämrat utsikterna inom den offentliga ekonomin. Därför ser det som om besluten som fattades på våren är otillräckliga. Samtidigt har utsikterna för exporten och utrikeshandelsbalansen förblivit svaga. Målet som regeringen satt för att bryta statens skuldgrad fram till slutet av den pågående valperioden kommer inte att uppnås utan ytterligare åtgärder. Dessutom krymper underskottet i statsfinanserna mindre än planerat. I slutet av valperioden uppskattas underskottet uppgå till omkring 2 procent i förhållande till bruttonationalprodukten medan målet är 1 %. Samtidigt växer underskottet i den kommunala ekonomin. I synnerhet efter år 2020 leder ökningen av de åldersbundna utgifterna till att underskottet i den offentliga ekonomin åter fördjupas om inte ytterligare åtgärder vidtas i tid. Den försämrade allmänna ekonomiska situationen har eliminerat effekten av de beslut som fattades på våren om att minska hålbarhetsunderskottet inom den offentliga ekonomin. Finlands Banks uppskattning av hållbarhetsunderskottet är nu 4 % i förhållande till bruttonationalprodukten. Det här är således behovet av utgiftsminskningar eller skatteåtstramningar som stabiliseringen av den offentliga skulden förutsätter om inga strukturella reformer görs för att förbättra hållbarheten. Den försämrande inverkan som befolkningens åldrande har på balansen i den offentliga ekonomin och totalproduktionens tillväxt ökar under detta och följande årtionde. De skapar utmaningar för den ekonomiska politiken, och för att tackla dem förutsätts målmedveten politik av såväl den nuvarande regeringen som de kommande regeringarna. Utvecklingen av den finländska exporten har under de senaste åren varit svag, och inga tecken finns på en snabb förbättring av situationen. Lönehöjningen som varit snabbare än i andra länder har höjt produktionskostnaderna i Finland. Kostnaderna för arbete ökade jämfört med andra länder till följd av de stora löneförhöjningarna särskilt under åren 2008 och 2009, och förlusten i konkurrenskraft har man sedan inte kunnat ta igen. De ökade arbetskostnaderna är en av faktorerna som under de senaste åren legat bakom Finlands försämrade export och utrikeshandelsbalans. Inom fabriksindustrin är produktionens förädlingsvärde fortfarande ungefär en femtedel mindre än före den internationella finanskrisens början år 2007. Lönsamheten i produktionen och företagens genomsnittliga lönebetalningsförmåga har försämrats. Samtidigt har lönerna och de övriga kostnaderna fortsatt att öka. Den ekonomiska tillväxten har under de senaste åren i hög grad baserat sig på hushållens och den offentliga sektorns skuldsättning. Förtroendet för den finländska ekonomin har möjliggjort en ökad skuldsättning. De senaste årens skuldinriktade utveckling kan dock inte fortsätta länge till. Det skulle förr eller senare leda till att förtroendet vacklar.
8 Den offentliga ekonomin kan fortfarande balanseras kontrollerat. Utsikterna för den allmänna ekonomiska utvecklingen är inte heller i det avseendet goda. Utsikterna innehåller stor osäkerhet. Om åtgärder skjuts upp, ökar risken för en tvärbromsning väsentligt. Då skulle de ekonomiska och sociala kostnaderna vara betydligt större. (Källa: Finlands Bank) 2.2 Utvecklingen inom kommunalekonomin Det gångna året har inneburit stora utmaningar även för kommunerna. Kommunstrukturreformen, strukturreformerna inom social- och hälsovården och utbildningen på mellanstadiet, revideringen av kommunallagen och kommunernas statsandelssystem samt att alla dessa reformer är halvfärdiga präglar även det kommande verksamhetsåret. Också de allt svagare ekonomiska utsikterna märks i den kommunala ekonomin. En betydligt större grupp än förväntat, hela 119 kommuner, höjde sin kommunalskatt år. Den vägda genomsnittliga kommunalskattesatsen är nu 19,38. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta har redan ökat till 5,5 procentenheter. Kommunförbundet gav i slutet av året ett utlåtande till förvaltningsutskottet om hur stort behovet av balansering inom den kommunala ekonomin är, och beräkningarna visar att fram till slutet av år 2015 är balanseringsbehovet inom den kommunala ekonomin ungefär 1,1 1,3 miljarder euro då balansen beräknas så att årsbidraget täcker nettoinvesteringarna. Makroantagandena i beräkningen baserar sig på finansministeriets prognoser från september i statens basservicebudget 2013. Balans kan nås antingen genom skattehöjningar eller genom nedskärningar i verksamhetsutgifterna eller investeringarna, men troligtvis genom en kombination av dessa. Högst antagligen kommer balanseringsbehovet att vara större då den ekonomiska utvecklingen försämras. I regeringsprogrammet för landets regering förutsätts att statens skuldkvot vänder och reduceras fram till slutet av regeringsperioden samt att underskottet i statsfinanserna stannar på högst 1 % av bruttonationalprodukten. Om dessa mål inte ser ut att nås verkställer regeringen skattehöjningar och utgiftsnedskärningar som kalkylmässigt är lika stora. Man står inför anpassningsåtgärder redan 2013, och hittills har besparingarna av anpassningsåtgärderna till övervägande del riktats mot kommunerna i form av nedskärningar i statsandelarna. Kommunernas situation är nu i flera avseenden mycket osäker och även flera samtidiga reformer påverkar kommunernas verksamhet och ekonomi. I synnerhet utmaningarna gällande den kommunala ekonomin är stora och märks även i Vasa stad. Anpassningsåtgärder inom ekonomin och verksamheten måste vidtas även i Vasa. (Källa: Finlands Kommunförbund) Vasas ekonomiska utveckling och befolkning Den färskaste statistiken om mängden arbetsplatser är från år 2010 då det i Vasa fanns 36 185 arbetsplatser. På 2000-talet har antalet arbetsplatser ökat med 4 189. Pga den första finanskrisen minskade antalet arbetsplatser med 775 år 2009 även i Vasa men år 2010 ökade antalet arbetsplatser med över 600 platser. I Vasa har utvecklingen i mängden arbetsplatser varit väldigt gynnsam i jämförelse med hela landet. I Vasa var utvecklingen mer gynnsam än i de flesta andra stora städerna i Finland.
9 38 000 TYÖPAIKAT VAASASSA 31.12.1999 31.12.2010 JOBBEN I VASA 31.12.1999 31.12.2010 36 000 35 712 36 347 35 572 36 185 34 169 34 000 31 996 32 000 31 277 32 279 32 047 32 181 32 395 32 943 30 000 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 VUOSITTAINEN MUUTOS ÅRLIG FÖRÄNDRING 2 000 1 543 1 500 1 226 1 000 719 548 635 613 500 0 283 134 214-500 -232-1 000-775 -1 500 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 LÄHDE: TILASTOKESKUS / KÄLLA: STATISTIKCENTRALEN KAUPUNKIKEHITYS / STADSUTVECKLING / JK 7.9. Tillväxten i antalet arbetsplatser var störst i social- och hälsovårdstjänster (+476) och administration och stödfunktioner (+308) åren 2009-2010. Antalet arbetsplatser minskade mest inom offentlig förvaltning, transportbranschen och industrin. Ur Vasa stads ekonomis synvinkel är utvecklingen oroväckande då antalet arbetsplatser inom offentliga förvaltningen ökar samtidigt som antalet arbetsplatser inom privata sektorns några centrala branscher minskar. Då man granskar hela 2000-talet bör man ändå observera att utvecklingen varit väldigt positiv för industriarbetsplatsernas del. TYÖPAIKKOJEN MÄÄRÄN MUUTOS TOIMIALOITTAIN VAASASSA 31.12.2009 31.12.2010-200 0 200 400 600 Teollisuus -64 Terveys- ja sosiaalipalvelut 476 Tukku- ja vähittäiskauppa 37 Koulutus 64 Julk. hallinto ja maanpuol.; pak. sos.vak. -135 Hallinto- ja tukipalvelutoiminta 308 Ammatill., tieteellinen ja tekn. toiminta 71 Rakentaminen -71 Informaatio ja viestintä -57 Kuljetus ja varastointi -78 Majoitus- ja ravitsemistoiminta -37 Muu palvelutoiminta 34 Rahoitus- ja vakuutustoiminta 32 Taiteet, viihde ja virkistys 0 LVI-, sähkö- ja jätehuolto ym. -18 Kiinteistöalan toiminta -3 Muut, tuntematon 46 Alkutuotanto 8 LÄHDE: TILASTOKESKUS KAUPUNKIKEHITYS / JK 7.9. Av arbetsplatserna var var tredje inom offentlig förvaltning, utbildning hälsovård och socialtjänster. Var fjärde arbetsplats är inom industrin
10 TYÖPAIKAT TOIMIALOITTAIN VAASASSA 31.12.2010 0 5 000 10 000 Teollisuus 8 486 Terveys- ja sosiaalipalvelut 6 615 Tukku- ja vähittäiskauppa Koulutus 2 991 3 427 Julk. hallinto ja maanpuol.; pak. sos.vak. Hallinto- ja tukipalvelutoiminta Ammatill., tieteellinen ja tekn. toiminta Rakentaminen Informaatio ja viestintä Kuljetus ja varastointi Majoitus- ja ravitsemistoiminta Muu palvelutoiminta Rahoitus- ja vakuutustoiminta Taiteet, viihde ja virkistys LVI-, sähkö- ja jätehuolto ym. Kiinteistöalan toiminta Muut, tuntematon Alkutuotanto 2 236 1 972 1 942 1 637 1 522 1 270 933 801 707 652 347 244 269 134 LÄHDE: TILASTOKESKUS KAUPUNKIKEHITYS / JK 7.9. Arbetslöshetsgraden i Vasa var i genomsnitt 7,7 % år. Arbetslöshetsgraden hölls på samma nivå som året innan. Arbetslöshetsgraden var andra lägst bland de 20 största städerna. I Finland finns för tillfället 36 stadsregioner. Stadsregionerna består av centralstaden och grankommunerna runtomkring. I statistisk jämförelse bör beaktas att jämförelser mellan städerna är utmanande. Då man jämför städer bör man beakta att flera städer har växt i och med de
11 senaste årens kommunfusioner. Helsingfors stadsregion är störst till befolkningen (ca 1,3 milj. invånare) och Äänekoski stadsregion minst (ca 23.000 invånare). I Vasa stadsregion bor det 111.500 invånare (11:e störst). Vasa stads befolkning har ökat jämnt de senaste åren. Befolkningsändringen inom hela stadsregionen är dock ännu mer positiv och i nationell jämförelse var stadsregionens befolkningsökning sjunde bäst. Bruttonationalprodukten per invånare var fjärde högst i Vasa stadsregion bland de 20 största stadsregionerna. Bnp tillväxten har varit relativt sett störst i Vasa stadsregion. Trots recessionen har näringslivet utveckling varit gynnsam i landskapet Österbotten. Exportindustrin har en väldigt
12 stark position i landskapet. Österbottens andel av Finlands export är sjätte högst trots att Österbotten är det 12 största landskapet sett till befolkningsmängd. MAAKUNTIEN %-OSUUS SUOMEN VIENNIN ARVOSTA 2011 LANDSKAPENS %-ANDEL AV VÄRDET PÅ FINLANDS EXPORT 2011 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 Uusimaa - Nyland Kymenlaakso - Kymmenedalen Pirkanmaa - Birkaland Varsinais-Suomi - Egentliga Finland Satakunta - Satakunta Pohjanmaa - Österbotten Lappi - Lappland Itä-Uusimaa - Östra Nyland Keski-Suomi - Mellersta Finland Päijät-Häme - Päijänne-Tavastland Pohjois-Pohjanmaa - Norra Österbotten Keski-Pohjanmaa - Mellersta Österbotten Etelä-Karjala - Södra Karelen Kanta-Häme - Egentliga Tavastland Pohjois-Savo - Norra Savolax Pohjois-Karjala - Norra Karelen Tuntematon - Okänd Etelä-Pohjanmaa - Södra Österbotten Etelä-Savo - Södra Savolax Kainuu - Kajanaland 9,3 7,6 7,5 6,4 5,9 5,7 5,3 4,3 3,3 3,2 2,7 2,3 2,2 1,8 1,6 1,1 1,1 0,8 0,3 27,7 LÄHDE: TULLI KAUPUNKIKEHITYS / JK 20.11. Vasa hade 60 947 invånare i slutet av år. Stadens befolkning har ökat kraftigt de senaste åren. De fem senaste åren har befolkningen ökat med i snitt över 600 invånare per år. Stadens befolkning ökade med 549 invånare år. Språkfördelningen i Vasa är följande (2011): Finskspråkiga 41 521 (68,7 %), svenskspråkiga 14 725 (24,4%) och övriga språk 4 152 (6,9 %). Under de fem senaste åren har antalet finskspråkiga ökat med 744, svenskspråkiga med 429 och övriga språkgrupper med 1 603.
13 2.3 Väsentliga ändringar i Vasas verksamhet och ekonomi Året var med tanke på stadens befolkningsutveckling åter ett tillväxtår. Folkmängden ökade under verksamhetsåret med 598 invånare och uppgick till 60 996. Social- och hälsovårdssektorn Beredningen av sammanslagningen med Lillkyro kommun och av praktiska ärenden som man kommit överens om i sammanslagningsavtalet präglade arbetet inom hela verket. Vad gäller förvaltningen och ekonomin medförde kommunsammanslagningen även ett behov av att uppdatera nämndens verksamhetsstadga och instruktion samt ett stort antal avtal som gäller samarbetsområdet. Socialarbete och familjeservice: I fråga om utkomststödet nåddes målet att behandla skriftliga utkomststödärenden inom året, men fortfarande är rekryteringen av behöriga socialarbetare och psykologer en utmaning. De mål gällande tidsfrister som anges i barnskyddslagen nåddes ännu inte år. Inom invandrararbetet fortsatte utvecklingen av integrationen genom projektet Welcome Office som startade på våren. Även utbildningen i socialt arbete och social- och hälsovårdsbranschens undervisnings- och forskningsklinikverksamhet gick tydligt framåt. Inom hem- och anstaltsvården var årets mest betydande sak de riktlinjer för ändring av servicestrukturen inom äldreomsorgen som fullmäktige godkände på våren och utgående från vilka man inledde konkreta genomförandeplaner enligt nämndens anvisningar. Viktiga utvecklingsområden var även bl.a. inledande av förebyggande hembesök, nya datatekniska tillämpningar (SAS-processen, verksamhetsstyrning) samt distansläkartjänster inom serviceboendet. Hälsovårdsservice: Även bestämmelserna om vårdgarantin i hälso- och sjukvårdslagen kunde i huvudsak förverkligas när det gäller tid till läkare (3 mån.) och tid till tandläkare (6 mån.), men särskilt inom tandvården är tiden mellan vårdbesöken fortfarande lång. Under året bereddes även en plan för ordnande av hälso- och sjukvård som omfattar hela sjukvårdsdistriktet. På våren inledde den nya mentalvårdsenheten Horisonten sin verksamhet för att trygga arbetet för att främja psykisk hälsa. Betydande projekt inom informationsförvaltningen var att man var först med att införa erecept i Vasa sjukvårdsdistrikt. Laihela Lillkyro-resultatområdet: Situationen vad gäller möjligheten att få vård och vården har i båda kommunerna överensstämt med lagstiftningen. Inomhusluftsproblemen och fastighetsfrågorna har märkts i verksamheten inom hela resultatområdet genom en större mängd symtom och ökad sjukfrånvaro. Bildningssektorn Bildningsverksamheten är på stabil grund; elevantalet växer och det har varit möjligt att utveckla verksamheten på många sätt. I och med att skiftvårdsdaghemmet Rödluvan inledde sin verksamhet i augusti 2011 drogs gruppfamiljedaghem och tillfälliga grupper in och omorganiseringar genomfördes. Granskningen av dagvårdssituationen fortsatte år. Antalet högtidligheter var två: Kuula-institutet fyllde 60 år och det tvåspråkiga gymnasiecampuset Lykeion invigdes. Statsmaktens hälsning framfördes av undervisnings- och kulturminister Jukka Gustafsson. Statens framtida nedskärningar vad gäller yrkesutbildning, läroavtal och yrkeshögskolor gav upphov till diskussion och oro. Bekymren märktes ännu inte i VAKK:s verksamhet eftersom det mål som satts för dem i budgeten överskreds med 35 305 elevarbetsdagar och omsättningen igen ökade från det föregående året. Även efterfrågan på fritidsservice, fritt bildningsarbete och kulturservice har ökat i jämn takt. Byggandet av närmotionsområden fortsatte år och man fick till stånd beslut om byggande av fotbollsstadion och inomhusbollhallen. Förberedelser gjordes med tanke på Kalevaspelen 2013, bl.a. genom en grundlig renovering av Karlsplanen. Helsingfors var världens designhuvudstad år. Det här märktes i Vasa i det att man genomförde projektet Citizen Meets Sustainable Design som ett samarbete med Muova och stadens olika förvaltningar. Lillkyro kommuns anslutning till Vasa krävde mycket förberedelser hela året.