Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Relevanta dokument
Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem

Hur äter vi hållbart?

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Kan vi äta oss till den värld vi vill ha? Elin Röös Biträdande lektor miljösystemanalys livsmedel Institutionen för energi och teknik, SLU

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Vad är ett hållbart jordbruk?

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Vad ska vi äta? Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Styrmedel för en mer hållbar livsmedelskonsumtion. Elin Röös Biträdande lektor Institutionen för energi och teknik, SLU

Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak?

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Kött och mjölk från djur uppfödda på bete och restprodukter ger det en hållbar kost?

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Christl Kampa-Ohlsson

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på under Mat och miljö.

Frågor och svar om Köttguiden 2016

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

KLIMATSMARTA MATTIPS

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka

Det finns också en utställning och ett omfattande. på

Köttguiden kloka köttval för miljön. Elin Röös

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

One Planet Plate 2019 kriterier och bakgrund

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang:

FRÅN HAGE TILL MAGE. RISE Jordbruk och livsmedel + = SANT! Tre blir ett RISE. Katarina Nilsson & Britta Floren, RISE 1. Research Institutes of Sweden

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer?

Matens klimatpåverkan

Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Klimatpåverkan av livsmedel

MATENS KLIMATPÅVERKAN

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Matens möjligheter. Ålands potential i omvärlden. Lennart Wikström. Lantbrukets Affärer. Mariehamn 1 mars Tejarps Förlag AB 3

REGIONSEMIFINAL 2018 LAGEN

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Sammanfattning av panelsamtalet om hållbar matproduktion

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Framtidens styrmedel - morötter, skatter eller knuffar?

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Mat, miljö och myterna

Inspirationsguide för restauranger. I samarbete med Hållbara Restauranger


Hur påverkar vår köttkonsumtion klimatet? idag och i framtiden

Ekologiskt fotavtryck

Hållbara matvägar. Katarina Lorentzon SP

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food

Scenarier för klimatpåverkan från matkonsumtionen David Bryngelsson*, Fredrik Hedenus, Jörgen Larsson

Hållbar mat för alla? - Vad är utmaningarna

Mål resurshushållning i kursplanen

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Ekologiskt vs konventionellt jordbruk en onödig konflikt

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

KLIMAT KOMMUNERNAS SLUTSEMINARIUM FÖR VEGA- PROJEKTET

Hållbar mat i offentliga kök

Köttindustrin och hållbar utveckling

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Världen har blivit varmare

Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion?

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad

Måltidspedagogik i vardagen

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

One Planet Plate 2018 kriterier och bakgrund

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

Innovation, forskning och uppdrag. Skara. Offentliga måltider inom RISE. - Värdskap och utvecklingsprojekt

Klimatanpassa din matlagning

Framtidens kött & mjölk

Du kan göra skillnad - bli en av oss.

Avtryck i miljön från den svenska livsmedelskonsumtionen

Konsumtionens klimatpåverkan. Ulrika Isberg, Julien Morel, Jonas Allerup, Anita Lundström, Naturvårdsverket

Bra måltider i skolan

Mat & klimat. Louise Dahl Miljöförvaltningen

8 Produktionsmedel inom jordbruket

Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011

11 Ekologisk produktion

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

Transkript:

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja? Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala

En hållbar kost är en kost inom planetens gränser Källa: Rockström et al (2009), högra bilden tagen från WWF (2014) baserad på Raworth (2012)

Klimatet vår tids ödesfråga Foto: istockphoto

Kolbudgeten

Utsläppen måste minska med 18% om året!

Hur går det?

Vi förlitar oss på framtida negativa utsläpp Källa: Anderson and Peters (2016) The trouble with negative emissions.

Ton koldioxidekvivalenter per person och år från konsumtion Svenskarnas utsläpp idag 12 10 8 6 < 2 º 4 2 0 Nuvarande nivå Källa: Naturvårdsverkets konsumtionsbaserad statistik

Source: Oxfam Den rika världens ansvar

Klimatpåverkan från olika aktiviteter Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens klimatpåverkan

kg CO 2 e per kost och år Hur står det till med den svenska kosten? 2500 2000 1500 1000 500 0 SNÖ Riksmaten LCHF Vegetabilier Mejeri och ägg Kött och fisk Source: Röös et al.2014. Evaluating the sustainability of diets combining environmental and nutritional aspects.

Vilka livsmedel bidrar mest till matens klimatpåverkan? Övrigt (kaffe, te, socker, godis, vin, öl etc.), 13% Frukt och grönsaker, 11 % Spannmål och potatis, 7 % Mejeriprodukter, 17 % Övrigt kött och ägg, 23 % Nötkött, 30 % Källa: Röös et al. 2015. Evaluating the sustainability of diets combining environmental and nutritional aspects.

kg CO 2 e per kg livsmedel Klimatpåverkan per kg livsmedel 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Nöt Lamm Ost Fläsk Quorn Kyckling Ägg Baljväxter, spannmål, frukt och grönsaker Källa: Röös. 2012. Mat-klimat-listan Version 1.1 (karakteriseringsfaktor metan 34)

Eko-toxicity från bekämpningsmedel Source: Nordborg et al. 2017. Freshwater ecotoxicity impacts from pesticide use in animal and vegetable foods produced in Sweden.

Målkonfliker BIODIVERSITET KLIMAT BEKÄMPNINGSMEDEL DJURVÄLFÄRD Foto: istockphoto, Ola Jennersten, WWF. Anna Wallenbeck, SLU.

Hållbarhet mycket mer än miljö Antibiotikaanvändning Markbördighet Säkra och hälsosamma livsmedel Djurvälfärd Olika sociala aspekter Foto: Anna Wallenbeck, SLU.

Vetenskapligt underlag: Markanvändning Djurvälfärd Bedömningar Förenklingar

One Planet Plate - kriterier 0,5 kg CO 2 e/måltid 11 kg CO 2 e/vecka + Certifierat ekologiskt för fältgrödorna spannmål, potatis, raps, morötter, lök

Köttguiden

Strategier för att minska utsläppen 2 ton CO 2 e/år och person Hur ska vi prioritera och vad är egentligen viktigast? Produktionsförbättringar Konsumtionsförändringar Tillåtna utsläpp

Vad är möjligt att påverka? Lätt ändra beteenden Teknikoptimism Teknikskepticism Svårt ändra beteenden

Scenarier för framtida djurhållning Source: Garnett (2015) Gut feelings and possible tomorrows: (where) does animal farming fit?

Kalibrerat köttätande Source: Garnett (2015) Gut feelings and possible tomorrows: (where) does animal farming fit?

Konstgjort kött Source: Garnett (2015) Gut feelings and possible tomorrows: (where) does animal farming fit?

En växtbaserad kost Source: Garnett (2015) Gut feelings and possible tomorrows: (where) does animal farming fit?

Djuruppfödning på rester Source: Garnett (2015) Gut feelings and possible tomorrows: (where) does animal farming fit?

Djuruppfödning på rester ett scenario för Sverige Foto: Adam Arnesson, Jannelunds gård, Örebro.

Mjölk och kött från naturbetesmarker 400,000 hektar - cirka en procent av den totala markytan

Grundläggande principer: Betesmarkerna ska användas för kött- och mjölkproduktion Grisar och fågel föds upp på restprodukter Åkermarken ska användas för i första hand mat, samt vinterfoder till betesdjur och foder för att kunna utnyttja restprodukterna Kosten ska vara näringsriktig (enligt nordiska näringsrekommendationerna) Kosten får inte ta mer än 0.21 hektar åkermark per person i anspråk Källa: Röös. 2016. Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets.

Restprodukterna går till foder Kli och bagerirester Vassle Rapskaka Betfiber Potatis och rotfrukter Drav Baljväxtrester Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets

Tre olika sätt att utnyttja hagmarkerna: 1. Intensiv mjölkproduktion Låt oss utnyttja potentialen hos våra högavkastande mjölkkor. Kvigorna betar naturbeten Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets

Kost med intensiv mjölkproduktion

Tre olika sätt att utnyttja hagmarkerna: 2. Extensiv mjölkproduktion Idisslare ska äta grovfoder! Mjölkkor, stutar och kvigor betar på naturbeten. Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets

Kost med extensiv mjölkproduktion

Tre olika sätt att utnyttja hagmarkerna: 3. Dikobesättningar Dikobesättningar kan lättast och klimateffektivast utnyttja betesmarkerna. Dikor och deras avkommor betar naturbetesmarkerna. Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets

Kost med dikoproduktion

Energi från mark som blir över Sparad mark

Klimatpåverkan

Mycket stora förändringar krävs för en kost inom planetens gränser Bilden tagen från WWF (2014) baserad på Raworth (2012)

Tack!