målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor

Kunskapsunderlag till folkhälsopolitisk rapport 2005 målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor statens folkhälsoinstitut www.fhi.se

Kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport 2005 målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor statens folkhälsoinstitut www.fhi.se

statens folkhälsoinstitut r 2005:52 issn: 1651-8624 isbn: 91-7257-406-2 grafisk produktion och illustrering: typoform

Innehåll Förord 5 Sammanfattning 6 1. Inledning 9 2. Miljön i hemmet 10 2.1 Sambandet mellan miljön i hemmet och hälsa 10 2.2 Utveckling av miljön i hemmet i olika grupper 11 2.3 Förklaringar till utvecklingen 15 2.4 Insatser på internationell och nationell nivå 16 2.5 Insatser på regional och lokal nivå 18 2.6 Sammanfattning 19 3. Miljön i förskolan 20 3.1 Sambandet mellan miljön i förskolan och hälsa 20 3.2 Utveckling av miljön i förskolan 21 3.3 Förklaringar till utvecklingen 22 3.4 Insatser på internationell och nationell nivå 23 3.5 Insatser på regional och lokal nivå 25 3.6 Sammanfattning 26 4. Miljön i skolan 27 4.1 Sambandet mellan miljön i skolan och hälsa 27 4.2 Utveckling av miljön i skolan i olika grupper 28 4.3 Förklaringar till utvecklingen 31 4.4 Insatser på internationell och nationell nivå 32 4.5 Insatser på regional och lokal nivå 34 4.6 Sammanfattning 35 5. Barns och ungas kompetenser 36 5.1 Sambandet mellan barns och ungas kompetenser och hälsa 36 5.2 Utveckling av barns oh ungas kompetenser i olika grupper 37 5.3 Förklaringar till utvecklingen 38

5.4 Insatser på internationell och nationell nivå 39 5.5 Barns kompetenser och insatser på regional och lokal nivå 41 5.6 Sammanfattning 42 Referenser 43

trygga och goda uppväxtvillkor 5 Förord År 2003 beslutade riksdagen om en ny folkhälsopolitik med ett övergripande mål att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och elva målområden. Samma år fick Statens folkhälsoinstitut i uppdrag av regeringen att följa upp arbetet med politikens genomförande. Institutets uppdrag har redovisats i Folkhälsopolitisk rapport 2005 som överlämnades till regeringen i oktober samma år. I rapporten beskrivs vad som har hänt efter riksdagens beslut. Blir vi friskare eller är hälsan hotad? Hur ser utvecklingen ut för de faktorer som bestämmer människors hälsa levnadsvillkoren i stort och olika levnadsvanor? Vilka insatser har gjorts för att påverka hälsoutvecklingen i befolkningen och vad behöver göras ytterligare av Statens folkhälsoinstitut och av andra aktörer? Folkhälsopolitisk rapport bygger på ett stort underlagsmaterial av data och rapporter från forskningsprojekt, nationella myndigheter, länsstyrelser, landsting och kommuner. Materialet har ställts samman för vart och ett av folkhälsopolitikens elva målområden. Denna rapport innehåller underlagsmaterial som har tagits fram inom målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor. Underlagsmaterialet har arbetats fram av Carin Bokedal, Sven Bremberg och Anton Lager vid Avdelningen för Samhälle och Hälsa. I arbetet har samverkan skett med Skolverket och med Myndigheten för skolutveckling. Stockholm, december 2005 carin bokedal avdelningen för samhälle och hälsa sven bremberg avdelningen för samhälle och hälsa

6 målområde 3 Sammanfattning Miljön i hemmet Barn ULF-undersökningarna från 2001 2003 visar att de flesta barn och ungdomar i åldern 10 18 år kommer väl överens med både sin pappa och sin mamma. Det finns inga tydliga könsskillnader. De yngsta barnen (10 12 år) kommer något bättre överens med sina föräldrar än ungdomar (16 18 år). Flickor 16 18 år kommer sämst överens med sina föräldrar. Barns och ungdomars relation till mammas respektive pappas sambo verkar inte vara sämre än relationerna till de biologiska föräldrarna, men antalet undersökta individer är litet. Sociala skillnader och ursprung verkar ha liten betydelse för relationerna. Miljön i förskolan Förskolepersonalens utbildning är viktig för barns hälsa. Mellan 1997 och 2003 har andelen årsarbetskrafter i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning sjunkit från 55 procent till 51 procent. Skillnaderna mellan kommunerna är stora. I de tio kommuner som låg bäst till 2003 hade 76 procent av personalen högskoleutbildning. Motsvarande andel i de tio som låg sämst till var 28 procent. Det finns således ett klart utrymme för förbättringar. På den nationella nivån genomför både Myndigheten för skolutveckling och Skolverket insatser för att utbilda förskolepersonalen och Skolverket påpekar vikten av personalens utbildning i sina allmänna råd. Miljön i skolan En god skolmiljö karaktäriseras av lärare som ger tydliga instruktioner, lärare som ger återkoppling på elevernas prestationer, lärare som har höga förväntningar på eleverna, och ett allmänt positivt klimat. Mer än var sjunde elev (15 %) känner sig ofta orättvist behandlad av vuxna i skolan, en andel som tycks ha varit relativt konstant mellan 1997 och 2003. Tre procent av eleverna känner sig mobbade eller trakasserade. Också denna andel har legat relativt konstant sedan 1993. Två procent blir slagna av andra elever minst en gång i veckan. Andelen elever som anser att de kan vara med och bestämma om arbetssätt på lektionerna var endast 57 procent mellan åren 1997 och 2003. Myndigheten för skolutveckling och Skolverket har båda genomfört insatser mot mobbing och kränkande behandling, men ser också att det finns ett stort utvecklingsbehov. Myndigheternas insatser har bestått av diskussion om forskning på området, spridning av

trygga och goda uppväxtvillkor 7 allmänna råd och stödmaterial. Skolverkets inspektioner visar att skolorna vill involvera eleverna i verksamheten, men också att det finns betydande brister i elevernas faktiska inflytande över och delaktighet i planering och organisation. Barn och ungas kompetenser Elevernas betyg i grundskolan blir allt sämre enligt Skolverket. Medelvärdet för andelen elever i årskurs nio med minst betyget godkänd i samtliga ämnen 1998 2004 var 72,4 procent för pojkarna och 79,8 för flickorna. Elever vars mamma endast hade förgymnasial utbildning klarade sig sämre (59,5 %) än elever vars mamma hade eftergymnasial utbildning (87,6 %). Bland elever med utomnordiskt ursprung hade en lägre andel minst betyget godkänd i samtliga ämnen än elever med nordiskt ursprung. Myndigheten för skolutveckling genomför skolutvecklingsdialoger med kommuner. I de nuvarande dialogerna är utvecklingen av basfärdigheterna (svenska, språk och matematik) prioriterade. Ett huvuduppdrag i myndighetens breda skolutvecklingsuppdrag är att främja utvecklingen i socialt och etniskt segregerade områden. Skolverket har bland annat analyserat orsakerna till att elever med utländsk bakgrund får sämre utbildningsresultat än elever med svensk bakgrund.

8 målområde 3 Målområde 3 - översikt Bestämningsfaktorer Indikatorer Politikområden Aktörer Miljön i hemmet Relationen mellan barn och föräldrar (h) Folkhälsopolitik Statens folkhälsoinstitut Landsting/regioner Kommuner Miljön i förskolan Anställdas utbildning (h)* Utbildningspolitik Myndigheten för skolutveckling Skolverket Kommuner Miljön i skolan Barns och ungas inflytande (h) Hur elever bemöts av lärare, andra vuxna och andra elever (h) Utbildningspolitik Myndigheten för skolutveckling Skolverket Kommuner Barns och ungas kompetenser Fullständiga betyg i grundskolan (h) Utbildningspolitik Myndigheten för skolutveckling Skolverket Kommuner * h = huvudindikator

trygga och goda uppväxtvillkor 9 1. Inledning Till skillnad från övriga målområden behandlar målområde 3 en specifik grupp i befolkningen, barn och ungdomar. En av anledningarna till att det finns ett speciellt målområde för denna grupp är att förhållanden under barndomen har stor betydelse för hälsan under hela livet. Psykisk ohälsa, som är ett allvarligt och utbrett hälsoproblem bland barn och ungdomar i Sverige, och utvecklingen av ohälsosamma levnadsvanor är ytterligare anledningar till att speciellt följa utvecklingen för denna grupp. Insatser som påverkar familjerna och skolan kan främja barns och ungdomars hälsa, och jämna ut skillnader i uppväxtvillkor. Bestämningsfaktorer för trygga och goda uppväxtvillkor är miljön i hemmet, förskolan, skolan samt barns kompetenser, vilka i sin tur påverkar deras hälsa under uppväxten och senare i livet. Dessa bestämningsfaktorer berör främst politikområdena folkhälsopolitik, barnpolitik, utbildningspolitik och kulturpolitik.

10 målområde 3 2. Miljön i hemmet 2.1 Sambandet mellan miljön i hemmet och hälsa Goda relationer mellan barn och föräldrar ökar barnens möjlighet till en god hälsa i livet (1). Föräldrarna kan få direkt stöd i uppgiften att vara förälder och relationen mellan föräldrarna och barnen kan stärkas genom föräldragrupper. Detta visar omfattande internationell forskning från det senaste årtiondet. Indirekt påverkas miljön i hemmet även av familjens ekonomiska villkor. Denna aspekt behandlas under målområde 2. En bedömning av miljön i hemmet och barnets relation till föräldrarna kan göras på olika sätt. Det lättaste är att fråga barnen hur väl de kommer överens med föräldrarna, men det kan finnas problem med att använda svar på sådana frågor. Svaren kan påverkas av barns uppfattning om hur relationen bör vara. Om de har högt ställda förväntningar blir bilden påtagligt negativ och om förväntningarna är låga så blir bilden påtagligt positiv. Bilden korrigeras av den uppfattning om normala förhållanden som barn får från andra familjer och information de får från andra barn. Förmågan att göra sådana bedömningar ökar med stigande ålder och därför bör endast barn från cirka tio års ålder tillfrågas. Ytterligare ett problem är att en förändring kan bero såväl på förändring av barnens uppfattning om vad som är normalt som av faktiska förändringar. Därför bör skattningar grundas på observationer av barn och föräldrar snarare än på frågor till barn, men i dag saknas system för att skatta barns relation till sina föräldrar grundat på observation. Sådana system är önskvärda att utveckla och tills vidare är det lämpligt att använda svar från den välfärdsundersökning av barn som görs i Sverige, Barn-LNU/ULF.

trygga och goda uppväxtvillkor 11 2.2 Utveckling av miljön i hemmet i olika grupper Relationen mellan barn och föräldrar För att undersöka miljön i hemmet användes huvudindikatorn Relationen mellan barn och föräldrar. Statistik är inhämtad från Barn-ULF undersökningar från åren 2001 2003 där frågor ställdes om hur barn och ungdomar (10 18 år) kommer överens med mamma, pappa, mammas sambo och pappas sambo. Flickors och pojkars relation till mamma och pappa De flesta barn och ungdomar i åldern 10 18 år tycker att de kommer bra överens med sina föräldrar under åren 2001 2003 (Figur 1 och Figur 2). Det finns inga tydliga skillnader mellan könen. Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 2001 2002 2003 År Pojkar Flickor Figur 1. Procent pojkar och flickor i åldern 10 18 år som kommer bra överens med sin mamma. Källa: Barn Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB. Bearbetning av Statens folkhälsoinstitut.

12 målområde 3 Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 2001 2002 2003 År Pojkar Flickor Figur 2. Procent pojkar och flickor i åldern 10 18 år som kommer bra överens med sin pappa. Källa: Barn Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB. Bearbetning av Statens folkhälsoinstitut. Flickors och pojkars relation till mamma och pappa i olika åldersgrupper De yngsta barnen (10 12 år) kommer något bättre överens med sina föräldrar jämfört med ungdomar i åldern 16 18 år. Relationen är sämst mellan flickor 16 18 år och deras föräldrar. Flickors och pojkars relation till mammas sambo och pappas sambo Antalet undersökta individer för barns och ungdomars relation till respektive förälders sambo är litet, men relationen verkar vara något sämre än till biologiska föräldrar. Relationen mellan barn och föräldrar och socioekonomiska faktorer En förklaring till skillnaderna i relation mellan barn och föräldrar kan vara socioekonomisk status. Ett sätt att mäta den är att titta på föräldrarnas utbildningsnivå, och i analyserna har tre nivåer av moderns utbildning använts som ett mått på socioekonomisk ställning: 1. Låg: förgymnasial utbildning: 2. Medelhög: gymnasial utbildning och kort eftergymnasialutbildning: 3. Hög: eftergymnasial utbildning (3 år eller mer). I indelningen efter moderns utbildningsnivå finns inga skillnader mellan hur grupperna kommer överens med mamma eller pappa (figur 3 och 4). Sociala skillnader verkar heller inte ha betydelse för barnens relation till mammas eller pappas sambo.

trygga och goda uppväxtvillkor 13 Procent 100 95 90 85 80 75 70 Låg Medelhög Hög Figur 3. Procent ungdomar (medelvärden för åren 2001 2003) i åldern 10 18 år som kommer bra överens med sin mamma fördelat efter moderns utbildningsnivå. Källa: Barn Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB. Bearbetning av Statens folkhälsoinstitut. Procent 100 95 90 85 80 75 70 Låg Medelhög Hög Figur 4. Procent ungdomar (medelvärden för åren 2001 2003) i åldern 10 18 år som kommer bra överens med sin pappa fördelat efter moderns utbildningsnivå. Källa: Barn Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB. Bearbetning av Statens folkhälsoinstitut.

14 målområde 3 Relationer mellan barn och föräldrar och föräldrars ursprung För att det ska gå att studera skillnader mellan ungdomar med olika bakgrund har ungdomarna delats in i två grupper (nordiskt ursprung, ej nordiskt ursprung) efter föräldrarnas födelseland. Det går inte att se några skillnader mellan hur grupperna kommer överens med sin mamma eller pappa, och skillnaderna är också mycket små när det gäller hur ungdomar med olika ursprung kommer överens med mammas respektive pappas sambo.

trygga och goda uppväxtvillkor 15 2.3 Förklaringar till utvecklingen Det finns endast uppgifter för indikatorn från tre år (2001 2003) och utvecklingen bör därför följas över längre tid.

16 målområde 3 2.4 Insatser på internationell och nationell nivå Föräldrastöd i olika former som till exempel att föräldrarna diskuterar och deltar i övningar om positiv uppmärksamhet, klar kommunikation och genomtänkt gränssättning är en av de viktigaste insatserna för bestämningsfaktorn hemmiljö. Statens folkhälsoinstitut har undersökt vilka olika typer av förebyggande föräldrastödsinsatser som erbjuds föräldrar och barn i åldern 1,5 18 år (2). De flesta föräldrar deltar i någon form av föräldrautbildning inom mödra- och barnhälsovården under graviditeten och spädbarnsåret. Något generellt och likartat sådant initiativ erbjuds inte föräldrar till äldre barn, men förekommer ändå genom lokala initiativ. Föräldrar är också intresserade av att delta i grupperna, oavsett ålder på barnet. Folkhälsopolitik De effektiva föräldragruppsmetoderna används inom olika delar av kommuner och landsting samt av statliga, privata och frivilliga aktörer. Att föräldrastödet på detta sätt är sektorsövergripande gör att det faller under den politikområdesövergripande folkhälsopolitiken. Mål inriktning och aktörer inom politikområdet Internationellt sammanhang Föräldragruppsmetoderna för förskole- och skolbarnsföräldrar har sitt ursprung i Kanada och USA. Många av utvärderingarna har också genomförts där, samt i Storbritannien och Australien. Alla metoder som tagits hit till Sverige utvärderas för närvarande i svenska studier, alternativt så planeras utvärderingar. Det finns också metoder som influerats av internationella metoder men som är utvecklade av svenska forskare. På spädbarnsområdet har flera metoder utvecklats i Nederländerna, Storbritannien och Norge. Det pågår för närvarande svenska studier inom detta område. Mål för politikområdet Målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Politikens inriktning Föräldrastöd har hittills inte varit en uttalad del av folkhälsopolitiken (3) men Statens folkhälsoinstitut har haft en tydlig roll inom föräldrastöd sedan 2002 genom sitt särskilda regeringsuppdrag att utreda frågan, och har lämnat en rapport (4).

trygga och goda uppväxtvillkor 17 Statens folkhälsoinstitut Insatser som påverkar bestämningsfaktorn Statens folkhälsoinstitut (FHI) har i uppgift att vara ett nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier inom folkhälsoområdet. På föräldrastödsområdet innebär detta att förse nyckelpersoner inom kommuner och landsting med sammanställningar av forskning, samt att ha möten och diskussioner lokalt med dessa personer. Utvecklingsbehov/förslag Metoderna för att följa relationen mellan föräldrar och barn över tid måste förbättras. Det är också angeläget att skapa möjligheter att studera barns relationer till sina föräldrar över tid i välfärdsundersökningar som Barn-LNU. I rapporten Nya verktyg för föräldrar (4) föreslås bland annat att regeringen stödjer forskningsinstitutioner och frivilligorganisationer med medel för fortsatt forskning inom området.

18 målområde 3 2.5 Insatser på regional och lokal nivå Insatser som påverkar bestämningsfaktorn Kommunerna, regionerna och landstingen prioriterar ofta barn och unga och olika former av föräldrastöd och föräldrautbildningar är vanliga i kommunerna. Det finns erfarenhet av effektiva föräldrastödsmetoder från olika aktörer, huvudmän och förvaltningar och under graviditeten och spädbarnstiden anordnar mödra- och barnhälsovården traditionellt föräldragrupper där metoderna kan användas. För de äldre barnen har förskola, familjecentraler, förebyggande socialtjänst, skola, elevhälsa, studieförbund och kyrkor erfarenheter av metoder för föräldrastöd. Metoder förekommer också i mer specialiserad verksamhet som barn- och ungdomspsykiatri. Utvecklingsbehov/förslag Det är viktigt att alla föräldrar som är intresserade av att delta i föräldrastödsinsatser har möjlighet att göra det. För detta finns det demokratiska men också folkhälsomässiga skäl eftersom det är svårt att förutse vilka barn som kommer att drabbas av psykisk ohälsa. De psykiska problemen drabbar samtidigt en stor andel av alla barn någon gång. Om problemen ska kunna förebyggas måste fler föräldrar vara med i föräldragrupperna. Det är samtidigt viktigt att insatsen inte ökar skillnaderna mellan olika grupper. De första föräldragrupperna i ett område startas därför lämpligen i de socialt mest utsatta områdena. Den som anordnar en föräldragrupp bör också föra statistik över vilka föräldrar som föräldragruppen lyckas intressera. I statistiken kan till exempel kön, utbildningsnivå, civilstånd och födelseland föras in. Uppgifterna kan därefter jämföras med annan statistik, till exempel sådan som gäller kommunen som helhet. Det är viktigt med statistik också för föräldragrupper inom mödra- och barnhälsovård.

trygga och goda uppväxtvillkor 19 2.6 Sammanfattning Barn ULF-undersökningarna från 2001 2003 visar att de flesta barn och ungdomar i åldern 10 18 år kommer väl överens med både sin pappa och sin mamma. Det finns inga tydliga könsskillnader. De yngsta barnen (10 12 år) kommer något bättre överens med sina föräldrar än ungdomar (16 18 år). Flickor 16 18 år kommer sämst överens med sina föräldrar. Barns och ungdomars relation till mammas respektive pappas sambo verkar inte vara sämre än relationerna till de biologiska föräldrarna, men antalet undersökta individer är litet. Sociala skillnader och ursprung verkar ha liten betydelse för relationerna. Statens folkhälsoinstituts uppgift är att vara ett nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier inom folkhälsoområdet, exempelvis metoder och kunskap om föräldrastöd. Institutet ställer samman forskning kring föräldrastöd för nyckelpersoner inom kommuner och landsting samt deltar i möten och diskussioner med dessa personer. Olika former av föräldrastöd och föräldrautbildningar är vanlig i kommunerna och inom landstingen. Statens folkhälsoinstitut anser att det är viktigt att möjliggöra för breda grupper av föräldrar med barn i alla åldrar att delta i föräldrastödsgrupper att verka för att föräldrastödsinsatser inte ökar skillnader mellan olika grupper; de första föräldragrupperna i ett område startas därför lämpligen i dess socialt mest utsatta delar att stödja forskningsinstitutioner och frivilligorganisationer med medel för forskning inom området föräldrastöd att förbättra befintliga metoder för att följa relationen mellan föräldrar och barn över tid att skapa möjligheter för att fortsatt följa barns relationer till föräldrar över tid i undersökningar så som Barn LNU.

20 målområde 3 3. Miljön i förskolan 3.1 Sambandet mellan miljön i förskolan och hälsa Statens folkhälsoinstitut har undersökt sambandet mellan förskolemiljön och barns psykiska hälsa genom en systematisk sammanställning av den vetenskapliga litteraturen 2001 (5). Tre faktorer i förskolemiljön visade sig vara viktiga för barnens psykiska hälsa: barncentrerad pedagogik, program för träning av sociala och känslomässiga färdigheter samt att personalen har förskollärarutbildning. I den svenska förskolan är pedagogiken vanligen barncentrerad men om förekomsten av program för träning av sociala och känslomässiga färdigheter saknas det statistik. Därför följs bestämningsfaktorn av huvudindikatorn Anställdas utbildning, det vill säga andelen årsarbetskrafter i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning.

trygga och goda uppväxtvillkor 21 3.2 Utveckling av miljön i förskolan Mellan 1997 och 2003 har andelen årsarbetskrafter i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning sjunkit från 55 procent till 51 procent (figur 7:5). Procent 70 60 50 40 30 20 10 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 År Figur 7:5. Andel årsarbetskrafter i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning 1997 2003 Källa: Skolverket Skillnaderna mellan kommunerna är stora. I de tio kommuner som låg bäst till 2003 hade 76 procent av personalen högskoleutbildning. Motsvarande andel i de tio som låg sämst till var 28 procent.

22 målområde 3 3.3 Förklaringar till utvecklingen Ingenting talar för att barnens välfärd och hälsa gynnas av en sjunkande andel högskoleutbildad personal. Det är därför troligt att utvecklingen styrts av andra överväganden än barnens bästa.

trygga och goda uppväxtvillkor 23 3.4 Insatser på internationell och nationell nivå Indikatorn visar att det finns stora möjligheter att öka andelen högskoleutbildad förskolepersonal. Dessutom behövs ytterligare sammanställningar av den internationella forskningen om förskola och hälsa utifrån ett svenskt perspektiv. Utbildningspolitik Mål, inriktning och aktörer inom politikområdet Internationellt sammanhang Kopplingen mellan förskolemiljö och hälsa uppmärksammas allt mer internationellt i både forskning och praktik (6, 7). Mål för politikområdet Målet för utbildningspolitiken är att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. Politikens inriktning Politiken för förskolan fokuserar det pedagogiska perspektivet och kvaliteten. I budgetpropositionens avsnitt om förskoleverksamhet beskrivs verksamhetens kvalitet som den av regeringen nu mest prioriterade frågan (8). Men de delar av politiken som direkt rör personalen i förskolan är mer inriktad på personaltäthet än på personalens utbildning. Den stora satsningen i propositionen Kvalitet i förskolan (9) är det riktade bidraget till kommunerna för att anställa mer personal. Skolverket och Myndigheten för skolutveckling Insatser som påverkar bestämningsfaktorn Både Myndigheten för skolutveckling och Skolverket genomför insatser för förskolepersonalens utbildning och Myndigheten för skolutveckling genomför satsningar på förskolan som arbetsplats (10). Skolverket påpekar vikten av personalens utbildning i sina allmänna råd (11), och dessa råd använder förskolorna enligt Skolverkets uppföljningar. Uppföljningar har enligt Skolverket visat att en stor andel av målgrupperna använder myndighetens skriftliga information. Utvecklingsbehov/förslag De två myndigheterna har inte identifierat några utvecklingsbehov specifikt kopplade till dessa insatser. Ska utvecklingsbehovet kring personalens utbildning fyllas tycks det således handla mer om politiska prioriteringar än om hur myndigheterna genomför sin verk-

24 målområde 3 samhet. Myndigheten för skolutveckling menar där utöver att storleken på barngrupperna inom förskolan bör uppmärksammas bättre 1. Utvecklingsbehov identifierat av Statens folkhälsoinstitut Statens folkhälsoinstitut föreslår ytterligare sammanställningar av den internationella forskningen om miljön i förskolan. Sådana sammanställningar genomförs lämpligen så att både utbildnings- och folkhälsovetenskapliga perspektiv synliggörs, till exempel genom samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut, Skolverket och Myndigheten för skolutveckling. Med sammanställningarna kan på sikt flera aspekter i förskolemiljön som är viktiga för hälsan identifieras och sedan följas upp. Statens folkhälsoinstitut anser också att det behövs fler svenska studier om vilken effekt olika insatser har på barns psykiska hälsa. I en gemensam rapport, Tänk långsiktigt, som Skolverket, Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut publicerat under 2004 presenterar myndigheterna en samhällsekonomisk modell för hur man kan analysera värdet av förebyggande insatser för barn och ungdomar (12). Modellen tar inte bara hänsyn till den berörda huvudmannens kostnader för en viss insats, utan också till hur kostnaderna påverkas i andra samhällssektorer och på längre sikt. Resultaten tyder på att tidiga insatser inom verksamheter som riktar sig till alla barn, som till exempel i förskolan kan minska samhällets kostnader för psykisk ohälsa och andra problem senare i livet och att de många gånger är samhällsekonomiskt lönsamma. I rapporten konstateras att samverkan mellan olika huvudmän och ett socialt investeringstänkande kan bidra till att samhällets resurser används mer effektivt. Rapporten betonar också behovet av kunskapsunderlag för att stödja prioriteringsarbetet i exempelvis kommunerna. 1 Myndigheten för skolutveckling. Redovisning av regeringsuppdrag. Redovisning av insatser från Myndigheten för skolutveckling för att uppnå de folkhälsopolitiska målen. 2004-08-31. Dnr 2004:473.

trygga och goda uppväxtvillkor 25 3.5 Insatser på regional och lokal nivå Utvecklingsbehov/förslag Kommuner och andra aktörer som anordnar förskoleverksamhet bör göras uppmärksamma på att personalens utbildningsnivå är viktig för barns hälsa. En insats i rätt riktning kan vara att kommunerna tar fram statistik hur stor andel av personalen som är högskoleutbildad. Blir en sådan indikator synlig i lokala uppföljningssystem ger det utrymme att lokalt ta ställning till åtgärder. I takt med ytterligare svenska sammanställningar av den internationella forskningen är det de lokala aktörernas ansvar att på samma sätt synliggöra fler indikatorer som avspeglar aspekter som är viktiga för hälsan, och att vidta åtgärder.

26 målområde 3 3.6 Sammanfattning Förskolepersonalens utbildning är viktig för barns hälsa. Mellan 1997 och 2003 har andelen årsarbetskrafter i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning sjunkit från 55 procent till 51 procent. Skillnaderna mellan kommunerna är stora. I de tio kommuner som låg bäst till 2003 hade 76 procent av personalen högskoleutbildning. Motsvarande andel i de tio som låg sämst till var 28 procent. Det finns således ett klart utrymme för förbättringar. På den nationella nivån genomför både Myndigheten för skolutveckling och Skolverket insatser för att utbilda förskolepersonalen och Skolverket påpekar vikten av personalens utbildning i sina allmänna råd. Statens folkhälsoinstitut föreslår följande utvecklingsbehov att ytterligare sammanställningar görs av den internationella forskningen om sambandet mellan miljön i förskolan och hälsa, som både belyser utbildnings- och folkhälsoperspektivet. att kommunerna görs uppmärksamma på att förskolepersonalens utbildningsnivå är en bestämningsfaktor för barns hälsa att lokal statistik/indikatorer kring hur stor andel av personalen som är högskoleutbildad sammanställas.

trygga och goda uppväxtvillkor 27 4 Miljön i skolan 4.1 Sambandet mellan miljön i skolan och hälsa En god skolmiljö karaktäriseras av lärare som ger tydliga instruktioner, lärare som ger återkoppling på elevernas prestationer, lärare som har höga förväntningar på eleverna och ett allmänt positivt klimat. En sådan skolmiljö både främjar goda skolprestationer och minskar risken för psykiska problem bland eleverna (13). Liksom i hemmet är grunden positiva samspel och tydliga ramar, mellan lärare och elever och eleverna emellan. Det finns nationell statistik kring motsatsen, det vill säga negativa relationer mellan lärare och elever och negativa relationer eleverna emellan, och dessa uppgifter används därför som indikatorer. Statistiken levereras av Skolverket och Statistiska centralbyrån (SCB). Inom arbetslivet är graden av inflytande en viktig bestämningsfaktor för vuxnas hälsa (14). När elever får ökade möjligheter att påverka arbetet i skolan blir också deras skolprestationer och deras psykiska hälsa bättre (15). Elevinflytande används därför som en ytterligare indikator på en skolmiljö som främjar hälsa.

28 målområde 3 4.2 Utveckling av miljön i skolan i olika grupper Utvecklingen av miljön i skolan mäts via huvudindikatorerna, Hur elever bemöts (av lärare, andra vuxna och andra elever) respektive Barns och ungas inflytande i skolan. Statistiken för båda dessa indikatorer har levererats av Skolverket och Statistiska centralbyrån (SCB). Hur elever bemöts (av lärare, andra vuxna och andra elever) Relationen mellan elever och vuxna Uppgifter finns tillgängliga om andelen elever i år 7 9 samt gymnasieår 1 3 som ofta känner sig orättvist behandlade av vuxna i skolan. 2003 var andelen 15 procent, det vill säga motsvarande mer än en elev på sju. Andelen tycks inte ha förändrats nämnvärt sedan 1997 (figur 6). Procent 70 60 50 40 30 20 10 1997 2000 2003 År Figur 6. Andel elever som instämmer i påståendet Du känner Dig ofta orättvist behandlad av lärare eller andra vuxna i skolan. Källa: Skolverket Att problemet är så här stort bekräftas av statistik från SCB:s undersökning om barns levnadsförhållanden. Andelen barn 10 18 år som höll med om påståendet Det finns lärare som behandlar mig illa eller orättvist var i genomsnitt 13 procent 2002 2003. Andelen barn i Skolverkets undersökning som kände sig mobbade eller trakasserade av någon av sina lärare var 5 procent 2003. Skolverkets datainsamling från 2003 är en totalundersökning och det gör den lämplig för att beräkna skillnader mellan olika grupper. Statistiken pekar på att det finns flera påtagliga skillnader mellan olika grupper av elever. Det är vanligare att flickor känner sig orättvist behandlade av vuxna i skolan (17 %) än pojkar (12 %), barn vars mödrar endast

trygga och goda uppväxtvillkor 29 har grundskoleutbildning är mer utsatta (18 %) än de vars mödrar har högskoleutbildning (12 %), och barn med utomnordiskt ursprung är mer utsatta (20 %) än övriga (14 %). För andelen som känner sig mobbade eller trakasserade av lärare kvarstår tydliga skillnader mellan barn med utomnordiskt ursprung (7 %) och övriga (4 %). Relationen mellan elever År 2003 kände sig i genomsnitt tre procent av eleverna i år 7 9 samt gymnasieår 1 3 mobbade av andra elever i skolan. Även om frågeformuleringen inte är exakt samma vid undersökningstillfällena tycks inte problemets omfattning ändrats nämnvärt sedan 1993 (figur 7). Procent 70 60 50 40 30 20 10 1993 1997 2000 2003 År Figur 7. Andel elever som instämmer i påståendet Du känner dig mobbad eller utsatt av andra elever i skolan 1993 1997 respektive Du känner Dig mobbad eller trakasserad av andra elever 2000 2003. Källa: Skolverket Det fanns stora skillnader mellan hur utsatta olika grupper var 2003. Elever i grundskolan var mer utsatta (3 %) än elever på gymnasiet (2 %), pojkar mer utsatta (3 %) än flickor (2 %), barn vars mödrar endast hade grundskoleutbildning mer utsatta (5 %) än de vars mödrar hade högskoleutbildning (2 %), och barn med utomnordisk bakgrund mer utsatta (4 %) än övriga (2 %). I SCB:s undersökning om barns levnadsförhållanden undersöks mobbning genom olika frågor. Där angav två procent att de blev slagna, fem procent att de anklagades för saker de inte hade gjort och sju procent att andra elever visar att de inte tycker om dem minst en gång i veckan.

30 målområde 3 Barns och ungas inflytande i skolan Andelen elever som ansåg att de kunde vara med och bestämma om arbetssätt på lektionerna var 57 procent 2003. Andelen tycks inte ha ändrats nämnvärt sedan 1997 (figur 8). Procent 70 60 50 40 30 20 10 1997 2000 2003 År Figur 8. Andel elever som svarat väldigt mycket eller ganska mycket på en fråga om hur mycket de kan vara med och bestämma om arbetssätt, till exempel arbeta i grupp eller lyssna på läraren (exemplen varierar något). Källa: Skolverket Inflytandet tycks vara lika stort för olika grupper av barn. Den enda påtagliga skillnaden var att en större andel gymnasieelever (64 %) än grundskoleelever (51 %) ansåg att de hade inflytande över arbetssättet. Andelen elever som ansåg att de kunde vara med och bestämma om reglerna i skolan var 24 procent 2003. Andelen elever som ansåg att de kunde påverka den fysiska skolmiljöns utformning var 27 procent.

trygga och goda uppväxtvillkor 31 4.3 Förklaringar till utvecklingen Indikatorerna pekar inte på någon utveckling men det finns bara uppgifter för sju år. Skolans sätt att arbeta med negativ behandling och barns inflytande förändras relativt långsamt. Därför är den studerade tidsperioden sannolikt för kort för att påvisa större förändringar.

32 målområde 3 4.4 Insatser på internationell och nationell nivå Mer än var sjunde elev (15 %) känner sig ofta orättvist behandlad av vuxna i skolan. Tre procent av eleverna känner sig mobbade eller trakasserade och två procent blir slagna av andra elever minst en gång i veckan. Andelen som blir utsatta någon gång under sin uppväxt är förmodligen betydligt högre och det finns stora skillnader i hur utsatta olika grupper är, det finns alltså mycket att förbättra. Inom det här området finns också mycket internationell forskning om metoder, till exempel för hur kamratrelationerna respektive relationerna mellan lärare och elever kan stärkas. Utbildningspolitik Mål, inriktning och aktörer inom politikområdena Internationellt sammanhang Forskningsbaserade metoder, till exempel program för träning av sociala förmågor, sprids allt mer internationellt. Mål för politikområde Målet för utbildningspolitiken är att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. Politikens inriktning I regeringens redovisning av utbildningspolitikens inriktning diskuteras elevernas inflytande och mobbning (8). Politiken har hittills främst bedrivits genom särskilda utredningsoch informationsuppdrag. Regeringen behandlar därutöver jämställdhet mellan könen samt integration, men social jämlikhet diskuteras inte trots att skillnaderna i utsatthet mellan olika sociala grupper i regel är större än skillnaderna som beror på ursprung. Skolverket och Myndigheten för skolutveckling Insatser som påverkar bestämningsfaktorn Skolverket och Myndigheten för skolutveckling är de två myndigheterna inom politikområdet. Båda har genomfört insatser kring mobbning och kränkande behandling. Skolverket har publicerat en diskussion om forskning på området (16) samt allmänna råd (17). Utvärderingar har enligt Skolverket visat att en stor andel av målgrupperna använder myndighetens skriftliga information. Myndigheten för skolutveckling har publicerat ett stödmaterial (18) men ser också att det finns mycket att förbättra på skolorna. Skolverkets inspektioner visar att skolorna vill involvera eleverna i verksamheten, men också att det finns betydande brister i elevernas faktiska inflytande över planering och organisation.

trygga och goda uppväxtvillkor 33 Utvecklingsbehov/förslag Myndigheten för skolutveckling föreslår särskilda insatser för lanseringen av deras stödmaterial om mobbning 2. Utvecklingsbehov identifierat av Statens folkhälsoinstitut Statens folkhälsoinstitut anser att de två skolmyndigheternas skrifter kan kompletteras med systematiska sammanställningar av kontrollerade empiriska studier om vilka metoder som fungerar för att förebygga negativ behandling och främja stödjande miljöer i skolan. Sammanställningarna ska göra både utbildnings- och folkhälsovetenskapliga perspektiv synlig, till exempel genom samarbete mellan FHI, Skolverket och Myndigheten för skolutveckling. Dessutom behövs en kartläggning av forskningsbaserade program i Sverige för att förebygga negativt bemötande (till exempel mobbning eller våld) eller för att främja positivt bemötande genom till exempel träning av sociala färdigheter. För elevernas inflytande saknas i dag utvärderade program så där krävs därför ytterligare forskning. 1 Myndigheten för skolutveckling. Redovisning av regeringsuppdrag. Redovisning av insatser från Myndigheten för skolutveckling för att uppnå de folkhälsopolitiska målen. 2004-08-31. Dnr 2004:473.

34 målområde 3 4.5 Insatser på regional och lokal nivå Utvecklingsbehov/förslag I takt med ytterligare svenska sammanställningar av den internationella forskningen är det kommunernas ansvar att med stöd från nationella aktörer använda forskningsbaserade metoder. Kommunerna bör ta fram statistik över hur stor andel av barnen som erbjuds deltagande i forskningsbaserade program för att förebygga negativt bemötande. Det skulle ge dem underlag för att ta ställning till åtgärder.

trygga och goda uppväxtvillkor 35 4.6 Sammanfattning En god skolmiljö karaktäriseras av lärare som ger tydliga instruktioner, lärare som ger återkoppling på elevernas prestationer, lärare som har höga förväntningar på eleverna, och ett allmänt positivt klimat. Mer än var sjunde elev (15 %) känner sig ofta orättvist behandlad av vuxna i skolan, en andel som tycks ha varit relativt konstant mellan 1997 och 2003. Tre procent av eleverna känner sig mobbade eller trakasserade. Också denna andel har legat relativt konstant sedan 1993. Två procent blir slagna av andra elever minst en gång i veckan. Andelen elever som anser att de kan vara med och bestämma om arbetssätt på lektionerna var endast 57 procent mellan åren 1997 och 2003. Myndigheten för skolutveckling och Skolverket har båda genomfört insatser mot mobbing och kränkande behandling, men ser också att det finns ett stort utvecklingsbehov. Myndigheternas insatser har bestått av diskussion om forskning på området, spridning av allmänna råd och stödmaterial. Skolverkets inspektioner visar att skolorna vill involvera eleverna i verksamheten, men också att det finns betydande brister i elevernas faktiska inflytande över och delaktighet i planering och organisation. Statens folkhälsoinstitut föreslår följande utvecklingsbehov att de två skolmyndigheternas skrifter om mobbing/kränkande behandling kompletteras med systematiska sammanställningar av kontrollerade empiriska studier kring verksamma program för att förebygga negativt bemötande och främja stödjande miljöer i skolan att man kartlägger förekomsten av forskningsbaserade program i Sverige för att förebygga negativt bemötande, t.ex. mobbning eller våld, eller främja positivt bemötande, t.ex. träning av sociala färdigheter att ytterligare forskning genomförs kring elevers inflytande; i dag saknas utvärderade program kring elevers inflytande att lokal statistik/indikatorer kring hur stor andel av barn som erbjuds delta i forskningsbaserade program för att förebygga negativt bemötande/främja positivt bemötande synliggörs på lokal nivå.

36 målområde 3 5. Barns och ungas kompetenser 5.1 Sambandet mellan barns och ungas kompetenser och hälsa De kompetenser som barn och unga utvecklar under skoltiden bestämmer deras hälsa, både under uppväxten och senare i livet (19). Både intellektuella, sociala och emotionella kompetenser har betydelse eftersom de påverkar anpassningen till skolan vilket i sin tur inverkar på de levnadsvanor som de unga utvecklar under uppväxten och som har betydelse för hälsan senare i livet. Goda kompetenser ökar också de ungas möjligheter inom arbetslivet vilket har betydelse för deras hälsa under levnadsloppet. Barns kompetenser i grundskolan och gymnasieskolan mäts med betyg. Det finns nationell statistik som levereras av Skolverket och Statistiska centralbyrån (SCB).

trygga och goda uppväxtvillkor 37 5.2 Utveckling av barns och ungas kompetenser i olika grupper För att följa utvecklingen av barns och ungas kompetenser används huvudindikatorn Betyg i grundskolan. Medelvärdet för andelen elever i årskurs nio med minst betyget godkänd i samtliga ämnen 1998 2004 var 72,4 procent för pojkarna och 79,8 procent för flickorna. De elever som hade nordiskt ursprung hade ett högre medelvärde (77,6 %) jämfört med de elever som hade utomnordiskt ursprung (58,6 %). Det fanns även skillnader mellan eleverna utifrån deras mammas utbildningsnivå. Medelvärdet för 1998 2002 var 59,5 procent för de elever vars mamma hade förgymnasial utbildning och 74,4 procent för de vars mamma hade gymnasial utbildning. Medelvärdet för de elever vars mamma hade eftergymnasial utbildning var 87,6 procent.

38 målområde 3 5.3 Förklaringar till utvecklingen Andelen elever i årskurs nio med minst betyget godkänd i samtliga ämnen sjönk i slutet av 1990-talet och i början på 2000-talet och är därefter relativt oförändrad. Indikatorn har flera begränsningar. En är att statistiken endast omfattar perioden 1998 2004 och förändringar av bestämningsfaktorer för hälsa sker ofta över ett eller flera decennier. Den andra begränsningen med indikatorn är att den inte direkt grundas på standardiserade tester så det finns därför en viss osäkerhet i skattningarna. Det är därför motiverat att redovisa studier som omfattar en längre tidsperiod. En sådan studie är den nationella utvärderingen, NU-03, som jämför prestationer 1992 och 2003. NU-03 visar att elevernas prestationer har blivit sämre framför allt i matematik (20). Sverige deltar även i de studier som organiseras av OECD, PISA och TIMMS. I TIMMSstudien (3) visas en nedgång av elevernas färdigheter i matematik och naturorienterade ämnen mellan åren 1995 och 2003. PISA studien 2003 (3) visar för de svenska eleverna en svag nedgång i matematik och naturvetenskap, medan resultaten i läsning ligger på samma nivå. Flera länder visar en förbättring från 2000 till 2003 vilket gör att Sveriges position försämras något mellan de två mätningarna i matematik och naturvetenskap. Könsskillnaderna i läsförståelse är fortsatt stora till flickors fördel medan pojkarna liksom i PISA 2000 är något bättre i matematik. I naturvetenskap finns inga resultatskillnader mellan flickor och pojkar i Sverige. Den samlade utvecklingen för de svenska elevernas resultat är således negativ, men tidserierna ger ingen förklaring till utvecklingen. En hypotes som framförts är att nedgången hänger samman med sämre resurstillgång. Mot denna hypotes talar att skolan i Sverige är en av de resursrikaste i världen samt att ökningen av resurserna på senare år inte resulterat i bättre skolresultat. En andra hypotes är att nedgången är en följd av förändrade organisationer men någon studie som ger stöd för denna hypotes har inte kommit till vår kännedom. En tredje hypotes är att nedgången i skolprestationer beror på den ökade förekomsten av psykosomatiska besvär som påvisats under perioden (21). Om en gemensam faktor kan identifieras som förklarar både försämringen av skolprestationer och den ökade förekomsten av psykosomatiska besvär öppnar det möjlighet till effektiva åtgärder. Det är därför motiverat att genomföra samlade analyser av utvecklingen som omfattar både skolpresentationer och hälsoaspekter för att identifiera effektiva motåtgärder. Skolan har ytterligare mål, som till exempel att eleverna ska få sociala färdigheter, skolas i kritisk tänkande och förmåga att självstädigt hämta in kunskaper, men till stor del saknas möjligheten att följa utvecklingen inom dessa områden via tidsserier.

trygga och goda uppväxtvillkor 39 5.4 Insatser på internationell och nationell nivå Utbildningspolitik Mål, inriktning och aktörer inom politikområdet Internationellt sammanhang En genomgång av vetenskaplig litteratur visar att exempelvis föräldrastöd, personal- och lärartäthet i förskola och skola, särskilda pedagogiska insatser samt lärarnas kompetens har betydelse för barns och ungdomars skolprestationer och psykiska hälsa (5). Men det är svårt att direkt översätta resultat från internationella experimentella studier och dra slutsatser om vilken effekt insatsen skulle ha om den används i Sverige. Mål för politikområdet Målet för utbildningspolitiken är att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. Politikens inriktning En del av politiken har varit inriktad på att förbättra informationen om och uppföljningen av elevernas studieutveckling i grundskolan (8). Detta tycks ligga i linje med vad forskningen säger gör skolor framgångsrika. Skolverket och Myndigheten för skolutveckling Insatser som påverkar bestämningsfaktorn Skolverket är central förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet för barn, ungdomar och vuxna samt för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Skolverkets roll i det svenska utbildningssystemet är att ange mål för att styra, informera, påverka samt granska och förbättra. Myndigheten för skolutveckling (MSU) ska hjälpa kommuner och andra huvudmän att utveckla verksamheten så att de nationellt fastställda målen och likvärdighet i utbildningen uppnås. Ett huvuduppdrag i Myndigheten för skolutvecklings breda skolutvecklingsuppdrag är att främja utvecklingen i socialt och etniskt segregerade områden. Under 2001 2002 inledde det dåvarande Skolverket dialoger med kommuner för att utveckla skolan, och uppdraget redovisades den 1 oktober 2003. I de nuvarande dialogerna är utvecklingen av basfärdigheterna (svenska, språk och matematik) prioriterade. För respektive basfärdighet har MSU gjort kartläggningar, anordnat mötesplatser och seminarier samt tagit fram stödmaterial. MSU har också ett särskilt uppdrag att undersöka situationen för elever som kommer till Sverige sent under sin skoltid. Skolverket har bland annat redovisat en analys av varför elever med utländsk bakgrund får sämre utbildningsresultat än elever med svensk bakgrund.

40 målområde 3 MSU för också ut kunskap till kommuner om hälsa, lärande och trygghet, har initierat en högskolekurs med ett tvärvetenskapligt perspektiv samt tagit fram ett stödmaterial. MSU driver vidare en särskild satsning på mötet mellan lärare och elev i Lycksele och Skellefteå respektive en särskild satsning på samarbetet mellan skola och föräldrar. MSU har också ansvar för den statliga rektorsutbildningen. Utvecklingsbehov/förslag Myndigheten för skolutveckling pekar på att metoder behöver utvecklas som främjar ett gott arbetsklimat, och att lärarnas kompetens inom flera områden behöver förbättras. Det finns en stor mängd internationell folkhälsovetenskaplig forskning kring skola, kompetenser och hälsa. FHI anser att denna forskning behöver sammanställas systematiskt ur ett svenskt perspektiv. En aspekt som det finns tydligt stöd för är att skolor med tydliga mål och återkoppling till eleven på elevens prestationer har de bästa effekterna.

trygga och goda uppväxtvillkor 41 5.5 Barns kompetenser och insatser på regional och lokal nivå Utvecklingsbehov/förslag Statens folkhälsoinstitut föreslår att kommunerna med stöd från nationella aktörer använder både forskningsbaserade metoder och forskningsbaserade indikatorer i takt med ytterligare svenska sammanställningar av den internationella forskningen.

42 målområde 3 5.6 Sammanfattning Elevernas betyg i grundskolan blir allt sämre enligt Skolverket. Medelvärdet för andelen elever i årskurs nio med minst betyget godkänd i samtliga ämnen 1998 2004 var 72,4 procent för pojkarna och 79,8 för flickorna. Elever vars mamma endast hade förgymnasial utbildning klarade sig sämre (59,5 %) än elever vars mamma hade eftergymnasial utbildning (87,6 %). Bland elever med utomnordiskt ursprung hade en lägre andel minst betyget godkänd i samtliga ämnen än elever med nordiskt ursprung. Myndigheten för skolutveckling genomför skolutvecklingsdialoger med kommuner. I de nuvarande dialogerna är utvecklingen av basfärdigheterna (svenska, språk och matematik) prioriterade. Ett huvuduppdrag i myndighetens breda skolutvecklingsuppdrag är att främja utvecklingen i socialt och etniskt segregerade områden. Skolverket har bland annat analyserat orsakerna till att elever med utländsk bakgrund får sämre utbildningsresultat än elever med svensk bakgrund. Statens folkhälsoinstitut har identifierat följande utvecklingsbehov att den stora mängd internationell folkhälsovetenskaplig forskning som i dag finns kring skola, kompetenser och hälsa bör sammanställas systematiskt ur ett svenskt perspektiv att kommunerna bör stöttas i att använda både forskningsbaserade metoder och forskningsbaserade indikatorer på området.

trygga och goda uppväxtvillkor 43 Referenser 1. Aronen ET, Kurkela SA. Long-term effects of an early home-based intervention. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 1996;35(12):1665-72. 2. Andalibi Andersson L, Hagekull B, Bremberg S. Föräldrastöd i Sverige år 2002:Delrapport från Regeringsuppdraget Föräldrastöd. Stockholm; 2003. 3. Skolverket. PISA 2003 - svenska femtonåringars kunskaper och attityder i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket; 2004. 4. Bremberg S, red. Nya verktyg för föräldrar-förslag till nya former av föräldrastöd. Stockholm; 2004. 5. Bremberg S. Hur kan förskolan förbättra barns psykiska hälsa? Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut; 2001. 6. Keating DP, Hertzman C. Developmental health and the wealth of nations: social, biological, and educational dynamics. London ; New York: Guilford Press; 1999. 7. Love JM, Harrison L, Sagi-Schwartz A, van IJzendoorn MH, Ross C, Ungerer JA, et al. Child care quality matters: how conclusions may vary with context. Child Dev 2003;74(4):1021-33. 8. Prop 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005. 9. Prop 2004/05:11 Kvalitet i förskolan. 10. Bäckman LÅ. Förskolan framtidens arbetsplats. 2004. Hämtad 2005-04-29 från http://www.skolutveckling.se/utvecklingsteman/forskola/framtidensarbetsplats/inde x.shtml. 11. Skolverket. Kvalitet i förskolan: allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Skolverket; 2005. 12. Skolverket, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut. Tänk långsiktigt! En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa. Stockholm: Skolverket, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut; 2004. 13. Sammons PM, P. Thomas, S. Do schools perform consistently across outcome and areas? I: Gray J, red. Mergin traditions: The future of research on school effectiveness and school improvement. London: Cassels; 1996. 14. Karasek RT, T. Healthy work, stress, productivity and the reconstruction of working life. New York: Basic Books; 1990. 15. Wennerholm Juslin P, Bremberg S. När barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan. En systematisk forskningsöversikt. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2004. 16. Eriksson B, Skolverket. Skolan - en arena för mobbning : en forskningsöversikt och diskussion kring mobbning i skolan. Stockholm: Skolverket : Liber distribution; 2002. 17. Skolverket. Allmänna råd och kommentarer för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling. Stockholm: Skolverket : Fritzes kundservice; 2004. 18. Myndigheten för skolutveckling. Olikas lika värde : om arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling; 2003.