Attitydkampanjen (H)järnkoll 2010-2014

Attitydkampanjen (H)järnkoll 2010-2014 NSPH www.nsph.se Handisam www.hjärnkoll.se Sonny Wåhlstedt Samordnare VG

Hjärnkoll en bakgrund Ångesttillstånd och den vanligaste orsaken till psykisk ohälsa i åldrarna 15-44 år. 50 % ökning av avsiktlig självdestruktiv handling kvinnor 15-24 år de senaste tio åren i Sverige. 50 % ökning suicidförsök hos unga kvinnor på 10 år. Suicid är den vanligaste dödsorsaken för män 15-44 år, näst vanligaste dödsorsaken för kvinnor. Depression är idag den mest funktionshindrande sjukdomen i medel - och höginkomstländer

en bakgrund forts Många människor med psykiska besvär söker inte professionell hjälp, 5-10 % har hjälpbehov men endast 3-4 % söker professionell hjälp (NASP). Stigma och fördomar bidrar till samma utveckling.

Attityduppdrag - beslut Regeringen beslutar att ge Myndigheten (Handisam) i uppdrag att i nära samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande program för att öka kunskapen om och förändra attityder till personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.

Attityduppdraget VG Västra Götaland 1 av 10 kampanjlän NSPHiG 18 brukarorganisationer i samverkan Kampanjstart Jan. 2010 30-tal attitydambassadörer utbildade med egen erfarenhet eller närstående.

NSPH i Göteborg Attention i Göteborg RSMH Livet(associerade) RSMH Näckrosen(associerade) FUSiG utbrända/stressutsatta RFHL Göteborg SPIV Autism- och Aspergerfören.(associerade) X-CONS Göteborg

NSPHiG forts OCD-föreningen Ananke Göteborgsfontänen Ångestsyndromsällskapet (associerade) Aktivitetshusets vänner Anorexi/Bulimi föreningen Göteborg Gyllenkroken SPES IBIS SHEDO Attention Hisingen/Kungälv

Prioriterade målgrupper Media - journalister Allmänheten 25-45 år Vårdpersonal Arbetsgivare, chefer, kollegor

Mediekampanjen Målet för mediekampanjen är både att nå ut till en bred allmänhet och skapa ett offentligt samtal om attityder som rör psykisk ohälsa, men också förmå media att skriva nyanserat inga krigsrubriker som skapar rädsla och fördomar.

Psykmördare på rymmen - försvann under frigång. Enligt polisen i Kronoberg betraktas mannen inte som farlig.

I själva verket är många med en psykisk ohälsa både ensamma och känner skuld och skam för sin ohälsa.

Utgångsläge 2009 25% uppgav att de inte vill ha en arbetskamrat med psykisk ohälsa. Drygt 20% ville helst inte ha en granne med psykisk ohälsa. 60% svarade att de inte kunde tänka sig en barnvakt med tidigare erfarenhet av ohälsa, även om de kände personen. Samtidigt 25% av alla som söker vård gör det pga psykisk ohälsa.

Uppföljning i kampanjlänen visar vägen! Var tredje person som upplevt det som skrämmande att tänka sig att människor med psykiska sjukdomar bor i ens bostadsområde har minskat från 17 procent till 11 procent. En positiv förändring på 35 %. Drygt var fjärde person som tidigare inte ville bo granne med en psykisk sjuk har ändrat uppfattning (från 18 procent till 13 procent), en positiv förändring på 28 %.

Möten minskar fördomar! Den slutsats som kan dras är att utbildningsinsatsen vid polisutbildningen med största sannolikhet påverkar attityder, kunskaper och beteende visavi personer med psykisk sjukdom i en positiv riktning. Det fanns signifikanta skillnader i jämförelser med kontrollgruppen inom alla dessa områden till fördel för utbildningsgruppen, och inga skillnader i motsatt riktning (CEPI).

Psykisk ohälsa på jobbet Psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Så många som 40 procent väljer att inte berätta om sin psykiska ohälsa på jobbet (SCB 2012).

Ohälsan är en verklig kostnad Enligt socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) uppskattar OECD kostnaden för den psykiska ohälsan till över 70 miljarder kronor om året i förlorade arbetsinsatser och utgifter för vård och omsorg Mars 2013). Det motsvarar nästan tre procent av Sveriges BNP.

Kampanjen Hjärnkoll har låtit Sifo ställa frågor som rör psykisk ohälsa till 1057 yrkesverksamma tjänstemän från privat och offentlig sektor. Såhär blev svaren..

Förebyggande arbete minskar prestationskravens negativa effekter Var tredje svarande, 32 procent, upplever att prestationskraven påverkar den egna psykiska hälsan negativt. Men där förebyggande arbete bedrivs är det bara var femte som upplever att den egna psykiska hälsan påverkas negativt av prestationskraven. På samma sätt upplever anställda på de arbetsplatser där det råder ett fritt diskussionsklimat att prestationskraven påverkar den psykiska hälsan negativt i mindre utsträckning.

Psykisk ohälsa något vi skäms för..? Så många som 40 procent väljer att inte berätta om sin psykiska ohälsa på jobbet. Dels för att tystnaden kan vara ett tecken på rädsla för att bli diskriminerad eller dåligt bemött, dels för att tystnaden kan vara förknippad med problem i arbetsmiljön.

Så här tänker vi om varandra Bara 64 procent av Sveriges chefer med personalansvar tror att de flesta med psykisk ohälsa vill ha ett lönearbete. Bland befolkningen i stort tror 75 procent att de flesta med psykisk ohälsa vill ha ett lönearbete.

Svar från 220 av Sveriges 290 personalchefer i kommunerna Endast hälften av Sveriges kommuner jobbar systematiskt och förebyggande för att förhindra arbetsrelaterad psykisk ohälsa bland sina anställda. I de kommuner där personalchefen har utbildat sig inom området psykisk ohälsa jobbar kommunen mer aktivt och förebyggande mot arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Cheferna inom kommunen har då betydligt oftare skriftliga riktlinjer och rutiner för hur man ska upptäcka signaler på psykisk ohälsa tidigt och agera.

Kommuner forts Det är bara nära hälften av kommunernas personalchefer som har någon form av utbildning inom området psykisk ohälsa. Det är bara fyra av tio kommuner som har en bra överblick kring hur vanligt det är med psykisk ohälsa i den egna organisationen. Denna kunskap är en nödvändig förutsättning för ett systematiskt arbete för att förebygga dessa onödiga sjukskrivningar.

För ett psykiskt friskare Sverige Fördomarna utestänger människor från vardagsliv, arbetsliv och urholkar Sverige både mänskligt och ekonomiskt. Människor förminskas till att bli ett hot istället för en möjlighet, till att bli en utgift istället för en tillgång.

. Vad du kan göra som chef? Du som är chef bör tänka på att ett förebyggande arbete mot psykisk ohälsa bör finnas på varje arbetsplats och omfatta sådant som: 1. Förankra en värdegrund där alla behandlas med respekt och värdighet och där företeelser som mobbing och trakasserier inte tolereras. 2. Arbeta för ett ledarskap där personalen känner sig delaktig i beslutsprocessen och kan identifiera sig med målet för verksamheten.

vad göra som chef forts 3. Se till att anställda har rätt kvalifikationer för sina arbetsuppgifter och att arbetsbelastningen är hanterbar. Sträva efter att anställda har kontroll över sin arbetsuppgifter. Brist på kontroll är en stressfaktor. 4. Var öppen för att flexibla arbetstider kan underlätta för personalen att skapa jämnvikt mellan privatliv och arbetsliv. 5. Fånga in tidiga signaler på psykisk ohälsa och upparbeta riktlinjer för agerande i ett tidigt skede, sjukdomsfas och efter sjukskrivning.

Vad du kan göra som kollega Du behöver inte vara expert på psykisk ohälsa för att göra skillnad. Med små enkla medel kan du öka kunskapen och minska osäkerheten hos dig själv och din omgivning. Ofta blir vi osäkra när någon mår psykiskt dåligt. Vi blir kanske rädda för att säga eller göra fel saker. Men det viktigaste du kan göra som medmänniska är att visa att du bryr dig!

som kollega forts 1. Tala med kollegan på ett inkännande sätt utan att döma eller värdera. Låt den andre avgöra integritetsnivån på samtalet. 2. Var likadan mot en kollega som kommer tillbaka efter en sjukskrivning för psykisk ohälsa som mot en medarbetare med en kroppslig sjukdom eller skada. 3. Behandla förtroenden från kollegan respektfullt och konfidentiellt. 4. Agera vid negativa attityder, skvaller och mobbning gentemot kollegor. Det är arbetsgivarens ansvar att förebygga sådant. 5. Försök bidra till en öppen och saklig diskussion om psykisk hälsa och ohälsa på arbetsplatsen.

Ett arbetsliv för alla?? Utgångspunkten är att företag, myndigheter, kommuner och landsting har mycket att vinna på att vara en inkluderande arbetsgivare som aktivt stödjer psykisk hälsa på arbetet. Att inkludera människor med psykisk ohälsa är en mångfaldsfråga och grundläggande för en psykiskt hållbar arbetsplats.

Hjärnkoll till arbetslivet Hjärnkollskampanjen visar att när personer med egen erfarenhet får komma till tals och påverka media, allmänhet och profession så ger det positiva resultat. Arbetslivet är den plats där man minst anammat att använda människors erfarenheter till att skapa en psykiskt hållbar arbetsplats.

Göteborg 2012

Hjärnkoll till FK och AF Ambassadörer kan bidra med viktig kunskap om brister och fördelar för uppföljning av insatser bilda referensgrupper. Ambassadörer bör ges möjlighet att ingå i fortbildningsinsatser för personal i bemötande och behov av anpassning.

Till sist anlita ett proffs En attitydambassadör bidrar med viktiga kunskaper om psykisk ohälsa, hur man kan förstå och hantera psykisk ohälsa både som drabbad och kollega. Att anlita en attitydambassadör är också en preventiv åtgärd ett öppnare samtalsklimat hjälper andra att våga söka stöd och hjälp i tid.

Kontakt NSPHiG www.nsphig.se Sonny Wåhlstedt Projektsamordnare Hjärnkoll Västra Götaland Mail: sonny@nsphig.se Tel: 0704-599115