Multisjuka patienter med typ 2-diabetes (HND) Stelios Karayiannides Överläkare, doktorand Centrum för diabetes, SLSO

Relevanta dokument
DIABETES OCH NJURAR. Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus. Varför är det svårt?

Nya diabetesläkemedel och riktlinjer en uppdatering

HbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017)

Nya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2

Bohusgården. HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett

Uppdatering typ 2 diabetes Dr Jarl Hellman

Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018

Den hjärtsjuka diabetespatienten - kan vi minska risken för hjärt- och kärlsjukdom med modern diabetesbehandling?

Blodsockersänkande läkemedel

Handläggningsråd för behandling av hyperglykemi vid Typ 2 diabetes

Diabetesläkemedel. Utbildning i diabetes för kommunsjusköterskor. Herbert Krol, Med.dr. Distriktsläkare

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

10 Vad är ett bra HbA1c?

Läkemedelsverkets riktlinjer Typ 2-diabetes, en behandlingsalgoritm

Nya diabetesläkemedel. Fokus typ 2 diabetes Jesper Brandstedt läkemedelssektionen LKL

DOSERING JANUVIA 100 mg doseras 1 gång dagligen

ADA EASD Jarl Hellman, Överläkare

10 Vad är ett bra HbA1c?

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN

11 Tabletter och andra farmaka vid typ 2

Blodsockerbehandling Typ 2 Diabetes Vad är nytt?

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ

11 Tabletter och andra farmaka vid typ 2

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes

KLOKA LISTAN. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes

Diabetes i Kronoberg. Nytt om läkemedel, insuliner och mätare Riktlinjer Maria Thunander

Snabb utveckling de senaste åren

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion

Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:

KLOKA LISTAN Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

Primärvården och laboratorie-prover

Senaste algoritmen för behandling av typ 2 diabetes och 09 Helene Holmer Ordförande terapigrupp endokrinologi

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

DIABETES. Bommersvik

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

EASD Lissabon Margareta Hellgren, MD, PhD Närhälsan S:a Ryd, Skövde Göteborgs universitet

4 DIABETES TERAPIRÅD. Omvandlingstabell. RIKTVÄRDEN HbA1c. HbA1c. 52 mmol/mol mmol/mol

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter

Diabetes mellitus Behandling och vård ur ett diabetessjuksköterskeperspektiv

Allmänläkardagarna

Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen?

Handläggningsråd för blodsockerbehandling vid typ 2 diabetes

TEMA DIABETES TYP 2 ENSTAKA DIABETESLÄKEMEDEL HAR ÄVEN VISATS SKYDDA MOT KARDIOVASKULÄRA OCH RENALA KOMPLIKATIONER

Producentobunden läkemedelsinfo

KLOKA LISTAN. Expertrådet för endokrinologiska sjukdomar

Paneldiskussion Hjärtsvikt Mellansvenskt Läkemedelsforum 1 februari 2017

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland. Fastställd: 15 november 2018 Gäller: t.o.m.

Nya riktlinjer för behandling av typ 2 diabetes - nationellt och regionalt. Terapigrupp Endokrinologi Helene Holmer

Studier på nyare diabetesläkemedel DPP-4-hämmare GLP-1-analoger SGLT2-hämmare

Genomgången av läkemedel vid diabetes. Presenterades 2 december 2009 Besluten träder i kraft den 1 mars 2010

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Metforminbehandling vid njursvikt

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

6. Farmakologisk behandling vid debut

Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral

Glukossänkande läkemedels effekt på hjärtinfarkt och stroke hos patienter med typ 2- diabetes

VISS utifrån patientfall

Individualisera mål och behandling

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

EASD Berlin Margareta Hellgren, MD, PhD Närhälsan S:a Ryd, Skövde Skaraborgsinstitutet, Göteborgs univeristet

Nya och gamla diabetesläkemedel. Hur gör vi praktiskt och vilken evidens finns?

Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson

Metformin och andra diabetesläkemedel vid typ 2-diabetes: Vad säger svenska data? Vad står i riktlinjerna?

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman

Nya behandlingar vid diabetes - varför använder vi inte dem? Mona Landin-Olsson

A09 Digestionsmedel. A10 Diabetesmedel. Icke farmakologisk behandling. Digestionsenzymer. Creon enterokaps

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll

CKD Preventiv nefrologi. Anders Christensson Njurmedicin SUS

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Trulicity (dulaglutid)

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund

Margareta Hellgren, MD, PhD Specialist i allmänmedicin, Närhälsan S:a Ryd Göteborgs Universitet Skaraborgsinstitutet, Skövde

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Värdet av intensiv blodsockersänkande behandling och risken för hypoglykemier. Hur ska man göra??

ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt. 1-2 oktober Fredensborgs Herrgård, Vimmerby

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Sidan 1. Diabetes Mellitus. Historik bakom antidiabetika. Insulinbehandling och övriga diabetesläkemedel. December Typ 1 Diabetes 5-10%

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren

Hälsoeffekter av motion?

Nya na&onella riktlinjer 2015

CTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping

Njursjukdom och. Hypertoni Dyslipidemi Proteinuri Diabetes Anemi. Thomas Schaffer, Överläkare Njur- och dialysmottagningen HSH

Typ 2-diabetes vanligt och farligt

Transkript:

Multisjuka patienter med typ 2-diabetes (HND) Stelios Karayiannides Överläkare, doktorand Centrum för diabetes, SLSO

Vad har du för bakgrund? A. Specialist i endokrinologi och diabetologi B. Specialist i allmänmedicin C. ST-läkare D. Diabetessjuksköterska E. Annat

Vem är den HND - patienten?

HND patient - Definition Hjärtsjukdom (Någon form av kardiovaskulär sjukdom, t.ex. ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt, förmaksflimmer) Njursjukdom (Albuminuri och/eller egfr<60ml/min) Diabetes mellitus

Vårdkontakter med öppenvården 2011-2014 Göran, 75 år Av Fredrik Högberg

Vårdkontakter med öppenvården 2011 2014 Göran 75 år 86 besök 24 vårdgivare 9 mottagningar Fredrik Högberg

Vårdkontakter per huvuddiagnos Hjärtsjukdom 29 besök 4 läkare 2 SSK 1 Fysioterapeut Njursjukdom 9 besök 2 läkare 1 SSK Diabetes 39 besök 4 läkare 3 SSK 2 fotvårdsterapeuter Fredrik Högberg

Hur vanliga är dessa patienter?

Vilken andel av personer med DM typ 2 har någon form av kardiovaskulär sjukdom? A. 10% B. 20% C. 30% D. 50% E. 75%

Prevalens av kardiovaskulär sjukdom hos patienter med DM typ 2 (globalt) Kardiovaskulärt utfall Andel (%) Kardiovaskulär sjukdom (någon) 32.2 Genomgången hjärtinfarkt 10 Angina 14.6 Hjärtsvikt 14.9 Kransartärsjukdom 21.2 Stroke 7.6 Einarson, T. R., et al. (2018). Cardiovascular Diabetology 17(1): 83-83.

Vilken andel av personer med DM typ 2 har någon form av nefropati? A. 10% B. 20% C. 30% D. 50% E. 75%

Prevalens av nefropati hos patienter med DM typ 2 i olika studier Thomas MC, Brownlee M, Susztak K, et al. Diabetic kidney disease. Nature Reviews Disease Primers; 1: 15070EP.

Behandlingsmål HbA1c

Patientfall. Maria, 65 år. Diabetes mellitus typ 2 sedan 2006 med multipla komplikationer. Kronisk ischemisk hjärtsjukdom, hjärtinfarkter med PCI x 2, 2014 och 2017. Kronisk njursvikt stadium 3 på basis av nefroskleros och diabetesnefropati (egfr 40 ml/min, u-alb/krea 24 g/mol) Hypertoni, hyperlipidemi Längd 168 cm, vikt 90 Kg, BMI 32.

Patientfall. Maria, 65 år. Läkemedelslista: Metformin 500mg 2+0+2 Glimepirid 4mg x1 Insulatard 14E till natten Enalapril 20mg x1 Atorvastatin 40mg x1 Metoprolol 100mg x1 Trombyl 75mg x1

Mål HbA1c för Maria? (65 åå, DM typ 2 diagnos 2006, IHD, CKD 3, mikroalbuminuri) A. < 50 mmol/mol B. < 55 mmol/mol C. < 60 mmol/mol D. < 65 mmol/mol E. < 70 mmol/mol

Målsättning för blodsockerkontroll/hba 1c faktorer att väga samman 45 HbA1c 70 Lägre/tuffare målvärde Högre målvärde Risk med ev. hypoglykemi, andra oönskade händelser Låg risk Hög risk Diabetesduration Nydiagnosticerad Lång duration Förväntad återstående livslängd Lång Kort Faktorer som vanligen inte är möjliga att påverka Viktiga andra sjukdomar Saknas Få/milda Svåra Kända kärlkomplikationer Saknas Få/milda Svåra Patientens inställning till behandling och förväntad kapacitet till egenvård Högmotiverad, följsam till behandling Mycket god kapacitet för egenvård Låg motivation, dålig följsamhet Begränsad förmåga till egenvård Potentiellt påverkbara faktorer Resurser, support/stöd Lättillgängliga Fritt översatt av Lena Landstedt-Hallin och Stelios Karayiannides ADA/EASD Position Statement 2015 Begränsade

Patientfall. Maria, 65 år. Glukoskurva : Dag 1: 7.2-9.5-7.7-10.5-7.2-9.3 Dag 2: 7.8 10.5 9.2 12.8 8.8 9.5 Dag 3: 6.5 7.5 6.8 8.2 7.2 9.0 Genomsnittligt glukosvärde: 8,62 mmol/l HbA1c 72 mmol/mol Vilket motsvarar ett medelvärde för blodsockret på ca 12 mmol/l

Vad är nästa steg här? HbA1c som inte stämmer med kontrollerade glukosvärden. Patienten uppger att hon tar alla sina mediciner regelbundet. A. Intensifiera behandlingen för att HbA1c ligger över målvärdet B. Behålla samma behandlingen för att glukosvärden ligger bra till C. Kontrollera blodstatus och järnvärden D. Konsultera diabetesspecialist

Patientfall. Maria, 65 år. Blodstatus och järnvärden Provsvaret tyder på järnbristanemi Järnbristanemi leder till falskt förhöjt HbA1c

Tillstånd som påverkar HbA1c - Felkällor Practical Diabetes 2016; 33(9): 317 319

Patientfall. Maria, 65 år. Substitueras med järn HbA1c omkontrolleras efter 2 månader och ligger nu på 57 mmol/mol

Behandlingsjustering för diabetesmediciner? BMI 32, egfr 40 ml/min, HbA1c 57 mmol/mol, Metformin 500mg 2+0+2, Glimepirid 4mgx1, Insulatard 14E till natten. A. Ändra ingenting. HbA1c är bra, inga hypoglykemier. B. Sänk Metformin till 1g, seponera Glimepirid och sätta in GLP1- agonister C. Sänk Metformin till 1g, seponera Glimepirid och sätta in SGLT2- hämmare D. Sänk Metformin till 1g, halvera Glimepirid och sätta in GLP1- agonister E. Sänk Metformin till 1g, halvera Glimepirid och sätta in SGLT2- hämmare

Behandlingsaspekter Läkemedelsval

Diabetesläkemedel och nedsatt njurfunktion Njursvikt stadium 5 4 3b 3a 1 eller 2 egfr (ml/min/1.73 m 2 ): <15 15 29 30 44 45-59 60 Acarbos 30 Metformin 30 500 mg x2 45 1000mg x2 Biguanider DPP-4 hämmare GLP-1 receptor agonister SU-preparater Alfaglukosidashämmare SGLT2- hämmare Glitazoner Vildagliptin 50 mg x1 50 50 mg x2 Linagliptin 30 Saxagliptin 15 2.5 mg x1 50 Sitagliptin 25 mg x1 50 mg x1 50 Dulaglutid Exenatid Semaglutid 30 50 Liraglutid Lixisenatid Glipizid Glimepirid Glibenklamid Repaglinid Canagliflozin 25 100 mg x1 Dapagliflozin Empagliflozin Pioglitazon Insulin j 15 15 15 30 30 50 30 30 60 30 60 60 60 45 60 60 30 45 10 mg x1 60 30 60 30 60 Använd andra preparater Dosjustering krävs Försiktighet Ej nyinsättning Ingen dosjustering krävs

2018

Davies, M. J et al. Management of hyperglycaemia in type 2 diabetes, 2018. A consensus report by the American Diabetes Association (ADA) and the European Association for the Study of Diabetes (EASD). Diabetologia.

Davies, M. J et al. Management of hyperglycaemia in type 2 diabetes, 2018. A consensus report by the American Diabetes Association (ADA) and the European Association for the Study of Diabetes (EASD). Diabetologia.

Davies, M. J et al. Management of hyperglycaemia in type 2 diabetes, 2018. A consensus report by the American Diabetes Association (ADA) and the European Association for the Study of Diabetes (EASD). Diabetologia.

Kardiovaskulära säkerhetsstudier Cefalu, W. T., et al. (2018). "Cardiovascular Outcomes Trials in Type 2 Diabetes: Where Do We Go From Here? Reflections From a <em>diabetes Care; Editors Expert Forum." Diabetes Care 41(1): 14.

Sammanfattning av publicerade kardiovaskulära säkerhetsstudier på GLP-1 agonister Bethel, M. A., et al. (2018). "Cardiovascular outcomes with glucagon-like peptide-1 receptor agonists in patients with type 2 diabetes: a meta-analysis." The Lancet Diabetes & Endocrinology 6(2): 105-113.

Sammanfattning av publicerade kardiovaskulära säkerhetsstudier på SGLT2-hämmare Vincent Woo, Kim Connelly, Peter Lin & Philip McFarlane (2019): The role of sodium glucose cotransporter-2 (SGLT-2) inhibitors in heart failure and chronic kidney disease in type 2 diabetes, Current Medical Research and Opinion.

Vinster och risker med SGLT-2 hämmare a Empagliflozin, canagliflozin b Canagliflozin Lupsa and Inzucchi (2018) Diabetologia DOI 10.1007/s00125-018-4663-6 Springer-Verlag GmbH Germany, part of Springer Nature 2018

Biverkningsrisker med SGLT2-hämmare (vs. GLP1-agonister) Nordisk registerstudie (Sverige+Danmark) Propensity matched: SGLT2-hämmare vs. GLP1-agonister 60% Dapagliflozin, 39% Empagliflozin Signifikant högre risk för DKA och tåamputation med SGLT2 vs. GLP-1 MEN absolut risk är fortfarande låg Ueda Peter, Svanström Henrik, Melbye Mads, Eliasson Björn, Svensson Ann-Marie, Franzén Stefan et al. Sodium glucose cotransporter 2 inhibitors and risk of serious adverse events: nationwide register based cohort study BMJ 2018; 363 :k4365

Slutsatser från kardiovaskulära säkerhets studier på SGLT2-hämmare Reducering av risken för MACE (kardiovaskulär dödlighet, MI, stroke) Bara på diabetiker med etablerad kardiovaskulär sjukdom Reducering av risken för inläggning för akut hjärtsvikt Oberoende av närvaro av etablerad kardiovaskulär sjukdom Oberoende av närvaro av hjärtsviktsdiagnos vid förskrivning Reducering av risken för progression av nefropati Oberoende av närvaro av etablerad kardiovaskulär sjukdom

GLP-1 vs. SGLT-2 Vilken preparat att prioritera? Das, S. R., et al. (2018). "2018 ACC Expert Consensus Decision Pathway on Novel Therapies for Cardiovascular Risk Reduction in Patients With Type 2 Diabetes and Atherosclerotic Cardiovascular Disease: A Report of the American College of Cardiology Task Force on Expert Consensus Decision Pathways." Journal of the American College of Cardiology 72(24): 3200-3223.

Sammanfattning - Läkemedel Metformin kan och bör användas om egfr > 30 ml/min. SU kan användas (Glimepirid, Glipizid) men bättre val finns. DPP4-hämmare kan användas vid alla grader av njursvikt. Dock något sämre effekt på HbA1c än de andra preparaten. SGLT2-hämmare och GLP-1 agonister bör prioriteras. GLP-1 agonister (de flesta) kan användas vid egfr>15ml/min och SGLT2-hämmare vid egfr>45ml/min (för tillfället). Vad gäller kardioprotektion (MACE) liknande siffror för GLP-1 och SGLT2-h. SGLT2-h har starkaste data på njurprotektion samt även sänker risken för inläggning för akut hjärtsvikt. Gissning om framtiden: SGLT2-hämmare får utökad indikation för njurprotektion, användning vid egfr>30 ml/min, hjärtsviktsindikation.